BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. Q) STATENS DOMÄNER. DOMÄN-STYRELSENS UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE RÖRANDE SKOGSVÄSENDET FÖR ÅR 1893.

INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. Q. Skogsväsendet / Skogsstyrelsen. Stockholm : P.A. Norstedt & söner, 1872-1912. Täckningsår: 1870-1910. 1889 ändrades serien till Bidrag till Sveriges officiella statistik. Q. Statens domäner. Skogsstyrelsen ersattes 1883 av Domänstyrelsen Föregångare: Skogs-styrelsens underdåniga berättelse angående skogs- och jagtväsendet i Sverige intill år 1870. Stockholm : P.A. Norstedt & söner. - (Bidrag till Sveriges officiella statistik. Q. Skogsväsendet ; I) Detta häfte innehåller en översikt över skogs- och jaktlagstiftningen i Sverige från tiden före 1718 och fram till 1870. Här finns både om samhällsägda skogar och om den enskilda skogshushållningen. I tabellbilagan finns årliga uppgifter i vissa fall ifrån 1738. Efterföljare: Kungl. Domänstyrelsens förvaltning / av Kungl. Domänstyrelsen. Stockholm : Norstedt & söner, 1913-1923. - (Sveriges officiella statistik) Täckningsår: 1911-1921. Fortsättes av Domänverket / Kungl. Domänstyrelsen Det enskilda skogsbruket / av Kungl. Skogsstyrelsen. Stockholm : Centraltryckeriet, 1944-1952. (Sveriges officiella statistik) Täckningsår: 1942-1950 Fortsättes av Skogsstatistisk årsbok / Kungl. Skogsstyrelsen Översiktspublikationer: Historisk statistik för Sverige. D. 2, Väderlek, lantmäteri, jordbruk, skogsbruk, fiske t.o.m. år 1955. Stockholm : Statistiska centralbyrån, 1959 BISOS Q digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, 2007 urn:nbn:se:scb-bi-q0-9301_

BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELA STATISTIK. Q) STATENS DOMÄNER. DOMÄN-STYRELSENS UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE RÖRANDE SKOGSVÄSENDET FÖR ÅR 1893. STOCKHOLM 1894. KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER.

Underdånig berättelse. Innehållsförteckning. Skogarne. Allmänna skogar sid. I. Kronoparker» I. Flygsandsplanteringar» II. Öfverloppsmarker och oafvittrade skogar» II. För statsverket utarrenderade egendomars samt militieboställens skogar» II. Civila boställens skogar» II. Ecklesiastika boställens skogar» II. Skogar till allmänna inrättningars hemman» II. Utbrutna stockfångstskogar» II. Statens till bergsbruk upplåtna skogar» II. Häradsallmänningar» II. Nybyggens och kronohemmans skogar» II. Afverkning och utsyning» II. Ordning för virkets försäljning» IV. Virkespris» IV. Virkets utdrifning» IV. Väganläggning» VI. Strömrensning» VII. Rågångar» VII. Hägnader» VII. Afdikning» VII. Fröår» VII. Skogsodling och återväxt» VIII. Dagsverkspris» IX. Skogseldar» IX. Stormskador» IX. Skogsinsekter samt annan skada och sjukdom på skogen» X. Skogsåverkan» X. Åtalade förbrytelser mot skogsförfattningarne» X. Enskildes skogar» XI. Åtgärder till förbättrad skogsskötsel» XI. Skogsingeniörernas verksamhet» XIII. Jagten. Jagtvård» XIII. Skottpremier» XIV. Åtalade förbrytelser mot jagtlagarne» XIV. Rofdjur» XIV. Roffoglar och kråkor» XIV. Af rofdjur dödade husdjur» XIV. Nyttigt vildt» XV. Skogsundervisningen. Skogsinstitutet» XVI. Skogsskolor» XVI. Af trycket utgifna arbeten rörande skogs- och jagtväsendet» XVI. Meteorologiska försöksstationer» XVII. Rapport au Roi. Table des matières. Foréts. Forêts publiques page I. Forêts délimitées du domaine» I. Plaines de sables mouvants» II. Forêts non encore délimitées de l'état» II. Forêts des domaines affermés et des domaines militaires» II. Forêts des domaines à la disposition des fonctionnaires civils» II. Forêts des domaines à la disposition des fonctionnaires ecclésiastiques» II. Forêts appartenant aux bien-fonds des institutions publiques» II. Forêts de l'état mises à la disposition des scieries privilégiées» II. Forêts de l'état mises à la disposition des mines...» II. Forêts de districts» II. Forêts du domaine mises à la disposition héréditaire des colons, etc» II. Exploitation et marque du bois» II. Mode de vente du bois» IV. Prix du bois» IV. Transport du bois» IV. Travaux de voirie» VI. Curage des cours d'eau pour le flottage» VII. Enclos» VII. Perchis» VII. Drainage» VII. Récolte des semences» VII. Reboisement et recroit» VIII. Prix du travail à la journée» IX. Incendies» IX. Ravages causés par les vents» IX. Ravages causés par les insectes et autres ravages ainsi que maladies des arbres» X. Délits forestiers» X. Poursuites pour délits forestiers» X. Forêts privées» XI. Mesures prises pour l'amélioration des forêts XI. Activité des ingénieurs forestiers» XIII. Chasse. Surveillance de la chasse» XIII. Primes pour la destruction des carnassiers» XIV. Poursuites pour délits de chasse» XIV. Carnassiers» XIV. Oiseaux de proie et corneilles» XIV. Animaux domestiques tués par les carnassiers» XIV. Gibier» XV. Instruction forestêre. Institut forestier (Ecole supérieure de silviculture)..» XVI. Êcoles forestières (inferieures)» XVI. Littérature forestière et cynégétique» XVI. Stations météorologiques» XVII.

Skogsadministrationen. För skogsväsendet anstäld personal sid. XVII. Af skogsstaten disponerade boställen och lägenheter...» XVII. Stadganden rörande skogs- och jagtväsendet» XVII. Inspektionsresor» XVII. Finanserna. Värdet af statens skogsegendom» XVIII. Inkomster» XVIII. Anslag» XVIII. Utgifter» XVIII. Besparingar å anslagen» XIX. Nettobehållning» XIX. Ecklesiastika skogsmedel» XIX. Markinköp för bildande af kronoparker» XIX. Bilagor. N:o 1. Såldt och afsynadt virke från kronoparker m. fl. kronoskogar» 2.» 2. Såldt virke från boställsskogar, af hvilkas afkastning andel ingår till statsverket» 10.» 3. Såldt virke från ecklesiastika boställsskogar, hvilkas hela ordinarie behållna afkastning tillfaller löningsfond» 11.» 4. Såldt virke för ecklesiastika boställens skogsfond» 14.» 5. För kyrko- och prestgårdsbyggnad åt byggnadsskyldige utsynadt virke» 16.» 6. Såldt virke, åverkadt å nybyggen, kronohemman och stockfångstskogar m. fl» 18.» 7. Åverkadt virke å statens till bergsbruk upplåtna skogar» 19.» 8. Från häradsallmänningar utlemnadt virke....» 20.» 9. Utsynadt virke å nybyggen, kronohemman och utbrutna stockfångstskogar» 22.» 10. Utsyning af vrakek och bok» 23.» 11. Virkespris i olika delar af landet» 26.» 12. Åverkadt virke å allmänna skogar 33.» 13. Onyttiggjordt beslagsvirke å allmänna skogar» 34.» 14. Af skogspersonalen eller genom dess försorg åtalade förbrytelser mot skogsförfattningarne» 35.» 15. Statens skogsingeniörers förrättningar» 38.» 16. Dödade rofdjur samt skottpenningar» 38.» 17. Husdjur dödade af rofdjur» 39.» 18. Elever och lärlingar vid skogsinstitutet och skogsskolorna» 39» 19. Af skogspersonalen eller genom dess försorg åtalade förbrytelser mot jagtförfattningarne...» 40.»20. Statsverkets skogsmedel» 42.» 21. Anslag och utgifter.» 45.» 22. Utgifter från 1892 års reservationsanslag till skogsväsendet» 46.» 23. Skogsmedel till presterskapets löneregleringsfond» 52.» 24. Skogsmedel till de ecklesiastika boställenas skogsfond» 55.» 25. Värdet af statsverkets, under Domänstyrelsens förvaltning befintliga skogsegendom» 56. Administration des forêts. Personnel attaché au service des forêts publiques... page XVII. Domaines à la disposition des fonctionnaires forestiers.» XVII. Ordonnances concernant les forêts et la chasse...» XVII. Inspections» XVII. Finances. Valeur des forêts de l'état» XVIII. Revenu» XVIII. Budget» XVIII. Frais» XVIII. Épargnes budgétaires» XIX. Revenu net» XIX Revenu des forêts des domaines ecclésiastiques...» XIX. Acheter de terre pour l'organisation de forêts delimitées du domaine» XIX. Annexes. N:o 1. Bois vendu et marqué des forêts du domaine..» 2.» 2. Bois vendu des forêts appartenant aux domaines à la disposition des fonctionnaires de l'état, mais dont les revenus entrent en partie dans les caisses publiques» 10.» 3. Bois vendu des forèts faisant partie des domaines à la disposition des fonctionnaires ecclésiastiques, et dont les revenus passent au fonds d'appointements» 11.» 4. Bois vendu pour le compte du fonds forestier des domaines ecclésiastiques» 14.» 5. Bois marqué des domaines ecclésiastiques pour la construction des églises et des cures...» 16.» 6. Bois vendu, séquestré dans les forêts des domaines mises à la disposition héréditaire des colons, etc.» 18.» 7. Bois coupé dans les forêts publiques mises à la disposition des mines» 19.» 8. Bois marqué des forêts de district» 20.» 9. Bois marqué, soit des forêts du domaine mises à la disposition héréditaire des colons, soit de celles de l'état mises à la disposition des scieries privilégiées» 22.» 10. Hêtres et chênes de rebut, marqués......» 23.» 11. Prix du bois dans les différentes parties du pays» 26.» 12. Délits forestiers: bois coupé dans les forêts publiques» 33.» 13. Bois séquestré et mis hors d'état d'être utilisé..» 34.» 14. Poursuites pour délits forestiers» 35.» 15. Activité des ingénieurs forestiers» 38.» 16. Carnassiers tués et primes pour la destruction des carnassiers» 38.» 17. Animaux domestiques tués par les carnassiers.» 39.» 18. Élèves et apprentis de l'institut forestier et des écoles forestières» 39.» 19. Poursuites pour délits de chasse» 40.» 20. Revenu des forêts de l'état» 42.» 21. Budget forestier» 45.» 22. Frais de l'administration des forêts, les appointements en salaires non compris» 46.» 23. Revenu des forêts de domaines ecclésiastiques» 52.» 24. Revenu des forêts des domaines ecclésiastiques» 55.» 25. Valeur des forêts de l'état» 56.

TILL KONUNGEN. Domänstyrelsen får härmed i underdånighet afgifva berättelse om skogs väsendet i riket för år 1893. Skogarne. Allmänna skogar. Kronoparlcemas ytvidd, som vid utgången af år J892 omfattade 3,446,015'25 hektar, har under berättelseåret ökats med 11,705-83 hektar och utgjorde sålunda vid årets slut 3,457,721-0 8 hektar. Denna ökning har uppstått: dels derigenom att vid tilländagången arrendeperiod kronoegendom i sin helhet eller del deraf blifvit till kronopark af satt, nemligen: i Skellefteå revir: af indragna militiebostället Sannanå n:o 4 eller Nyborg ett invid förutvarande kronopark beläget skifte, 150-3 6 hektar; i Östra Jemtlands revir: återstående egor af det i Sundsjö socken belägna indragna militiebostället Stamnäs n:o 1 med Boda, hvars skogsmark förut blifvit till kronopark afsatt, 48-4 8 hektar; Domänstyrelsens berättelse för år 1893. i Vestra Jemtlands revir: af indragna militiebostället Heljesund n:o 3 i Hallens socken 963-22 hektar; i Grestriklands revir: indragna militiebostället Broddböle i Regnsjö socken 496-84 hektar; i Kopparbergs revir: fäbodskogen till Holms indragna militieboställen i Stora Tuna socken 294-84 hektar; i Marks revir: indragna civilbostället Preste- eller Thormundstorp i Surteby socken 155-89 hektar; tillagdt kronoparken Gallåsen; i Dalslands revir: af indragna militiebostället Tobräckan med Tostebyn i Ors socken ett invid kronoparken Kroppefjell beläget skogsskifte 14-40 hektar; i Vestbo revir: indragna militiebostället Mogård 11:0 1 med Jemnaryd i Långaryds socken 448'8o hektar; i Värends revir: af indragna civilbostället Kårestad östgötagård och Kårestad Lillegård med dera belägna torpen Hanalund och Skogslund, tillagdt kronoparken Kårestad, 147-9 3 hektar; i Blekinge Ahus revir: af indragna regementsqvartermästarebostället Köpinge det s. k. Sandskiftet om I872 hektar; 1

II Allmänna skogarnes ytvidd. Skogshushållningsplaner. Afverkning och utsyning. i Hallands revir: det landshöfdingen på lön förut anslagna hemmanet Tyludden, beläget i närheten af Fammarps flygsandsfält i Sönderums socken, 37"81 hektar; samt indragna hospitalshemmanet Lilla Körshult, Stora Körshult och 01- lered Gummesgård i Nösslinge socken, 382'4 5 hektar; dels derigenom, att aftal på grund af nådigt bref den 18 februari 1888 träffats om öfverlåtelse till kronan af Vestanå sågverks stockfångstskog Rörtjernsmon i Viksjö socken af Vesternorrlands lan, h vilket område under året tillträdts af kronan, l,035-76 hektar; dels derigenom att jemlikt nådiga beslut af den 17 juni och 18 augusti 1893 förra krononybyggena Högtället n:o 1 om 527-70 hektar och Granlunda om 418-23 hektar, båda i Byske socken, återfallit till kronan; dels ock genom inköp af mark till bildande af nya eller utvidgning af ftldre kronoparker inom Österdalarnes, Karlstads, Askersunds, Testeras, Finspångs, Gotlands, Svältornas, Hunnebergs, Bohus, Jönköpings, Vestbo, Sunnerbo, Varenda och Blekinge Ahus revir, för hvilka markinköp, utgörande tillhopa 6.564'4 0 hektar, här nedan under rubrik»finanserna» närmare redogöres. Flygsandsplanteringarnes areal har under berättelseåret icke undergått förändring och utgör således 1,397'4 3 hektar. Öfverloppsmarkers och oafvittrade kronomarkers areal år sedan föregående berättelseår oförändrad oeh anses i enlighet med då lemnaåe uppgifter utgöra tillsammans 1,049,248'84 hektar. Kungsgårdar och andra för statsverkets räkning utarrenderade eller af kronan omedelbart disponerade egendomar hade vid utgången af år 1893 en sammanlagd utmarksareal af 218,325-20 hektar, motsvarande 224,918-16hektar föregående år; och har arealförändringen uppstått dels derigenom, att 47 kronoegendomar med en utmarksareal af 3,458-44 hektar blifvit försålda, dels derigenom att, såsom under rubriken»kronoparker» är nämndt, kronoegendomar i sin helhet eller delar deraf blifvit afsatta till kronoparker, sammanlagdt 3,159-7 4 hektar utmark, dels ock derigenom, att ett civilt boställe med en utmarksareal af 25-22 hektar till statsverket indragits. Militiebostadsboställen med utmark hafva såsom vid föregående års slut en sammanlagd areal af 244-08 hektar. Civila bostadshosiällen med utmark utgöra, sedan ett boställe under året indragits till statsverket, 10,895-24 hektar. Ecklesiastika med skogs- eller hagmark försedda boställen äro till antal och areal oförändrade och utgöra 2,523 stycken med en areal af tillhopa 342,082-9 5 hektar. Skogar till allmänna inrättningars hemman, hvilka vid 1892 års slut voro 596 med en ytvidd af 33,378-4 9 hektar, hafva till antal eller areal under året ej förändrats. Stockfångfitskogarne, hvilka under närmast föregående är utgjorde 176 stycken med en areal af 268,504-38 hektar, hafva under berättelseåret icke undergått annan förändring till arealen än att Vestanå sågverks stockfångstskog Rörtjernsmon, 1,035-7 6 hektar, öfverlåtits till kronan vid årets slut, och utgjorde således dessas areal 267,468-62 hektar. Statens till bergshandteringens understöd anslagna skogar utgöra liksom föregående år 38 stycken med en ytvidd af 40,603-7» hektar. Häradsattmänningarne, inberäknadt besparingsskogar eller allmänningar i Norrbottens, Gefleborgs- och Kopparbergs län, utgöra liksom föregående år 105 stycken med en areal af tillhopa 431,690'2 6 hektar. Nybyggens och kronohemmans skogar upptagas approximativt till 1,684 stycken med omkring 1,471,961'14 hektars ytvidd. Sammanlagda ytvidden af de allmänna skogarne utgör alltså enligt nu lemnade uppgifter vid berättelseårets slut 7,331,017'12 hektar, motsvarande 7,327,667'08 hektar föregående år. För 313 allmänna skogar hafva hushållningsplaner under året blifvit faststälda. Afverkning och utsyning â de allmänna skogar, från hvilka försäljning skett antingen för statsverkets eller för under statens förvaltning stäld fonds räkning, hafva. enligt från skogstjenstemännen till Domänstyrelsen inkomna uppgifter, husbehofsvirket oberäknadt, haft följande omfattning: a) å kronoparker, flygsandsplanteringar, oafvittrade marker och utarrenderade hemman (Bil. 1 A, B och C):

Afrerkning och utsyning. III Af det försålda virket, som sammanlagdt uppgick till 1,060,860-9 kubikmeter (Bil. 1 A), och hvaraf omkring utgjordes af sågtimmerträd, utsynades öfvervägande delen eller tillsammans 963,1404 kubikmeter inom de norrländska länen och Dalarne. Till utsyningsberättigade utlemnades 23,084'4 kubikmeter, motsvarande 9,211-9 kubikmeter föregående år (Bil. 1 B). Till diverse ändamål, såsom till vissa allmänna byggnader äfvensom till väganläggningar, hägnader m. m., beviljade utsyningar å allmänna skogar utgjorde under året 10,359-3 kubikmeter, motsvarande 23,1510 kubikmeter föregående år (Bil. 1 C). b) å boställskogar, af hvilkas behållna afkastning medel ingå till statsverket, hafva under året försålts (Bil. 2): motsvarande belopp omfattade 9,847-1 kubikmeter år 1892. c) à stockfångstskogar, nybyggens, kronohemmans och enskildes under inskränkt disposition varande skogar åverkadt och för kronans räkning försåldt virke har under berättelseåret utgjort (Bil. 6): Motsvarande belopp föregående år utgjorde 5,344s kubikmeter. d) å statens till bergsbruk anslagna skogar har under berättelseåret afverkats (Bil. 7): Från sådana ecklesiastika boställen, af hvilkas afkastning medel ingå till presterskapets löneregleringsfond, hafva för denna fonds och boställshafvarnes räkning under år 1893 försålts (Bil. 3): motsvarande afverknmg ar 1892 utgjorde 26,444'5 kubikmeter. e) å häradsallmänningar, som förvaltas af skogsstaten, hafva dels till delegarnes omedelbara disposition, dels till diverse ändamål, såsom åt bevakarepersonalen, till hägnader m. m., utsynats följande belopp (Bil. 8): För ecklesiastika boställenas skogsfonds räkning hafva jemlikt nådigt bref den 31 Mars 1876 försålts följande, genom berednings- och rensningshuggning afverkade, virkesbelopp (Bil. 4): Å ecklesiastika boställenas skogar hafva derjemte till kyrko- och prestgårdsbyggnad för byggnadsskyldiges behof utsynats (Bil. 5):

IV Afverkning och utsyning. Virkets försäljning. Virkespris. f) å utbrutna stockfångstskogar, å nybyggen och kronohemman samt hemmun med inskränkt dispositionsrätt till skogen hafva på grund af 2 af nådiga förordningen den 18 September 1874, angående utsyning och försäljning af skogsalster från kronans skogar i Kopparbergs län och de norrländska länen, åt dertill berättigade utsynats (Bil. 9): Motsvarande afverkning under år 1892 utgjorde 573,359'9 I ofvan omförmälda utsyning är icke inräknadt hvad på grund af särskilda aftal rörande vissa stockfångstskogar blifvit utstämpladt. g) Af vrakek och bok hafva, efter ansökan från 207 innehafvare af kronojord, hvarå ek och bok icke må fällas utan vederbörligt medgifvande, följande utsyningsbelopp beviljats (Bil. 10): Är 1892 omfattade dylik utsyning respektive 4,351 och 4,800 ekar samt 821 bokar om tillsammans 8,078'6 bubikmeter. Efter derf tryckta stämning i den allmänna trävarumarknaden, som vid decenniets början var rådande, inträdde år 1892 en om ock ringa förbättring i konjunkturen. TJnder berättelseåret har denna gynsamma förändring fortgått och utöfvat ett fördelaktigt inflytande på virkesafsättningen i synnerhet inom de norra orterna. I Norrbottens distrikt hafva försäljningarna sålunda försiggått både lättare och till förhöjda pris. Af 481,518 sågtimmerträd, som under året utstämplats och utbjudits till försäljning å auktion, blefvo 429,636 afyttrade Medelpriset utgör för hela distriktet l - 4 5 kr. pr träd. Motsvarande siffra var I13 kr. för 1892 och 0.93 kr. för 1891. Högsta partipriset för timmerträd på rot nåddes inom Norra Arvidsjaurs revir med 3.5 kr., lägsta förekom i Södra Piteå med 0-20 kr. pr träd. I medeltal för revir taget, står Södra Arvidsjaur främst med 2 kr. för sågtimmerträd, motsvarande 2 kr. 90 öre för kbm; dernäst Norra Piteå revir med 1-76 kr. motsvarande 2 kr. 50 öre för kbm, och Norra Arvidsjaur med l - 63 kr., motsvarande 2 kr. för kbm.; lägst står Södra Piteå revir med 0.86 kr. pr träd, motsvarande 1 kr. 72 öre för kbm. Denna ordinarie afverkning har i vissa revir omfattat jemväl mindre träddimensioner, nemligen sådan å hyggen befintlig undertryckt eller skadad skog, som ansetts binderlig för återväxten; men eljest hafva de för beståndsvården nödiga rensnings- och ljushuggningarne företagits särskildt, enär utförandet i de flesta fall varit beroende af huruvida virket kunnat under hand afyttras. I följd af den ovanligt stränga kölden försenades afverkningarna ej obetydligt, men genom lagom djup snö och sent inträdande snösmältning medhunnos de för afverkning bestämda virkesposter med högst få undantag att fullständigt från skogen afforslas. Virkesftottningarna, fördröjda genom lågt vattenstånd, gingo dock efter upprepade vårregn i regel ganska tillfredsställande, och der virkesrester måste lemnas i vattendragen, uppgifves orsaken dertill hufvudsakligen varit brist på flottningsvandt manskap. Någon höstflottning har ej förekommit. Vesterbottens distrikt: Till försäljning och afverkning hafva utsynats af frisk skog endast bjelk- och sågtimmerträd, men af skadad eller föga tillväxande skog äfven mindre dimensioner i den mån de kunnat afsättas. Försäljningen har i allmänhet skett å offentlig auktion och per träd å rot. Der auktion icke egt rum, har försäljningen alltid föranledts af ansökan om virkesköp för något särskildt ändamål, såsom flottnings- och brobyggnader eller dylikt. Härjemte hafva af revirförvaltarne åtskilliga virkeseffekter, såsom torrfuror, brandskadade träd och tjärved försålts under hand. Försäljningsprisen under berättelseåret hafva i allmänhet visat sig jemförelsevis ^tillfredsställande, och har det virke, som utdrifvits till Angermauelfven med bivatten, betingat de fördelaktigaste prisen. I Burträsks revir, hvarest konkurrens vid virkesköp nära nog saknas, hafva inga antagliga anbud afgifvits, bvarför någon försäljning der ej kunnat ske. Medelpriset för timmer å rot utgjorde for hela distriktet 2-53 kr. mot 2-2 7 kr. år 1892; högsta priset, i medeltal för revir räknadt, uppnåddes i Åsele med 3-4 o kr. för träd, motsvarande 4'88 kr. för kubikmeter; lägsta priset, likaledes för revir räknadt, i Degerfors med 1-8 7 kr. för trädet, motsvarande 2-5 0 kr. för kubikmeter. Högsta partipriset för timmerträd på rot nåddes å Åsele kyrkoherdeboställe med 5-19 kr.; lägsta priset utgjorde 0-5 6 kronor. Snötillgången har visserligen varit lämplig för timmerårifningen inom distriktet, men en ovanligt sträng kyla, ofta i förening med hård blåst, har dock flerestädes försvårat skogskörslorna. Äfven for virkesflottningen hafva väderleksoeh snöförhållandena i allmänhet varit mindre gynsamma. Särskildt i mindre väl rensade bivatten har den gått dåligt, blifvit dyr och delvis måst inställas. Mellersta Norrlands distrikt: Förutom de ordinarie utsyningarne oeh försäljningarne å de allmänna skogarne hafva åtskilliga underhandsförsäljningar gjorts af revirförvaltarne. Medelprisen utgöra för å auktion försåldt virke; för hela distriktet 3-17 kr. för timmerträd, för Östra Jemtlands revir 5ss kr. fer timmerträd, motsvarande 6-50 kr. för kubikmeter (högsta medelpriset); för Norra Ångermanlands revir 2o" kr. för timmerträd, motsvarande 2-6 7 kr. för kubikmeter (lägsta medelpriset). Kolningsprisen hafva varit så låga under året, att ingen velat åtaga sig kolning på ackord.

Virkets försäljning. Virkespris. v Utdrifningsförhållandena sägas hafva varit mycket ogynsamma på grund dels af djup snö och sträng kyla, dels af tidigt inträffande töväder, hvarigenom vanliga tiden för skogskörslorna betydligt afkortats. Till följd af ringa vattentillgång i de mindre vattendragen hafva flottningarne under året varit försvårade och fördyrade. Gefle-Dala distrikt: Virkesauktionerna hafva förut försiggått på ett flertal ställen inom afverkningsorteraa, hvarigenom man trott sig kunna påräkna lifligare spekulation och högre försäljningspris. Detta kostsamma förfaringssätt har emellertid ej visat sig medföra beräknad verkan, utan har antalet auktionsplatser inskränkts under berättelseåret och anses än ytterligare kunna utan olägenhet reduceras. Alla virkespartier af någon betydenhet hafva under året blifvit försålda. Högsta medelpriset å sågtimmerträd, för revir räknadt, har uppnåtts i Vestra Helsinglands revir med 5'5 7 kr. för träd, motsvarande 696 kr. för kubikmeter. Dernäst kommer Särna revir med 4-63 kr. pr träd, motsvarande 6-17 kr. för kubikmeter, hvilket förhållande torde få tillskrifvas verkningarna af Mora Venern-banan, invid hvilken, såsom vid Vansbro och Mora, flere betydande träförädlingsverk uppstått. Prisen inom Öster- och Vesterdalarnes samt Kopparbergs revir äro jemförelsevis låga: 2-92, 2-4 2 och 2'8i kr. pr sågtimmer för reviren i uppräknad ordning. Högsta partipris erhölls för en post gröfre sågtimmerträd med 8 kr. stycket. Genom de forcerade timmerförsäljningarne från Orsa, Elfdalens och Särna besparingsskogar, anses virkesprisen i dessa socknar komma att hållas nere för en tid. En snörik vinter och lång vår sägas hafva gynnat virkesutdrifningarne, så att endast obetydliga partier af försålda skogseffekter återstå outdrifna. Beryslagsdistiiktet: Virket från trakt- och blädningshyggen har i allmänhet försålts å auktion. Med undantag för kronoparkerna i Enköpings revir, hvarest upphuggning i lämpliga sortiment af saluvirket visat sig ega märkliga fördelar, har den ordinarie skogsafkastningen afyttrats å rot; deremot har allt virket från hjelpgallringar och rensningshuggningar genom revirpersonalens försorg apterats på lämpligt sätt. I Elfdals och Vesterås revir hafva dock rensningshuggningarna blifvit utförda af köparne sjelfva, och liqviden erlagd efter stig eller långved såsom enhet. Äfven underhandsförsäljning, ombesörjd af jägmästarne, har förekommit i vissa fall. Försäljningsprisen på till försagning dugligt timmer hafva i allmänhet varit fullt tillfredsställande, medan åter prisen på yed- och kolvirke varit försvarliga eller låga. I Elfdals revir hafva de redan förut låga kolvedsprisen fallit med omkring 40 %, och särdeles låga fortfara prisen att vara äfven i distriktets östliga delar. Skälen till detta förhållande ligga med all sannolikhet i de tryckta jemkonjunkturerna och den ständigt ökade införseln af kol från Norrland såväl per jernväg som sjöledes. Eör sågtimmerträd å rot har priset, i medeltal för revir räknadt, varierat mellan högst 3'8 5 kr. pr träd för Örebro revir och lägst 1'78 kr. pr träd för Elfdals revir, samt mellan högst 5u8 kr. pr kubikmeter för Karlstads revir och lägst 2-23 kr. pr kubikmeter för örby hus revir. För hustimmerträd å rot har priset pr stycke visat sig högst i Enköpings revir med 2'61 kr. pr träd och lägst i Örbyhus revir med 1 kr. pr träd, motsvarande högst 5 - o9 kr. pr kubikmeter för Enköpings revir och lägst 2-5 2 kr. pr samma måttenhet för Örbyhus revir. Priset å ved- och kolvirke på rot har varit högst i Enköpings revir med 2-7 4 kr. pr kubikmeter och lägst i Elfdals revir med 37 öre pr kubikmeter. HjelpgaJlring har under året verkstälts å en areal af 126-55 hektar, dervid erhållits ett virkesutbyte af 2,224-9 9 kubikmeter, som afyttrats för ett samfäldt bruttopris af 3,856-8 6 kr. Med frånräknande af kostnaderna för gallringen, hvilka stigit till 1,434-21 kr., uppkommer en nettobehållning af 2,422-65 kr., utgörande 19' 14 kr. pr hektar af den genomgallrade skogsarealen och lo9 kr. pr kubikmeter af det vid gallringen fallande virket. Bästa resultatet hafva hjelpgallringarna inom Köpings revir visat med 4-17 kronors nettobehållning pr kubikmeter, det sämsta deremot Karlstads revir, der hjelpgallringen gått med förlust, motsvarande 2-64 kr. pr kubikmeter. Virkets ntdrifning har inom Örebro och Vestmanlands län gynnats af riklig, men ej hinderlig tillgång å snö under vintern 1892 93, hvaremot inom Vermlande län snötillgången under sagda vinter varit alltför stor utan tillräcklig underfrysning, så att virkestransporten häraf betydligt hindrats, under det att inom Upsala län oupphörligen inträffande yrväder lagt betydande hinder i vägen för en jemn och oafbruten virkesforsling. Medan derföre i de två förstnämnda länen så godt som allt försåldt virke från de allmänna skogarne kunde afföras, var inom de senare ej obetydligt dylikt virke qvarliggande, och som förvintern 1893 94 var snöfattig, torde vid årsskiftet åtskilligt afyttradt virke qvarstått oafverkadt. Östra distriktet: Underhandsförsäljning har egt rum inom Stockholms revir med ungefär 35 'i af försåldt virke, inom Ombergs revir med ungefär 67 %, inom Gripsholms, Daga, Jönåkers, Kinda och Gotlands revir med obetydliga belopp. Osålda till följd af brist på köpare eller för låga anbud blefvo några mindre virkesposter i Stockholms revir, afsedda att säljas under hand, samt några mindre dylika inom Kinda revir. Från Kinda häradsallmänning Gaddstigen äro på grund af Kongl. brefvet den 7 april 1893 försålda 8,880 timmerträd och 779 vrakträd för ett sammanlagdt belopp af 43,100 kr. Virkesprisen uppgifvas hafva bibehållit sig ungefärligen oförändrade i Stockholms och Gotlands län men något stigit i Södermanlanlands och Östergötlands län, särskildt beträffande ved. Virkesutdrifningen försvårades i Stockholms och Södermanlands län af djup snö i början af året men har i öfrigt fortgått obehindradt. Vestra distriktet: Virket har försålts dels å rot, dels upphugget till på de särskilda orterna för afsättning mest lämpliga sortiment, hvilket senare förfaringssätt förekommit hufvudsakligen i Vadsbo, Kinne, Slättbygds och Hunnebergs

VI Virkets försäljning. Virkespris. Väganlägging. revir. Inom det förstnämnda af dessa revir har en del sågtimmer före försäljningen försågats. Inom Marks, Dalslands och Vadsbo revir hafva ej samtliga för försäljning afsedda virkespartier kunnat afyttras på grund af alltför låga anbud. Virket har i allmänhet blifvit utbjudet på auktion; en del smärre poster hafva sålts under hand. Virkesprisen sägas ej hafva undergått någon egentlig förändring under berättelseåret. Ståndskog af alla sortiment har betalts högst i Kinne revir med 7-13 kr. pr kubikmeter, lägst i Dalslands revir med 1-94 kr. pr kubikmeter. För upphugget sågtimmer har å kronoparken Rådaås erhållits 832 kr., å kronoparken Furubacka 8-11 kr, samt å kronoparken Halle Hunneberg 8'02 kr. allt netto pr kubikmeter. Motsvarande siffror för dessa kronoparker voro under år 1892: 8'19, 6-61 och 796 kr. I följd af långvarig oeh sträng köld samt ymniga snöfall sägas årets första månader hafva varit särdeles gynsamma för skogskörslor, medan åter under årets senare vintermånader blid väderlek och dermed förbunden snöbrist hindrat eller omöjliggjort alla sådana. Smålands distrikt: Skogsafkastningen för året har uttagits genom trakthuggning, traktblädning och gallringar. Virkesförsäljningen sker hufvudsakligen på offentlig auktion förutom å Boda kronopark, der underhandsforsäljning nästan alltid eger rum. Endast undantagsvis säljes virket i upparbetadt skick, utan vanligen å rot. Köplusten och virkesprisen angifvas hafva varit ungefärligen lika med år 1892; möjligen har i vissa trakter en tendens till stegring kunnat iakttagas. En långvarig och snörik vinter gynnade i början af året virkesutdrifningen, men i slutet af året voro förhållandena mindre gynsamma, i följd hvaraf stora partier af höstens virkesförsäljningar ej kunde utdrifvas. Södra distriktet: Afverkningen under berättelseåret har verkställts hufvudsakligast genom trakthuggning och beredningshuggning hvarjemte i en ganska betydande omfattning afverkning af vrakek förekommit å för statsverkets räkning utarrenderade hemman och ecklesiastika boställen. Bokskogen inom distriktet afverkas dock genom blädningshuggningar, hvilka i mån af bokföryngringens fordran på ljus upprepas. Inom alla revir hafva derjemte hjelpgallringar i bokskog förekommit. Virkesförsäljningen har till större delen skett å rot och å auktion; före försäljningen upphugget virke har utgjorts endast af hjelpgallringsvirke. Försäljningsprisen hafva varit mycket vexlande, beroende på virkespostens beskaffenhet och belägenhet. I Malmöhus revir hafva prisen å ek varierat mellan 5-50 och 6s6 kr., å bok mellan 5-42 och 9'uo kr. samt ä afvenbok 11-91 kr. allt på rot och pr kubikmeter. Upphugget hjelpgallringsvirke af bok och afvenbok har efter beskaffenhet och läge vexlat mellan 0.30 och 5'50 kr. netto. Inom Blekinge Ahus revir bar priset på ek, något blandad med bok, varit lägst 4 kr. och högst 5-gi kr.; på ek, blandad med tall och björk, 7-43 kr.; på bok 3-69 kr. samt på barrskog, öfvervägande timmer, lägst 3-12 kr. och högst 7-14 kr., allt på rot och pr kubikmeter. Bis- och gallringsvirke har inom detta revir betalts med loo à 1'55 kr. netto pr kubikmeter. Inom Engelholms revir har ek betalts med lägst 2-10 kr. och högst 4-60 kr., bok med 3-2 6 kr. och barrskog med 4-17 4'3 9 kr. på rot och pr kubikmeter. Inom Hallands revir har barrskog betalts med I52 4-45 kr. samt ek, bok och björk öfver hufvud 3-24 6-23 kr. pr kubikmeter och på rot. Med undantag för Malmöhus revir, der bättre bok och afvenbok betingat årets högsta pris inom distriktet, har bättre barrskog blifvit högst betald, detta företrädesvis i Blekinge Ahus revir. Försäljning af torftägt har äfven under berättelseåret förekommit. Virkesutdrifningen har gynnats af en dertill synnerligen lämplig vinter. Väganläggningar till skogsdriftens underlättande. Inom Torneå revir har spångläggning skett mellan Mettäjärvi och Apua samt Pyhäjärvi Pentäjä. I Norra Piteå revir har sträckan Eisliden Teleträsk med bivägen till Johannestorp, hvars brytning försiggått de senare åren, i det närmaste blifvit färdig efter schaktning, grusning och fasciners eller pålars nedläggande på sankare ställen, hvarjemte en bro blifvit byggd öfver Hvitbäcken. I Norra Arvidsjaurs revir har en ny väg blifvit uppbleckad och spånglagd mellan Grausjaur och Arjepluogssjöarna, hvarjemte reparationer och fyllnadsarbeten förekommit på äldre skogsvägar. Inom Elfdals revir hafva vägreparationer företagits på Öna kronopark, ecklesiastika utskogen Knappåsen och Stora Laggåsens stomskog. I Örebro revir hafva â Grönbo kronopark äldre vägar förbättrats å en sträcka af 2,300 meter. I Olands revir hafva transportvägarna från Rasbo och Olands häradsallmänningar samt utfartsvägen från kronoparken Högskogen förbättrats. I Kinda revir har å Ycke kronopark en ny vägsträcka om 1,052 meter blifvit grusad. I Tj nsts revir hafva tvenne väganläggningar af följande längd företagits: på kronoparken Norra Qvill 1,100 meter och på pastorsbostället Nynäs 380 meter. I Kalmar revir har reparerats 1747 meter väg å Ebbegärde kronopark, hvarjemte nya vägar hafva anlagts å Handbörds kronopark till en längd af 2,660 meter samt å indragna militiebostället Högsbytorp till en längd af 877 meter. Inom Ölands revir har å Boda kronopark ny väg anlagts å en sträcka af 377 meter, hvarförutom äldre vägar omgrusats och lagats på en längd af tillsammans 1,148 meter. Inom Jönköpings revir hafva tvenne broar öfver större kanaler blifvit ombyggda på Torrmyra kronopark och 3,400 meter gammal väg blifvit reparerade på Eckersholms kronopark. I Vestbo revir har å Lunnarsbo kronopark anlagts 246 meter ny väg, hvarjemte der samt på Kanhestra, Eemma och Karsholmens kronoparker äldre skogsvägar reparerats och dikats. Inom Sunnerbo revir har på Össjö kronopark vägförbättring skett. På indragna bostället Sundranäs har väg anlagts öfver en mosse och på indragna bostället Ekon grusats 750 meter väg och dikats 500 meter, hvarjemte nya vägar anlagts till följande längd: på indragna bostället JElickelsboda 175 meter och på indragna bostället Siggaboda 191 meter. I Värends revir har på Hvitlmlts kronopark en ny väg om 1,489 meters längd blifvit anlagd och en sträcka på 1,014 meter grusad, hvarförutom 71 meter väg på Kårestads kronopark blifvit gruskörd.