Hur påverkas byggföretagen av IFRIC 15?

Linn Henriksson och Johanna Karlsson Hur påverkas byggföretagen av IFRIC 15? - En studie av de fyra största byggföretagen i Sverige What are the influences for the construction companies of IFRIC 15? - A study of the four largest construction companies in Sweden Företagsekonomi C-uppsats Termin: VT 2010 Handledare: Hans Lindkvist

Förord Vi har skrivit vår C-uppsats under vårterminen 2010 inom företagsekonomi vid Handelshögskolan, Karlstad Universitet. Vi har satt oss väl in i ämnet redovisning och fått en djupare förståelse för ämnet. Vi vill tacka de respondenter som ställde upp på intervju. Slutligen vill vi tacka vår hjälpsamma handledare Hans Lindkvist för alla tips, råd och den stöttning vi har fått under skrivandets gång. Karlstad juni 2010 Linn Henriksson Johanna Karlsson

Sammanfattning Från 1 januari 2010 skall byggbranschen tillämpa nya redovisningsregler gällande redovisning av intäkter från försäljning av fastigheter. Denna regel, eller rättare sagt lagtolkning heter IFRIC 15 Avtal om uppförande av fastighet och har till syfte att göra redovisningen mer enhetlig mellan företag och länder. Tidigare var det tillåtet att i högre grad tillämpa successiv vinstavräkning, vilket innebär att intäkter och tillhörande kostnader redovisas successivt under arbetsprocessen i takt med färdigställandegrad. Numera kommer det bli allt vanligare att försäljningsintäkten redovisas först när de betydande riskerna har övergått till köparen, vilket normalt sammanfaller med tillträdet till fastigheten. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur de fyra största svenska byggbolagen påverkas av den nya lagtolkningen. Dessa var Skanska, NCC, Peab och JM. Arbetsgången inleddes med en teoristudie för att sätta oss in i ämnet. Vi har studerat olika redovisningsprinciper samt de internationella standarderna som berör intäktsredovisning IAS 11 Entreprenadavtal och IAS 18 Intäkter. IFRIC 15 skall vägleda företagen i valet av antingen IAS 11 eller IAS 18. Vi har använt oss av den kvalitativa metoden för vår undersökning. Vi byggde vår empiri på årsredovisningar och intervjuer med ekonomer på företagen. Frågorna anpassades till de olika företagen utifrån information som fanns att läsa i finansiella rapporter. Syftet med IFRIC 15 är att skapa en enhetlig praxis kring intäktsredovisning för uppförande av fastigheter. Eftersom IFRIC endast ger ut tolkningsföreskrifter så är det upp till varje bolag att göra sin egen tolkning. Vi har sett att de större bolagen Skanska och NCC påverkas mer av tolkningen än de mindre bolagen Peab och JM. Den huvudsakliga faktorn för vilka följdeffekter IFRIC 15 ger, är vilka avtalsformer företagen har med uppdragsgivare. Peab och JM arbetar mer med entreprenad då de fortsättningsvis får tillämpa successiv vinstavräkning. Skanska och NCC arbetar mer med försäljning och ska med tillämpning av IFRIC 15 redovisa intäkter vid överlämnande till slutkund. En harmonisering kan vi inte se i de svenska bolagen men på längre sikt kanske det kan uppnås.

Förkortningar IASB = International Accounting Standards Board IAS = International Accounting Standards IFRS = International Financial Reporting Standards IASCF = International Financial Reporting Interpretations Committee IFRIC = International Financial Reporting Interpretations Committee ÅRL = Årsredovisningslagen

Innehållsförteckning 1. Inledning... 6 1.1. Bakgrund... 6 1.2. Frågeställningar... 7 1.3. Syfte... 7 1.4. Avgränsning... 7 2. Metod... 8 2.1. Ansats... 8 2.2. Undersökningsmetod... 8 2.3. Primär och sekundärdata... 9 2.4. Intervju... 9 2.5. Genomförande av datainsamling... 10 2.6. Källkritisk analys... 11 3. Referensram... 13 3.1. Redovisningens syfte... 13 3.2. God redovisningssed och rättvisande bild... 13 3.3. Internationella redovisningsstandarder... 14 3.3.1. Begriplighet... 15 3.3.2. Relevans... 15 3.3.3. Tillförlitlighet... 16 3.3.4. Jämförbarhet... 16 3.4. Intäktsredovisning... 17 3.5. Redovisningsprinciper... 17 3.5.1. Försiktighetsprincipen... 17 3.5.2. Matchningsprincipen... 18 3.5.3. Realisationsprincipen... 18 3.6. Pågående arbete... 19 3.7. IAS 18 Intäkter... 19 3.8. IAS 11 Entreprenadavtal... 20 3.9. Successiv vinstavräkning... 21 3.10. IFRIC 15 Avtal om uppförande av fastighet... 22 4. Empiri... 24 4.1. Skanska... 24 4.1.1. Allmän företagsinformation... 24 4.1.2. Skanskas förväntade effekter av IFRIC 15... 25

4.2. NCC... 27 4.2.1. Allmän företagsinformation... 27 4.2.2. NCC:s förväntade effekter av IFRIC 15... 27 4.3. Peab... 29 4.3.1. Allmän företagsinformation... 29 4.3.2. Peab:s förväntade effekter av IFRIC 15... 29 4.4. JM... 30 4.4.1. Allmän företagsinformation... 30 4.4.2. JM:s förväntade effekter av IFRIC 15... 31 5. Analys... 33 6. Slutsats... 38 6.1. Egna reflektioner... 39 6.2. Förslag på vidare studier... 39 7. Källförteckning... 41

1. Inledning Vi inleder detta kapitel med en kort bakgrund för att sedan komma fram till vår frågeställning och syftet med uppsatsen. Avslutningsvis beskriver vi den avgränsning vi valt. 1.1. Bakgrund En grundläggande redovisningsprincip är periodisering vilket innebär att intäkter och kostnader hänförs till rätt redovisningsperiod. Intäkter samt kostnader skall redovisas den period då de faktiskt intjänas respektive uppstår. Syftet är att ge ett så rättvisande och jämförbart resultat som möjligt. Svårigheter kan dock uppstå vid redovisning av pågående arbete vilket handlar om projekt för annans räkning som kan löpa över flera redovisningsperioder. Enligt Nationalencyklopedin skall det utförda arbetet redovisas som en omsättningstillgång på balansdagen, vilket skall värderas med hjälp av lägsta värdets princip (Nationalencyklopedin 2010). Noterade koncerner redovisar sedan år 2005 enligt internationella redovisningsstandarder som utfärdas av IASB. De internationella standarder som reglerar intäktsredovisningen är IAS 11, Entreprenadavtal och IAS 18, Intäkter. Den vanligaste metoden har tidigare varit successiv vinstavräkning, vilket innebär att intäkter redovisas löpande under projektets gång med hänsyn till färdigställandegraden. Den andra metoden som kan tillämpas innebär att intäkter redovisas först vid färdigställandet och överlämnande till slutkund (Sundgren et al. 2009). Vilken metod som har använts samt vilka IAS regler som tillämpats har varierat mellan företag och länder. För att uppnå en harmonisering och jämförbarhet länder emellan har IFRIC gett ut en ny tolkning, IFRIC 15 Avtal om uppförande av fastigheter, som skall vägleda och förtydliga när intäkter från uppförande av fastigheter skall redovisas (Kommissionens förordning nr 636/2009). IFRIC är en tolkningskommitté inom IASB vars uppgift är att tolka IASB:s standarder. Den nya och högst aktuella tolkningsföreskriften, IFRIC 15 Avtal om uppförande av fastigheter, skall tillämpas av byggföretag från och med januari 2010. Den behandlar huruvida intäkter från uppförande av fastigheter skall redovisas enligt IAS 11, Entreprenadavtal eller IAS 18, Intäkter. Med hjälp av IFRIC 15 skall en tydligare vägledning ges. 6

1.2. Frågeställningar Vilka metoder används inom byggbranschen för intäktsredovisning och när får vinstavräkning göras? Vilka effekter hos byggföretagen kan komma uppstå från den nya lagtolkningen IFRIC 15? 1.3. Syfte Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka metoder som används vid redovisning av pågående arbete inom byggbranschen och vilka effekter de nya redovisningsprinciperna förväntas få. Vi vill undersöka om det finns likheter eller skillnader angående företagens förväntningar. 1.4. Avgränsning Vi har valt att studera de fyra största byggföretagen i Sverige, Skanska, NCC, Peab och JM då dessa påverkas mest av den nya regeln. Det är också lätt att hitta information om dessa företag då det finns lättillgängliga finansiella rapporter och annan information. 7

2. Metod I metodkapitlet beskrivs vårt metodval och tillvägagångssätt vid insamling av data. Avslutningsvis förs en källkritisk analys. Vid empiriska undersökningar är det viktigt att göra ett noga övervägt val av metod för att hitta den mest lämpliga till frågeställningen som skall undersökas. Med hjälp av metodkunskap kan en kritisk bedömning göras för att se om resultatet av undersökningen ger en verklighetsbild eller har påverkats av metodvalet (Jacobsen 2002). 2.1. Ansats Induktion och deduktion är två olika metoder som kan användas för att dra slutsatser. Den induktiva ansatsen bygger på empiri. Genom att samla in relevant information helt utan förväntningar, kan sedan teorier formuleras. Allmänna och generella slutsatser tas fram baserade på empiriska fakta (Thurén 1991). Den deduktiva ansatsen bygger på logik. Genom att skaffa sig vissa förkunskaper och förväntningar kan empiri därefter samlas in för att se om förväntningarna överensstämmer med verkligheten. Förväntningarna kommer därmed att baseras på tidigare teorier (Jacobsen 2002). Till vår frågeställning är den deduktiva metoden mest lämplig att använda. Vi inledde vårt uppsatsarbete med att samla på oss information och studera den teori som fanns, för att sedan kunna undersöka empirin. Vi studerade först redovisningsprinciper, regler och lagförändringar för att sedan undersöka de förväntade effekterna från lagtolkningen IFRIC 15 hos byggbolagen. 2.2. Undersökningsmetod Det finns två olika undersökningsmetoder som man kan arbeta med, kvalitativ eller kvantitativ metod. Kvalitativ metod lämpar sig bäst då man har en explorativ frågeställning och fokuseringen ligger på ett fåtal enheter för att se på detaljer och det unika i fenomenet. Den kvantitativa metoden lämpar sig bäst då undersökningens syfte är att få en bredd på frågeställningen. Ett stort 8

urval görs för att se omfattning och vidd av ett fenomen och för att kunna dra generella slutsatser (Jacobsen 2002). Vårt metodval landar på den kvalitativa ansatsen eftersom vi anser att den är mest lämplig för vårt syfte samt till vår explorativa frågeställning, där vi undersöker få enheter och effekter av en relativt ny lagändring. En kvantitativ metod hade inte varit lämplig då vi inte undersöker kvantifierbar data. Vi vill inte dra generella slutsatser utan gå in på djupet och se unika förhållanden för bolagen. En nackdel med den kvalitativa metoden är att den är resurskrävande. Exempelvis kan intervjuer ta lång tid och man får då nöja sig med få antal respondenter (Jacobsen 2002). 2.3. Primär och sekundärdata Primärdata är den information som fås direkt från den primära informationskällan. Datainsamlingen blir speciellt utformad för den specifika frågeställningen. Exempel på metoder för att få fram primärdata är genom intervjuer, enkäter och observationer. Sekundärdata baseras däremot på data som är insamlat av andra. Datat har då tidigare samlats in i ett annat syfte än det som forskaren direkt vill undersöka. Kvalitativ sekundärdata kan samlas in genom texter där befintlig information studeras och analyseras (Jacobsen 2002). Enligt Jacobsen (2002) är det lämpligt att tillämpa både primär- och sekundärdata för att styrka utfall och resultat från en undersökning. Det vill säga att om båda typer av data används kan de kontrollera och ge stöd åt varandra. Vår uppsats bygger på både primär- och sekundärdata. Primärdata har vi erhållit genom telefonintervjuer samt mail medans sekundärdata har tagits fram genom årsrapporter och annan skriftlig information. 2.4. Intervju Intervjuer är en lämplig datainsamlingsmetod när ett begränsat antal enheter skall undersökas. Då kan vi också se hur den enskilde respondenten svarar och 9

se dennes tolkningar, uppfattningar samt inställning till ett speciellt fenomen. Vid en begränsad budget lämpar sig telefonintervju bäst eftersom resekostnader då undviks. Nackdelar med intervju är att de är ganska tidskrävande. Förberedelser tar oftast lika lång tid som själva genomförandet. Om respondenterna befinner sig på andra orter är det också tidskrävande att få till intervjuer ansikte mot ansikte. En annan nackdel är att vi får en väldigt stor och omfattande datamängd som kan vara svår att sammanställa och få en klar överblick över. En nackdel vid telefonintervju är att det är svårare att skapa en personlig kontakt och respondenten kan ha svårt att diskutera känsliga ämnen. Respondenten har en tendens att lättare tala osanning vid telefonintervju. Ett personligt möte är att föredra då ett mer givande och öppet samtal kan föras (Jacobsen 2002). 2.5. Genomförande av datainsamling Inledningsvis samlade vi vår data från årsrapporter för att skapa en grund om byggföretagens ekonomiska ställning samt förhållande till IFRIC 15. Genom att skapa grundläggande kunskaper kunde sedan intervjufrågor formuleras för ytterligare fördjupning och kompletterande frågor. I huvuddrag har samma frågor ställts till företagen men på grund av skillnader i verksamhetsstruktur samt information i årsrapporter gällande förväntade effekter från IFRIC 15, har vissa frågor skiljt sig något mellan företagen. Detta för att skapa en djupare förståelse för hur effekterna kommer att påverka de enskilda byggföretagen. Svårigheter uppstod då respondenter skulle hittas. Eftersom vi har avgränsat oss till att studera stora koncerner var det svårt att hitta respondenter med rätt kunskaper för vårt ämne. Lagändringen som har studerats är relativt ny och det finns stora osäkerheter om hur den skall hanteras. Ett av företagen som vi kontaktade valde till och med att avstå intervju på grund av bristande kunskaper och hänvisade istället till befintlig offentlig finansiell information. Respondenter på lokal ort med de rätta kunskaperna fanns inte och därmed fick vi söka oss till huvudkontoren. På grund av att de respondenter vi har intervjuat har befunnit sig på andra orter i Sverige och då vi endast ville ställa kompletterande frågor till årsrapporter, ansåg vi att telefonintervjuer var mest lämpliga för vår datainsamling. 10

Vissa företag fick frågor i förväg via mail för att kunna förbereda sig. En av respondenterna insåg då att de rätta kunskaperna inom ämnet inte fanns och valde därmed att avstå. Vi uppskattade att respondenten avböjde så att vi undvek en intervjusituation där de rätta svaren inte kom fram. Vi fick då istället vända oss till en annan person inom samma företag med bättre kunskaper inom området. NCC svarade på våra frågor via mail. En telefonintervju var planerad vid ett senare tillfälle, men vi ansåg att respondenten hade svarat så utförligt på våra frågor i mailet att det inte var nödvändigt. Vid intervjutillfället användes en högtalartelefon där respondenten blev inspelad. Det hade i förväg tillfrågats respondenten om godkännande till detta. Enligt Jacobsen (2002) är det fördelaktigt med bandinspelning då det är lättare att få ett flyt i samtalet och en naturlig diskussion. Anteckningar behöver inte föras så noggrant och det är lättare att fokusera kring diskussion och frågeställning. Vid bandinspelning kan dessutom ordagranna citat erhållas. 2.6. Källkritisk analys Källkritik handlar om att bedöma trovärdigheten i en källa. En källa är det som vi baserar vår kunskap på och kan vara både skriftlig och muntlig. Det finns fyra kriterier för att bedöma dess trovärdighet. För det första skall källan vara äkta, det vill säga den skall vara det den utger sig för att vara. Andra kriteriet handlar om tidssamband mellan en händelse och källans information om den inträffade händelsen. Ju längre tid som går från händelsens tidpunkt tills den berättas desto mindre trovärdig blir källan. Det tredje kriteriet innebär att källan skall vara oberoende och inte exempelvis vara referat av en annan källa. Slutligen skall det finnas tendensfrihet, vilket betyder att misstanke om falska verklighetsbilder på grund av personliga, ekonomiska eller andra intressen inte skall finnas (Thurén 2005). Vi anser att våra källor har en hög tillförlitlighet. Vi har använt oss av skriftlig information från bland annat regelverk och lagförordningar vilka är stiftade utifrån ett oberoende perspektiv. Byggföretagens årsrapporter som vi har studerat visar på en hög tillförlitlighet eftersom de har blivit kritiskt granskade av revisorer. När det gäller våra muntliga källor har vi varit i kontakt med personer med hög befattning inom företagen, som visat på goda kunskaper och har kommit med ärliga svar på våra frågor. Telefonintervjuer har förts med dessa vilket kan leda till onaturlig samtalssituation där det kan vara svårt 11

att föra djupa diskussioner och se hur respondenten reagerar på vissa frågor. Ett personligt möte hade varit att föredra. 12

3. Referensram Detta kapitel inleds med en beskrivning av den externa redovisningens syfte och vi kommer beröra några redovisningsprinciper. Vi kommer sedan in på intäktsredovisning och pågående arbete och har fördjupat oss i IAS-rekommendationerna 11 samt 18. Avslutningsvis förklarar vi innebörden av den nya lagtolkningen IFRIC 15. 3.1. Redovisningens syfte Den externa redovisningens främsta syfte är att bistå intressenter med information angående företagets ekonomiska förhållande. Dessa intressenter kan bestå av aktieägare, leverantörer, banker, kunder, medarbetare samt statliga myndigheter. Med hjälp av den externa redovisningen skall företagen uppfylla informationsbehov som kan se olika ut för olika typer av intressenter (Sundgren et al. 2009). De problem som kan finnas vid informationsklyftor benämns adverse selection samt moral hazard. Den förra problembenämningen handlar om de informationsproblem som kan finnas vid ingående av avtal om tillförlitlig information saknas. Till exempel måste banker kunna förlita sig på den information som ges ut. Den senare problematiken handlar om att det efter avtalsingående kan uppstå problem angående information och uppföljning. Till exempel så kan en företagsledare som sålt ut alla aktier i bolaget bli mindre motiverad att driva företaget mot ett så vinstgivande resultat som möjligt, då vinsten ändå inte tillfaller företagsledaren. Om dessa två begrepp tar överhand så kan detta leda till att en effektiv marknad upphör att fungera (Sundgren et al. 2009). 3.2. God redovisningssed och rättvisande bild I Årsredovisningslagen (SFS 1995:1554) 2 kapitel 2 beskrivs följande: Årsredovisningen skall upprättas på ett överskådligt sätt och i enlighet med god redovisningssed. Begreppet god redovisningssed har utvecklats för att redovisningen skall anpassas efter en ständigt föränderlig omvärld. Bokföringslagen och årsredovisningslagen innehåller endast generella bestämmelser angående bokföring och redovisning och är så kallade ramlagar. I situationer där det 13

saknas specifika lagbestämmelser skall istället god redovisningssed tillämpas vilket kan beskrivas som praxis för bokföringsskyldiga samt rekommendationer och uttalanden från expertis. Anledningen till bristfälliga lagregler beror på att lagstiftarna samt remissinstanserna i vissa fall inte har haft möjlighet att ta in speciella stadganden och det kan ha funnits oenigheter gällande praxis. En annan orsak till bristfälliga lagar kan vara snabb utvecklingstakt (Thomasson et al. 2006). Årsredovisningen skall på ett lättförståligt vis ge en rättvisande bild angående företagets ekonomiska situation. Detta skall göras i enlighet med god redovisningssed, men om företaget avviker från god redovisningssed för att kunna visa en rättvisande bild måste upplysning om detta lämnas i not. Vad som är en rättvisande bild beror på företagets speciella förhållanden och kan se olika ut för olika företag (Thomasson et al. 2006). 3.3. Internationella redovisningsstandarder För alla börsnoterade bolag inom EU ges fortlöpande internationella redovisningsstandarder ut av International Accounting Standards Board (IASB). Detta är en privat finansierad, fristående samt icke vinstdrivande organisation och reglerna som utfärdas benämns International Financial Reporting Standards (IFRS). Tidigare hette detta regelverk International Accounting Standards (IAS). Processen med att utveckla nya standarder övervakas av International Accounting Standards Committee Foundation (IASCF). International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) är en kommitté som ger ut tolkningsföreskrifter till IFRS (Sundgren et al. 2009). År 2005 blev de internationella redovisningsstandarderna obligatoriska för svenska börsnoterade bolag och då gällande för koncernredovisningen. Större, ej börsnoterade bolag, så kallade K3-företag, får välja om de vill följa IAS/IFRS eller Årsredovisningslagen. Väljer K3-företag att redovisa enligt IAS/IFRS måste företagen konsekvent använda sig av dessa regler och kan därmed inte ändra till att följa ÅRL. Främsta anledningen till att internationella redovisningsstandarderna har utformats är för att redovisningen enkelt ska kunna jämföras mellan bolag i olika länder (Sundgren et al. 2009). Wagenhofer (2009) anser att harmoniseringen av standardiserade redovisningsregler kan vålla problem eftersom standarderna inte är optimala 14

för alla typer av miljöer såsom olika branscher, länder etc. Görs ingen harmonisering kan det leda till oönskade normer samt svårigheter för IASB att få sina redovisningsstandarder accepterade världen över. Med tanke på detta så är ett ensamt monopolnormgivande organ inte det bästa sättet att reglera den finansiella rapporteringen globalt. Ett sätt att komma till rätta med problematiken är att företag själva får välja vilka normer de vill tillämpa utifrån sina individuella resultat. Så småningom kommer marknaden snarare än internationella standarder kunna reda ut vilka standarder som är mer användbara än andra. Konkurrens mellan standarderna skulle även kunna generera data som i efterhand kan användas empiriskt för att studera de ekonomiska effekterna av de olika standarderna. Artikelförfattaren förtydligar att ett monopolnormgivande organ såsom IASB, bör arbeta utifrån att forma standarderna och försöka vinna så stor acceptans som möjligt och att det senare borde vara myndigheter som bör anta eller rekommendera IFRS (Wagenhofer 2009). Det finns några viktiga egenskaper som enligt IASB ska beaktas vid redovisning. Dessa är begriplighet, relevans, tillförlitlighet samt jämförbarhet. 3.3.1. Begriplighet En viktig egenskap hos den information som lämnas i finansiella rapporter är att den är lättbegriplig för användarna. Härvid förutsätts att användarna har en rimlig kunskap om affärsverksamhet, ekonomi och redovisning samt att de är beredda att studera informationen med rimlig noggrannhet. (IASB:s Föreställningsram p. 25) Viktig information får dock inte uteslutas med anledningen att den kan vara för svår för vissa läsare (Sundgren et al. 2009). 3.3.2. Relevans För att vara av värde måste informationen vara relevant för användarna som beslutsunderlag. Informationen är relevant om den påverkar användarnas beslut genom att underlätta bedömningen av inträffade, aktuella och framtida händelser eller genom att bekräfta eller korrigera tidigare bedömningar. (IASB:s Föreställningsram p. 26) Informationen är alltså enligt föreställningsramen relevant om årsredovisningen bekräftar de vinstprognoser som analytiker satt upp. 15

Balansräkningen som visar ekonomisk vinst samt ett företags värde är därför den mest relevanta delen av redovisningen om denna består av korrekt värderade värden (Sundgren et al. 2009). 3.3.3. Tillförlitlighet För att vara användbar måste information vara tillförlitlig. Information är tillförlitlig om den inte innehåller väsentliga felaktigheter och inte är vinklad. (IASB:s Föreställningsram p.31) Enligt Sundgren et al. (2009) kan därför en avvägning vara nödvändig mellan relevans och tillförlitlighet. Informationen kan vara relevant men så osäker att de finansiella rapporterna riskerar att bli vilseledande om informationen läggs till grund för att redovisa poster i balans- och resultaträkningen. (IASB:s Föreställningsram p. 32). Ett sätt att motverka icke tillförlitliga värderingar är att ta in stadganden i redovisningsstandarderna som skall reglera att prognoser görs på så rättvisa grunder som möjligt (Sundgren et al. 2009). 3.3.4. Jämförbarhet Användarna måste ges möjlighet att bilda sig en uppfattning om trender i företags resultat och finansiella ställning, genom att över en längre period jämföra de finansiella rapporter som företaget lämnar. (IASB:s Föreställningsram p. 39). Företag bör av den anledningen konsekvent år från år använda samma värderingsprinciper samt presentationstekniker så att informationen redovisas på ett likartat sätt. Läsarna skall informeras om vilka redovisningsprinciper som använts, ändringar av sådana samt effekter av sådana ändringar. Syftet är att kunna identifiera skillnader mellan olika perioder samt underlätta för jämförelsen mellan olika företag. Jämförelseuppgifter från tidigare perioder används flitigt i årsrapporter (Sundgren et al. 2009) 16

3.4. Intäktsredovisning En intäkt är en ökning av det ekonomiska värdet under en redovisningsperiod till följd av inbetalningar eller ökning av tillgångars värde, eller minskning av skulders värde med en ökning av eget kapital som följd, förutom sådana ökningar av eget kapital som kommer av tillskott från ägarna. (IASB:s Föreställningsram p. 70 a) Det finns alltså två sätt att avgöra om en intäkt har uppstått, antingen genom att en inbetalning existerar eller att en värdeökning på tillgångar har skett. Vid redovisning av intäkter är det viktigt att bestämma vid vilken tidpunkt själva intäkten skall redovisas. Eftersom finns olika principer att följa vid intäktsredovisning kan det uppstå problem framför allt vid årsredovisningen då det kan hända att intäkter redovisas vid skilda räkenskapsår (Sundgren et al. 2009). Enligt Årsredovisningslagen (SFS 1995:1554) 2 kap 4 får endast under räkenskapsårets konstaterade intäkter tas upp i resultaträkningen. Det finns dock undantag från denna princip i IAS-reglerna (Sundgren et al. 2009). 3.5. Redovisningsprinciper Några principer som kan vara viktiga att tänka på vid redovisning av intäkter är försiktighetsprincipen, matchningsprincipen och realisationsprincipen. 3.5.1. Försiktighetsprincipen Försiktighetsprincipen innebär att de bedömningar som måste göras under osäkerhet görs med viss försiktighet så att tillgångar och intäkter inte överskattas och skulder och kostnader inte underskattas. (IASB:s Föreställningsram p. 37). Det kan vara svårt att göra tillförlitliga prognoser om framtida händelser som påverkar priset på tillgångar och skulder. Finns en sådan osäkerhet är det alltså mer lämpligt att redovisa ett lägre resultat. Synen på försiktighetsprincipen idag är att vid värdering ska man beakta hur stor sannolikheten är för att det uppkommer en förlust. Det får heller inte avsiktligt skapas dolda reserver (Ingblad 2010). 17

3.5.2. Matchningsprincipen Innebörden av matchning är att kostnader och intäkter ska matchas mot varandra under samma räkenskapsår, vilket kan vara svårt att hitta en lämplig metod för. När man kan relatera kostnader till intäkter gäller det därefter att värdera dessa. Det kan vara bra att dela in kostnader i direkta och indirekta kostnader. Genom att bestämma de direkta kostnaderna för en vara kan dessa lätt matchas direkt till varuintäkterna i den period som varan sålts. Administrationskostnader och andra kostnader som inte kan hänföras till produkter skall relateras till rätt period då dessa gett företaget nytta, för att kunna matchas (Artsberg 2003). Enligt Paton och Littleton grundas matchningsprincipen på historiska värden, (Paton & Laton 1940 refererad i Artsberg 2003). Artsberg (2003) menar dock att detta inte är en helt korrekt värderingsmetod. Inom matchningsprincipen talas det om orsak och verkan och det vore då mer lämpligt att matcha nukostnader mot intäkter då dessa är uttryckta i nuvärden. Användningen av historiska eller aktuella värden på kostnader har inte något med själva matchningen att göra utan handlar snarare om vilka redovisningsmodeller som används (Artsberg 2003). 3.5.3. Realisationsprincipen Realisationsprincipen används för att avgöra när en intäkt skall realiseras i redovisningen. Enligt Årsredovisningslagen (SFS 1995:1554) endast under räkenskapsåret konstaterade intäkter får tas med i resultaträkningen (2 kap. 4 första stycket 3a). Intäkter och kostnader som är hänförliga till räkenskapsåret skall tas med oavsett tidpunkten för betalningen. (2 kap. 4 första stycket 4). Principen syftar på att inkomsten skall redovisas som en intäkt först när uppdraget är slutfört. Det finns två olika synsätt inom realisationsprincipen, form- eller substanssynsätt. Enligt formsynsättet så krävs att ett avtal har slutförts för att en intäkt skall upptas. Substanssynsättet säger däremot att en allmängiltig värdeökning på marknaden av en tillgång är tillräckligt för att redovisa intäkten (Artsberg 2003). 18

3.6. Pågående arbete I branscher där man arbetar med projekt genom tjänste- och entreprenadavtal är det vanligt att arbetet löper över flera redovisningsperioder. Man talar om pågående arbeten för annans räkning. Detta är framför allt vanligt inom byggbranschen. Vid redovisning av pågående arbete kan det uppstå problem eller svårigheter angående intäktsredovisning och vinstavräkning. Det finns två alternativ för att redovisa en vinst, antingen genom fast pris eller löpande räkning (Thomasson 2004). 3.7. IAS 18 Intäkter IAS 18 reglerar redovisning av intäkter som uppkommer vid varuförsäljning, utförande av tjänsteuppdrag, räntor, royalty eller utdelning (IAS 18 p. 1). Regeln behandlar tidpunkten för intäktsföring samt vilka värden som skall tas upp. En intäkt skall redovisas när det är troligt att företaget kommer att få ekonomiska fördelar samt att dessa fördelar kan beräknas på ett tillförlitligt sätt (IAS 18). Enligt IAS 18 p. 14 a. får inte intäkter från varuförsäljning redovisas innan väsentliga risker och förmåner som är förknippade med ägandet, har överförts från säljaren till köparen. Intäkter ska värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. (IAS 18 p. 9) Enligt Årsredovisningslagen (SFS 1995:1554) 4 kap 9 3 st. så avses med verkligt värde försäljningsvärdet efter avdrag för beräknad försäljningskostnad. När det handlar om redovisning av intäkter från tjänsteuppdrag så gäller IAS 18 inte för entreprenadavtal då dessa regleras i IAS 11 (IAS 18 p. 4). Enligt IAS 18 p. 20 får redovisning av inkomster från ett tjänsteuppdrag göras då det är möjligt att på ett tillförlitligt sätt beräkna det ekonomiska utfallet. Man tar då hänsyn till färdigställandegraden på balansdagen. Enligt IAS 18 p. 20 finns följande krav för att kunna beräkna utfallet tillförlitligt: 1) Inkomsten skall på ett tillförlitligt sätt kunna beräknas. 2) De ekonomiska vinster som är relaterade till uppdraget kommer sannolikt att tillfalla företaget. 3) Färdigställandegraden skall kunna beräknas tillförlitligt på balansdagen. 19