SCB:s analysmodell med Företagsmiljö-Index Företagsservice-Index

SCB:s analysmodell med Företagsmiljö-Index Företagsservice-Index Betygsindex Modellen pekar ut områden som bör prioriteras. Bevara Förbättra om möjligt Effekt Lägre prioritet Prioritera! FÖRETAGARNA OM KOMMUNEN STORUMANS KOMMUN Våren 2008

FÖRETAGARNA OM KOMMUNEN STORUMANS KOMMUN Våren 2008

SCB:s företagarundersökning våren 2008 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Analysrapport Sammanfattning...1 SCB:s analysmodell med NKI...2 Resultat...5 Inför eget arbete med materialet...14 Om undersökningen...15 Diagram och tabeller A. Företagarna om regionens företagsmiljö Diagram 1A. Modellstrukturbild A...22 Diagram 2A. Prioriteringsmatris A...23 Tabell 1A. Medelvärde och svarsfördelning för de olika frågorna...24 Diagram 3A. Andel som gett högt respektive lågt betyg...27 Tabell 2A.1 4 Faktorernas betygsindex redovisat efter bakgrundsfrågor 28 B. Företagarna om kommunens service Diagram 1B. Modellstrukturbild B...31 Diagram 2B. Prioriteringsmatris B...32 Tabell 1B. Medelvärde och svarsfördelning för de olika frågorna...33 Diagram 3B. Andel som gett högt respektive lågt betyg...35 Tabell 2B.1 7 Faktorernas betygsindex redovisat efter bakgrundsfrågor 36 Bilaga Frågeblankett

SCB:s företagarundersökning våren 2008 Sammanfattning Sammanfattning Statistiska centralbyrån (SCB) erbjöd för första gången under våren 2008 Sveriges kommuner att delta i undersökningen Företagarna om kommunen. Denna undersökning kommer framöver att genomföras årligen, varje vår. Sammanlagt deltog 23 kommuner i årets undersökning. Kommunernas resultat finns tillgängliga på www.foretagenochkommunen.scb.se. Denna rapport avser företagarundersökningen i Storumans kommun våren 2008. Undersökningen genomfördes som en totalundersökning under tiden 14 februari 9 april. Enkäten skickades ut till 412 företag och svarsandelen blev 50 procent i Storumans kommun. Undersökningen består av två delar: A. Företagarna om regionens företagsmiljö B. Företagarna om kommunens service åt företagen Jämförelser med resultat från samtliga kommuner avser de 23 kommuner som var med i årets undersökning. De övergripande resultaten i undersökningen redovisas som betygsindex, vilka kan variera från 0 till 100. Ju högre värdet är, desto bättre betyg har kommunens företag gett åt sin kommun och region. Betygsindex under 40 kan betraktas som icke godkända. A. Företagarna i Storumans kommun om regionens företagsmiljö Det sammanfattande betygsindexet Företagsmiljö-Index (FMI) för hur företagen i Storumans kommun bedömer regionens företagsmiljö blev 37. Genomsnittet för de 23 kommunerna i vårens undersökning blev 45. För Storumans kommun är det enligt modellanalysen främst förbättringar av betygsindexen för faktorerna Inställning till företagande, Kontaktytor och rådgivning samt Kommunikationer som kan höja helhetsbetyget Företagsmiljö-Index. B. Företagarna om Storumans kommuns service åt företagen Det sammanfattande betygsindexet Företagsservice-Index (FSI) för hur företagen bedömer Storumans kommuns service åt företagen blev 27. Genomsnittet för samtliga kommuner i vårens undersökningsomgång blev 39. För Storumans kommun är det enligt modellanalysen främst förbättringar av betygsindexen för faktorerna Inställning till företagande och Service som kan höja helhetsbetyget Företagsservice-Index. 1

SCB:s analysmodell med NKI SCB:s företagarundersökning våren 2008 SCB:s analysmodell med NKI SCB:s analysmodell med Nöjd-Kund-Index (NKI) är uppbyggd dels av ett mått för totalheten, NKI, dels av ett antal faktorer som speglar olika delar av den undersökta verksamheten eller området. Helhetsbetyget NKI mäts med tre specifika frågor. I denna undersökning finns två helhetsbetyg, ett i vardera modellen. I modell A, med frågor om regionens företagsmiljö, ingår helhetsbetyget Företagsmiljö-Index (FMI). I modell B, med frågor om kommunens service åt företagen, ingår helhetsbetyget Företagsservice-Index (FSI). Varje modell ovan består av ett antal faktorer/frågeområden. Varje faktor mäts i regel med flera frågor (indikatorer) som alla behandlar aspekter av det område som avses. De svarande företagen sätter sina betyg på de enskilda frågorna på 10-gradiga skalor, där 1 är lägsta betyg och 10 är högsta betyg. Betyg 1 4 på en fråga kan betraktas som ej godkänt betyg. Vilka frågor som ingår i respektive faktor framgår av översiktstabeller och av respektive modellbilds hänvisningar till frågeblanketten. Frågeblanketten ingår som bilaga i rapporten. Indexberäkningar Företagen betygsätter alltså de olika enskilda frågorna på 10-gradiga skalor. I databearbetningen tilldelas de olika frågorna vikter efter den betydelse de har för faktorn ifråga. Vid omräkning till faktorernas betygsindex omvandlas resultaten till en ny skala som går från 0 till 100. Ju högre indexvärdet är desto are är företagen med respektive faktor. En faktor med betygsindex under 40 innebär att företagen gett ett klart underkänt betygsindex för det som den faktorn mäter. Den 10-gradiga skalans betygssteg får vid översättning till betygsindex följande indexvärden (inom parentes): 1 (0), 2 (11,1), 3 (23,2), 4 (33,3), 5 (44,4), 6 (55,6), 7 (66,7), 8 (77,8), 9 (88,9) samt 10 (100). Effektmått grad av påverkan För varje faktor beräknar analysmodellen ett effektmått. Bakom effektmåttet ligger inga specifika frågor om hur företagen prioriterar olika frågeområden/faktorer. Effekten utgör ett mått på sambandet mellan helhetsbetyget, NKI (eller i denna undersökning FMI och FSI), och respektive faktor. En faktors effektmått anger faktorns grad av påverkan på helhetsbetyget, dvs. i vilken utsträckning NKI förväntas öka/minska vid en ökning/minskning av faktorns betygsindex med fem enheter. Om en faktor i undersökningens modellanalys till exempel erhållit ett effektmått på 1,0 innebär det att NKI (helhetsbetyget) förväntas öka med en enhet om faktorns betygsindex ökar med fem enheter. Sjunker däremot faktorns betygsindex med fem enheter förväntas NKI på motsvarande sätt minska med en enhet. 2

SCB:s företagarundersökning våren 2008 SCB:s analysmodell med NKI Prioriteringsmatris I prioriteringsmatrisen (korsdiagrammet nedan) placeras varje faktor in efter sitt betygsindex och sitt effektmått. Ju högre upp i diagrammet en faktor ligger desto are är företagen med faktorn. Ju längre åt höger en faktor ligger i diagrammet desto större påverkan förväntas en förändring av dess betygsindex ha på helhetsbetyget, NKI. Prioriteringsmatrisen har konstruerats med en mittpunkt som ligger vid medelindex och medeleffekt för de i modellen ingående faktorerna i den aktuella undersökningen åt kommunen. På så vis bildas fyra områden (kvadranter) med olika prioriteringsgrad. För att förbättra sitt helhetsbetyg bör man enligt modellen främst prioritera faktorer som ligger långt ner till höger i matrisen, dvs. de med relativt låga betygsindex i kombination med höga effektmått. I en andra prioriteringsgrupp har vi de faktorer som hamnar i kvadrant I, uppe till höger. Även dessa faktorer har relativt höga effektmått och bör därför om möjligt förbättras trots att de redan har förhållandevis höga betygsindex. Faktorer som hamnat i den nedre vänstra delen av prioriteringsmatrisen kan ges lägre prioritet eftersom en förbättring av deras låga betygsindex förväntas ha en lägre effekt på helhetsbetyget. I kvadrant IV, högst upp till vänster, hamnar de faktorer som kan ges lägst prioritet i ett förbättringsarbete. Dock ska man försöka bibehålla dessa faktorers höga betygsindex eftersom en sänkning av detta kan leda till att effektmåttet ökar och faktorn då hamnar i den prioriterade kvadranten. Tolkningen av faktorernas effektmått Hur ska man då tolka att vissa faktorer har låga effektmått? Det ska inte tolkas som att de faktorerna inte skulle vara viktiga. Effektmåttet anger enbart vilken förväntad påverkan på helhetsbetyget som en förändring av faktorns betygsindex skulle innebära. Vad kan då ligga bakom att en faktor med lågt betygsindex får ett lågt effektmått? Svaret är att det beror på att företagens betygsättning av den faktorn har ett lågt samband med hur de som grupp satt sitt helhetsbetyg. Företagens sammanlagda svarsmönster, vad gäller sambandet mellan 3

SCB:s analysmodell med NKI SCB:s företagarundersökning våren 2008 helhetsbetyget och betyget på faktorn, kan ge ett betydligt starkare samband för andra faktorer i modellen. I t.ex. undersökningens frågeblock A, om regionens företagsmiljö, ingår faktorn Finansiellt stöd. Även om faktorn Finansiellt stöd fått ett lågt betyg av företagen i kommunen kan faktorn samtidigt få ett lågt effektmått, alltså ha ett lågt samband med helhetsbetyget Företagsmiljö-Index (FMI). Detta kan t.ex. förklaras av att majoriteten av de svarande företagen inte är i behov av finansiellt stöd och att de kanske just därför fäster större vikt vid andra faktorer när de avger sitt helhetsbetyg FMI. Sambandet (dvs. effektmåttet) mellan företagens betyg på faktorn Finansiellt stöd och deras helhetsbetyg på regionens företagsmiljö (FMI) kan därför bli svagt trots att de gett ett lågt betyg åt Finansiellt stöd. Felmarginaler Felmarginaler för skattning av de olika faktorernas indextal och effektmått anges i diagrammen 1A och 1B i bilagan tabeller och diagram. Felmarginalerna beaktar den osäkerhet som härrör från att resultaten baseras på modellberäkningar. Skattningarna plus/minus felmarginalen bildar ett så kallat 95-procentigt konfidensintervall. Om en faktor exempelvis har ett betygsindex som är 55 och en felmarginal ± 2 så innebär det att det sanna värdet ligger i intervallet 53 57 med 95 procents säkerhet. Statistiskt säkerställda skillnader För att avgöra om skillnaden mellan två skattade indexvärden är statistiskt säkerställd har följande förenklade förfarande använts i rapporten: Om intervallen (indexvärdet ± felmarginalen) för två skattade indexvärden inte överlappar varandra är skillnaden mellan indexvärdena statistiskt säkerställd. Även om intervallen för två betygsindex tangerar varandra, t.ex. ett som är 53 57 och ett som är 57 61, anger vi att skillnaden är statistiskt säkerställd. 4

SCB:s företagarundersökning våren 2008 Resultat Resultat Resultatredovisningen för vart och ett av frågeblocken, A (Regionens företagsmiljö) och B (Kommunens service åt företagen), bygger på: En modellstrukturbild (Diagram 1 A B) En prioriteringsmatris (Diagram 2 A B) En tabell (Tabell 1 A B) I tabell 1A och 1B redovisas medelvärden och svarsfördelning för var och en av de frågor som ligger till grund för de olika faktorerna. Det är viktigt att närmare studera vilka frågor och vilka svarsfördelningar som ligger bakom de olika faktorernas betygsindex och de enskilda frågornas medelvärden, speciellt hur stor andel av företagen som gett låga betyg. Frågorna har besvarats på en 10-gradig skala på vilken 1 4 klassas som låga betyg, 5 7 som mellanbetyg och 8 10 som höga betyg. Observera att i en frågas procentfördelning på dessa tre betygsklasser ingår inte svaren från de företag som uppgett Ingen åsikt eller valt att inte besvara den aktuella frågan. A. Företagarna i Storumans kommun om regionens företagsmiljö (Företagsmiljö-Index, FMI) Analysmodell A avser att mäta hur företagen i Storumans kommun betygsätter regionens företagsmiljö. Modellen innefattar nedanstående sju faktorer: Kompetensförsörjning (fråga A1:1 4) Samhällsservice, boende m.m. (fråga A2:1 10) Regionens attraktivitet (fråga A3:1 5) Kontaktytor och rådgivning (fråga A4:1 6) Finansiellt stöd (fråga A5:1 2) Kommunikationer (fråga A6:1 5) Inställning till företagande (fråga A7:1 2) Vidare ingår tre frågor (frågorna A8: 1 3) som bygger upp helhetsbetyget Företagsmiljö-Index (FMI), samt en fråga om hur företagen i kommunen ser på sina förutsättningar att utvecklas i regionen (fråga A9), vilken ligger till grund för indexet Framtiden. Helhetsbetyget FMI för hur företagen i Storumans kommun bedömer regionens företagsmiljö blev 37, vilket motsvarar betyget 4,3 på den tiogradiga skalan. FMI för samtliga 23 kommuner som var med i undersökningen uppgår till 45. FMI för Storumans kommun är statistiskt säkerställt lägre än genomsnittet för de 23 kommunerna. 5

Resultat SCB:s företagarundersökning våren 2008 Av företagen i Storumans kommun ger 8 procent ett högt betyg på förutsättningarna att utvecklas i regionen de närmaste fem åren (betyg 8 10 på fråga A9), medan 47 procent ger ett lågt betyg (betyg 1 4 på frågan). I Storumans kommun blev medelindex för de sju faktorerna (frågeområdena ovan) 42. I tabell A1 framgår Företagsmiljö-Index (FMI), indexet Framtiden samt faktorernas betygsindex rangordnade för Storumans kommun. Tabell A1. Företagsmiljö-Index (FMI), indexet Framtiden samt faktorerna rangordnade efter sina betygsindex för Storumans kommun. Våren 2008 Betygsindex Felmarginaler FMI 37 ±2 Framtiden 39 ±2 Samhällsservice, Boende m.m. 51 ±2 Finansiellt stöd 48 ±2 Regionens attraktivitet 44 ±2 Kontaktytor och rådgivning 42 ±1 Inställning till företagande 42 ±2 Kommunikationer 38 ±2 Kompetensförsörjning 32 ±2 Jämfört med genomsnittet för samtliga kommuner i årets undersökning har Storumans kommun av sina företag fått statistiskt säkerställt lägre betygsindex för samtliga faktorer. För faktorn Kompetensförsörjning är det frågan om möjligheterna för ditt företag att rekrytera arbetskraft med rätt kompetens som har fått lägst betyg av företagen. Denna fråga har fått ett medelbetyg på 3,8 och hela 61 procent av företagen har gett ett lågt betyg på frågan (betyg 1 4). Frågan om möjligheterna för personal att arbetspendla med kollektivtrafiken under faktorn Kommunikationer har fått ett så pass lågt medelbetyg som 1,8. Den fråga som har fått det enskilt högsta medelbetyget är den om hur trygg och säker boendemiljön är under faktorn Samhällsservice, boende m.m. Medelbetyget för denna fråga blev 7,6 och hela 57 procent av företagen gav ett högt betyg på frågan (betyg 8 10). 6

SCB:s företagarundersökning våren 2008 Resultat Diagram A1. Företagsmiljö-Index (FMI) och faktorernas betygsindex för Storumans kommun samt för samtliga 23 kommuner i undersökningen. Våren 2008 FMI Framtiden Storuman Samtliga Kompetensförsörjning Samhällsservice, Boende m.m. Regionens attraktivitet Kontaktytor och rådgivning Finansiellt stöd Kommunikationer Inställning till företagande 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Betygsindex Vid jämförelse med genomsnittsresultatet för kommunerna i samma storleksklass (färre än 1 500 företag) har Storumans kommun fått statistiskt säkerställt lägre betygsindex för samtliga faktorer. Tabell A2. Företagsmiljö-Index (FMI) och faktorernas betygsindex efter kommunstorlek. Samtliga 23 kommuner i undersökningen. Våren 2008 Antal företag i kommunen Samtliga Storuman 0-1 499 1 500 - kommuner FMI 45 46 45 37 Framtiden 46 48 47 39 Kompetensförsörjning 42 46 43 32 Samhällsservice, boende m.m. 55 55 55 51 Regionens attraktivitet 50 55 52 44 Kontaktytor och rådgivning 47 51 49 42 Finansiellt stöd 56 57 56 48 Kommunikationer 42 49 44 38 Inställning till företagande 50 48 49 42 ANTAL SVARANDE 2 773 3 146 5 919 198 ANTAL KOMMUNER 15 8 23 I Storumans kommun är det framförallt faktorerna Inställning till företagande, Kontaktytor och rådgivning samt Kommunikationer som bör uppmärksammas. De faktorerna har fått låga betygsindex och har relativt hög effekt, dvs. stor påverkan på helhetsbetyget FMI för Storumans kommun. Även en förbättring av betygsindex för faktorn Regionens attraktivitet förväntas ha stor påverkan på helhetsbetyget FMI. 7

Resultat SCB:s företagarundersökning våren 2008 Diagram A2. Företagsmiljö-Index (FMI) Prioriteringsmatris för Storumans kommun. Våren 2008 Betygsindex Storuman 90 IV. Bevara I. Förbättra om möjligt 80 70 60 50 40 30 Samhälls. Fin. stöd Kontakt. Kompetens Kommunik. Attrakt. Inställn. III. Lägre prioritet II. Prioritera 20 Effekt 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 Kompetensförsörjning Denna faktor har fått betygsindex 32 och effektmått 0,2. Totalt fyra frågor ingår i faktorn och medelbetygen ligger mellan 3,8 och 4,1. Lägst medelbetyg har frågan om möjligheterna för ditt företag att rekrytera arbetskraft med rätt kompetens fått, där hela 61 procent gett ett lågt betyg. Högst medelbetyg fick frågan om annan yrkesutbildning av relevans för ditt företag. Samhällsservice, boende m.m. Faktorn Samhällsservice, boende m.m. har fått betygsindex 51 och effektmått 0,2 och är därmed den faktor som erhållit högst betygsindex i modellen. Faktorn består av tio frågor och medelbetygen skiftar mellan 4,1 och 7,6. Lägst medelbetyg fick frågan om tillgång till Försäkringskassans service. Högst medelbetyg fick frågan om hur trygg och säker boendemiljön är, där hela 57 procent gav ett högt betyg. 8

SCB:s företagarundersökning våren 2008 Resultat Regionens attraktivitet Faktorn Regionens attraktivitet har fått betygsindex 44 och effektmått 1,2, vilket är det högsta effektmåttet i modellen. Totalt består faktorn av fem frågor och medelbetygen varierar mellan 3,9 och 6,3. Den fråga som har fått lägst medelbetyg är tillgången till lämpliga företagslokaler, där så många som 63 procent gett ett lågt betyg. Den fråga som har fått högst medelbetyg är den allmänna bilden av regionen som en plats att leva och bo på, där nästan en tredjedel gett ett högt betyg. Kontaktytor och rådgivning Denna faktor har fått betygsindex 42 och effektmått 0,9. Faktorn består av totalt sex frågor. Medelbetygen för de enskilda frågorna går från 3,5 för frågan om mässor, kurser och seminarier av relevans för ditt företag, till 5,5 för möjligheterna till kontakter med andra företag i nätverk/föreningar. Finansiellt stöd Faktorn Finansiellt stöd har fått ett betygsindex på 48 och ett effektmått på 0,5. Faktorn består av två frågor vars medelbetyg blev 5,4 respektive 5,3. Kommunikationer Denna faktor har fått betygsindex 38 och effektmått 0,8. Totalt består faktorn av fem frågor och medelbetygen varierar kraftigt, mellan 1,8 och 6,6. Lägst medelbetyg har frågan om möjligheterna för personal att arbetspendla med kollektivtrafiken fått, där hela 93 procent av de svarande gett ett lågt medelbetyg. Frågan som har fått högst medelbetyg är möjligheterna till resor/transporter med flyg, där 46 procent av de svarande har gett ett överbetyg. Inställning till företagande Faktorn Inställning till företagande har fått ett betygsindex på 42 och ett effektmått på 1,1. Faktorn utgörs av två frågor, hur allmänheten i regionen ser på företagande som får medelbetyget 4,9 och hur media i regionen beskriver företagande med medelbetyg 4,6. Nästan hälften av de svarande ger låga betyg till de två frågorna medan endast cirka en av tio ger motsvarande höga betyg. Faktorernas betygsindex efter bakgrundsfrågor I tabellerna 2A:1 4 redovisas FMI och de olika faktorernas betygsindex efter bakgrundsfrågorna antal år i kommunen, lokalisering, var företagen har sina kunder, kontakt med kommunal tjänsteman i tillståndsärende, kontakt med kommunal tjänsteman eller politiker samt deltagande i kommunal upphandling. Redovisning görs här även efter registervariabeln företagsstorlek. 9

Resultat SCB:s företagarundersökning våren 2008 B. Företagarna om Storumans kommuns service åt företagen (Företagsservice-Index, FSI) Analysmodell B avser att mäta hur företagen bedömer Storumans kommuns service åt företagen. Modellen innefattar nedanstående fyra faktorer: Inställning till företagande Service Tillståndsgivning Upphandling (fråga B10:1-4) (fråga B11:1-6) (fråga B12:1-5) (fråga B13:1-6) Vidare ingår i frågeblanketten ett antal frågor (frågorna B14:1 3) som ligger till grund för helhetsbetyget Företagsservice-Index (FSI). Helhetsbetyget FSI för hur företagen bedömer Storumans kommuns service åt företagen blev 27, vilket motsvarar betyget 3,4 på den tiogradiga skalan. FSI för samtliga 23 kommuner som var med i undersökningen uppgår till 39. FSI för Storumans kommun är statistiskt säkerställt lägre än genomsnittet för samtliga 23 kommuner. I Storumans kommun blev medelindex för de fyra faktorerna (frågeområdena ovan) 28. I tabell B1 framgår Företagsservice-Index (FSI) samt faktorernas betygsindex rangordnade för Storumans kommun. Tabell B1. Företagsservice-Index (FSI) samt faktorerna rangordnade efter sina betygsindex för Storumans kommun. Våren 2008 Betygsindex Felmarginaler FSI 27 ±2 Tillståndsgivning 36 ±2 Inställning till företagande 26 ±2 Service 26 ±2 Upphandling 24 ±2 Jämfört med genomsnittet för samtliga kommuner i undersökningen har Storumans kommun av sina företag fått statistiskt säkerställt lägre betygsindex för samtliga faktorer. För faktorn Upphandling är det frågorna om kommunens kompetens för upphandlingar, information om kommande upphandlingar samt stöd och rådgivning kring anbudsförfarandet som av företagen har fått lägst betyg. Dessa frågor har fått ett medelbetyg på 3,0 och omkring 80 procent av företagen har gett låga betyg på frågorna (betyg 1 4). 10

SCB:s företagarundersökning våren 2008 Resultat Diagram B1. Företagsservice-Index (FSI) och faktorernas betygsindex för Storumans kommun samt för samtliga 23 kommuner i undersökningen. Våren 2008 FSI Storuman Samtliga Inställning till företagandet Service Tillståndsgivning Upphandling 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Betygsindex Vid jämförelse med genomsnittsresultatet för kommunerna i samma storleksklass (färre än 1 500 företag) har Storumans kommun fått statistiskt säkerställt lägre betygsindex för samtliga faktorer. Tabell B2. Företagsservice-Index (FSI) och faktorernas betygsindex efter kommunstorlek. Samtliga 23 kommuner i undersökningen. Våren 2008 Antal företag i kommunen Samtliga Storuman 0-1 499 1 500 - kommuner FSI 39 38 39 27 Inställning till företagande 43 41 43 26 Service 40 39 40 26 Tillståndsgivning 44 40 43 36 Upphandling 32 34 33 24 ANTAL SVARANDE 2 773 3 146 5 919 198 ANTAL KOMMUNER 15 8 23 I Storumans kommun är det framförallt faktorerna Inställning till företagande och Service som bör uppmärksammas. De faktorerna har fått låga betygsindex och har hög effekt, dvs. stor påverkan på helhetsbetyget FSI för Storumans kommun. Även en förbättring av betygsindex för faktorn Tillståndsgivning förväntas ha en relativt stor påverkan på helhetsbetyget FSI. 11

Resultat SCB:s företagarundersökning våren 2008 Diagram B2. Företagsservice-Index (FSI) Prioriteringsmatris för Storumans kommun. Våren 2008 Betygsindex 90 IV. Bevara I. Förbättra om möjligt 80 70 60 50 40 Tillstånd 30 20 III. Lägre prioritet Upphandling Service Inställning II. Prioritera 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 Effekt Inställning till företagande Denna faktor har fått betygsindex 26 och ett effektmått på 1,9, vilket är det högsta effektmåttet i modellen. Totalt består faktorn av fyra frågor och medelbetygen skiftar mellan 3,0 och 3,7. Den fråga som har fått lägst medelbetyg är att ha en tydlig politik för näringslivsutveckling, där hela 79 procent av de svarande gett ett lågt betyg. För övriga frågor är det mellan 65 och 74 procent som ger låga betyg. Service Faktorn Service har fått betygsindex 26 och effektmåttet 1,3. Faktorn består av sex frågor och medelbetygen varierar mellan 3,0 för frågan om hur kommunen stöder och informerar företagen om miljö och hållbar utveckling till 4,4 för frågan om möjligheterna att få kontakt med rätt kommuntjänsteman. Tillståndsgivning Faktorn Tillståndsgivning har fått betygsindex 36, vilket är det högsta i modellen, och effektmått 1,2. Faktorn består av fem frågor och medelbetygen går från 3,4 till 5,3. Högst medelbetyg har personalens bemötande fått och lägst medelbetyg har tiden det tar för beslut i ett ärende fått. 12

SCB:s företagarundersökning våren 2008 Resultat Upphandling Faktorn Upphandling består av sex frågor. Betygsindex för faktorn blev 24, vilket är modellens lägsta, och effektmåttet blev 0,4. Av frågorna får kommunens kompetens för upphandlingar, information om kommande upphandlingar och stöd och rådgivning kring anbudsförfarandet medelbetyget 3,0. Högst medelbetyg har frågan om vilka miljökrav som ställs i kommunens upphandlingar fått, 3,6. Faktorernas betygsindex efter bakgrundsfrågor I tabellerna 2B:1 7 redovisas FSI och de olika faktorerna efter bakgrundsfrågorna antal år i kommunen, lokalisering, var företagen har sina kunder, kontakt med kommunal tjänsteman i tillståndsärende, kontakt med kommunal tjänsteman eller politiker samt deltagande i kommunal upphandling. Redovisning görs här även efter registervariabeln företagsstorlek. 13

Inför eget arbete med materialet SCB:s företagarundersökning våren 2008 Inför eget arbete med materialet Starta med modellstrukturbild och prioriteringsmatris (korsdiagrammet) som ger överblick och struktur åt materialet och ofta kan vara tillräckligt som underlag. Man bör överväga att i sitt förbättringsarbete uppmärksamma faktorer med stor effekt och relativt låga betygsindex, dvs. i första hand de som hamnat i kvadrant II (nedre högra delen av prioriteringsmatrisen). Även faktorer med höga betygsindex och stor effekt, dvs. de som hamnat i kvadrant I (övre högre delen), bör man uppmärksamma om man tror att det finns en påtaglig potential för ytterligare förbättringar. Dessa faktorer tillhör en andra prioriteringsgrupp. Om det finns faktorer som hamnat långt ner i kvadrant III (nedre vänstra delen), dvs. har klart låga betygsindex jämfört med övriga faktorer bör dessa ges särskild uppmärksamhet trots att de erhållit ett svagare effektmått. Se till att bibehålla betygsnivån även på de faktorer som har låga effektmått. Effektmåttets giltighet gäller för ett intervall kring faktorns nuvarande betygsindex. Gå sedan vidare och studera utfallet, dvs. betygen på indikatorerna (frågorna), för de olika faktorer som enligt prioriteringsmatrisen hör till dem som bör uppmärksammas (se Tabell 1). Undersök hur betygsindexen för faktorerna eventuellt varierar mellan olika delgrupper. Detta ser man i bakgrundstabellerna. I bakgrundstabellerna är undersökningsgruppen uppdelad på flera delgrupper, vilket innebär att felmarginalerna för delgruppernas betygsindex är större än de felmarginaler som angetts i modellbilderna. I bakgrundstabellerna är därför skillnader mellan olika gruppers indextal på 4 5 indexenheter av mindre betydelse. Studera inte enbart frågornas medelvärden eller medelbetyg. Titta också på varje frågas svarsfördelning. Den kan ge en mer ingående information om det som företagen ser som brister i kommunen och dess verksamheter. Höga medelvärden kan förekomma samtidigt som det finns en mindre andel svarande som flaggar för problem. Arbetet med att höja en faktors betygsindex behöver inte nödvändigtvis betyda att en faktor eller ett verksamhetsområde måste förbättras. Det kan också vara så att företagen har en bristfällig kunskap om hur en viss verksamhet fungerar och kanske därför behöver mer information om den verksamheten. 14

SCB:s företagarundersökning våren 2008 Om undersökningen Om undersökningen Allmänt Resultaten bearbetas med hjälp av SCB:s analysmodell med Nöjd-Kund- Index (NKI). Modellanalyser genomförs för vart och ett av de två frågeblocken (A och B). Modellanalyserna är inte primärt konstruerade med syfte att ta fram sammanfattande mått på hur stor del av företagen som är a eller missa med sin kommun. Modellanalyserna syftar till att ge en helhetsbild som pekar ut vilka områden eller delar som har särskilt stor betydelse för en förbättring av det helhetsbetyg som företagen ger sin kommun. Vid SCB har Lars-Gunnar Strand varit projektledare och Fredrik Hult ansvarat för datainsamlingen. Johan Eklund har genomfört modellberäkningarna. Anita Olsson-Malmberg, Maria Raptidou och Mahtab Friman Ashori har svarat för programmering av tabeller och diagram. Denna rapport har utarbetats av Jonas Olofsson. Undersökningens omfattning Urval För de kommuner som har fler än 500 företag har undersökningen genomförts som en urvalsundersökning. För kommuner med högst 500 företag har en totalundersökning genomförts. SCB:s företagsdatabas (FDB) har använts som urvalsram. Från urvalsramen har företag med noll anställda där företaget inte är företagarens huvudsysselsättning tagits bort. En rensning har även gjorts för aktiebolag vars omsättning understiger 300 000 kronor. För företag startade år 2006 eller senare saknas dock uppgifter om omsättning respektive huvudsysselsättning varför samtliga dessa företag ingår i urvalsramen. Dessa nystartade företag har dessutom sannolikt en aktuell erfarenhet av kontakter med kommunen. För företag med flera arbetsställen i kommunen ingår endast ett arbetsställe, det med störst antal anställda, i populationen. I kommuner med färre än 1 500 företag som matchar ovanstående kriterier drogs ett urval på 500 företag, alternativt samtliga företag om kommunen inte har 500 företag. I kommuner med 1 500 till 3 000 företag drogs ett urval på 800 företag. I kommuner med fler än 3 000 företag drogs ett urval på 1 000 företag (se tabell C). Vid urvalsdragningen delades företagen upp på olika strata (grupper) beroende på antal anställda. Från den största storleksklassen, fler än 25 anställda, drogs samtliga företag (dock maximalt 300 stycken). I övriga strata fördelades urvalet proportionellt med hänsyn till antalet företag i respektive stratum. Följande strata har använts: Företag med mer än 25 anställda Företag med 5-25 anställda Företag med 1-4 anställda 15

Om undersökningen SCB:s företagarundersökning våren 2008 Aktiebolag med 0 anställda som startats tidigare än 2006 och som har en omsättning på minst 300 tkr Företag med 0 anställda som startats tidigare än 2006 och som är företagarens huvudsysselsättning Företag med 0 anställda som startats år 2006 eller senare Se tabell D för bruttourvalet per stratum för respektive kommun. Population Målpopulationen (målgruppen) i undersökningen är privata företag inom kommunen där verksamheten är företagarens huvudsysselsättning. Datainsamlingen Metod Postenkät med tre skriftliga påminnelser, varav de två sista innehöll ny frågeblankett och nytt svarskuvert. Mätperiod Datainsamlingen inleddes med utskick från SCB den 14 februari 2008 och avbröts den 9 april. Svarsandel Den sammanlagda svarsandelen för de 23 kommunerna i vårens undersökning uppgår till 43 procent av nettourvalet. Viktning av svaren För att korrigera att andelen svarande skiljer sig åt mellan de olika storleksklasserna bland företagen har svar från mindre, mellanstora och stora företag inom varje kommun tilldelats olika vikter. Viktningen innebär att inom varje storleksklass ges svarande företag en vikt så att den viktade andelen företag i respektive storleksklass överensstämmer med det faktiska antalet företag i den storleksklassen inom kommunen. Partiellt bortfall och ingen åsikt Det partiella bortfallet, dvs. den andel av de svarande som hoppat över en fråga, är inte stort. Däremot är andelen som markerat alternativet Ingen åsikt relativt stor för flera av frågorna (se tabell 1 A B). Modellernas förklaringsgrad Förklaringsgraden (R 2 ) kan variera mellan 0 och 1. För Företagsmiljö-Index blev förklaringsgraden för de deltagande kommunerna cirka 0,58 vilket innebär att modellens sju faktorer förklarar 58 procent av variationen bland de svarande i helhetsbedömningen av regionens företagsmiljö. Förklaringsgraden för Företagsservice-Index blev för de deltagande kommunerna cirka 0,67 vilket innebär att modellens fyra faktorerna förklarar 67 procent av variationen bland de svarande i helhetsbedömningen av kommunens service åt företagen. 16

SCB:s företagarundersökning våren 2008 Om undersökningen Tabell C. Urval per kommun. Våren 2008 Kommun Bruttourval Övertäckning Nettourval Svarande Antal Svarande Andel Arjeplog 240 4 236 98 42 Bjurholm 167 6 161 84 52 Finspång 500 11 489 221 45 Gotland 1000 11 989 478 48 Karlskrona 800 16 784 300 38 Kinda 500 13 487 210 43 Kramfors 500 18 482 229 48 Linköping 1000 19 981 398 41 Mjölby 500 15 485 215 44 Motala 800 16 784 337 43 Norrköping 1000 19 981 379 39 Robertsfors 373 16 357 175 49 Sandviken 500 7 493 170 34 Sollefteå 500 14 486 222 46 Storuman 412 15 397 198 50 Sundsvall 1000 26 974 391 40 Svalöv 500 12 488 205 42 Tanum 500 12 488 218 45 Umeå 1000 33 967 386 40 Uppvidinge 500 14 486 218 45 Vindeln 330 7 323 153 47 Vännäs 343 6 337 157 47 Östsam 1000 12 988 477 48 Totalt 13 965 322 13643 5 919 43 17

Om undersökningen SCB:s företagarundersökning våren 2008 Tabell D. Bruttourval och antal företag per stratum. Våren 2008 Stratum efter antal anställda Kommun >25 5-25 1-4 0, AB 0, gamla 0, nya Totalt Arjeplog Bruttourval 4 30 79 15 88 24 240 Antal i kommunen 4 30 79 15 88 24 240 Bjurholm Bruttourval 0 17 51 7 75 17 167 Antal i kommunen 0 17 51 7 75 17 167 Finspång Bruttourval 26 78 156 18 144 78 500 Antal i kommunen 26 128 255 29 235 127 800 Gotland Bruttourval 75 101 268 35 363 158 1000 Antal i kommunen 75 420 1124 147 1521 664 3951 Karlskrona Bruttourval 85 102 227 30 210 146 800 Antal i kommunen 85 371 825 111 763 533 2688 Kinda Bruttourval 9 50 169 19 190 63 500 Antal i kommunen 9 64 216 24 243 80 636 Kramfors Bruttourval 31 58 159 19 160 73 500 Antal i kommunen 31 128 351 42 352 161 1065 Linköping Bruttourval 273 122 243 45 160 157 1000 Antal i kommunen 273 1000 1997 370 1315 1295 6250 Mjölby Bruttourval 38 67 159 20 135 81 500 Antal i kommunen 38 185 440 56 373 223 1315 Motala Bruttourval 56 113 273 35 200 123 800 Antal i kommunen 56 272 659 85 482 297 1851 Norrköping Bruttourval 269 119 253 37 174 148 1000 Antal i kommunen 269 915 1938 282 1331 1136 5871 Robertsfors Bruttourval 4 55 117 8 148 41 373 Antal i kommunen 4 55 117 8 148 41 373 Sandviken Bruttourval 51 78 128 19 136 88 500 Antal i kommunen 51 226 373 55 397 255 1357 Sollefteå Bruttourval 20 63 164 13 161 79 500 Antal i kommunen 20 141 369 30 361 177 1098 Storuman Bruttourval 9 58 161 16 120 48 412 Antal i kommunen 9 58 161 16 120 48 412 Sundsvall Bruttourval 221 132 280 42 176 149 1000 Antal i kommunen 221 759 1612 239 1013 859 4703 Svalöv Bruttourval 11 43 128 22 199 97 500 Antal i kommunen 11 70 207 36 323 157 804 Tanum Bruttourval 15 53 144 24 201 63 500 Antal i kommunen 15 103 278 47 389 121 953 Umeå Bruttourval 207 125 290 51 150 177 1000 Antal i kommunen 207 726 1684 296 873 1030 4816 Uppvidinge Bruttourval 26 85 136 18 172 63 500 Antal i kommunen 26 101 162 21 205 77 592 Vindeln Bruttourval 7 42 118 10 121 32 330 Antal i kommunen 7 42 118 10 121 32 330 Vännäs Bruttourval 8 41 101 12 133 48 343 Antal i kommunen 8 41 101 12 133 48 343 Östsam Bruttourval 69 98 323 43 331 136 1000 Antal i kommunen 69 342 1129 152 1158 474 3324 Totalt Bruttourval 1 514 1 730 4 127 558 3 947 2 089 13 965 Antal i kommunen 1 514 6 194 14 246 2 090 12 019 7 876 43 939 18

SCB:s företagarundersökning våren 2008 Om undersökningen Tabell E. Andel svarande efter företagsstorlek och kommun. Våren 2008 Antal anställda Total Kommun 0 1-4 5-25 26 eller fler Arjeplog 34 49 47 75 42 Bjurholm 52 58 38 0 52 Finspång 41 46 49 69 45 Gotland 44 49 58 61 48 Karlskrona 38 38 34 45 38 Kinda 40 41 62 78 43 Kramfors 45 50 45 60 48 Linköping 35 42 40 47 41 Mjölby 44 42 48 45 44 Motala 39 42 49 62 43 Norrköping 35 40 50 37 39 Robertsfors 47 48 58 75 49 Sandviken 28 38 47 35 34 Sollefteå 46 40 52 60 46 Storuman 48 49 55 56 50 Sundsvall 37 39 35 50 40 Svalöv 39 48 42 64 42 Tanum 41 49 51 60 45 Umeå 37 37 45 45 40 Uppvidinge 40 44 55 65 45 Vindeln 46 50 43 71 47 Vännäs 43 49 63 25 47 Östsam 46 48 48 68 48 Totalt 41 44 48 49 43 19

SCB:s företagarundersökning våren 2008 Tabeller och diagram TABELLER OCH DIAGRAM 20

SCB:s företagarundersökning våren 2008 Tabeller och diagram A. Företagarna om regionens företagsmiljö (Företagsmiljö-Index) TABELLER OCH DIAGRAM 21

Diagram 1A Modellstrukturbild Storuman Fråga Faktor Effektmått Kompetensförsörjning Våren 2008 1:1-4 Framtiden 32 ±2 0,2 Samhällsservice, Boende m.m. Företagsmiljö-Index (FMI) 2:1-10 Företagarna om regionens 51 ±2 0,2 39 företagsmiljö 3:1-5 Regionens attraktivitet 3,3 ± 2 Frågeblock 1-9 44 ±2 1,2 * FMI 4:1-6 Kontaktytor och rådgivning ±0,4 Fråga: 9 Antal svarande 198 42 ±1 0,9 37 ± 2 Andel svarande (%) 50 5:1-2 Finansiellt stöd Felmarginal för effektmåtten uppifrån räknat Medelindex 42 48 ±2 0,5 Fråga Medeleffekt 0,7 6:1-5 Kommunikationer 8:1-3 0,0-0,8 22 38 ±2 0,8 0,0-0,8 7:1-2 Inställning till företagande 0,5-1,9 42 ±2 1,1 0,2-1,6 * Värdet 1,2 innebär att om 0,0-1,1 betygsindexet för faktorn Regionens attraktivitet 0,2-1,4 ökar med 5 enheter från 44 till 49 då 0,5-1,7 förväntas helhetsbetyget eller FMI öka med 1,2 enheter från 37 till 38,2. 2008-04-25 2421

Diagram 2A Prioriteringsmatris Storuman Storuman Våren 2008 Företagsmiljö-Index (FMI) Företagarna om regionens företagsmiljö Frågeblock 1-9 FMI 37 Framtiden 39 Antal svarande 198 42 Andel svarande (%) 50 58 Medelindex 42 Medeleffekt 0,7 Faktor Betygsindex Effekt Kompetensförsörjning 32 0,2 Samhällsservice, boende m.m. 51 0,2 Regionens attraktivitet 44 1,2 Kontaktytor och rådgivning 42 0,9 Finansiellt stöd 48 0,5 Kommunikationer 38 0,8 Inställning till företagande 42 1,1 Betygsindex 90 80 70 50 60 50 40 30 20 IV. Bevara I. Förbättra om möjligt Samhälls. Fin. stöd Kompetens Attrakt. Kontakt. Inställn. Kommunik. III. Lägre prioritet II. Prioritera 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 Effekt 2421 = kommunens medelindex och medeleffekt = medelindex för samtliga kommuner 2008 = lägsta kommunmedelindex 2008 = högsta kommunmedelindex 2008 23

Tabell 1 A. Företagarna om regionens företagsmiljö, våren 2008. Storuman Antal svarande: 198 Andel svarande (%): 50 Medelvärden och svarsfördelning för indikatorerna under avsnittet om "Regionens företagsmiljö". På en skala 1-10 har företagarna för varje fråga kunnat ange hur man är med olika delar. Med fet stil finns faktorer och FMI (Företagsmiljö-Index) angivna med respektive betygsindex. *Samtliga deltagande kommuner våren 2008. Fråga FAKTOR Delfråga Storuman Medelvärde Samtliga kommuner* Medelvärde Lägsta värde Högsta värde Betygsfördelning för Storuman Andel svar efter företagarnas bedömning lågt (1-4) mellan (5-7) högt (8-10) Summa 2421 Ingen åsikt Andel "ej svar" FMI, HELHETEN 37 45 37 53 Fr 8:1 Hur är du med de regionala förutsättningarna för företagandet i sin helhet? 4,6 5,3 4,6 6,0 46 48 5 100 0 1 Fr 8:2 Hur väl uppfyller de regionala förutsättningarna för företagen dina förväntningar? 4,5 5,1 4,5 5,9 48 49 3 100 0 1 Fr 8:3 Föreställ dig en region med perfekta förutsättningar för företag. Hur nära eller långt ifrån ett sådant ideal kommer regionen? 4,0 4,8 4,0 5,7 59 38 4 100 0 1 FRAMTIDEN 39 47 39 57 Fr 9 Hur är du med de regionala förutsättningarna för att just ditt företag ska utvecklas väl inom de närmaste 5 åren? 4,5 5,2 4,5 6,1 47 45 8 100 12 2 KOMPETENSFÖRSÖRJNING Hur är du med regionen vad gäller 32 43 32 56 Fr 1:1...möjligheterna för ditt företag att rekrytera arbetskraft med rätt kompetens? 3,8 4,7 3,8 5,7 61 34 5 100 21 0 Fr 1:2 universitets- och högskoleutbildning av relevans för ditt företag? 3,9 5,0 3,8 6,5 66 25 9 100 38 1 Fr 1:3 annan yrkesutbildning av relevans för ditt företag? 4,1 5,1 4,1 6,1 64 26 10 100 28 1 Fr 1:4 tillgången till vidareutbildning och kompetensutveckling för din personal? 3,9 4,7 3,9 5,8 66 25 8 100 25 0 24

*Samtliga deltagande kommuner våren 2008. Fråga FAKTOR Delfråga Storuman Medelvärde Samtliga kommuner* Medelvärde Lägsta värde Högsta värde Betygsfördelning för Storuman Andel svar efter företagarnas bedömning lågt (1-4) mellan (5-7) högt (8-10) Summa 2421 Ingen åsikt Andel "ej svar" SAMHÄLLSSERVICE, BOENDE M.M. Hur är du med regionen vad gäller 51 55 48 65 Fr 2:1 barnomsorgen? 6,2 6,5 6,0 7,6 20 45 35 100 37 1 Fr 2:2 grundskolan? 6,1 6,2 5,5 7,1 24 42 33 100 24 0 Fr 2:3 gymnasieskolan? 6,3 6,2 5,3 7,2 22 42 36 100 30 0 Fr 2:4 tillgången på bostäder? 4,7 5,9 4,6 7,0 49 34 17 100 11 1 Fr 2:5 hur trygg och säker boendemiljön är? 7,6 6,9 6,0 8,3 9 34 57 100 11 0 Fr 2:6 företagens skydd mot stöld, inbrott och skadegörelse? 5,8 5,2 4,4 6,6 28 42 29 100 13 0 Fr 2:7 Räddningstjänstens brandskydd? 6,7 7,0 6,2 7,7 13 48 39 100 17 0 Fr 2:8 tillgången till Försäkringskassans service? 4,1 4,7 3,3 5,3 60 28 11 100 21 0 Fr 2:9 tillgången till Arbetsförmedlingens service? 4,8 5,1 4,4 7,1 46 40 14 100 16 0 Fr 2:10 det kommersiella utbudet? 4,5 5,6 4,5 7,1 53 38 9 100 17 0 REGIONENS ATTRAKTIVITET Hur är du med regionen vad gäller 44 52 43 63 Fr 3:1 den allmäna bilden av regionen som attraktiv för företagen? 4,5 5,4 4,5 6,6 46 47 7 100 9 0 Fr 3:2 den allmäna bilden av regionen som en plats att bo och leva på? 6,3 6,6 5,6 7,3 20 48 31 100 5 0 Fr 3:3 utbudet av kommersiella evenemang och aktiviteter för t.ex. representation med dina kunder? 4,6 5,2 3,9 6,5 52 37 12 100 17 0 Fr 3:4 tillgången till lämpliga företagslokaler? 3,9 5,3 3,9 6,2 63 31 7 100 18 0 Fr 3:5 utbudet av attraktiva lokaler/platser för konferenser eller andra företagsarrangemang? 5,5 6,0 4,9 7,1 34 43 22 100 13 0 KONTAKTYTOR OCH RÅDGIVNING Hur är du med regionen vad gäller 42 49 41 56 Fr 4:1 möjligheterna till kontakter med andra företag i nätverk/föreningar? 5,5 5,9 5,3 6,7 27 57 15 100 18 0 Fr 4:2 kontakter som ditt företag behöver med universitet, högskola och forskning? 5,2 5,4 4,5 6,3 41 43 16 100 49 0 Fr 4:3 kontakter som ditt företag behöver med andra skolor? 4,9 5,3 4,7 6,2 42 49 9 100 59 1 Fr 4:4 tillgången till rådgivning om företagande, t.ex. juridik, affärsutveckling och ekonomi? 5,3 5,9 5,0 6,6 37 43 20 100 22 0 Fr 4:5 offentliga organisationers företagsrådgivning? 4,3 5,0 4,3 5,8 53 37 10 100 37 0 Fr 4:6 mässor, kurser och seminarier av relevans för ditt företag? 3,5 4,5 3,5 5,4 69 28 4 100 26 1 25

*Samtliga deltagande kommuner våren 2008. Fråga FAKTOR Delfråga Storuman Medelvärde Samtliga kommuner* Medelvärde Lägsta värde Högsta värde Betygsfördelning för Storuman Andel svar efter företagarnas bedömning lågt (1-4) mellan (5-7) högt (8-10) Summa 2421 Ingen åsikt Andel "ej svar" FINANSIELLT STÖD Hur är du med regionen vad gäller 48 56 48 67 Fr 5:1 bankernas kunskap om de lokala företagens villkor? 5,4 6,1 5,4 7,4 33 45 22 100 12 0 Fr 5:2 tillgången till nödvändigt kapital? 5,3 6,0 5,2 6,7 34 46 21 100 13 0 KOMMUNIKATIONER Hur är du med regionen vad gäller 38 44 28 61 Fr 6:1 möjligheterna till resor/transporter via vägnätet? 5,2 5,6 3,6 7,4 39 42 19 100 5 0 Fr 6:2 möjligheterna till resor/transporter med järnväg (eller båt)? 2,1 4,2 2,1 7,0 86 13 1 100 17 0 Fr 6:3 möjligheterna till resor/transporter med flyg? 6,6 5,2 3,1 7,8 19 35 46 100 7 0 Fr 6:4 möjligheterna för personal att arbetspendla med kollektivtrafiken? 1,8 3,7 1,8 5,8 93 5 2 100 15 1 Fr 6:5 kvaliteten på datakommunikationen? 6,2 6,0 4,9 7,4 26 34 40 100 8 1 INSTÄLLNING TILL FÖRETAGANDE Hur är du med regionen vad gäller 42 49 41 59 Fr 7:1 hur allmänheten i regionen ser på företagande? 4,9 5,6 4,6 6,6 44 46 10 100 9 0 Fr 7:2 hur media i regionen beskriver företagen? 4,6 5,3 4,6 6,0 45 48 7 100 10 1 26

Diagram 3 A Andel som givit högt respektive lågt betyg Storuman Fr 8:1 Fr 8:2 Fr 8:3 Fr 9 Fr 1:1 Fr 1:2 Fr 1:3 Fr 1:4 Fr 2:1 Fr 2:2 Fr 2:3 Fr 2:4 Fr 2:5 Fr 2:6 Fr 2:7 Fr 2:8 Fr 2:9 Fr 2:10 Fr 3:1 Fr 3:2 Fr 3:3 Fr 3:4 Fr 3:5 Fr 4:1 Fr 4:2 Fr 4:3 Fr 4:4 Fr 4:5 Fr 4:6 Fr 5:1 Fr 5:2 Fr 6:1 Fr 6:2 Fr 6:3 Fr 6:4 Fr 6:5 Fr 7:1 Fr 7:2-100 0 100 Lågt Högt 27

Tabell 2A:1 Kvalitetsfaktorernas betygsindex och FMI efter antal år i kommunen Hur många år har företaget funnits i kommunen? Samtliga Uppgift saknas Mindre än 1 år 1-5 år 6-15 år 16 år eller längre FMI 44 39 37 36 37 Framtiden 44 44 37 37 39 Kompetensförsörjning 35 29 33 33 32 Samhällsservice, Boende m.m. 56 48 50 52 51 Regionens attraktivitet 46 43 42 44 44 Kontaktytor och rådgivning 44 43 39 42 42 Finansiellt stöd 50 47 52 47 48 Kommunikationer 34 36 39 39 38 Inställning till företagande 46 42 43 40 42 ANTAL SVARANDE 15 45 50 87 1 198 Tabell 2A:2 Kvalitetsfaktorernas betygsindex och FMI efter företagens lokalisering Var i kommunen ligger företaget? Samtliga I annnan tätort Utanför tätort Uppgift saknas I kommunens centralort FMI 36 36 39 37 Framtiden 40 38 39 39 Kompetensförsörjning 34 27 33 32 Samhällsservice, Boende m.m. 54 41 51 51 Regionens attraktivitet 43 40 46 44 Kontaktytor och rådgivning 42 40 42 42 Finansiellt stöd 48 47 50 48 Kommunikationer 40 32 39 38 Inställning till företagande 39 40 44 42 ANTAL SVARANDE 80 32 80 6 198 28

Tabell 2A:3 Kvalitetsfaktorernas betygsindex och FMI efter var företagen har sina kunder Var har företaget huvudsakligen sina kunder? Helt eller huvudsakligen inom kommunen Främst inom kommunen men även i kringliggande kommuner Främst i andra delar av Sverige I Sverige, men delvis utomlands Främst utomlands FMI 37 38 31 39 37 Framtiden 39 37 37 43 39 Kompetensförsörjning 32 33 28 36 32 Samhällsservice, Boende m.m. 52 53 45 49 51 Regionens attraktivitet 44 44 37 46 44 Kontaktytor och rådgivning 41 43 36 43 42 Finansiellt stöd 48 52 44 46 48 Kommunikationer 38 42 29 37 38 Inställning till företagande 42 40 37 47 42 ANTAL SVARANDE 55 72 27 37 5 2 198 Uppgift saknas Samtliga Tabell 2A:4 Kvalitetsfaktorernas betygsindex och FMI efter antal anställda Antal anställda Samtliga 0 1-4 5-25 26 eller fler FMI 39 35 39 37 Framtiden 42 36 41 39 Kompetensförsörjning 34 31 32 32 Samhällsservice, boende m.m. 52 49 51 51 Regionens attraktivitet 46 42 43 44 Kontaktytor och rådgivning 43 40 43 42 Finansiellt stöd 49 48 48 48 Kommunikationer 38 38 39 38 Inställning till företagande 45 39 40 42 ANTAL SVARANDE 83 78 32 5 198 29

SCB:s företagarundersökning våren 2008 Tabeller och diagram B. Företagarna om kommunens service åt företagen (Företagsservice-Index) TABELLER OCH DIAGRAM 30

Diagram 1B Modellstrukturbild Storuman Fråga Faktor Effektmått Inställning till företagande Våren 2008 10:1-4 Felmarginal för effektmåtten uppifrån räknat FSI 26 ±2 1,9 * Service Företagsservice-Index (FSI) 11:1-6 Företagarna om kommunens 26 ±2 1,3 27 ± 2. service åt företagen 12:1-5 Tillståndsgivning 0,8-3,0 Frågeblock 10-14 36 ±2 1,2 Fråga 0,3-2,3 13:1-6 Upphandling 14:1-3 0,7-1,7 Antal svarande 198 24 ±2 0,4 0,0-1,0 Andel svarande (%) 50 Medelindex 28 Medeleffekt 1,2 31 2008-04-30 * Värdet 1,9 innebär att om betygsindexet för faktorn Inställning till företagande ökar med 5 enheter från 26 till 31 då förväntas helhetsbetyget eller FSI öka med 1,9 enheter från till 1,9. 2421

Diagram 2B Prioriteringsmatris Betygsindex Storuman Våren 2008 90 IV. Bevara I. Förbättra om möjligt Företagsservice-Index (FSI) Företagarna om kommunens service åt företagen Frågeblock 10-14 80 70 FSI 27 60 Antal svarande 198 40 Andel svarande (%) 50 28 Medelindex 28 50 Medeleffekt 1,2 50 Faktor Betygsindex Effekt Inställning till företagande 26 1,9 Service 26 1,3 Tillståndsgivning 36 1,2 Upphandling 24 0,4 40 30 Tillstånd 20 Service Inställning III. Lägre Upphandling prioritet II. Prioritera 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 Effekt 2421 = kommunens medelindex och medeleffekt = medelindex för samtliga kommuner 2008 = lägsta kommunmedelindex 2008 = högsta kommunmedelindex 2008 32

Tabell 1 B. Företagarna om kommunens service åt företagen, våren 2008. Storuman Antal svarande: 198 Andel svarande (%): 50 Medelvärden och svarsfördelning för indikatorerna under avsnittet om "Kommunens service åt företagen". På en skala 1-10 har företagarna för varje fråga kunnat ange hur man är med olika delar. Med fet stil finns faktorer och FSI (Företagsservice-Index) angivna med respektive betygsindex. *Samtliga deltagande kommuner våren 2008. Fråga FAKTOR Delfråga Storuman Medelvärde Samtliga kommuner* Medelvärde Lägsta värde Högsta värde Betygsfördelning för Storuman Andel svar efter företagarnas bedömning lågt (1-4) mellan (5-7) högt (8-10) Summa 2421 Ingen åsikt Andel "ej svar" FSI, HELHETEN 27 39 27 50 Fr 14:1 Hur är du med kommunens service åt företagen i sin helhet? 3,6 4,6 3,6 5,6 68 28 3 100 0 2 Fr 14:2 Hur väl uppfyller kommunens service åt företagen dina förväntningar? 3,5 4,5 3,5 5,4 70 26 4 100 0 2 Fr 14:3 Föreställ dig en kommun med perfekt service åt företagen. Hur nära eller långt ifrån ett sådant ideal kommer servicen åt företagen i din kommun? 3,3 4,4 3,3 5,5 73 24 3 100 0 3 INSTÄLLNING TILL FÖRETAGANDE Hur är du med kommunen vad gäller 26 43 26 57 Fr 10:1 kommunledningens syn på företagande? 3,7 5,1 3,7 6,5 65 29 6 100 13 0 Fr 10:2 hur kommunledningen ger företagen möjlighet att framföra sina synpunkter? 3,3 4,8 3,3 6,0 74 22 4 100 16 0 Fr 10:3 att ha en tydlig politik för näringslivsutveckling? 3,0 4,6 3,0 5,9 79 16 4 100 15 1 Fr 10:4 hur kommunens personal ser på företagande? 3,4 4,7 3,4 6,1 72 21 6 100 22 2 SERVICE Hur är du med kommunen vad gäller 26 40 26 52 Fr 11:1 hur användbar kommunens service till företagen är för ditt företag? 3,7 4,5 3,7 5,5 69 27 4 100 17 1 Fr 11:2 att anordna träffar mellan kommuntjänstemän, företagare och förtroendevalda? 3,1 4,4 3,1 5,6 79 17 4 100 18 1 Fr 11:3 stöd till företagarnätverk? 3,2 4,4 3,2 5,6 74 21 5 100 27 3 Fr 11:4 marknadsföring av kommunen/regionen? 3,2 4,7 3,2 6,0 74 24 2 100 16 0 Fr 11:5 hur kommunen stöder och informerar företagen om miljö och hållbar utveckling? 3,0 4,3 3,0 5,3 79 18 4 100 16 0 Fr 11:6 möjligheterna att få kontakt med rätt kommuntjänsteman? 4,4 5,2 4,4 6,7 57 28 16 100 15 1 33

*Samtliga deltagande kommuner våren 2008. Fråga FAKTOR Delfråga Storuman Medelvärde Samtliga kommuner* Medelvärde Lägsta värde Högsta värde Betygsfördelning för Storuman Andel svar efter företagarnas bedömning lågt (1-4) mellan (5-7) högt (8-10) Summa 2421 Ingen åsikt Andel "ej svar" TILLSTÅNDSGIVNING Hur är du med kommunen vad gäller 36 43 35 51 Fr 12:1 information om vilka tillstånd som behövs för en verksamhet? 4,4 4,8 4,3 5,8 55 32 13 100 23 0 Fr 12:2 stöd och rådgivning vid ansökan om tillståndsprocessen? 4,3 4,8 4,1 5,7 57 30 13 100 31 0 Fr 12:3 personalens bemötande? 5,3 5,6 4,9 6,5 39 38 23 100 27 0 Fr 12:4 information om ett ärendes gång? 4,0 4,7 4,0 5,4 64 25 11 100 37 0 Fr 12:5 tiden det tar för beslut i ett ärende? 3,4 4,3 3,2 5,5 71 23 6 100 36 0 UPPHANDLING Hur är du med kommunen vad gäller 24 33 24 43 Fr 13:1 kommunens kompetens för upphandlingar? 3,0 4,0 3,0 5,1 80 19 1 100 35 0 Fr 13:2 information om kommande upphandlingar? 3,0 3,8 3,0 4,5 77 19 4 100 37 0 Fr 13:3 stöd och rådgivning kring anbudsförfarandet? 3,0 3,7 3,0 4,7 82 15 3 100 41 1 Fr 13:4 möjligheten att få lägga anbud på del av kommunal upphandling? 3,4 3,8 3,2 5,1 71 22 7 100 44 0 Fr 13:5 vilka miljökrav som ställs i kommunens upphandlingar? 3,6 4,4 3,6 5,6 69 25 7 100 47 0 Fr 13:6 hur kommunens personal motiverar och förklarar de upphandlingsbeslut som tas? 3,2 3,9 3,2 5,2 74 20 6 100 48 0 34