Födelse och död. sid 2 sid 4. sid 6. sid 6. Petrus nya hemsida: Den var för mörk. Gemensamt Ansvar insamlingen: Traditioner och nya sätt sid 5

NYHETER FRÅN PETRUS FÖRSAMLING 1 2013 Födelse och död sid 2 sid 4 Gemensamt Ansvar insamlingen: Traditioner och nya sätt sid 5 Petrus nya hemsida: Den var för mörk sid 6 Gnistan: Filmen Monday sid 6

2 NYHETER FRÅN PETRUS FÖRSAMLING Karneval och fasta Karneval ett långt tåg av glada människor som sjunger och dansar samba, blomsmyckade bilar, folk som trängs och festar på soliga gator och stränder. Vi har sett de här bilderna från Sydamerika och Rio de Janeiro. Hur hör en karneval ihop med fastan? Ordet karneval kommer från latinet och betyder farväl till köttet. De sista veckorna före fastan inleds ordnas karnevaler i framför allt den katolska världen. Med karnevalerna säger man farväl till de köttsliga fröjderna och går in en 40 dagars fasta före påsken. Man vill leva ett enklare liv. När jag skriver det här är det askonsdag, fastans första dag. Att klä sig i säck och aska är ett gammat uttryck för den fastetradition som man praktiserade på Jesu Ledaren tid. Enkelhet i klädseln och aska i håret signalerade ett avhållsamt liv i bön. I den protestantiska världen dit vi lutheraner också räknar oss tar vi i allmänhet lätt på uppmaningen att fasta. Hur kan vi fasta? Från vår tid i Senegal på 70- och 80-talet kommer jag ihåg att katolikerna avhöll sig från att äta kött, i stället hade de fisk på menyn. Det var en klar markering att leva ett enklare liv. Men fastan gäller inte enbart maten. Fastans uppgift är att påverka hela vårt liv, kropp själ och ande. Den som fastar säger nej till att leva ett egoistiskt liv, ens egen vilja och önskningar får inte stå i centrum. Det här går stick i stäv mot det som är tidens melodi. Jörn Donner, en av vårt lands mest kända författare och filmskapare, sade i det poplära TV programmet Skavlan att Ingmar Bergman en gång gav honom rådet: Var trogen mot dig själv! Det är alltså du, din vilja och dina önskningar som står i centrum. Om vi lever enligt det rådet ignorerar vi och sårar våra medmänniskor. Mirjam Kalland skrev för ett par veckor sedan i Hufvudstadsbladet att barnens och de ungas välfärd är ett honnörsord i många festtal, men ändå mår många väldigt dåligt. Bibeln talar om att vi skall älska vår nästa som oss själva. Det gäller också barn och ungdomar. Det innebär något helt annat än Ingmar Bergmans råd. Jesus säger i Luk.9:23-24: Om någon vill följa mig, skall han förneka sig själv och varje dag ta sitt kors och följa mig. Ty den som vill bevara sitt liv skall mista det, men den som mister sitt liv för min skull, han skall vinna det. Det har i olika undersökningar konstaterats att fastan är bra för vår hälsa, men den är framför allt bra för vår andliga hälsa. Att fasta betyder att vi säger nej till oss själva och vårt självcentrerade liv. Under fastetiden behöver vi ta mera tid till att tänka på Gud, att hans vilja får ske i vårt liv. Till en rätt fasta hör bönen. Be till Gud om att du får en personlig tro på Jesus Kristus. Be att Guds kärlek inspirerar dig till att hjälpa och tjäna din nästa. Då finner du livets mening. Då vinner du ditt liv. Jag önskar dig en välsignad fastetid och en Glad Påsk!. BENGT LASSUS KYRKOHERDE SOF Goda nyheter Montepuez. Moçambique 18.12.2012: Den sista kvällen under vår missionsresa, var vi i en stad som kallas Montepuez. En av mina vänner, Jordan från USA, hade tidigare under dagen sagt att han verkligen ville se Gud hela någon från en allvarlig åkomma som blindhet eller dövhet. Gud svarade på hans bön! När vi kom fram till platsen där vi skulle predika hade vi inte ens hunnit börja före en ung man kom fram till Jordan för att få förbön. Han visade med sitt kroppsspråk att han var döv. Jordan började be för honom medan mannens vän var där som teckenspråkstolk. Jag gick dit för att hjälpa med översättningen från portugisiska till engelska. Allt efter att Jordan bad började mannen gradvis höra mer och mer! Vi blev riktigt ivriga när vi började se ett fantastiskt mirakel framför våra ögon. Vi sa saker till honom och han visade att han nu hörde. Vi talade med hans vän som hela tiden berättade hur många procent bättre mannens hörsel höll på att bli. Mannens tal var knaggligt eftersom han inte kunnat öva det på grund av sin långvariga dövhet. Men vi bad att Gud skulle hela också hans talförmåga och att han skulle få en påskyndad process i att lära sig prata. Mannen var så lycklig och ville följa med oss när vi åkte därifrån! Vi berättade för honom att det var Jesus som hade botat honom, bara för att han älskar honom och dog för honom. JOY TUTTLEBEE Vittnesbörden kommer från församlingsmedlemmar i Petrus eller från vänner och bekanta till dem. En bibelvers för våren: Om din broder har begått en synd, så gå och ställ honom till svars enskilt, mellan fyra ögon. Om han lyssnar på dig, har du vunnit din broder. Matteus 18:15 Jesus mitt i allt Kyrkhelg i Helsingfors 15 17.3.2013 i Munksnäs kyrka och församlingssal Gästtalare Helge Pahus (Danmark) Får inte nog Jag ligger alldeles stilla och tittar på honom. Och jag kan inget annat. Kolumnen Trots att det är natt och jag är trött. Han sover och Han är frisk och välmående sa när de fick barn. Trots jag borde göra samma sak. och risken att han att jag själv redan har Men jag kan inte, jag kan ska tas ifrån mig är rationellt min tro förstår jag pre- bara titta. Andas. Ta in allt sett väldigt liten. cis vad de menar. Man är som har hänt. Allt som nu Med mitt modershjärta nära livgivaren själv när är. Han är ett halvt dygn sett är den överhängande. man är nära en nyfödd. gammal, min son Arvid. Oddsen är inte på vår Och man vet åtminstone Jag får inte nog av honom. sida, känns det som. Det de där första dagarna att Av alla människor känns för bra och för stort man är helt beroende av och ting i mitt liv är han och jag vill nästan ta till Honom när den gåva man den som funnits där allra klichén som säger att det fått att förvalta är större kortast tid och ändå finns är för bra för att vara sant. än någon gåva en människa redan nu ett band mellan Han är för bra för att vara egentligen kan klara av. oss som jag där och då sann. Att som liten brist- Jag ligger alldeles stilla vet att ingenting någonsin fällig människa få förvalta och tittar på honom. Och kommer att kunna klippa ett människoliv är jag kan inget annat. Det av. Jag lovar mig själv, honom stort. Jag tror det är sunt är inte natt och jag är inte och Gud att jag ska att man känner sig liten. trött. Ingen av oss borde vara den bästa mamma Att uppgiften känns nästan sova. Och jag kan bara tit- han kan tänka sig om jag för fantastisk. Jag har ta. Andas. Ta in allt som bara får behålla honom. flera gånger hört människor nu är. Han är fyra måna- Och sedan lovar jag det utan gudstro säga der gammal, min son Ar- en gång till. Och ännu en. att de blev nästan religiövid. Jag får inte nog av honom. Jag tror inte jag är den enda. Jag vet att hans pappa och hans syster känner likadant för den lilla varelse som blev vår i höstas. Och jag tror att Gud själv också tittar på honom med ännu större fascination än vi. Med en kärlek som överträffar vår. Han får verkligen aldrig nog. Av någon av oss. AMANDA AUDAS-KASS

NYHETER FRÅN PETRUS FÖRSAMLING 3 Fyra frågor till språkforskare Caroline Sandström, församlingsrådets nya vice ordförande Hur har det varit att sitta i församlingsrådet? Det har varit intressant och vi har sakta jobbat oss framåt. Vi har ju olika teologiska åsikter inom rådet vilket är positivt men också jobbigt och utmanande. Vår grupp ställde upp i församlingsrådsvalet för att få diskutera och ändra på vissa saker men något slags stark partidisciplin har vi inte. Snarare har vi var för sig kommit fram till vissa ståndpunkter som vi står för när en fråga går till röstning. Ofta är det dessutom väldigt snåriga etiska frågor som vi jobbar med. Andra frågor kan igen vara enkla i sak men svåra att Caroline Sandström diskuterar hellre inom kyrkan än vänder sig bort från den. lösa av till exempel ekonomiska orsaker. Vad vill du jobba för? Jag ligger själv nära folkkyrkan och de allmänna beslut som fattats inom evangelisk lutherska kyrkan. De frågorna vill jag föra fram också i Petrus. Samtidigt förstår jag att det finns mänskor med andra åsikter. Då är det verkligen viktigt att vi försöker diskutera och respektera varandra. I ämbetsfrågan till exempel finns det helt skilda åsikter inom församlingsrådet. I den frågan tycker jag att vi skall kunna ha gudstjänster med kvinnliga präster men också respektera dem som inte vill ha det. Hur påverkar din tro det jobb du gör i rådet? Jag tycker att tron är grunden i kyrklig verksamhet. På grund av mitt yrke har jag ändå svårt att förbise den språkforskande biten i mig själv då jag läser en bibeltext. Det gör att jag har svårt att tänka mig att precis varje ord är givet direkt av Gud. Jag tror att Bibelns texter är sammanställda av mänskor och jag föredrar att se Bibeln som en helhet. Jag hör helt klart till en liberal falang inom kyrkan. Men det som är viktigt i min tro är att inte fördöma andra mänskor utan att istället försöka förstå och respektera dem. Vad fick dig att engagera dig i församlingen? Jag kände att jag ville göra någonting i och med massutskrivningarna, och de konservativa läger som präglar den bild av kyrkan som syns utåt. Jag ville hellre komma in och diskutera inom kyrkan än att vända mig bort från den. Min tro är något som jag burit med mig från barndomen genom min familj och genom söndagsskolan. Det har aldrig varit dramatiska svängningar i den och det har funnits tider då jag inte levat som aktivt utövande kristen. Men sedan hände vissa saker som fick mig att aktivera mig igen. En av dem är vistelserna på retreatgården Snoan på Hangö udd. Tiden jag spenderat där är något som fördjupat min tro och man kan kanske säga att något kallade mig dit. Jag märkte att jag började läsa notiser om Snoan i tidningen och när jag väl kom dit kände jag hur viktigt det var för mig att få vara där. För mig är gudstjänsten också viktig. Det ger mig otrolig kraft att bara få sitta i kyrkbänken och känna mig liten. Jag uppskattar speciellt liturgin; syndabekännelsen och förberedelserna inför nattvarden - mönstret som man delar med kristna i alla tider. Tomas Sandell: Israels sak blev min Organisationen European Coalition for Israel, ECI, grundades 2004 av journalisten Tomas Sandell. ECI är ett nätverk och en informationsbank som är i kontakt med nationella och internationella myndigheter för att informera om den växande antisemitismen i Europa. Mitt jobb går ut på att upplysa allmänheten, och kristenheten i synnerhet, om det som händer i Europa och ute i världen beträffande attityder mot Israel, och om antisemitismens tillbakakomst, säger Tomas Sandell. Med hjälp av konkreta fakta och genom att sätta dessa fakta i ett sammanhang försöker vi visa att situationen i dag på många sätt faktiskt liknar det som var upptakten till förintelsen på 1930- och 40-talet. Kristen tro har judiska rötter Vikten av att stöda det judiska folket var något som Tomas Sandell förstod i ett tidigt skede. Han växte upp i en kristen familj där det var en naturlig del av tron att det judiska folket var Guds egendomsfolk. Att Jesus föddes i Israel, av judiska föräldrar och fördes till det judiska templet för att omskäras är något som är svårt att missa när man läser Bibeln, påpekar Sandell. Hela den bibliska historien har faktiskt en tydlig fokus på det judiska folket. Det var under åren 1994 2001 då Sandell arbetade i Bryssel som han började märka hur isolerad Israel som nation faktiskt var i EU-sammanhang. Han märkte också hur liknande tongångar som hade hörts i Europa på 1930-talet började återkomma. Då upplevde han en kallelse från Gud att med de gåvor, den utbildning och de kontakter han fått börja engagera sig i frågor kring Israel. Vid samma tider började också tanken om den europeiska koalitionen för Israel, ECI, ta form. Fristående organisation Tomas Sandell håller kristenheten och myndigheter informerade om den växande antisemitismen i Europa. De som jobbar på ECI är inte själva judar och har heller ingen koppling till den israeliska regeringen eller till judiska organisationer. De är däremot personer som anser sig ha en skyldighet att handla när det ser orättvisor i samhället, och anser att de som kristna har en speciell skyldighet att hjälpa det judiska folket. Om det största problemet före förintelsen var att kristna varken engagerade sig eller brydde sig, så vill vi i dag motverka en negativ trend genom att vara ett aktivt språkrör för de här frågorna. Vi vill också föra fram dem inför olika nationella regeringar och internationella myndigheter och förklara att vi i den återkommande antisemitismen har ett bekant problem. Israel i medierna I den diskussion om Israel som förs i tv och tidningar upplever Sandell en obalans. Jag är orolig över den dubbelstandard som tilllämpas. Till exempel är det riktigt att omvärlden reagerar då mänskor lider eller dör då Israel ibland måste ta till kraftåtgärder i den pågående konflikten. Men det larm som uppstår i internationell media och ända upp i FN:s säkerhetsråd är oproportionerligt stort om man jämför med vad som händer t.ex. bara på andra sidan gränsen i inbördeskrigets Syrien. Där har 60 000 mänskor mist livet på knappa två år, många av dem palestinier. Man frågar sig var de mänskor som säger sig bry sig om palestinierna och om de arabiska folken är då? Sandell säger att den israeliska armén är lika mänsklig som andra arméer: det begås misstag och man går ibland till överdrifter eller svarar med samma mått som de som attackerar en. Men ett exempel som kan vara värt att nämnas i sammanhanget är den brittiska FN-kommendören Richard Kemps uttalande. Kemp som har erfarenhet av hur FN-styrkor skött sig i liknande pressade situationer har inför nationella parlament vittnat att han aldrig sett en armé som skött sig lika exemplariskt som den israeliska. Något som Israel kunde sköta bättre är däremot den första kontakten med mänskor som reser in till landet, påpekar Sandell. Genom bryska kontroller har man ibland förvärrat situationerna vid gränskontrollerna. Den mänskliga kontakten är väldigt viktig när det gäller hur man formar sin uppfattning om Israel, påminner Sandell. Få vänner kvar Att som kristen visa att man verkligen bryr sig om judarna och deras situation är ett av de mest effektiva sätten att beröra en judisk persons hjärta, menar Sandell. Israeler som vi kommer i kontakt med kan börja med att fråga vad vår agenda på ECI går ut på, men när de förstår att vi inte talar i egen sak blir de väldigt tacksamma. Många av dem säger att vi är de enda vänner de har kvar idag. Nationerna och den institutionella kyrkan har i princip vänt Israel ryggen, men det finns fortfarande kristna som engagerar sig och handlar liksom i den bibliska berättelsen om Rut och Boas där Rut säger Din Gud är min Gud, och dit du går vill jag också gå. RUFUS HEDENGREN

4 NYHETER FRÅN PETRUS FÖRSAMLING har jag hälsat på Döden, / jag har tagit Döden i hand. Så Idag inleder Bo Setterlind sin dikt Möte vid elden. Den allvarsamma tonen och rädslan som vilar över det oönskade mötet, ger vika för en ny glädje vid upptäckten att Döden bar Mästarens drag. Något av samma allvar hand i hand med en obändig glädje, fick jag uppleva nyligen vid min fars dödsbädd. Det kommer bud från sjukhuset: Pappas tillstånd har markant försämrats. Vi skyndar i väg, går med raska steg genom korridorer som blivit välbekanta under de två månader Pappa vårdats på sjukhuset. Han ligger kraftlös i sin säng, andas tungt, men är vid fullt medvetande. Ovanför hans huvud dinglar den glittrande spindeln, som yngsta barnbarnsbarnet tyckt att han behövde eftersom den blev så fin. Läkaren som några veckor tidigare vägrade att ge några som helst gissningar på beräknad livstid för det blir nästan alltid fel säger nu att slutet är nära. Sjukhuset visar sig ha ett par rum avsedda för en anhörig som vill stanna över natten med den döende. Jag tar mycket tacksamt emot erbjudandet och installerar mig vid sjuksängen, sticker in handen mellan spjälorna och tar varsamt Pappas hand. Vi har två dagar och två nätter på oss, men det vet jag inte ännu. Jag vet bara att slutet är nära. Tankarna flyger och far mellan minnesbilderna som likt den Möte med döden skimrande spindeln tindrar i skuggorna kring sjukbädden. Det är allvar nu, och ändå... Pappa, säger jag med tårar i ögonen. Det är farligt att skala potatis. Minns du det? Potatisskalarhistorien hörde till upplevelserna under vinterkriget. Plutonen närmade sig gränsen, det var den 30 november, och hela kriget låg ännu framför de färska soldaterna som befann sig där någonstans i närheten av en ria vid en ängskant. Pappas grupp kommenderades att skala potatis. Jag meddelade genast att jag inte kommit till Näset för att skala potatis, brukade Pappa inleda sin berättelse. Han var ju kantänka redan 24 år, förlovad och på god väg i faktorskarriären. Men de andra blev hotfulla, för jag hade slingrat mig undan skalandet redan ett par gånger, och sa att jag får på käften om jag inte skalar. Sur och arg gick jag långsamt, kanske 200 meter efter de andra, då ett bombplan kom på låg höjd och fällde bomber. Fyra av potatisskalarna stupade och några sårades. Dessa stupade var de första som begravdes i Sandudds hjältegrav. Han brukade avsluta historien med att glatt konstatera att det alltså var livsfarligt att skala potatis. Till saken hör att han sedermera skalade många potatisar under sitt drygt 97 år långa liv. Pappa var en utmärkt kock. Men chocken över den där potatisdagen och de första stupade lämnade honom aldrig. Och det fanns ju många andra nära-ögat-händelser från krigsåren. Varje gång han berättade kände jag mig överraskad att han klarade sig och att jag själv nånsin kom till världen. Pappa, minns du...? Jag håller honom i handen och vi bara ser stillsamt på varann. Jag fuktar hans torra läppar med en bomullspinne, men kan ingenting göra för att underlätta den rosslande, tunga andningen. Sköterskorna tittar in ideligen och är mycket vänliga. En stilla frid sänker sig över det lilla rummet. Allt som behöver sägas är sagt för länge sedan. Pappas blick är stadig, han vet vart han är på väg, han gjorde bokslut över sitt liv för några år sedan. Jag har talat med Vår Herre. Jag gick igenom allt jag gjort, rätta och fel beslut, och bad Gud om förlåtelse för allt det som tyngt mitt samvete, sa han åt mig med stort allvar. Så att du vet. Han visste att hans ord skulle göra mig glad. För en vecka sedan tog han emot nattvarden. Då orkade han ännu tala och tackade prästen, sin svärson, med ett varmt tack. Jag ringer till min man, som är bortrest över dagen, till barnen, till min faster, den enda som snart är kvar från den äldre generationen. Sedan ber jag Fader Vår över Pappa. Gråten tränger sig på, men jag försöker hålla rösten stadig. Pappa, säger jag. Du är ett Guds barn och är i hans trygga Fadershänder. En stund senare har han nått fram till porten som leder både ut och in, ut ur jordelivet och in i Landet där ingen död och ingen plåga mera finns. Även om allt omkring var natt, / det blev en förklarad dag. / Jag fruktade ingenting längre, / ty döden bar Mästarens drag. KRISTINA FERNSTRÖM Eutanasidebatt med kristna läkare Vill vi prioritera livet? Finlands kristliga läkarförening ordnade i slutet av oktober 2012 en paneldebatt om eutanasi under sitt höstmöte i Helsingfors. Inbjudna deltagare var bl.a. John Wyatt, professor i etik och neonatologi vid Londons universitet, överläkare Reino Pöyhiä från Mejlans sjukhus anestesiologiavdelning och specialläkarne Irja Öun från Terhohemmet. Juha Hänninen, överläkare på Terhohemmet, har redan en längre tid efterlyst en debatt om dödshjälp för sådana dödssjuka patienter som inte får tillräcklig smärtlindring med vedertagen medicinering. I olika enkätundersökningar har det också framkommit att över 70 % av Finlands befolkning skulle tillåta eutanasi. Läkarkåren är däremot nästan 100-procentigt emot aktiv dödshjälp. I Finlands Läkarförbunds etikanvisningar från år 2006 står det att en läkare skall avhålla sig från att ge aktiv dödshjälp även om lagstiftningen skulle ändras och tillåta eutanasi. Undersökningar visar att de flesta som önskar få dödshjälp vill det för att inte vara andra människor till last i det skede av livet när de är hjäplösa. Endast några procent av de tillfrågade är rädda för svåra smärtor. Prof. Wyatt framhöll att det enligt vårt kristna synsätt är Gud som gett oss livet som gåva, som en reflexion av hans varande, och att livet i och med det endast är i hans hand. Om vi bättre följde aposteln Paulus uppmaning: bär varandras bördor (Gal 6:2) skulle inte så många känna sig vara till last, konstaterade han. Wyatt påpekade också att Nürnbergrättegången efter andra världskriget lärde oss att om lagstiftning och etik står mot varandra, så är det etiken som borde följas. Under debatten framhöll också läkaren Tiina Tasmuth från Cancerkliniken, att bara några procent av hennes patienter har svåra smärtor trots maximal smärtmedicinering. Och för dem finns redan en annan vårdform; s.k. palliativ sedering. Det går ut på att en narkosläkare söver ner patienten tills en naturlig död inträffar. Nersövningen kan göras så lätt,att man genom att minska på dosen kan väcka patienten,om någon anhörig vill samtala med honom eller henne. Professor Wyatt påminde vidare att det under antiken var en av läkarnas uppgifter att på befallning av makthavarna förgifta misshagliga pesoner. En vändpunkt kom 200 år före Kristus då den grekiska läkaren Hippokrates sägs ha gett upphov till den s.k. läkareden. I eden förbinder sig den blivande läkaren att tjäna sina medmänniskor med humanitet och vördnad med livet som rättesnöre. I slutändan är det bara fråga om priorireteringar, konstaterade Wyatt. Vill samhället satsa resurser på den svårt sjuka patientens sista dagar? GÖRAN LINDÉN, specialist i allmän medicin

NYHETER FRÅN PETRUS FÖRSAMLING 5 Gemensamt Ansvar stöder åldringarna Kampanjen Gemensamt Ansvar genomfördes för första gången år 1950. Den har sedan dess nått hundratusentals personer både i Finland och utomlands. På 1960-talet ville man med en del av de insamlade medlen avhjälpa nöden också i andra länder. År 1963 gick så en del av pengarna till mänskor i Ambo-Kavango i Namibia där en hungersnöd brutit ut. Den lokala kyrkan i Namibia var då redan bekant för många finländare genom missionsarbetet. I år startade insamlingen den 3:e februari med president Sauli Niinistös tal. Följande dag hölls postningstalko i Petrus församling för att sända ut inbetalningskort till församlingsmedlemmarna. Sextio procent av de insamlade medlen går i år till att stödja den äldsta delen av befolkningen i Kambodja. I landet dö- Ett tjugotal frivilliga ställde upp på postningstalkot för att fylla kuvert, stämpla broschyrer och umgås. dades en stor del av landets unga vuxna av Röda Khmererna på 1970-talet. Barnen togs då omhand av far- och morföräldrar som nu lever som åldringar i ett land som saknar pensionssystem och socialvård. 20 % av insamlingsmedlen, går till hemlandet och används i år till olika projekt för att minska ensamheten bland åldringar. När Helsingfors socialverk för några år sedan gjorde en enkätundersökning, för att ta reda på 4500 kuvert att fylla Brita Illman har ställt upp i församlingen med allt från att fixa grillspett till att ordna exotiska tårtcafén. åldringarnas problem, var just ensamhet och brist på sällskap det största bekymret. Trettio procent av åldringarna i Helsingfors är ensamma, antingen för att de är inflyttade eller för att de närmaste släktingarna och vännerna dött. De insamlade pengarna går till att grunda strukturer för att hitta de ensamma. I förlängningen kommer det också att finnas behov av frivilliga som besöker åldringarna. Tio procent av medlen går till den insamlande församlingens egen diakoni. Förra årets insamlingasresultat var i Petrus församling 11 900 euro, 600 euro mera än föregående år. Det blir 1,63 euro per församlingsmedlem, tre gånger så mycket som genomsnittet för de finska församlingarna i Helsingfors. Det kan även nämnas,att det bästa insamlingsresultatet I Helsingfors stift, 2,2 euro per medlem gjordes av den fattigaste församlingen, Håkansböle finska församling. GÖRAN LINDÉN Diakonissan Nina Nybergh tror att allt fler är villiga att hjälpa de som har det jobbigt. Pro Markus och Björkebostiftelsen Östra delen av Petrus församling (det som förut var Markus församling) har en egen stödförening, Pro Markus Församling r.f. Genom föreningen kan man utan långsam byråkrati ordna medel åt diakonin vid nödsituationer. Man kan också stöda olika delar av församlingens verksamhet t.ex. barn- och ungdomsarbetet. Föreningen kan motta donationer och testamenten. Det är även möjligt att vid t.ex. födelsedagsuppvaktningar ordna med bidrag till föreningen i stället för att motta blommor och andra gåvor. Om man vill att de medel man betalar in skall gå till ett särskilt ändamål t.ex. julutdelning åt hjälpbehövande, kan man nämna detta i meddelanderutan. Om man skriver in Pro Markus referensnummer (1478) vid inbetalningen tar banken inte avgift för att förmedla pengarna. Det här är också bra att tänka på då man betalar in medlemsavgiften. Björkebo sommarhem r.f. tar även gärna emot gåvor och donationer. Björkebo är Petrus församlings lägergård i Vichtis där skriftskolläger fortfarande ordnas. Kontonumren till de båda föreningarna hittas på sista sidan i denna tidning. Församlingens kansli kan också ge närmare uppgifter. Informationen om det årliga Gemensamt Ansvar-talkot har gått ut på gudstjänster och per post under vintern och nu sitter kring 20 frivilliga i Hagasalen i Södra Haga och stämplar broschyrer, fyller kuvert, samtalar och dricker kaffe. När talkotraditionen riktigt fått sin början är det ingen som minns. Talkot har funnits åtminstone i alla de 17 år jag jobbat i församlingen, säger diakonissan Gunilla Riska. Det varierar från år till år hur många brev vi skickar ut, men den här gången har vi 4 500 kuvert att fylla och posta till hushåll i församlingen, fortsätter hon. Under de senaste åren har kampanjen fått mera synlighet i gatubilden. Det kan vara en av orsakerna till att summorna man samlat in på Petrus församlings område har vuxit något. Det generösa givandet kan också bero på att det under den senaste tiden gått lite sämre för Finland. Man har börjat inse att det finns många som behöver hjälp också här i hemlandet, påpekar diakonissan Nina Nybergh som i sitt dagliga arbete ser den nöd och ensamhet som kampanjen vill förebygga. Att hälpa ger glädje En annan som känner till behoven som finns, speciellt hos de äldre, är talkoarbetaren Brita Illman som fungerat som förmyndare åt flera över nittio år gamla åldringar. Det finns många som behöver hjälp, men det är få som känner till det. Själv är jag här för att jag blir på gott humör genom att ställa upp och träffa mänskor, och gör jag någon nytta är det desto bättre. Jag har ställt upp på postningstalkot i över 10 år. Att skicka ut information om kampanjen per post är ett sätt för församlingen att ge synlighet åt insamlingen, men Salla Peltonen som jobbar med kommunikationen kring kampanjen berättar att man på senare år också introducerat helt nya metoder. Vi uppmuntrar mänskor att bland annat ordna bruncher eller filmkvällar för sina vänner och på så sätt samla in pengar. Ett annat sätt är att starta sin egna elektroniska insamlingssida. Där kan man t.ex. lova att springa ett marathon eller ordna ett dansmarathon och be mänskor donera pengar via de evenemangen, säger Peltonen som själv dansade loss på den välgörenhetsfest som ordnades på klubben Circus i Helsingfors centrum i början av februari. RUFUS HEDENGREN Välkommen att fira världsböndagen i Södra Haga kyrka, fre 1.3 kl 19

6 NYHETER FRÅN PETRUS FÖRSAMLING Nya webbsidan: den blev det! Vi testade några olika utseenden före vi beslöt oss för den här looken, säger kaplanen Daniel Björk som varit med om att utveckla Petrus nya hemsida. De sidor vi ratade kändes lite för dystra. Vi ville att vår skulle kännas fräsch, ljus och positiv. En förhoppning är att man skall få mer än man tänkt sig då man besöker sidan, att man märker att det i församlingen finns mänskor som tar tron och Gud på allvar utan att ta sig själva på allt för stort allvar, säger Daniel Björk. I och med skapandet av den nya sajten tänkte en arbetsgrupp igenom hurdan församling Petrus är och vill vara, och hur man kan få det att synas utåt. Bland annat ville man lyfta fram bredden av verksamhet i församlingen: de olika gudstjänsterna, kretsarna, grupperna och det rika musiklivet. När man sedan skulle välja den bästa metoden för att bygga hemsidan fastnade man för det enkla. Vi valde verktyget Wordpress som gör det lätt att publicera bild och text på internet. Designen ville vi att skulle göra sidan lättanvändlig. De som söker info om t.ex. dop och vigsel skall hitta lätt fram, men man skall också enkelt kunna klicka vidare och läsa om kärnan i den kristna tron. En sak som faktiskt inte alltid är så självklar på en kyrklig sida är den flik vi satte in om Gud och om Jesus. En annan sak som känns rolig att ha med är de många vittnesbörden från vanliga kristna som inte jobbar i församlingen. Under rubriken Därför tror jag hittar man de här vardagsnära texterna om tro, säger Daniel. In med det nya Idén till att skapa en ny webbsida hade funnits länge, särskilt hos dem som jobbat mycket med den gamla sidan vars utseende och användbarhet inte motsvarade behoven. När man såg att grannförsamlingen Matteus gjort en egen hemsida tyckte man det var dags också för Petrus. Det är inte svårt att skapa en enkel och fungerande sida, det tar några personer ett få antal arbetsdagar. Och det är mycket viktigt att hemsidan fungerar bra eftersom nätet har kommit att bli det naturliga sättet som man söker information på. En församlings sida måste också ge ett bra första intryck eftersom många får sin första kontakt till församlingen via just hemsidan. Den kontakten kommer inte längre genom att tala med en präst eller ens genom att ringa till kansliet, påpekar Daniel. Generöst tänkande En av de bästa sidorna jag själv besökt heter alphafriends.org och har med alphakursen att göra, en kristen kurs som betytt mycket för mig, berättar Björk. Sidan är full med material och alla föredrag läggs kontinuerligt upp där. De som jobbar med sidan utvecklar bra grejer och gör det sedan tillgängligt för andra som är intresserade. Det är ett rikt och generöst sätt att se på sig själv. Jag hoppas att också vi kan vara en församling som frimodigt och fritt delar med oss. RUFUS HEDENGREN Gnistan Filmskaparen Robert Hedengren har regisserat kortfilmen Monday som är inspirerad av temat Bli som Jesus. Se filmen på adressen: http://vimeo.com/18994255 eller genom att skanna QR-koden med en smarttelefon. B ARNKÖRE N Välkommen med i barnkören du som går i lågstadiet! Rebecka övar fartfyllda låtar med roliga koreografier i Malms kyrka på torsdagar kl. 16-16.45. Vi uppträder på Palmsöndagen 24.3 i Månsas kyrka. Häng Häng med med du du också!

NYHETER FRÅN PETRUS FÖRSAMLING 7 Profilen Namn: Rufus Hedengren Ålder: 29 år Familj: Gift med Maria. Arbetsuppgift i Petrus: Informatör Mitt jobb känns viktigt för att: jag får ge synlighet åt de bra saker vi gör i församlingen. Jag har alltid tyckt om att: skida slalom och äta oliver. Svårast känns det att: förlåta. Men å andra sidan så: går livet bara vidare om jag gör det. En fin grej under min uppväxttid var: min farfar som snickrade med oss och lät oss skjuta med luftgevär. I dag blir jag glad över: en kopp riktigt gott kaffe och en kram.... men ogillar: hyckleri och feghet. Vad jag helst sportar med: simning och badminton. Senast läst bra bok: The Supernatutal Ways of Royalty av Kris Vallotton. En film som jag ger 5 stjärnor: Lincoln. Min hemliga talang: jag talar rumänska så nonchalant att det låter äkta. Att tro på Gud betyder för mig att: vara älskad. Ett bönesvar jag aldrig glömmer: mitt en-öriga mjukdjurs lejon som kom tillbaka. Det här vill jag kämpa för: att mänskor skall få lära känna Guds kärlek. Namn: Christoffer Perret Ålder: 36 Familj: Fru och 3 barn Arbetsuppgift i Petrus: Projektsekreterare jobbar med förvaltning, organisations- och ledarutveckling. Mitt jobb känns viktigt för att: en välfungerande organisation får mer gjort, och människor mår bättre. Jag har alltid tyckt om att: läsa, lära mig nytt, umgås med människor. Svårast känns det att: jobbet aldrig tar slut. Men å andra sidan så: ser jag hur saker och ting går framåt. En fin grej under min uppväxttid var: mammas bullar, somrarna på landet, härligt fredagsmys med familjen. I dag blir jag glad över: människor med integritet.... men ogillar: falskhet och illojalitet. Vad jag helst sportar med: stavgång eller fotboll med barnen. Senast läst bra bok: Building a Discipling Culture av Mike Breen. En film som jag ger 5 stjärnor: Sagan om Ringenserien. Min hemliga talang: Schweizisk ostfondue och Halo-spel. Att tro på Gud betyder för mig att: Gud är otroligt god, och han vill umgås med mig. Ett bönesvar jag aldrig glömmer: en blind kvinna som jag (och många andra) bad för som återfick sin syn. Det här vill jag kämpa för: att alla skall få lära känna Kristi kärlek, som går långt utöver vad någon kan förstå (Ef. 3:19). Om kärlek och besvarad kärlek En man med gåvan att förmedla ord från Gud sade för några år sedan att Gud ville påminna mig om ett tillfälle då Han och jag fullständigt hade mötts. Detta möte skall ha burit mig genom livet. Jag spärrade upp ögonen av förvåning och tänkte att en så avgörande händelse borde jag väl komma ihåg. Jag bad Gud visa mig vilket möte Han syftade på. Han lät mig förstå att det hade skett i dopet. Vi eller våra föräldrar kan fästa all eller ingen betydelse vid handlingen. En sak som åtminstone verkar vara säker är att Gud tar det på fullaste allvar. Ifall jag ska berätta varför jag tror, anar jag därför att det börjar från att det är någon som har älskat mig först. Det fullständiga möte som sker i dopet då jag blir till ett med Jesus innebär att orden som hördes från himlen då han själv döptes också gäller mig. Detta är min älskade son, han är min utvalde. Jag är alltså Guds älskade barn, och jag har tillgång till Hans rike. Detta faktum verkar ha burit mig så tillvida att jag aldrig har haft problem att tro på Guds existens. Den stora stötestenen har snarare varit om Gud skall få ha någon inverkan på mitt liv. Vid 15 års ålder hade jag kommit så långt att jag vid konfirmationen kun- FYNDA Välkommen på barnloppis på Vespervägen 12A, 2 vån. lördag 23.3 kl 10-14. Kom och fynda kläder (stl 50-130 cm), skor och leksaker för en billig slant. Lekhörna och enkel servering finns. Intäkterna från försäljningen går till två finlandssvenska barnmorskor som dagligen räddar liv i Afrika. D O N ERA Du som har hela och rena leksaker och barnkläder som inte längre används hemma kan ta med dem till församlingens musiklek-grupper eller föra dem till församlingens kansli på Vespervägen 12A i Södra Haga före 22.3. Kansliet är öppet vardagar kl 9-13. Du kan också lämna saker kvällstid på tor 21.3 och fre 22.3 kl 17-19. Tack för din gåva! KO N TA K TA Susanna Pimenoff (050-3412183) eller Majvor Sjövall (09-23407131) om du har frågor eller vill hjälpa till. de säga ja till Gud. I mitt hjärta hade jag föredragit att hålla det vid ett: vi försöker. Jag ville ha en bakdörr öppen om det inte skulle fungera. Några år senare ropade jag till Gud: Jag vill veta vad kärlek är! I Bibeln står det att alla buden sammanfattas i att jag ska älska Gud över allt och min nästa som mig själv. Det står också att Gud är kärlek. Magkänslan bekräftade att jag skulle lära mig vad kärlek är om jag lärde känna Gud. Och omvänt. Utropet följdes av en suck: Jag är dålig på kärlek. Det var inget uttryck för falsk ödmjukhet. Snarare var det en klarsynt iakttagelse, som fyllde sin uppgift. Jag bevarades från att försöka uppnå målet på egen hand. Den klara synen mattades av och in smög reservationer: Jag ville. Men kanske vi inte behövde ha så bråttom. Jag anade att Gud och kärlek inte är menat för halvmesyrer. Det är något som pockar på att få genomtränga allt. Rädslan låg i vilket bråte som skulle uppdagas om jag lät Gud få tillgång till varje skrymsle och vrå i mitt liv. Det är i sådana situationer det blir avgörande om det fullständiga mötet var Därför tror jag en engångsföreteelse, eller om dopet är något jag lever i. Dop är att dö med Jesus för att kunna uppstå med honom. Låter jag mig förenas med Jesus tar han i sin offerdöd på sig och betalar för alla mina misstag, bördor och oförmåga. Får han röja dessa hinder ur vägen frigörs plats i mitt liv för samma helige ande som förmådde uppväcka honom från det döda. Samme ande verkade under Jesu liv i honom, och gjorde det möjligt att utföra de gärningar och under han gjorde. Samme ande finns i hans Far och möjliggjorde kontakten och kärleken dem emellan. Jesus sade att hans efterföljare skulle göra det han gjorde, och mer därtill. Hans liv visar hur hans folk, som utgör hans kyrka och brud, ska förbereda sig för hans återkomst. Det verkar som om vår kärlek inte enbart ska vara som ett spädbarns instinktiva dragning till en förälder. Den ska också mogna till en vuxen kvinnas medvetna kärlek till sin brudgum. Idag är jag redo att säga: Då Jesus kommer för att hämta sin brud vill jag tillsammans med den världsvida kyrkan utan reservationer och av hela mitt hjärta, med all min kraft och allt mitt förstånd kunna bedyra: Jag älskar dig. Det att Gud älskar mig är redan ett budskap som tenderar att övergå ens förstånd, men jag anar att det är då denna kärlek besvaras som de riktiga gnistorna slår till. Att upptäcka bredden, höjden och djupet av denna insikt borde ge tillräckligt med mål och mening för ett helt liv och en evighet därtill. Därför tror jag. ELISABETH STUBB

8 NYHETER FRÅN PETRUS FÖRSAMLING Vårens program 1.3 8.5.2013 Gudstjänster Munksnäs kyrka (Tegelstigen 6), följande söndagar kl. 10: 3.3, 24.3, 31.3 och därefter varje söndag samma tid. Nattvardsgudstjänst to 28.3 kl. 18.30. Gudstjänst fr 29.3 kl. 10. Åggelby gamla kyrka (Brofogdevägen 12), följande söndagar kl. 10: 3.3, 10.3, 17.3 och därefter varje söndag samma tid. Dock ingen gudstjänst 31.3. Passionsandakt 25.3, 26.3 och 27.3 kl. 19. Nattvardsgudstjänst to 28.3 kl. 19. Gudstjänst fre 29.3 kl. 10. Påskviglia lö 30.3 kl. 23.30. Gudstjänst också må 1.4 kl. 10. Puls-gudstjänst för alla åldrar, i Månsas kyrka kl. 15.30 (Skogsbäcksvägen 15). Sö 3.3. 10.3, 17.3 och därefter varje söndag samma tid, förutom 21.4 då Puls börjar kl. 12. Kom med du också! Söndagsskola för barnen och pizzamingel efteråt för alla. Vårens tema: Bibelns röda tråd. Familjecafé i samband med Puls sö 28.4 kl. 14.30. Kårböle kyrka (Gamlasvägen 6), sö kl. 12: 3.3, 7.4 och 5.5. Nattvardsgudstjänst to 28.3 kl. 18.30. Malms kyrka (Kommunalvägen 1), sö kl. 12: 10.3, 31.3 och 14.4. Norra Haga kyrka (Tolarivägen 1), nattvardsgudstjänst to 28.3 kl. 17. Förbön och tack i Munkshöjdens kyrka (Raumovägen 3), kl. 19 följande tisdagar: 5.3, 19.3, 2.4, 16.4 och 30.4. Världsböndagen firas i Södra Haga kyrka (Vespervägen 12), fre 1.3 kl. 19. Lovsång och förbön i Åggelby gamla kyrka (Brofogdevägen 12), sö 3.3 kl. 18. Gemensamt Ansvar-konsert sö 10.3 kl. 16, med Elma Finnes sånger och dikter i Södra Haga kyrka, Vespervägen 12. Medv. Lassus, Projektkör, M. Rosengård-Bärlund, S. Djupsjöbacka, O.Söderström, P. Hilli, Antti Jokinen, Essi Jokinen, Andreas Forsberg m.fl. Kyrkhelg i Petrus, Munksnäs kyrka (Tegelstigen 6), fredag 15.3 söndag 17.3. Kyrkhelgens gudstjänst hålls 17.3 kl. 10. Medv. Torsten Sandell, Bengt Lassus, Daniel Björk,Peter Hilli m.fl. Kyrkhelgen radieras. Mariamusik i Månsas kyrka (Skogsbäcksvägen 15), sö 17.3 kl. 19. Medv. Petrus vokalensemble, Peter Hilli. Musikandakt i Hagasalen (Vespervägen 12 A), må 1.4 kl. 18. Musiklek i Månsas (Skogsbäcksvägen 15), kl. 9.45 följande fredagar: 1.3, 8.3, 15.4 och därefter varje fredag samma tid. I Haga (Vespervägen 12 A), kl. 10 följande fredagar 1.3, 8.3, 15.4 och därefter varje fredag samma tid, förutom Välkommen på kvinnobrunch! lö 9.3 kl.10.30 i Hagasalen, Vesperv. 12 A. Solveig Tulin: Från ockultism till kristen tro Anmälan senast to 7.3: tfn 09-2340 7100 eller mail till: majvor.sjovall@evl.fi 29.3. I Malm (Kommunalvägen 1), kl. 10 följande tisdagar: 5.3, 12.3, 19.3 och därefter varje tisdag samma tid, förutom 26.3. I Munksnäs (Munksnäs församlingshem, 2. vån. Bredviksvägen 10), kl. 10 följande torsdagar: 7.3, 14.3, 21.3 och därefter varje torsdag samma tid, förutom 28.3. Barnkör i Malms kyrka (Kommunalvägen 1), torsdagar kl. 16: 7.3, 14.3, 21.3 och därefter varje torsdag samma tid, förutom 28.3. Dagklubb i Baggis (Baggbölevägen 17), måndagar och onsdagar kl. 9. För 2,5 5 åringar. Ledare Alice Sinko. Anmälningar tas emot på tel. 040 090 59 87. Konfirmationsövning och fotografering (Lekis 1997-födda) lö 13.4 kl. 14.30 och Konfirmationsmässa sö 14.4 kl. 13.30 i Munkshöjdens kyrka (Raumovägen 3). Tempeltjänarna träffas kl. 18: to 21.3 och ti 23.4 i Hagasalen, Vespervägen 12 A. Kvinnobrunch i Hagasalen (Vespervägen 12 A), lö 9.3 kl. 10.30. Lukasklubben för män träffas i Hagasalen (Vespervägen 12 A), kl. 19: må 11.3 och 15.4. Bibelstudium i Malms kyrka (Kommunalvägen 1), kl. 18 följande söndagar: 10.3, 24.3, 7.4 och 21.4 Bibelträff i Månsas kyrka (Skogsbäcksvägen 15), må kl.18: 4.3, 18.3, 15.4 och 29.4. Bibel-eftermiddag i Hagasalen (Vespervägen 12 A), to 14.3 och 25.4, kl. 14. Vi vandrar tillsammans genom bibeltexter med profeten Sakarja. Stig-Olof Fernström talar. Dessutom dricker vi kaffe, handarbetar, ber och sjunger. Dagscafé i Månsas kyrka (Skogsbäcksvägen 15), kl. 13 följande tisdagar: 12.3, 9.4, 23.4 och 7.5. Familjecafé i Månsas kyrka (Skogsbäcksvägen 15), sö 28.4 kl. 14.30. Stanna gärna på Puls-gudstjänst efteråt. Litteraturkrets i Månsas kyrka (Skogsbäcksvägen 15), ti 12.3 och 9.4, kl. 19. Efter inledning följer fri diskussion över en bok och dess författare. Man behöver inte ha läst den aktuella boken eller vara insatt i litteratur för att delta. Kaffe och te serveras. Aicka och Micke Nyström leder. Bibeldagar i Houtskär, 15 19.6. Program både för vuxna och barn. Mera information från kansliet. Vi förbehåller oss rätten till ändringar. Medarbetare i Petrus församling Präster Björk Daniel, kaplan 2340 7128 050 432 3305 Bonde Niklas, församlingspastor 2340 7124 050 591 8795 Kass Fredrik, församlingspastor, (faderskapsledig) Lassus Bengt, kyrkoherde 2340 7110 050 551 4807 Sandell Halvar, kaplan 2340 7221 050 380 3920 Thylin Ronny, kaplan, (faderskapsledig) Musiker Björk Rebecka, musikledare 050 522 9098 Hilli Peter, kantor 2340 7224 040 831 4876 Diakoniarbetare Nybergh Nina, diakonissa 2340 7126 040 821 5983 Riska Gunilla, diakonissa 2340 7125 050 576 8643 Sandell Bodil, diakonissa 2340 7227 050 380 3925 Barnledare Elo Benita, hjälpledare i Lukasgården 2340 7141 050 323 2909 Fagerholm Nina, fritidshemsledare i Sockenbacka 2340 7142 050 381 5952 Leskinen Susanna, ledare för barnarbetet 2340 7230 050 560 9157 Lundström Marianne, fritidshemsledare i Lukasgården 2340 7141 050 323 2909 Martikainen Anne-Marie, fritidshemsledare i Tallkotten 2340 7140 050 409 0601 Sinko Alice, dagklubbsledare 2340 7232 050 5296 464 Ulfvens Gunilla, hjälpledare i Sockenbacka 2340 7142 050 381 5952 Sekreterare Lindqvist Monica, församlingssekreterare 2340 7112 Hedengren Rufus, informationssekreterare 2340 7135 050 436 7406 Perret Christoffer, projektsekreterare 2340 7213 050 379 5703 Ungdomsledare Skogvik Ida-Marie, ungdomsledare 2340 7245 050 522 8684 Snickars Matias, ungdomsledare 2340 7231 050 414 7338 Övriga Fernelius Taru, vaktmästare 2340 5350 Elzohary Salme, vaktmästare 050 584 6468 Sjövall Majvor, värdinna 2340 7131 050 343 5990 Petrus församling Tfn (09) 2340 7100, Fax (09) 2340 7101 E-post petrus.fors@evl.fi Hemsida www.petrusforsamling.net E-post till anställda: fornamn.efternamn@evl.fi (inte åäö) Kansliet öppet må ti 9 13, on 13 17 och to fr 9 13. Dessutom kvällstid enligt överenskommelse. Adress Vespervägen 12 A, 00320 Helsingfors. Förböns-e-post pray.petrus@evl.fi Förbönsämnen ti 10 12 förbönskvällar 18 18.45 tfn 2340 7171 Pro Markus församling rf 134730-412282 Björkebo sommarhem rf 209220-110115 Pro Lukas rf 405515-227669 Pro Lukas referenser enligt sektorer: Förbönstjänst: 25043, Barn och familjearbetet 25302, Där stödet bäst behövs 25315, Ungdomsarbetet 25373, Diakonin 25399 Pro Lukas tillhandahåller på kansliet kondoleans- och hyllningsadresser. Verksamhetspunkter Petrus församling har en ny hemsida. Kaplan Daniel Björk hävdar att den är fräsch, ljus, positiv och lättanvändlig. Se om det stämmer på www.petrusforsamling.net. Baggis, Baggbölevägen 17 Björkebo sommarhem, Nummela Grindis, Skaldestigen 2 Kottby kyrka, Metsolavägen 14 Kånala kapell, Plöjarvägen 4 Kårböle kyrka och kapell, Gamlasvägen 6 Lukascentret, Hagasalen, Vesperv. 12 A, vån 2 Lukasgården, Munkstigen 2 Malms kyrka, Kommunalvägen 1 Munkshöjdens kyrka, Raumovägen 3 Munksnäs kyrka, Tegelstigen 6 Månsas kyrka, Skogsbäcksvägen 15 Norra Haga kyrka, Tolarivägen 1 Seuris, Månsasvägen 21 Sockenbacka kyrka, Sockengränden 4 Södra Haga kyrka, Vespervägen 12, vån 3 Viks kyrka, Agronomgatan 5 Åggelby gamla kyrka, Brofogdevägen 12 Nyheter från Petrus, årgång 5, nr 1/2013 Utgivare: Petrus församling, Vespervägen 12 A, 00320 Helsingfors. Ansvarig utgivare: Bengt Lassus. Redaktion: Amanda Audas-Kass, Kristina Fernström, Stig-Olof Fernström, Rufus Hedengren, Göran Lindén, Mikael Nyström. Layout: Jaagon Ab/Jenni Signell. Församlingen förbehåller sig rätten till ändringar. Följ med annonseringen i Kyrkpressen.