Utryckningsstatistik 21-21 Upprättad: 211-3-1 Antagen av direktionen: 211-3-1
Dokumentet återfinns: Brandposten Handläggare: Ae UTRYCKNINGSSTATISTIK 21-21 Innehåll 2 Inledning 3 1. Samtliga händelser 4 2. Brand i byggnad 7 3. Brand ej i byggnad 2 4. Automatiska brandlarm 22 5. Trafikolyckor 25 6. Övrig räddning 3 7. Övrigt 35 8. Örebro kommun 38 9. Kumla kommun 41 1. Hallsbergs kommun 43 11. Askersunds kommun 46 12. Lekebergs kommun 48 13. Laxå kommun 5 14. Nora Kommun 52 15. Lindesbergs Kommun 55 16. Räddningsinsatser i andra kommuner 57 2
Inledning Uppgifterna i statistiken bygger på de insatsrapporter som fylls i av räddningsledaren efter varje räddningsinsats. Varje rapport kontrolleras av insatsrapportansvarig brandinspektör och kvalitetssäkras av brandingenjör. Målsättningen är att statistiken skall hålla så god kvalitet som möjligt, men självklart kan fel och brister finnas med i underlaget. Statistiken baseras på de insatser som utfördes 21-1-1 tom 21-12-31. För samtliga tabeller gäller följande: *Stationerna i Askersunds kommun; Askersund, Hammar, Olshammar och Mariedamm saknar statistik från 21 eftersom de blev medlemmar i Nerikes Brandkår 22. **Från och med september 25 har inte Byrsta deltid, tidigare station Hallsberg, några egna förstalarm utan rycker ut som förstärknings- eller beredskapsstyrka då larm dras på brandstationen i Byrsta, Kumla kommun Kursiva siffror visar antingen genomsnittet åren 21-21 eller det totala antalet åren 21-21 3
1. Samtliga händelser Här redovisas samtliga händelser som gett upphov till en räddningsinsats. Totalt har Nerikes Brandkår ryckt ut 2782 gånger till 22277 inträffade händelser sedan 21. Eftersom en händelse kan medföra medverkan från flera brandstationer inom och utom förbundet kan summan av de olika styrkornas insatser skilja sig från det totala antalet händelser. Räddningsinsatser totalt per år 35 3 25 2 15 2546 2245 2253 2164 259 2235 1992 2364 2321 293 Antal händelser Totalt antal utryckningar 1 Antal förstärkningslarm 5 21 29 28 27 26 25 24 23 22 21 Fig 1-1. Totala antalet insatser per år inom Nerikes Brandkår. Röda linjen visar genomsnittet 2227 insatser. Vid 526 tillfällen under året har insatsen krävt förstärkningslarm från en eller flera brandstationer. Utryckningar per station och år Heltidsstation 21 29 28 27 26 25 24 23 22 21 Örebro 1224 12 135 158 981 983 871 964 988 973 Byrsta heltid** 356 342 366 328 314 323 246 284 26 251 Deltidsstation 1+4 21 29 28 27 26 25 24 23 22 21 Fjugesta 43 48 35 58 4 56 52 55 55 42 Askersund* 83 73 6 58 39 73 49 59 8 - Laxå 81 63 56 57 7 71 91 92 15 92 Byrsta deltid** - - - - - 78 87 12 17 94 Lindesberg 156 119 185 141 126 125 129 146 147 113 Nora 92 1 69 82 81 94 75 85 92 84 Guldsmedshyttan 29 25 28 29 29 25 3 45 34 21 Frövi 74 68 43 43 59 64 54 58 58 49 Fellingsbro 96 12 12 75 81 76 62 82 76 94 Deltidsstation 1+2 21 29 28 27 26 25 24 23 22 21 Finnerödja 17 16 12 19 12 26 1 23 24 22 Vretstorp 23 23 21 26 15 22 18 37 22 39 Hjortkvarn 25 27 18 18 19 14 12 22 16 28 Deltidsstation 1+3 21 29 28 27 26 25 24 23 22 21 Odensbacken 41 36 43 37 41 56 47 66 49 55 Vintrosa 36 22 25 21 12 16 11 33 28 19 Garphyttan 26 14 3 18 25 26 26 19 26 2 Pålsboda 2 13 14 11 15 12 21 26 28 2 4
Räddningsvärn 21 29 28 27 26 25 24 23 22 21 Glanshammar 4 43 37 28 31 39 29 32 3 23 Vinön 2 1 1 Hammar* 15 1 18 16 7 9 12 25 15 - Olshammar* 5 14 13 7 12 7 4 11 8 - Mariedamm* 8 4 5 5 6 3 6 13 7 - Hasselfors 9 7 7 5 7 3 17 11 16 14 Ramsberg 15 16 8 4 12 9 13 22 21 8 Rockhammar 6 6 7 9 4 15 14 21 15 13 Nyhyttan 11 5 8 1 8 4 1 2 6 7 Vedevåg 12 11 7 8 13 6 5 11 7 12 Fig 1-2. Antalet räddningsinsatser inom respektive brandstations insatsområde 21-21. Under året har Byrsta deltid varit engagerade vid 4 räddningsinsatser, varav 7 onödiga automatiska brandlarm. Vid 52 tillfällen har Byrsta deltid upprätthållit beredskap på Byrsta stationen då Byrsta heltid varit upptagna av annan insats. Jämförelse mellan andra räddningstjänstförbund med fler än 15 invånare 25 2 15 1 5 29 28 27 26 25 24 23 22 21 Nerike Attunda Mälardalen Gästrike Södra Älvsborg Fig 1-3. Nerikes Brandkår är ett av de största förbunden sett till antalet invånare. Antal insatser per 1 invånare i jämförelse med likvärdiga räddningstjänstförbund 11,1 1,57 8,56 9,2 8,28 Nerike Attunda Mälardalen Gästrike Södra Älvsborg Fig 1-4. Antalet insatser per 1 invånare. Händelser per typ och år 1 949 8 6 4 2 427 34 392 483 21 Brand i byggnad Brand ej i byggnad Automatlarm ej brand Trafikolycka Övrigt Fig 1-5. Fördelningen mellan olika händelser. Onödiga automatlarm står för den största andelen utryckningar. 5
Antalet räddningsinsatser per månad 3 25 2 266 182 163 181 23 194 276 215 24 194 28 236 15 21 1 5 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Fig 1-6. Antalet händelser 21 per månad. Antalet räddningsinsatser per veckodag 5 4 47 369 357 381 361 341 33 3 2 1 21 Mån Tis Ons Tor Fre Lör Sön Fig 1-7. Alla händelser 21 fördelade per veckodag. Räddningsinsatsernas fördelning över dygnet 35 297 312 332 32 3 25 25 213 216 2 179 129 144 15 86 86 1 5 2 4 4 6 6 8 8 1 1 12 12 14 14 16 16 18 18 2 2 22 22 24 21 Fig 1-8. Antalet insatser 21 fördelade över dygnet. Händelstyp fördelat över dygnet 16 14 12 1 8 6 4 2 2 2 4 4 6 6 8 8 1 1 12 12 14 14 16 16 18 18 2 2 22 22 24 Brand i byggnad Brand ej i byggnad Automatlarm ej brand Trafikolycka Övrigt Fig 1-9. Här visas händelserna 21 fördelade över dygnets timmar. Många automatlarm sker vid lunchtid, oftast förorsakat av matlagning. 6
Räddningsinsatser per kommun 16 1373 12 8 21 4 374 21 189 128 15 13 56 Örebro Lindesberg Kumla Hallsberg Askersund Laxå Nora Lekeberg Fig 1-1. Diagrammet visar hur räddningsinsatserna fördelat sig över kommunerna 21. Sjukvårdsinsatser utförda av brandpersonal Åtgärder Antal personer Antal tillfällen Antal personer Antal tillfällen Åtgärder 21 Totalt 21 Totalt 21 Totalt 21 Totalt Omhändertagna för akuta skador 117 739 81 495 Syrgasbehandling 7 37 5 35 Psykiskt stöd 46 356 3 213 Defibrillering 5 11 5 9 Fixering nacke/rygg 43 356 35 279 Fixering arm/benskada 4 42 3 33 Förebygga skadechock 18 175 13 11 Stoppa blödning 3 46 3 39 Hjärt-lungräddning 12 61 12 49 Stabilt sidoläge 2 32 2 28 Fri luftväg 1 111 1 12 Kylning brännskada 1 11 1 9 Annan 3 34 3 26 Personsanering Fig 1.11. Sjukvårdsinsatser som brandpersonal utfört på brand-/olycksplats. 2. Brand i byggnad Brand i byggnad redovisas efter typ av byggnad. Totalt har 3525 bränder i byggnader inträffat sedan 21. 2.1 Samtliga händelser Brand i byggnad genom åren 45 427 4 375 363 348 35 3 25 2 15 1 5 335 346 319 356 35 321 21 29 28 27 26 25 24 23 22 21 Fig 2.1-1. Antalet bygdebränder har ökat betydligt under året. et är 354 bränder per år. Brand i byggnad per stationsområde Heltidsstation 21 29 28 27 26 25 24 23 22 21 Örebro 2 155 182 161 167 137 125 131 127 143 Byrsta heltid** 46 4 64 52 43 5 3 29 23 26 7
Deltidsstation 1+4 21 29 28 27 26 25 24 23 22 21 Fjugesta 14 12 5 18 7 13 13 12 17 8 Askersund* 13 9 9 12 6 5 3 9 13 - Laxå 13 7 11 5 1 7 8 5 13 13 Byrsta deltid** - - - - - 11 14 23 11 16 Lindesberg 26 2 26 29 13 26 26 3 3 21 Nora 16 13 12 11 15 15 13 16 22 14 Guldsmedshyttan 7 7 5 1 8 3 8 6 3 4 Frövi 11 15 9 12 13 12 9 4 13 16 Fellingsbro 16 17 4 5 7 14 5 8 13 9 Deltidsstation 1+3 21 29 28 27 26 25 24 23 22 21 Odensbacken 8 1 7 14 6 12 1 18 11 7 Vintrosa 4 2 4 3 4 1 14 3 6 Garphyttan 9 3 9 6 7 13 9 6 7 9 Deltidsstation 1+2 21 29 28 27 26 25 24 23 22 21 Finnerödja 2 1 2 3 3 2 4 2 5 Vretstorp 5 5 4 5 4 2 4 8 5 4 Hjortkvarn 5 3 1 3 1 2 3 8 1 4 Pålsboda 3 2 1 2 6 1 7 4 9 2 Räddningsvärn 21 29 28 27 26 25 24 23 22 21 Glanshammar 8 6 3 4 4 4 2 1 4 Vinön 1 Hammar* 1 2 6 3 2 4 2 - Olshammar* 2 1 3 2 3 2 - Mariedamm* 5 1 4 3 3 2 2 2 - Hasselfors 1 2 3 3 3 3 Ramsberg 5 6 6 3 3 1 6 4 4 1 Rockhammar 3 1 2 4 2 4 6 1 5 1 Nyhyttan 3 3 4 1 2 4 2 Vedevåg 3 4 2 3 1 3 2 Fig 2.1-2. Antalet bränder i byggnader per stationsområde och år. Brand i byggnad per månad 6 56 5 4 3 37 33 27 34 24 31 36 29 43 38 39 21 2 1 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Fig 2.1-3. Antalet brand i byggnad per månad 21. Januari månad ökade antalet bränder markant. En stor del av bränderna var eldstadsrelaterade och kunde sannolikt kopplas till den extrema vintern som var. Även i december 29 noterades en avsevärd uppgång av antalet bränder i byggnader. 8
Brand i byggnad fördelat över dygnet 6 21 29 5 28 4 27 3 26 2 25 1 24 23 22 2 2 4 4 6 6 8 8 1 1 12 12 14 14 16 16 18 18 2 2 22 22 24 21 Fig 2.1-4. Diagrammet visar när på dygnet brand i byggnad inträffar. De flesta bränder sker eftermiddag och kväll. Fördelning mellan olika objekt 21-21 6% 17% Bostad Allmän byggnad 25% 52% Industri Annan byggnad Fig 2.1-5. Drygt hälften av bränderna drabbar bostäder. Startutrymme vid brand i byggnad Startutrymme 21 Totalt Startutrymme 21 Totalt Startutrymme 21 Totalt Kök 127 936 Källare, ej boyta 8 64 Eldriftrum 11 86 Skorsten 46 41 Tvättstuga 8 58 Trapphus 7 29 Produktionslokal 28 317 Soprum/sopnedkast 7 79 Korridor 5 22 Fristående förråd/uthus 17 145 Balkong/Altan 7 7 Vind 2 51 Vardagsrum 15 148 Samlingslokal 5 49 Höupplag/loge/lada 2 41 Pannrum 15 12 Fläkt/Luftbehandlingsrum 5 41 Silo 2 2 Utanför byggnaden 13 136 Verkstad 5 4 Radgarage 2 19 Försäljningslokal 12 45 Inbyggt garage 4 23 Bastu 2 12 Sovrum/sovsal 1 13 Djurstall 4 15 Datacentral 1 1 Fristående garage 1 59 Annat 3 68 Kontor 17 Badrum/toalett 9 58 Lager 3 31 Upplag 7 Hall 9 41 Personalutrymme 3 26 Lastbrygga 3 Okänd 8 66 Förråd/klädkammare 2 42 Cistern 1 Fig 2.1-6. Startutrymme vid alla bränder i byggnader. Var tredje brand startar i köket. Startföremål vid brand i byggnad Startföremål 21 Totalt Startföremål 21 Totalt Startföremål 21 Totalt Spis 91 692 Skräp i container 1 89 TV 2 18 Rökkanal 41 389 Lysrörsarmatur 6 57 Transformator 2 14 Okänt 36 276 Säng 1 6 29 Torkskåp 2 9 Annat 33 26 Brandfarlig vätska 5 4 Diskmaskin 1 22 Andra elinstallationer 24 189 Glödlampa 5 25 Explosivt-/sprängämne 1 13 Maskin 22 199 Övriga vägfordon 5 18 Kaffebryggare 1 12 Annan lös inredning 21 319 Personbil 4 33 Bastuaggregat 1 9 Byggnadens utsida 2 186 Torktumlare 4 24 Brandfarlig gas 7 Papper/kartong 1 2 123 Soffa/fåtölj 1 4 21 Dator 1 3 Elcentral 2 14 59 Kyl/frys 3 3 Stereo/video/DVD 3 Uppvärmningsanordning 13 17 Tvättmaskin 3 28 Spårfordon 1 Eldstad 1 18 Gardiner 1 3 17 Strykjärn 1 Fläkt/ventilationsanläggning 1 9 Kläder 1 3 17 Fig 2.1-7. Aktuella startföremål vid bränderna. 9
Brandorsak vid brand i byggnad Brandorsak 21 Totalt Brandorsak 21 Totalt Brandorsak 21 Totalt Glömd spis 97 717 Friktion 13 67 Självantändning 5 77 Värmeöverföring 64 515 Levande ljus 1 15 Heta arbeten 4 48 Tekniskt fel 6 475 Gnistor 11 139 Barns lek med eld 4 33 Anlagd med uppsåt 47 337 Rökning 8 114 Explosion 1 9 Soteld 44 383 Blixtnedslag 7 39 Fyrverkerier 1 9 Okänt 44 372 Återantändning 6 73 Annan 5 Fig 2.1-8. Orsaken till byggnadsbränderna. Var fjärde brand i byggnad orsakas av en glömd spis (23%). 29 skedde glädjande nog ingen återantändning efter att Nerikes Brandkår införde nya rutiner kring bevakning efter brand. 21 var siffrorna tillbaka på samma nivå som tidigare, 6 återantändningar jämfört mot genomsnittet 7. Omfattning vid framkomst Rökutveckling Startföremålet 31% 32% Ett rum Flera rum 1% 5% 11% 2% Flera brandceller Släckt/slocknad Fig 2.1-9. Brandens omfattning när brandkåren kom till platsen. 83% fanns som mest kvar i startföremålet. Var släcktes branden 1% Startföremålet 3% 9% Startrummet 18% Startbrandcellen 69% Startbyggnaden Flera byggnader Fig 2.1-1. Diagrammet visar hur långt branden spridit sig innan den släcktes. Omkomna och skadade 4 3 2 1 21 29 28 27 26 25 24 23 22 21 Lindrigt skadade Svårt skadade Omkomna Fig 2.1-11. Under 21 omkom tre personer vid två bränder i byggnader. 2.2 Allmän byggnad Bland allmänna byggnader ingår handelsanläggningar, vårdanläggningar, samlingslokaler, restauranger, hotell, skolor och kontor. Totalt har 894 bränder inträffat i allmänna byggnader under 21-21 varav 119 under 21. Typ av objekt 7 64 6 5 4 3 2 1 31 19 3 3 Vårdanläggning Samlingslokal Skola Kontor Hotell Övrig 21 Fig 2.2-1. Antalet bränder i vårdanläggningar, samlingslokaler och skolor har ökat betydligt under året. 1
Antalet bränder fördelat på objekt Objektstyp 21 Totalt Snitt Objektstyp 21 Totalt Snitt Övrig vårdbyggnad 37 278 28 Idrottsanläggning 3 15 2 Åldringsvård 22 115 12 Förskola 3 9 1 Skola 16 119 12 Kriminalvård 2 23 2 Handel 15 1 1 Kyrka/motsvarande 2 17 2 Restaurang/danslokal 7 43 4 Teater/biograf/museum 1 7 1 Övrigt i allmän byggnad 3 45 5 Kommunikationsbyggnad 6 1 Sjukhus 3 44 4 Elevhem/studenthem 3 Kontor 3 33 3 Fritidsgård 3 Hotell/pensionat 3 29 3 Försvarsbyggnad Fig 2.2-2. Antalet bränder per objektsgrupp. Omfattning vid framkomst Var släcktes branden 4% 42% 1% 1% 2% 5% Rökutveckling Startföremålet Ett rum Flera rum Flera brandceller Släckt/slocknad 2% 4% % 11% 83% I startföremålet I startrummet I startbrandcellen I startbyggnaden Flera byggnader Fig 2.2-3. Vid 92 % av alla larm till allmänna byggnader stannade branden i startföremålet. Fig 2.2-4. 83% av alla bränder släcktes innan spridning skett från startföremålet. Omfattning vid framkomst per objektstyp Rökutveckling Startföremålet Brand i ett rum Brand i flera rum Flera brandceller Släckt/slocknad Vårdanläggning 3 2 32 Samlingslokal 13 2 4 2 1 Skola 4 7 2 1 5 Övrig allmän byggnad 5 4 Fig 2.2-5. Omfattningen när brandkåren anlände till olika typer av allmänna byggnader 21. Var släcktes branden i respektive objektstyp I startföremålet I startrummet I startbrandcellen I startbyggnaden Flera byggnader Vårdanläggning 6 4 Samlingslokal 23 4 2 2 Skola 13 3 1 2 Övrig allmän byggnad 7 1 1 Fig 2.2-6. Tabellen visar var branden släcktes i respektive objektstyp 21. Startutrymme Startutrymme 21 Totalt Startutrymme 21 Totalt Startutrymme 21 Totalt Kök 59 369 Fläkt-/Luftbehandlingsrum 2 17 Förråd/klädkammare 1 Försäljningslokal 1 4 Hall 2 11 Okänd 9 Fristående förråd/uthus 6 34 Produktionslokal 2 8 Lager 7 Samlingslokal 5 49 Bastu 2 5 Verkstad/hobbyrum 7 Korridor 5 21 Inbyggt garage 2 4 Balkong/altan 6 Sovrum/sovsal 4 5 Personalutrymme 1 17 Pannrum 5 Badrum/toalett 4 34 Trapphus 1 15 Soprum/sopnedkast 4 Utanför byggnaden 3 34 Källare, ej boyta 1 9 Lastbrygga 3 Vardagsrum 3 34 Datacentral 1 1 Skorsten 2 Elcentral/Eldriftrum 3 2 Kontor 11 Cistern 1 Annat 2 31 Vind 11 Fristående garage 1 Tvättstuga 3 15 Fig 2.2-7. De flesta bränder i allmänna byggnader startar i köket. 11
Startföremål Startföremål 21 Totalt Startföremål 21 Totalt Startföremål 21 Totalt Spis 44 283 Säng 1 2 8 Kyl/frys 13 Annat 12 95 Torktumlare 2 8 Uppvärmningsanordning 8 Andra elinstallationer 9 68 Kläder 1 2 7 Diskmaskin 6 Annan lös inredning 6 97 Maskin 1 13 Skräp i container 6 Byggnadens utsida 6 42 Kaffebryggare 1 6 Soffa/fåtölj 4 Lysrör 6 4 Eldstad 1 4 Rökkanal 3 Papper/kartong 1 5 69 Bastuaggregat 1 3 Dator 2 Fläkt/ventilationsanläggning 4 2 Gardiner 1 3 Explosivt-/sprängämne 2 Elcentral 2 4 11 Tvättmaskin 1 3 Torkskåp 2 Okänt 3 36 Övriga vägfordon 1 3 Spårfordon 1 Glödlampa 2 11 TV 1 2 Strykjärn 1 Brandfarlig vätska 2 9 Transformator 1 1 Stereo/video/DVD Fig 2.2-8. Aktuella startföremål vid bränder i allmänna byggnader. Brandorsak Brandorsak 21 Totalt Brandorsak 21 Totalt Brandorsak 21 Totalt Glömd spis 48 35 Friktion 3 16 Fyrverkeri 1 4 Anlagd med uppsåt 2 166 Levande ljus 2 29 Explosion 1 2 Tekniskt fel 19 14 Återantändning 2 13 Gnistor 1 2 Värmeöverföring 13 9 Barns lek med eld 2 3 Heta arbeten 6 Rökning 3 46 Självantändning 1 6 Soteld 2 Okänt 3 46 Blixtnedslag 1 4 Annan Fig 2.2-9. Bland bränderna i vårdanläggningar orsakades 55 % av glömda spisar och 12 % var anlagda med uppsåt. Vid skolbränderna var hälften anlagda med uppsåt. Omkomna och skadade vid brand i allmän byggnad Under 21 skadades 6 personer lindrigt vid bränder i vårdanläggningar. På tio år har ingen person omkommit eller skadats svårt. 2.3 Bostad I begreppet bostäder ingår flerbostadshus och enbostadshus (villa, radhus, parhus och fritidshus). Totalt har 1857 bränder inträffat i bostäder under de senaste tio åren vilket ger ett genomsnitt på 186 bostadsbränder per år. Antal bostadsbränder 25 228 19 2 183 21 177 189 173 176 178 163 15 1 5 21 21 29 28 27 26 25 24 23 22 21 Fig 2.3-1. Antalet bostadsbränder fortsätter öka. Andel brand i byggnad per objektstyp 21-21 3% 3% Flerbostadshus 44% Villa 5% Rad /par /kejdehus Fritidshus Fig 2.3-3. Bränder i enbostadshus dominerar över tiden. 12
Brand per objektstyp 14 133 12 114 11 12 12 14 11 16 95 97 1 88 87 9 87 81 85 8 72 72 66 66 6 4 2 21 29 28 27 26 25 24 23 22 21 Flerbostadshus Enbostadshus Fig 2.3-2. Antalet bränder i enbostadshus ökar markant. Även antalet bränder i flerbostadshusen tenderar öka. Omfattning vid framkomst Endast rökutveckling Brand i startföremålet 24% 29% Brand i ett rum 2% Brand i flera rum 7% 14% 24% Brand i flera brandceller Branden släckt/slocknad Fig 2.3-4. Diagrammet visar hur det ser ut då brandkåren kom till platsen. Omfattning vid framkomst per objektstyp 4 3 Var släcktes branden? 4% 11% 1% I startföremålet I startrummet 21% 63% I startbrandcellen I startbyggnaden Flera byggnader Fig 2.3-5. Diagrammet visar var bränderna släcktes. Flerbostadshus Enbostadshus 2 1 Rökutveckling Startföremålet Ett rum Flera rum Flera brandceller Släckt/slocknad Fig 2.3-6. Vid bränder i enbostadshus hinner branden oftare sprida sig utanför startföremålet Var släcktes branden i respektive objektstyp? 8 6 Flerbostadshus Enbostadshus 4 2 Startföremålet Startrummet Startbrandcellen Startbyggnaden Flera byggnader Fig 2.3-7. På grund av byggnadskonstruktionen förstörs fler enbostadshus än flerbostadshus i bränder. 13
Startutrymme, startföremål och brandorsak vid samtliga bostadsbränder Startutrymme 21 Totalt Startutrymme 21 Totalt Startutrymme 21 Totalt Kök 68 553 Hall 7 3 Radgarage 2 16 Skorsten 45 393 Sovrum 6 79 Annat 1 15 Vardagsrum 12 112 Utanför byggnaden 6 64 Bastu 1 7 Pannrum 12 69 Badrum/toalett 6 46 Elcentral 5 Fristående garage 1 46 Trapphus 6 32 Fläkt/Luftbehandlingsrum 2 Fristående förråd/uthus 8 6 Tvättstuga 4 39 Försäljningslokal 1 Okänd 8 48 Vind 2 38 Kontor 1 Soprum/sopnedkast 7 74 Förråd/klädkammare 2 25 Korridor 1 Balkong/Altan 7 64 Inbyggt garage 2 16 Verkstad 1 Källare (ej boyta) 7 52 Fig 2.3-8. De flesta bostadsbränder startar i köket. Startföremål 21 Totalt Startföremål 21 Totalt Startföremål 21 Totalt Spis 48 411 Soffa/fåtölj 1 4 17 Diskmaskin 1 14 Rökkanal 4 366 Personbil 3 23 Fläkt/vent. anläggning 1 11 Okänt 26 149 Elcentral 2 3 16 Kläder 1 1 1 Annan lös inredning 13 189 Kyl/frys 3 12 Lysrör 9 Annat 13 12 Gardiner 1 2 14 Bastuaggregat 6 Byggnadens utsida 12 94 Torktumlare 2 12 Kaffebryggare 6 Skräp i container/motsv. 1 59 Glödlampa 2 11 Brandfarlig gas 3 Papper/kartong 1 1 48 Torkskåp 2 6 Steroe/video/DVD 3 Eldstad 9 86 Övriga vägfordon 2 6 Expl.ämne/sprängämne 2 Uppvärmningsanordning 9 58 Tvättmaskin 1 21 Maskin 2 Andra elinstallationer 5 51 TV 1 16 Dator 1 Säng 1 4 21 Brandfarlig vätska 1 14 Transformator 1 Fig 2.3-9. Aktuella startföremål vid bränder i bostäder. Brandorsak 21 Totalt Brandorsak 21 Totalt Brandorsak 21 Totalt Glömd spis 49 46 Rökning 5 68 Heta arbeten 3 13 Soteld 44 378 Levande ljus 8 76 Explosion 4 Anlagd med uppsåt 22 152 Blixtnedslag 6 25 Annan Värmeöverföring 25 193 Gnistor 6 79 Fyrverkerier 4 Tekniskt fel 21 175 Barns lek med eld 2 17 Självantändning 4 Okänd 35 227 Återantändning 2 36 Fig 2.3-1. Glömd spis är den vanligaste brandorsaken vid bostadsbränder. Startutrymme, startföremål och brandorsak vid bränder i enbostadshus Startutrymme 21 Totalt Startutrymme 21 Totalt Startutrymme 21 Totalt Skorsten 44 387 Källare (ej boyta) 5 21 Annat 1 13 Kök 14 127 Utanför byggnaden 4 48 Balkong/altan 17 Pannrum 11 63 Fristående förråd/uthus 4 42 Radgarage 8 Fristående garage 1 43 Hall 4 18 Bastu 7 Vardagsrum 9 61 Tvättstuga 3 19 Trapphus 4 Okänd 8 46 Vind 2 27 Elcentral 1 Badrum/toalett 6 19 Förråd/klädkammare 1 14 Soprum/sopnedkast 1 Sovrum 5 43 Inbyggt garage 1 11 Verkstad 1 Fig 2.3-11. Vid bränder i enbostadshus är skorstensbränder orsakade av soteld den dominerande orsaken. 14
Startföremål 21 Totalt Startföremål 21 Totalt Startföremål 21 Totalt Rökkanal 39 356 Glödlampa 2 9 TV 1 7 Okänt 2 117 Säng 2 8 Kläder 1 5 Eldstad 9 85 Torktumlare 2 6 Kyl/frys 1 5 Byggnadens utsida 8 67 Personbil 1 15 Övriga vägfordon 1 3 Annat 8 51 Brandfarlig vätska 1 1 Bastuaggregat 6 Uppvärmningsanordning 7 54 Diskmaskin 1 9 Fläkt/vent.anläggning 3 Papper/kartong 6 8 Tvättmaskin 1 9 Brandfarlig gas 2 Spis 5 7 Gardiner 1 7 Expl.ämne/sprängämne 2 Annan lös inredning 5 67 Skräp i container/motsv. 1 6 Maskin 2 Andra elinstallationer 4 37 Soffa/fåtölj 1 1 5 Lysrör 1 Elcentral 3 12 Torkskåp 1 1 Transformator 1 Fig 2.3-12. Aktuella startföremål vid bränder i enbostadshus. Brandorsak 21 Totalt Brandorsak 21 Totalt Brandorsak 21 Totalt Soteld 44 373 Gnistor 6 7 Rökning 11 Okänd 21 127 Blixtnedslag 6 24 Explosion 2 Värmeöverföring 17 143 Levande ljus 3 19 Självantändning 4 Tekniskt fel 16 11 Heta arbeten 3 9 Fyrverkerier 2 Anlagd med uppsåt 8 48 Barns lek med eld 2 1 Annan Glömd spis 5 67 Återantändning 1 25 Fig 2.3-13. Soteld är den klart dominerande brandorsaken vid brand i enbostadshus. Startutrymme, startföremål och brandorsak i flerbostadshus Startutrymme 21 Totalt Startutrymme 21 Totalt Startutrymme 21 Totalt Kök 54 426 Radgarage 2 8 Elcentral 4 Soprum/sopnedkast 7 73 Sovrum 1 37 Fristående garage 3 Balkong/altan 7 47 Tvättstuga 1 2 Annat 2 Trapphus 6 3 Pannrum 1 6 Fläkt/luftbehandlingsrum 2 Fristående förråd/uthus 4 18 Skorsten 1 6 Okänd 2 Vardagsrum 3 51 Inbyggt garage 1 5 Försäljningslokal 1 Källare (ej boyta) 2 31 Vind 11 Kontor 1 Hall 3 11 Badrum/toalett/bastu 7 Korridor 1 Utanför byggnaden 2 15 Förråd/klädkammare 7 Fig 2.3-14. 59 % av alla bränder i flerbostadshus startar i köket. Startföremål 21 Totalt Startföremål 21 Totalt Startföremål 21 Totalt Spis 43 341 Andra elinstallationer 1 14 Tv 9 Skräp i container/motsv. 9 53 Rökkanal 1 1 Lysrör 8 Annan lös inredning 8 125 Fläkt/vent.anläggning 1 8 Kaffebryggare 6 Annat 5 53 Gardiner 1 7 Kläder 5 Papper/kartong 1 4 4 Torkskåp 1 5 Brandfarlig vätska 4 Byggnadens utsida 4 27 Uppvärmningsanordning 1 4 Elcentral 4 Okänt 3 32 Övriga vägfordon 1 3 Steroe/video/DVD 3 Soffa/fåtölj 1 3 12 Tvättmaskin 12 Glödlampa 2 Säng 1 2 13 Torktumlare 6 Brandfarlig gas 1 Personbil 2 8 Diskmaskin 5 Dator 1 Kyl/frys 2 7 Eldstad 1 Fig 2.3-15. Spisen är det i särklass vanligaste startföremålet Brandorsak 21 Totalt Brandorsak 21 Totalt Brandorsak 21 Totalt Glömd spis 44 339 Levande ljus 5 57 Gnistor 9 Anlagd med uppsåt 14 14 Rökning 5 57 Heta arbeten 4 Okänd 14 1 Återantändning 1 11 Explosion 2 Värmeöverföring 8 5 Barns lek med eld 7 Fyrverkerier 2 Tekniskt fel 5 74 Soteld 5 Blixtnedslag 1 Fig 2.3-16. Glömd spis är med 46% den vanligaste orsaken till bränder i flerbostadshus. 15
Omkomna och skadade vid brand i bostad Sedan 21 har endast en person omkommit vid en brand där fungerande brandvarnare funnits. Dödsbränderna sker oftast kvälls-, nattetid eller tidig morgon då de drabbade förmodas ha sovit då branden utbrutit. Enbostadshus 12 1 8 6 4 2 Lindrigt skadade Svårt skadade Omkomna 21 29 28 27 26 25 24 23 22 21 Fig 2.3-17 Antalet skadade och omkomna vid bränder i enbostadshus. Flerbostadshus 12 1 8 6 4 2 Lindrigt skadade Svårt skadade Omkomna 21 29 28 27 26 25 24 23 22 21 Fig 2.3-18. Antalet skadade och omkomna vid bränder i flerbostadshus. 2.4 Industri Objektstypen industri omfattar tillverkningsindustrier, verkstäder och lager. Totalt har 577 bränder drabbat industrin de senaste tio åren varav 61 under 21. Antalet bränder inom industrisektorn Typ av industri 21 Totalt Snitt Typ av industri 21 Totalt Snitt Annan tillverknings industri 25 127 13 Kemisk industri 6 14 1 Metall/maskinindustri 21 182 18 Industrihotell 2 21 2 Trävaruindustri 4 56 6 Livsmedelsindustri 1 35 4 Lager 1 27 3 Textil/beklädnadsindustri 6 1 Reparationsverkstad 1 17 2 Annan industri 1 Fig 2.4-1. Antalet bränder inom metall- och tillverkningsindustrin ökade under året. 16
Omfattning vid framkomst Rökutveckling Startföremålet 27% 43% Ett rum Flera rum 2% Flera brandceller 7% Släckt/slocknad 1%2% Fig 2.4-2. Omfattning då brandkåren kom till platsen. Var släcktes branden 5% 2% 14% 1% 78% Startföremålet Startrummet Startbrandcellen Startbyggnaden Flera byggnader Fig 2.4-3. Endast 8% av alla bränder sprider sig utanför startutrymmet. Omfattning vid framkomst per industrityp Rökutveckling Startföremålet Ett rum Flera rum Flera brandceller Släckt/slocknad Metall/maskinindustri 5 4 3 9 Kemisk industri 4 1 1 Livsmedelsindustri 1 Textilindustri Lager 1 Trävaruindustri 1 1 1 1 Annan tillverkn. industri 7 2 1 15 Reparationsverkstad 1 Industrihotell 1 1 Fig 2.4-4. Diagrammet visar hur det såg ut när brandkåren kom fram till respektive objektstyp under 21. Var släcktes branden i respektive objektstyp? I startföremålet I startrummet I startbrandcellen I startbyggnaden Flera byggnader Metall/maskinindustri 16 2 2 1 Kemisk Industri 6 Livsmedelsindustri 1 Textilindustri Lager 1 Trävaruindustri 2 1 1 Annan tillv. Industri 22 2 1 Reparationsverkstad 1 Industrihotell 1 1 Fig 2.4-5. Diagrammet visar var branden släcktes i respektive objektstyp. Startutrymme vid industribränder Startutrymme 21 Totalt Startutrymme 21 Totalt Startutrymme 21 Totalt Produktionslokal 35 35 Fristående förråd/uthus 1 9 Förråd/klädkammare 4 Eldriftrum 8 5 Personalutrymme 1 6 Källare (ej boyta) 3 Verkstad 5 31 Tvättstuga 1 4 Okänd 3 Lager 2 22 Försäljningslokal 1 1 Fristående garage 2 Utanför byggnaden 2 21 Pannrum 31 Hall 1 Fläkt/luftbehandlingsrum 2 2 Kök 11 Inbyggt garage 1 Silo 2 1 Höupplag/loge/lada 5 Radgarage 1 Annat 1 18 Upplag 5 Trapphus 1 Skorsten 1 12 Kontor 3 Vardagsrum 1 Fig 2.4-6. De flesta bränder inom industrin startar i produktionslokalerna. 17
Startföremål vid industribränder Startföremål 21 Totalt Startföremål 21 Totalt Startföremål 21 Totalt Maskin 2 18 Byggnadens utsida 1 18 Eldstad 13 Andra elinstallationer 7 54 Rökkanal 1 15 Spis 7 Elcentral 7 3 Annan lös inredning 1 14 Lysrör 6 Annat 6 45 Expl.ämne/sprängämne 1 9 Brandfarlig gas 3 Fläkt/vent.anläggning 4 53 Övriga vägfordon 1 7 Diskmaskin 2 Papper/kartong 4 5 Transformator 1 5 Glödlampa 2 Okänt 2 34 Personbil 1 3 Kyl/frys 2 Brandfarlig vätska 2 14 Tvättmaskin 1 3 Torktumlare 2 Uppvärmningsanordning 1 3 Skräp i container/motsv. 21 Torkskåp 1 Fig 2.4-7. Förekommande startföremål vid bränder inom industrin. Brandorsak vid industribränder Brandorsak 21 Totalt Brandorsak 21 Totalt Brandorsak 21 Totalt Värmeöverföring 21 196 Anlagd med uppsåt 2 7 Explosion 3 Tekniskt fel 18 127 Okänd 1 39 Annan 1 Friktion 9 47 Heta arbeten 1 24 Blixtnedslag 1 Självantändning 4 62 Glömd spis 6 Soteld 1 Gnistor 3 43 Barns lek med eld 4 Rökning Återantändning 2 12 Fig 2.4-8. Värmeöverföring var den vanligaste brandorsaken 21. Omkomna och skadade vid brand i industrin Under år 21 har två personer skadats lindrigt vid industribränder. En person har skadats svårt. Inte sedan 23 har en person omkommit vid en industribrand. 2.5 Annan byggnad Objektstypen annan byggnad omfattar en blandning av olika byggnader som inte kan hänföras till någon annan grupp, bland annat driftanläggningar, lantbruk, bensinstationer och parkeringshus. Totalt har 23 bränder inträffat inom kategorin under perioden 21-21 varav 17 under 21. Antalet bränder inom kategorin annan byggnad Typ av byggnad 21 Totalt Snitt Typ av byggnad 21 Totalt Snitt Lantbruk, ej bostad 12 127 13 Parkeringshus/garage 1 2 Kraft-/värmeverk 1 23 2 Annan 18 3 Bensinstation 1 8 1 Tunnel/underjordsanläggning 3 Rivningshus 1 7 1 Byggnadsplats Avfall/avlopp/rening 1 5 1 Fig 2.5-1. Bränderna inom lantbruken har minskat betydligt. Omfattning vid ankomst 6% 11% 17% 15% 28% 23% Rökutveckling Startföremålet Ett rum Flera rum Flera brandceller Släckt/slocknad Var släcktes branden 6% 41% 31% 2% 2% Startföremålet Startrummet Startbrandcellen Startbyggnaden Flera byggnader Fig 2.5-2. I nästan en fjärdedel av bränderna brinner det i minst ett rum då brandkåren anländer. Fig 2.5-3. Mer än hälften av bränderna sprider sig utanför startföremålet. 18
Omfattning vid framkomst per objektstyp Endast rökutveckling Brand i startföremålet Brand i ett rum Brand i flera rum (samma brandcell) Brand i flera brandceller Branden släckt/slocknad Kraft-/värmeverk 1 Bensinstation 1 Lantbruk, ej bostad 1 3 3 1 1 2 Avfall/avlopp/rening 1 Annan byggnad 3 Fig 2.5-4. De flesta objekt inom kategorin saknar automatiskt brandlarm, vilket kan resultera i snabbare spridning. Var släcktes branden i respektive objektstyp I startföremålet I startrummet I startbrandcellen I startbyggnaden Branden spred sig till flera byggnader Kraft-/värmeverk 1 Bensinstation 1 Lantbruk, ej bostad 4 2 5 Avfall/avlopp/rening 1 Annan byggnad 2 1 Fig 2.5-5. Diagrammet visar var bränderna släcktes i de olika objektstyperna. Startutrymme bland allmänna byggnader Startutrymme 21 Totalt Startutrymme 21 Totalt Startutrymme 21 Totalt Djurstall 4 15 Fristående garage 9 Annat 6 Pannrum 3 15 Okänd 6 Kök 3 Fristående förråd/uthus 2 42 Förråd 3 Kontor 2 Höupplag/loge/lada 2 36 Skorsten 3 Upplag 2 Utanför byggnaden 2 17 Inbyggt garage 2 Verkstad 2 Produktionslokal 1 4 Radgarage 2 Vind 2 Försäljningslokal 1 3 Eldriftrum 11 Badrum/toalett/bastu 1 Lager 1 3 Silo 1 Vardagsrum 1 Fläkt/luftbehandlingsrum 1 2 Soprum/sopnedkast 1 Fig 2.5-6. Förekommande startutrymmen vid bränder i andra typer av byggnader. Startföremål bland allmänna byggnader Startföremål 21 Totalt Startföremål 21 Totalt Startföremål 21 Totalt Okänt 5 57 Glödlampa 1 1 Kyl/frys 3 Andra elinstallationer 3 16 Personbil 7 Elcentral 2 Uppvärmningsanordning 3 11 Transformator 7 Lysrör 2 Byggnadens utsida 1 32 Eldstad 5 Övriga vägfordon 2 Annat 1 16 Rökkanal 5 Brandfarlig gas 1 Annan lös inredning 1 15 Brandfarlig vätska 3 Spis 1 Fläkt/vent.anläggning 1 6 Skräp i container/motsv. 3 Torktumlare 1 Maskin 1 6 Tvättmaskin 1 Fig 2.5-7. Förekommande startföremål vid bränder i andra typer av byggnader. Brandorsak bland allmänna byggnader Brandorsak 21 Totalt Brandorsak 21 Totalt Brandorsak 21 Totalt Okänd 5 6 Gnistor 1 15 Heta arbeten 5 Värmeöverföring 5 39 Återantändning 12 Soteld 2 Tekniskt fel 2 33 Blixtnedslag 9 Fyrverkerier 1 Anlagd med uppsåt 3 12 Självantändning 5 Glömd spis 1 Friktion 1 4 Barns lek med eld 4 Fig 2.5-8. Brandorsak vid bränder inom kategorin annan byggnad. Skadade och omkomna vid brand i annan byggnad Under året har ingen person skadats eller omkommit vid bränder inom kategorin annan byggnad. 19
2.6 Räddningstjänstens åtgärder vid brand i byggnad Åtgärder Åtgärder 21 Totalt Åtgärder 21 Totalt Åtgärder 21 Totalt Ingen åtgärd 22 1457 Skydd av närliggande objekt 22 144 Annan 11 174 Invändig släckning 98 825 Dörrforcering 18 163 Dimspik 1 31 Användande av värmekamera/ir teknik 87 22 Avstängning av gas/el 15 121 Skjutning/punktering av gasflaskor 1 6 Släckning från marken 76 674 Släckning från höjdfordon 15 14 Inträngning från höjdfordon 14 Lodning av rökkanal 43 29 Fig 2.6-1. Åtgärder som använts vid insats mot brand i byggnad. Brandventilation Utrymningsväg Brandrummet Hotade utrymmen 21 Totalt 21 Totalt 21 Totalt Befintlig lucka/fönster/fläkt 28 196 92 6 29 181 Håltagning 2 15 7 8 51 Räddningstjänstens fläktar 28 244 48 42 2 182 Fig. 2.6-2. Tabellen visar på vilka sätt brandgasventilation använts vid räddningstjänstinsatser vid brand i byggnad. Tabellen redovisar inte ventilation som utförts som restvärdesarbete. Rökdykning Rökdykning 21 Totalt Rökdykning livräddning 7 37 Rökdykning egendomsskydd 56 255 Andel insatser mot bränder i byggnader som krävt rökdykning 21 % 1 % Rökdykning med värmekamera 23 73 Fig 2.6-3. Tabellen visar andelen brand i byggnad som krävt rökdykning.. Livräddning 21 Totalt Antal personer Antal tillfällen Antal personer Antal tillfällen Rökdykning 14 7 69 52 Höjdfordon 8 5 Fig 2.6-4. Tabellen visar hur många gånger människor livräddats av brandpersonal vid brand i byggnad 21. Släckmedel Släckmedel 21 Totalt Släckmedel 21 Totalt Släckmedel 21 Totalt Vatten från släckbil 136 199 Handbrandsläckare CO 2 5 48 Handbrandsläckare Skum 2 37 Lämpning 53 218 Annat släckmedel 4 69 Branddamm 1 13 Tankbil 42 333 Öppet vattentag 3 64 Mellanskum 17 Brandpost 13 144 Handbrandsläckare Vatten 3 21 Tungskum 6 Handbrandsläckare Pulver 1 73 Kvävning 3 12 Lättskum 2 Fig 2.6-5. Diagrammet visar hur ofta respektive släckmedel använts vid bränder i byggnader. 2
3. Brand ej i byggnad Brand ej i byggnad omfattar bland annat skogs- och gräsbrand, brand i olika typer av fordon och containerbränder. Totalt har 3328 brand ej i byggnad inträffat under perioden 21-21. Brand ej i byggnad genom åren 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 34 275 321 294 313 367 327 467 352 37 21 21 29 28 27 26 25 24 23 22 21 Fig 3-1. Antalet brand ej i byggnad de senaste åtta åren. et under perioden är 333 insatser. Brand ej i byggnad per stationsområde Heltidsstation 21 29 28 27 26 25 24 23 22 21 Örebro 145 15 122 12 151 176 139 16 144 146 Byrsta heltid** 56 56 6 45 43 29 24 29 26 16 Deltidsstation 1+4 21 29 28 27 26 25 24 23 22 21 Fjugesta 1 5 7 15 6 7 12 17 1 6 Askersund* 11 15 15 1 6 24 14 16 14 - Laxå 12 12 1 11 11 4 12 13 13 19 Byrsta deltid** - - - - - 15 19 25 18 12 Lindesberg 9 5 18 16 11 13 17 24 11 6 Nora 14 8 14 12 15 14 6 24 18 19 Guldsmedshyttan 3 4 5 5 5 4 9 13 6 1 Frövi 6 4 6 7 5 1 8 25 12 4 Fellingsbro 4 6 7 9 6 2 4 5 3 8 Deltidsstation 1+3 21 29 28 27 26 25 24 23 22 21 Odensbacken 4 4 4 6 8 12 12 22 7 18 Vintrosa 9 4 7 6 2 3 3 6 6 2 Garphyttan 2 2 6 4 6 8 7 8 7 2 Pålsboda 3 2 3 3 3 2 5 1 12 4 Deltidsstation 1+2 21 29 28 27 26 25 24 23 22 21 Finnerödja 3 6 5 2 2 8 4 2 4 4 Vretstorp 3 4 5 6 1 4 6 13 6 17 Hjortkvarn 4 8 3 3 3 4 2 2 3 2 Räddningsvärn 21 29 28 27 26 25 24 23 22 21 Glanshammar 2 14 8 7 9 4 5 7 6 6 Vinön 1 Hammar* 2 3 5 2 2 3 9 4 - Olshammar* 2 2 2 4 6 3 - Mariedamm* 1 1 1 2 1 1 2 9 2 - Hasselfors 3 1 1 1 3 2 6 3 5 6 Ramsberg 2 1 2 5 4 4 9 6 4 Rockhammar 1 3 3 2 1 8 3 5 3 4 Nyhyttan 3 1 2 1 1 1 Vedevåg 1 4 4 1 5 2 Fig 3-2. Tabellen visar hur många brand ej i byggnad som inträffat per stationsområde. 21
Brand ej i byggnad per månad 6 4 2 21 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Fig 3-3. Att snön låg kvar fram till april månad ledde till betydligt färre gräsbränder tidigt på året. Brand i fordon 25 26 27 28 29 21 Personbil Lastbil Buss Övriga fordon 2 4 6 8 1 12 14 16 Fig 3.4. Diagrammet visar antalet bränder i olika fordonstyper sedan 25. Brandorsak per typ av objekt Fordon Brandorsak Anlagd Barns lek med eld Rökning Fyrverkerier Eldning av gräs Eldning annat Grillning/Lägereld Heta arbeten Explosion Tekniskt fel Värmeöverföring Trafikolycka Tågbromsning Övriga gnistor Blixtnedslag Självantändning Återantändning Friktion Okänd Annan Antal 21 Totalt 21-21 Objekt Personbil 19 1 42 3 2 1 1 2 89 853 Övrigt vägfordon* 4 1 5 1 118 Tåg 2 2 12 Fartyg/båt 1 1 11 Flygplan 1 Skogsmaskin 1 1 13 Jordbruksmaskin 4 3 7 33 Annan arbetsmaskin 2 1 1 4 29 Buss 4 1 5 34 Lastbil 1 5 3 4 1 14 82 Husvagn 1 1 2 15 Antal 21 24 1 61 7 2 1 5 33 Fig 3-5. Mest förekommande brandobjekt är personbil som brinner på grund av tekniskt fel eller anlagd brand. 22
Skog- och mark Brandorsak Objekt Gräs / mark ej trädbevuxen Annan trädbevuxen mark Produktiv skogsmark Anlagd Barns lek med eld Rökning Fyrverkerier Eldning av gräs Eldning annat Grillning/Lägereld Heta arbeten Explosion Tekniskt fel Värmeöverföring Trafikolycka 4 4 1 1 6 3 4 1 8 1 1 1 24 59 735 2 1 2 4 2 8 19 285 2 3 5 173 Totalt 21 6 4 1 1 6 4 6 1 8 1 7 3 35 Tågbromsning Övriga gnistor Blixtnedslag Självantändning Återantändning Friktion* Okänd Annan Totalt 21 Totalt 21-21 Fig 3-6. Tabellen redovisar bränder och brandorsak i skog och mark. Övrigt Brandorsak Anlagd Barns lek med eld Rökning Fyrverkerier Eldning av gräs Eldning annat Grillning/Lägereld Heta arbeten Explosion Tekniskt fel Värmeöverföring Trafikolycka Tågbromsning Övriga gnistor Blixtnedslag Självantändning Återantändning Friktion* Okänd Annan Totalt 21 Totalt 21-21 Objekt Annat 29 3 7 7 2 1 1 6 56 122 Container 7 2 1 11 21 271 Soptunna 1 1 1 3 68 Papperskorg 1 1 5 7 78 Soptipp 1 1 1 3 44 Totalt 21 37 3 1 1 8 7 3 2 2 1 1 24 Fig 3-7. Tabellen redovisar övriga brandobjekt tillhörande brandorsak. Släckmedel som använts vid brand ej i byggnad Släckmedel 21 Totalt Släckmedel 21 Totalt Släckmedel 21 Totalt Vatten från släckbil 27 231 Handbrandsläckare CO 2 4 24 Branddamm 7 Tankbil 22 386 Brandpost 4 17 Tungskum 7 Öppet vattentag 12 153 Handbrandsläckare Vatten 3 12 Helikopter/flygplan 5 Handbrandsläckare Pulver 1 11 Annat släckmedel 2 57 Lättskum 3 Handbrandsläckare Skum 9 47 Mellanskum 1 22 Fig 3-8. Diagrammet visar hur ofta respektive släckmedel använts vid brand ej i byggnad. 4. Automatiska brandlarm ej brand Detta kapitel behandlar händelser där automatiskt brandlarm larmat om brand utan att det brunnit. Totalt har 827 felaktiga automatiska brandlarm inkommit under åren 21-21, varav 95 21. Vid drygt var tionde utryckning till ett automatiskt brandlarm har en verklig brand utbrutit. För hela Sverige ligger siffran endast på 6%. Onödiga larm Brand 12% Brand 11% Onödiga larm 88% Onödiga larm 89% Fig 4-1. Andelen larm orsakat av brand 21. Fig 4-2. Andelen larm orsakat av brand 21-21. 23
Onödiga larm jämfört med antalet automatlarmsanläggningar 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 21 29 28 27 26 25 24 23 22 21 Antal onödiga larm Antal anläggningar Fig 4-3. Förhållandet mellan andelen onödiga larm och antalet inkopplade anläggningar genom åren. Relativt sett minskar andelen felaktiga larm ställt mot antalet inkopplade anläggningar, även om man ser en viss ökning 21. Flest onödiga automatlarm 21 Objekt Antal larm Objekt Antal larm Atria Supply, Sköllersta 25 Esab Welding Equipment, Laxå 17 Brolyckan, Örebro 25 Procordia Food, Örebro 16 Meritor, Lindesberg 25 Mellringestaden, Örebro 14 Korsnäs,Frövi 21 Kriminalvårdsanstalten, Kumla 1 Marklyckan, Örebro 21 Brickebackens Centrum, Örebro 1 Atlas Copco, Tackjärnsgatan, Örebro 17 Fig 4-4. Tabellen visar vilka anläggningar som orsakat flest felaktiga automatiska brandlarm. Flest onödiga automatlarm 21-21 Objekt Antal larm Objekt Antal larm Brolyckan Servicehus, Örebro 183 Universitetssjukhuset, Örebro 129 Procordia Food AB, Kumla 183 Marklyckan Servicehus, Örebro 127 Atria Lithells AB, Sköllersta 181 Meritor, Lindesberg 116 SAKAB, Kvarntorp 17 ESAB Welding Equipment AB, Laxå 19 Korsnäs, Frövi 139 Örebro Universitet, Örebro 12 Fig 4-5. Tabellen visar vilka anläggningar som orsakat flest felaktiga automatiska brandlarm 21-21. Glädjande nog har SAKAB, som tidigare legat i topp inte haft något onödigt larm under året som gått. Antal onödiga automatiska brandlarm per stationsområde Heltidsstation 21 29 28 27 26 25 24 23 22 21 Örebro 555 49 451 529 451 443 424 382 42 391 Byrsta heltid** 132 118 132 134 133 136 19 119 97 85 Deltidsstation 1+4 21 29 28 27 26 25 24 23 22 21 Fjugesta 16 2 7 14 19 16 17 12 13 17 Askersund* 16 1 1 7 3 13 11 8 13 - Laxå 27 22 21 22 22 3 48 37 62 37 Byrsta deltid** - - - - - 25 37 3 34 28 Lindesberg 73 58 114 69 74 65 52 42 62 46 Nora 3 33 21 28 26 2 28 18 23 28 Guldsmedshyttan 8 4 3 12 7 6 5 9 8 5 Frövi 39 37 23 21 31 29 26 15 24 16 Fellingsbro 8 8 5 7 3 2 4 8 1 12 Deltidsstation 1+3 21 29 28 27 26 25 24 23 22 21 Odensbacken 12 1 14 8 12 18 15 13 8 3 Vintrosa 2 1 1 2 Garphyttan 5 3 3 2 1 1 4 1 6 3 Pålsboda 6 2 1 1 1 2 4 5 3 5 24
Deltidsstation 1+2 21 29 28 27 26 25 24 23 22 21 Finnerödja 3 4 6 5 2 1 4 3 3 Vretstorp 3 1 2 2 5 11 Hjortkvarn 4 1 5 4 8 1 5 2 4 14 Räddningsvärn 21 29 28 27 26 25 24 23 22 21 Glanshammar 3 6 4 6 5 12 4 3 1 Vinön Hammar* 1 - Olshammar* 1 1 6 3 3 - Mariedamm* - Hasselfors 4 3 2 2 1 5 4 2 4 Ramsberg 2 3 2 1 1 2 4 2 Rockhammar 1 1 3 11 1 5 Nyhyttan 2 1 4 1 Vedevåg 4 3 4 4 2 1 1 1 1 7 Fig 4-6. Tabellen visar hur många onödiga automatiska brandlarm som inträffat per stationsområde. Objekt som orsakar onödiga automatlarm Typ av objekt 21 Snitt Typ av objekt 21 Snitt Typ av objekt 21 Snitt Övrig vårdbyggnad 229 212 Kemisk industri 31 47 Förskola 5 4 Skola 142 116 Idrottsanläggning 24 11 Trävaruindustri 5 13 Handel 81 6 Kriminalvård 19 1 Industrihotell 3 6 Metall-/maskinindustri 67 5 Teater/biograf/museum 18 14 Avfall/avlopp/rening 2 1 Lager 66 44 Sjukhus 14 2 Försvarsbyggnad 2 1 Livsmedelsindustri 57 49 Restaurang/danslokal 13 9 Reparationsverkstad 1 1 Annan tillverknings industri 43 34 Kyrka/motsv. 12 12 Elev-/studenthem 2 Annan allmän byggnad 35 26 Kraft-/värmeverk 9 11 Kommunikationsbyggnad 2 Kontor 3 28 Annan byggnad 8 1 Textil/beklädnadsindustri 1 Hotell 26 31 Bostad 7 3 Bensinstation Fig 4-7. Vårdanläggningar står för största andelen onödiga larm. Orsak till onödiga automatlarm Orsaker till onödiga larm 21 Snitt Orsaker till onödiga larm 21 Snitt Orsaker till onödiga larm 21 Snitt Okänd orsak 248 233 Felhant. av servicepers 28 19 Sprinkler -tryckförändring 7 7 Rök från matlagning 198 15 Oavsiktlig åverkan 23 26 Sprinkler - frysning 6 3 Rök från arbetsprocess 13 1 Rök från rökning 16 2 Annan värmepåverkan 3 11 Ånga 83 66 Rök från fordon 16 9 Blixtnedslag 3 8 Uppsåtligt falsklarm 36 27 Annan orsak 13 12 Rök från panna/eldstad 3 4 Kondens/fukt/vatten 36 25 Heta arbeten 12 14 Rök från rökmaskin 2 1 Damm/smuts 3 24 Fel i strömförsörjning 11 8 Förmodad brand 4 Överföringsfel 29 15 Felhant. av larmmottagare 9 5 Gnagare/fågel/insekt 1 Levande ljus/tomtebloss 7 18 Fig 4-8. Nära hälften av alla onödiga automatiska brandlarm i vårdanläggningar orsakas av matlagning. Nästan 3 % av alla larm har tyvärr okänd orsak. 25
5. Trafikolyckor Kapitlet redogör för de trafikolyckor som inträffat där brandkåren larmats till platsen. Totalt har brandkåren ryckt ut på 2874 trafikolyckor de senaste nio åren. Under 21 har totalt 921 personer varit inblandade i 395 trafikolyckor, den högsta siffran på tio år. Trafikolyckor genom åren 5 395 4 359 38 36 283 278 3 249 239 247 21 2 1 21 29 28 27 26 25 24 23 22 21 Antal olyckor Fig 5-1. Diagrammet visar antalet trafikolyckor per år. et under perioden är 287 insatser per år. En ökning med över 1 trafikolyckor 21 sett till genomsnittet. Trafikolyckor per månad 6 5 4 3 2 1 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 21 Fig 5-2. Diagrammet visar antalet trafikolyckor per månad 21 ställt mot genomsnittet. Trafikolyckor per stationsområde Heltidsstation 21 29 28 27 26 25 24 23 22 21 Örebro 13 121 17 76 81 93 62 79 97 94 Byrsta heltid** 54 52 51 32 38 43 29 26 34 3 Deltidsstation 1+4 21 29 28 27 26 25 24 23 22 21 Fjugesta 9 8 9 5 7 13 3 5 1 5 Askersund* 27 22 14 12 14 14 9 12 8 - Laxå 23 12 6 12 15 19 18 2 3 12 Byrsta deltid** - - - - - 8 1 23 13 9 Lindesberg 17 21 15 15 8 13 17 17 16 2 Nora 16 26 8 18 14 25 17 14 12 13 Guldsmedshyttan 6 7 7 9 3 7 3 1 8 6 Frövi 14 7 2 1 4 3 3 9 4 3 Fellingsbro 3 6 7 3 8 4 3 3 3 5 Deltidsstation 1+3 21 29 28 27 26 25 24 23 22 21 Odensbacken 12 1 14 6 9 7 7 7 11 15 Vintrosa 13 16 7 9 3 7 5 1 1 5 Garphyttan 3 1 4 3 3 3 1 1 Pålsboda 2 7 3 4 2 6 3 2 3 2 Deltidsstation 1+2 21 29 28 27 26 25 24 23 22 21 Finnerödja 5 2 2 4 1 6 1 3 9 5 Vretstorp 8 11 11 11 7 12 3 6 3 3 Hjortkvarn 1 1 6 7 3 4 1 7 3 3 26
Räddningsvärn 21 29 28 27 26 25 24 23 22 21 Glanshammar 21 12 19 11 7 13 11 15 13 9 Vinön Hammar* 1 3 8 4 3 3 5 7 5 - Olshammar* 1 8 4 2 2 1 2 1 - Mariedamm* 1 1 2 1 1 1 - Hasselfors 1 1 1 1 1 Ramsberg 5 3 1 2 2 1 3 5 Rockhammar 1 1 1 5 1 Nyhyttan 3 1 1 1 3 Vedevåg 1 1 2 2 3 1 3 1 2 Fig 5-3. Tabellen visar hur många trafikolyckor som inträffat per stationsområde. Var inträffade trafikolyckorna 21 Antal olyckor Väg 21 Snitt Totalt Väg 21 Snitt Totalt Väg 21 Snitt Totalt Väg 21 Snitt Totalt E2 51 34 342 68 5 3 32 249 5 6 56 864 1 1 5 5 44 4 398 823 4 3 26 767 5 2 17 762 1 3 E18-E2 34 22 222 831 3 1 12 585 2 2 636 1 1 51 2 1 13 752 3 1 1 592 1 1 5 243 2 17 E18 17 13 126 59 3 4 536 1 1 4 631 2 529 13 7 66 815 2 2 19 617 1 3 751 2 51.1 11 9 94 86 2 2 17 728 1 3 519 1 25 8 6 6 518 2 2 15 233 1 1 522 1 52 8 5 5 517 2 1 12 67 1 1 532 1 49 6 4 38 586 2 1 8 839 1 1 54 1 244 5 7 72 64 2 1 7 672 4 559 1 27 5 7 71 629 1 1 11 541 3 569 1 683 5 1 9 564 1 1 1 746 3 571 1 675 3 3 26 511 1 1 8 847 3 599 1 733 3 3 25 773 1 1 6 542 2 65 1 24 2 4 42 677 1 2 594 2 624 1 69 2 3 29 765 1 2 597 2 634 1 744 2 3 29 577 1 1 69 2 652 1 534 2 3 28 575 1 6 627 2 662 1 633 2 1 14 871 1 5 644 2 668 1 623 2 1 9 638 4 647 2 674 1 83 2 2 524 3 659 2 676 1 641 1 2 21 64 3 666 2 688 1 97 1 1 8 625 3 669 2 724 1 769 1 1 6 632 2 73 2 734 1 681 1 1 5 637 2 827 2 737 1 691 1 1 5 656 2 836 2 749 1 55 1 1 684 2 211 1 753 1 865 1 1 846 2 24 1 768 1 687 1 11 525 1 259 1 818 1 538 1 7 646 1 57 1 829 1 859 1 6 786 1 822 1 842 1 763 1 5 817 1 862 1 851 1 845 4 834 1 875 1 876 1 Fig 5-4. Tabellen visar på vilka läns-, riks- och europavägar vägar trafikolyckorna inträffat. Utöver tabellen har ytterligare 6 trafikolyckor inträffat i tätorterna och 8 olyckor har skett på andra vägar. et för tätorterna ligger normalt på 37 olyckor per år (totalt 368 under perioden 21-21) och 8 olyckor 21 (5 totalt) på andra vägar. De olyckor som skett inom tätorterna redovisas under respektive kommun. Totalt 48 olyckor på järnväg har inträffat under tioårsperioden varav 3 under 21. 7 båtolyckor har inträffat under 21, en ökning jämfört mot totalt 18 båtolyckor sedan 21. 17 insatser har gjorts vid flygolyckor eller befarade haverier sedan 21 varav 4 fara för haveri under 21. 27
5.1 Konsekvenser på människors liv och hälsa Antalet skadade och omkomna i trafikolyckor över åren 21 blev ett år med betydligt färre antal omkomna än normalt trots att antalet trafikolyckor ökade markant. Bättre vägar och fler sträckor med mötesfria vägavsnitt bidrar med stor sannolikhet att minska konsekvenserna av olyckorna. De flesta olyckorna inträffar på 5- och 7-sträckor, men konsekvenserna på människors liv och hälsa blir större på 11-väg trots att antalet olyckor är betydligt färre. Omkomna 3 25 24 2 15 1 8 18 12 14 1 13 13 12 16 Antal omkomna 5 21 29 28 27 26 25 24 23 22 21 Fig 5.1-1. Diagrammet visar antalet omkomna till följd av trafikolyckor per år. 21 visade sig bli ett mycket bra år, med det lägsta antalet döda på tio år. Endast 6 personer omkom i trafikolyckor på vägen och 2 personer omkom efter kollision med tåg. Av de 8 olyckorna var 4 sannolika självmord, där förebyggande åtgärder i form av en säkrare trafikmiljö knappast skulle ha förhindrat olyckorna. Svårt skadade 7 61 6 55 48 48 5 43 39 4 37 4 31 3 25 2 1 21 29 28 27 26 25 24 23 22 21 Antal svårt skadade Fig 5.1-2. Diagrammet visar antalet svårt skadade. Lindrigt skadade 4 363 343 35 321 3 272 266 262 243 246 245 25 2 14 15 1 5 21 29 28 27 26 25 24 23 22 21 Fig 5.1-3. Diagrammet visar antalet lindrigt skadade. Antal lindrigt skadade 28
Hastighetsbegränsning och olyckornas konsekvenser Hastighetsbegränsning Antal olyckor totalt Mötesfri väg Antal personer Antal skadade/döda 21 Totalt 21 Totalt 21 Totalt Lindrigt Svårt Omkom 21 Totalt 21 Totalt 21 Totalt 3 5 34 1 3 12 76 3 32 1 3 2 4 5 19 493 8 51 315 128 94 469 7 35 9 6 3 6 2 1 7 132 611 7 32 281 1237 132 615 1 99 3 15 8 6 9 1 19 5 11 1 1 9 72 585 19 19 177 119 72 616 7 95 3 23 1 1 2 6 12 21 36 7 12 1 3 11 47 223 32 171 15 5 5 235 4 37 16 Fig 5.1-4. Flest olyckor sker på 7 vägar där även flest människor skadats och dödats under året. 5.2 Trafikelement Kombinationer av olika trafikelement Inblandade 21 Totalt Inblandade 21 Totalt Inblandade 21 Totalt Personbil-singel 153 1434 Tankbil-singel 1 9 Gående-motorcykel 2 Personbil-personbil 87 594 Djur-motorcykel 1 7 Lastbil 3 eller fler 2 Personbil-lastbil 3 157 Lastbil-annat 1 5 Moped-buss 2 Lastbil singel 27 161 Cykel-lastbil 1 3 Moped-moped 2 Djur-personbil 25 12 Motorcykel-buss 1 3 Moped-motorcykel 2 Personbil 3 eller fler 15 9 Personbil-personbil-buss 1 3 Motorcykel-långsg. fordon 2 Motorcykel-personbil 7 59 Personbil-lastbil farligt gods 1 2 Motorcykel-tankbil 2 Moped-personbil 7 39 Långsamtg. fordon-lastbil-personbil 1 1 Personbil-lastbil-lastbil 2 Fartyg/båt 7 13 Långsamtg. fordon-långsg. fordon 1 1 Cykel-personbil-lastbil 1 Personbil-buss 4 41 Personbil-lastbil-buss 1 1 Cykel-spårfordon 1 Buss-singel 4 28 Cykel singel 9 Djur-buss 1 Cykel-personbil 4 28 Långsamtg. fordon-lastbil 9 Djur-buss-lastbil 1 Flygplan/helikopter 4 18 Spårfordon ett eller fler 9 Djur-spårfordon 1 Motorcykel singel 3 64 Lastbil farligt gods singel 6 Fartyg/båt-fartyg/båt 1 Gående-personbil 3 2 Cykel-buss 4 Gående-buss-personbil 1 Personbil-annat 3 1 Motorcykel-lastbil 4 Gående-moped 1 Gående-spårfordon 2 4 Personbil-personbil-lastbil 4 Gående-personbil-lastbil 1 Lastbil-lastbil 2 4 Personbil-spårfordon 4 Gående-tankbil 1 Cykel-motorcykel 1 3 Cykel-moped 3 Långsamtg. fordon-annat 1 Gående-lastbil 1 2 Lastbil-buss 3 Moped-personbil-annat 1 Lastbil-spårfordon 1 1 Motorcykel-motorcykel 3 Moped-tåg 1 Långsamtg. fordon-personbil 1 17 Personbil-personbil-djur 3 Motorcykel-mc-personbil 1 Moped singel 1 15 Djur-lastbil 2 Personbil-personbil-gående 1 Långsamtg. fordon- singel 1 14 Gående-buss 2 Personbil-personbil-mc 1 Annat-singel 1 1 Fig 5.2-1. Tabellen redovisar antalet olyckor olika kombinationer av trafikelement varit inblandade i. Inblandade trafikelement vid samtliga trafikolyckor Inblandade 21 Snitt Totalt Inblandade 21 Snitt Totalt Personbil 742 324 3241 Spårfordon 4 7 72 Lastbil/tankbil, ej farligt godsskylt 67 37 369 Arbetsmaskin/långsamtgående fordon 4 4 36 Motorcykel 13 14 14 Annat 6 3 26 Moped 8 7 65 Tankbil/tankcontainer, farligt godsskylt 1 1 11 Djur 26 12 119 Annan lastbil, farligt godsskylt 1 1 8 Cykel 7 5 52 Flygplan/helikopter 4 2 2 Buss 1 1 95 Fartyg/båt 7 2 19 Gående 17 6 58 Snöskoter Fig 5.2-2. Tabellen redovisar vilka trafikelement som varit inblandade i trafikolyckorna. 29
5.3 Var och hur inträffar olyckor med dödlig utgång Var inträffade dödsolyckorna Omkomna Olyckor Omkomna Olyckor Omkomna Olyckor Väg 21 Tot 21 Tot Väg 21 Tot 21 Tot Väg 21 Tot 21 Tot Järnväg 2 35 2 35 24 4 3 68 1 1 5 1 11 1 11 641 4 3 244 1 1 52 1 5 1 3 69 4 3 259 1 1 529 1 3 1 3 E18 3 3 532 1 1 249 1 2 1 2 51 3 1 534 1 1 744 1 1 1 1 25 3 3 542 1 1 823 1 1 1 1 Båt 2 2 631 1 1 E18-E2 14 6 27 2 2 662 1 1 E2 12 11 851 2 1 662 1 1 Tätort 6 6 51 2 1 733 1 1 49 4 3 Annan 1 1 817 1 1 51.1 4 4 E2.5 1 1 97 1 1 Fig 5.3-1. Tabellen visar vart dödsolyckorna skett under året. Inblandade trafikelement vid dödsolyckorna Inblandade Antal olyckor Antal omkomna Inblandade Antal olyckor Antal omkomna 21 Totalt 21 Totalt 21 Totalt 21 Totalt Gående-tåg 2 34 2 34 Båt 2 2 Personbil-lastbil 2 16 2 17 Buss 1 9 Personbil-singel 1 25 1 27 Moped-singel 1 1 Personbil-personbil 1 8 1 13 Gående-lastbil 1 1 Lastbil-cykel 1 3 1 3 Personbil-buss 1 1 Personbil-djur 1 2 1 1 Tankbil, farligt godsskylt 1 1 Gående-personbil 4 5 Personbil-motorcykel-motorcykel 1 1 Personbil-motorcykel 3 4 Båt-båt 1 1 Lastbil-motorcykel 3 4 Motorcykel-motorcykel 1 1 Gående-buss 3 3 Personbil-cykel 1 1 Motorcykel-singel 3 3 Personbil-tåg 1 1 Lastbil singel 3 3 Arbetsmaskin/långsamtgående fordon 1 1 Personbil-lastbil-lastbil 2 2 Personbil-personbil-lastbil 1 1 Fig 5.3-2. Tabellen visar vilka trafikelement som varit inblandade vid samtliga dödsolyckor. Den vanligaste dödsolyckan sker mellan gående och tåg. 5.4 Räddningstjänstens åtgärder vid trafikolyckor Losstagning av fastklämda personer Metod 21 Totalt Snitt/år El/hydraul/motordrivna verktyg 19 223 22 Enkla verktyg, muskelkraft 2 189 19 Lyftkuddar 4 Annan metod Fig 5.4-1. Tabellen visar vilka metoder som använts för att få loss fastklämda personer vid trafikolyckor. Säkring av skadeplatsen Åtgärd 21 Totalt Snitt/år Batterifrånkoppling 171 1428 143 Säkring mot brand genom beredskap med handbrandsläckare 184 119 119 Säkring mot brand genom skumutläggning 7 15 11 Stabilisering av olycksobjektet 2 113 11 Annat 1 4 Fig 5.4-2. Tabellen visar vilka metoder som använts för säkring av olycksplatsen. 3