SIGTUNA med Haga, St. Olof och St. Per Mariakyrkan, byggd av dominikanorden, är den enda kyrka i Sigtuna som bevarades efter reformationen. Konventet, som anslöt till kyrkans sydsida, förstördes däremot. Tegel härifrån användes som byggnadsmaterial till slottsanläggningar vid Venngarn och Svartsjö. Mariakyrkan är den tidigaste kända tegelkyrkan i Mälardalen och utförd i en övergångsstil mellan romantik och gotik. Den är en treskeppig hallkyrka med smalare rakslutet kor. Sakristian är placerad i södra vinkeln mellan kor och långhus. I långhusets nordvästra hörn finns ett mindre torn (turell) med spetsig huv, byggt 1904-05. Trappstegsgavlarnas och tornets blinderingar visar att kyrkan byggts till. Kyrkan kan antas ha påbörjats i mitten av 1230-talet. Den invigdes 1247 och torde ha stått färdig omkring 1255, då ärkebiskop Jarler begrovs i koret. Gravnischen finns kvar. Vid en större restaurering 1904-05 framtogs och kompletterades de medeltida kalkmålningarna. Då upptogs även sydväggens fönster, som igenmurats på 1700-talet. Kyrkorummet präglas i dag av 1960-talets restaurering.
U379 Sigtuna Plats: Söder om Mariakyrkan Status: Välbevarad Inskrift: Frisernas gillebröder läto resa denna sten efter Torkel sin gillebroder. Gud hjälpe hans ande. Torbjörn ristade. Kommentar: Frisiska och saxiska köpmän slöt sig samman i handelsgillen. Gillesbröderna var enligt ed förbundna att hjälpa varandra och samlades till gästabud och dryckeslag. Stenen påträffades vid gravgrävning på kyrkogården 1881. Stenen har suttit i grundmuren till dominikanerklostret. Jfr U385, U379 och U391. U380 Sigtuna Plats: Hörnsten i gräsmattan framför Mariakyrkans västfasad. Inskrift: Åsbjörn och Gus/ / lät Kommentar: Påträffades i kyrkogårdsmuren. U381 Sigtuna Plats: Inmurad i Gernerska gravkoret på östra sidan. Ristningen delvis utplånad. Inskrift: Gud hjälpe anden (hans ande) Kommentar: Gravkoret byggdes 1757. Stenen sattes upp och ned.
U382 Sigtuna Plats: Sigtuna museum, utställningen. Inskrift: lät resa efter Gunnars son i Risne. Sven ristade. Kommentar: Risne är troligen Rissne utanför Stockholm. Stenen har funnits i Mariakyrkan. U383 Sigtuna Plats. Historiska museet Inskrift: Inga runor, enbart ornamentik. Kommentar: Stenen har funnits i Mariakyrkan. U384 Sigtuna Plats: Sigtuna museum, utställningen. Inskrift: Kättilö lät resa Karl och Gärdar efter Kommentar: Hittades på klosterområdet. Framsida Baksida Vänster kant
U385 Sigtuna Plats: S:t Olofs ruin, högt i kyrkas västgavel. Inskrift: denna sten efter Grimulv /sin/ följeslagare Kommentar: S:t Georgskors i ornamentiken. Ristare var troligen Sigtunamästaren Torbjörn. Det finns misstankar om att även denna sten är ristad av medlemmar till Gillesbröderna i Sigtuna.
U386 Sigtuna Plats: Sigtuna museum, magasinet. Inskrift: (osäker tolkning)..rn fader Kommentar: U387 Sigtuna: Plats: S:t Olovs ruin? numer försvunnet Inskrift: efter dotter Kommentar: Vänderunor U388 Sigtuna Plats: Sigtuna museum, magasinet. Inskrift: Ulv och Ingemund och Kommentar: Stenen har varit på villovägar under 1800-talet. Totalt nio fragment fördes till Historiska museet men förväxlades med varandra.
U389 Sigtuna Plats: Vid Sigtunamuseets entré. Status: Välbevarad, men skadad i inskriften. Inskrift: Gillög och Usi de läto resa denna sten efter Arnes son Kommentar: Stenen hittades sönderslagen. Fanns en tid i Stadsparken. U390 Sigtuna Plats: S:t Lars ruin Status: Delvis bevarad Inskrift: Sven lät resa stenen efter sin fader och Frödis efter Ulv sin make. Gud hjälpe hans ande. Kommentar: Har legat som trappsten i ett hus vid Stora gatan. Ristare är antagligen Fot. Fragmentet med texten lät resa stenen efter sin fader fanns till för några år sedan utställt på museet. Därefter upptäcktes det att fragmentet hörde ihop med U390. U391 Sigtuna Plats: I privat trädgård vid Prästgatan, S:t Nicolaus 2. Status: På jordfast stenblock i sluttningen nedanför Klockbacken. Ristningen ojämn och vittrad. Inskrift: Frisernas gillesbröder dessa /runor/ efter Alblod, Slodes bolagsman. Den helge Krist hjälpte hans ande. Torbjörn ristade. Kommentar: Runristaren Torbjörn har huggit flera runstenar i Sigtuna, men anses inte vara bland de skickligaste runmästarna. Detta är en av flera så kallade gillesstenar i Sigtuna. Albod är ett frisiskt namn medan Torkel och Slode är svenska. Jfr U379.
U392 Sigtuna Plats: I fast stenblock vid Runstigen. Status: Svåra vittringsskador Inskrift: Sven lät rista dessa runor hette den andre, Assur den tredje, Germund den fjärde var deras moder Kommentar: Informationsskylt sitter på husväggen närmast gatan. Sven var antagligen far till de uppräknade, kanske fyra-fem männen. U393 Sigtuna Plats: Runstigen Status: Välbevarad Inskrift: Ofeg lät resa denna sten efter två systrar Tora och Rodvi. Kommentar: Stenen har runor i slinga på en sida och enbart ornamentering på en andra sida. Stenen står på sin ursprungliga plats vid gamla norra utfarten från staden mot Uppsala. U394 Sigtuna Plats: Inne i S:t Pers ruin Status: Något skadad och nersliten eftersom den legat som tröskel till kyrkan. Inskrift: Torbjörn reste denna sten efter Äsbjörn sin broder. De äro söner till Dyver i Kommentar: Denne Torbjörn kan vara densamma som ristat flera andra Sigtunastenar. Stenens ursprungliga plats är okänd.
U395 Sigtuna Plats: Sigtuna museum, utställningen. Inskrift: Sven.rista stenen.som förde henne till Sigtuna. Kommentar: I Museet förvaras flera fragment av runstenar som hittats i staden. Just denna sten är intressant. Här finns ett av de allra äldsta skriftliga bevisen för namnet Sigtuna. Stenen har troligen stått vid S:t Pers ruin och fanns en tid vid högaltaret i kyrkan. Texten tolkas som att Sven förde sin döda hustru till Sigtuna för att ge henne en kristen begravning. U396 Sigtuna Plats: Sigtuna museum, utställningen. Inskrift: Enbart ornamentik. Ett kors. Kommentar: Stenen har troligen varit en gravsten. U397 Sigtuna Plats: Sigtuna museum, de fyra mindre fragmenten i magasin. De tre större i utställningen. Inskrift: (enstaka runtecken) Kommentar: Flera av dessa stenar som fördes till Historiska museet har återbördats till Sigtuna museum.
U398 Sigtuna Plats: Okänd. Inskrift:.efter Tove sin fader Kommentar: Detta fragment är känt från Sigtuna enligt Upplands runinskrifter, men var det finns i dag är okänt. Ett antal andra fragment, U399 till 404 finns på Sigtuna museum. U399: Sigtuna Plats: Sigtuna museum, magasinet. Inskrift 399: lät resa Halvdan Kommentar: Påträffad 1965 under huset närmast rådhuset i kv. Kyrkolunden. U400, Sigtuna. Plats: Sigtuna museum, magasinet. Inskrift: Enstaka runtecken. Kommentar: Sf 1388:1 och 2 U401, Sigtuna. Plats : Sigtuna museum, magasinet Inskrift: Enstaka runtecken denna Kommentar: Sf. 96
U402, Sigtuna. Plats: Sigtuna museum, magasinet. Inskrift: Enstaka runtecken. Kommentar: Sf. 181 U403 Sigtuna. Plats Sigtuna museum, utställningen Status: Två fragment. Inskrift: reste stenen efter Salse /sin/ fader Kommentar: På Sigtuna museum finns ett antal andra fragment av runstenar som påträffats vid utgrävningar i staden. Bland andra Sf.1864:208 Från dominikanerkonventet, utgrävningarna 1944-45. Vidare ett fragment från Kyrkolunden 8 år 1995, ett större fragment från Trädgårdsmästaren och utställt i monter 1, ett fragment från Tryckaren 1998-99 med orden de reste och påträffad som underlag till en kakelugn, sam flera små fragment från kvarteret Urmakaren. En miniatyrsten från kvarteret Humlegården finns utställd i monter 17. U404 Sigtuna. Plats Sigtuna museum, magasinet. Inskrift: Enstaka runtecken Kommentar: Flera av fragmenten är troligen från gravhällar vid S:t Pers kyrka. 403 hittades när biografen i kv Professorn byggdes. 404 hittades när KF byggde butiken i kv Urmakaren. U405 Sigtuna Plats: Sigtuna museum. Inskrift: sin fader Torbjörn högg Kommentar: Åter en sten av Sigtunaristaren Torbjörn. Största och minsta fragmenten i magasinet. Fragmentet nertill till vänster på utställningen.
U406 Sigtuna Plats: Södermanlands museum Inskrift: ( Enstaka runtecken) Kommentar: Skänktes hit 1927. NF U 1956 Sigtuna Plats S:t Lars ruin Status: Väl bevarad, men skadad. Inskrift: Anund reste stenen efter sig själv medan han levde. Kommentar: Ännu ett exempel på runstensresare som rest stenar efter sig själva. Stenen hittades 1956 vid ruinens nordöstra hörn där den legat som grundsten i en nu försvunnen mur. Stenen hade kvar rester av sin ursprungliga färg i ornamenteringen och man drar slutsatsen att stenen murades in i kyrkan högst 50 år efter att den rests i mitten på 1000-talet. Runristaren är troligen Fot. NF U 1990 Sigtuna Plats: Inmurad i Gernerska gravkorets östra sida, välvårdat. Inskrift: efter Orm Kommentar: Mansnamnet Orm är känt från minst fem andra runstenar.
U407 Sigtuna ( St: Per, Bärmö) Plats:Granby. Inskrift: Frösten och Sibbe och Ger Kommentar: Fördes till Granby villa norr om Bärmö. U408 Sigtuna ( S:t Per, Bärmö) Plats: Bärmö. Inskrift: sten och Åbjörn Kommentar: Troligen utan ornamentik. Ristningen i två parallella band. Enligt en reseberättelse från 1858 skulle en runsten ha lagts ner som vägfyllnad vid Billby. U409 Odensala (Lövstaholm) Plats: I trädgården vid Lövstaholms gård Status: Väl bevarad. Inskrift: Forkunn och Gammal läto resa denna sten efter Une sin fader. Gud hjälpe Unes ande. Kommentar: Lövstaholm låg tidigare i S:t Olovs församling. Åsmund Kåreson ristade.
U410 Sigtuna (Til) Plats: Väster om infartsvägen till Björkbacka och Tilängen. Status: Väl bevarad Inskrift: Styrbjörn lät resa stenen efter Sigsten sin fader Holmstens broder. Kommentar: Stenen är en i raden av runstenar utmed den gamla vandringsleden från Sigtuna ut mot Roslagen. Stenen står i ett gravfält vid åkerkanten. U411 Sigtuna ( Til) Plats: I Norrtil nära Björkbacka, cirka 100 meter från Garnsviken. Status: Välbevarad Inskrift: Ilturi lät resa stenen efter Sigger sin fader. Gud hjälpe hans ande. Kommentar: Vid strandkanten finns en gammal stenbrygga. Här var ena landfästet för överfarten från Sigtuna. Stenen ingår i en rad andra runstenar utmed vandringsleden österut från Sigtuna och ut mot Roslagen. Jfr U412 samt flera stenar i Odensala. U412 Sigtuna ( S:t Olof) Plats: Vid Rosendal. Vägvisare från vägen till Viby by. Status: Väl bevarad Inskrift: Sibbe lät rista runorna efter Orökja sin fader och Tyre efter sin man. Kommentar: Detta är en parsten till U411 och fungerade som landmärke vid båtresa över Garnsviken.
U457 Sigtuna ( Haga) Plats: Skråmsta gård, 400 meter öster om gården i en stenbacke. Status: Inskrift: Svarthövde lät resa denna sten efter Anund sin son. Gud hjälpe hans ande och alla kristna. Kommentar: Torbjörn ristade stenen. Han var en klen konstnär men en god runmästare, säger experterna. Torbjörn verkade i Sigtunatrakten och i Knivsta. Den äldsta av Skråmstastenarna. FOTO SAKNAS U458 Sigtuna ( Haga) Plats: Skråmsta gård. som var försvunnet i många år men hittades igen när gamla mangårdsbyggnaden revs 1978. Inskrift: ( Est lät resa efter ) Svarthövde / sin/ fader Kommentar: Stenen var bara ett fragment redan då den hittades på 1700-talet. U459 Sigtuna ( Haga) Plats: Skråmsta, 900 meter öster om gården i en skogsdunge vid Garnsvikens strandlinje. Status: Väl bevarad Inskrift: Saxe lät göra dessa märken efter Est sin fader och Torgunn /efter/ sin son. Kommentar: Inskriften är vänd mot vattnet som var den betydelsefulla farleden mellan Sigtuna och Uppsala. Stenen står på sin ursprungliga plats intill U460. Släkttavlan blir Svarthövde som är gift med Torgunn som har sönerna Anund och Est. Est är gift med Fastlög och har sonen Saxe samt övriga barnen Fastulv, Öring, Ger och Holmlög.. Est har trolige ägt båda gårdarna Skråmsta och närliggande Torslunda (U461) genom gifte med Fastlög.
U460 Sigtuna ( Haga) Plats: Skråmsta 60 m från U459. Status: Väl bevarad Inskrift: Ingefast lät resa stenen efter Olev sin fader och Öd efter sin man. Kommentar: Denna runsten är en av de ståtligaste i Uppland, 3,5 meter hög och med vacker ornamentik. Ristaren är den berömde Fot som var noga med att välja ut lämpligt stenmaterial och inspirerades av stora stenytor. Bara sju runstenar är signerade av honom. Jfr U459. U461 Sigtuna ( Torslunda) Plats: Nära Skråmsta i Torslunda. Status: Inskrift: Fastulv, Öring, Ger och Holmlög lät resa / / till minne av Est. Kommentar: Jfr U459.
NF 1982 Sigtuna ( S:t Per) Plats: I skogsbrynet 50 m nordöst om fyndplatsen vid Bärmö gård. ( Se kommentar) Status: Väl bevarad, men inskriften otydlig på grund av flagring. Inskrift: Näsbjörn lät resa denna sten efter Olev sin son. Här skall stenen / stå på Kommentar: I augusti 1982 fastnade bonden Arvid Wretler på Bärmö gård med plogen i en sten mitt i åkern. Fyndplatsen låg 500 m öster om Bärmö mangårdsbyggnad och 300 m norr om vägen Bärmö- Sigtuna. Stenen kan ha stått vid en gammal väg intill en sank sjövik Den hittades antagligen på sin ursprungliga plats. Redan 1965 hade Bärmöbonden hittat ett runstensfragment på sina ägor. När han vände den nyfunna hällen i marken fann han runtecknen. Stenen är 260 cm hög och 175 cm bred. Ristaren var troligtvis Torbjörn, känd från flera Sigtunastenar. NF 1965 Sigtuna (Bärmö) Plats: Cirka 50 meter sv om mangårdsbyggnaden vid Bärmö gård. med inskrift som är mycket svårt skadad. Inskrift:.Arger efter Kommentar: Det lilla fragmentet av en runsten hittades på gården 1965 och ligger nu i syrenhäcken intill vägen. Möjligen hör detta fragment ihop med flera andra fragment som hittats på Bärmö och redovisas ovan.