PM 10 - mätningar i Skara Foto: Ylva Sandqvist Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft 2011-2015 Målsättning Luft i Väst ska inom sitt verksamhetsområde vara arena för samråd och samarbete i luftvårdsfrågor. I målsättningen ingår att vara naturlig kontaktyta mellan kommuner och företag. Deltagande i forskning och utveckling är en viktig del av förbundets verksamhet. Som viktiga delar i verksamheten ingår luftföroreningsmätningar, emissionskarteringar samt spridningsberäkningar. Målsättningen med denna kontrollstrategi är att optimera luftövervakningen ur ett regionalt perspektiv så att befintliga resurser används på bästa sätt. Det kunskapsunderlag som tas fram skall kunna användas i arbetet för att förbättra luftkvaliteten i regionen. Strategin ska beakta såväl företagsmedlemmarnas som kommunernas behov av luftövervakning på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. 1
Varje svensk kommun är skyldig, enligt Luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:447), att redovisa luftkvaliteten i den egna kommunen. Luft i Väst har tagit på sig denna uppgift för samtliga medlemskommuner. På förbundets hemsida redovisas därför utförda mätningar samt spridningsberäkningar kommunvis (se luftivast.se). Genom att samverka erhålls en betydande reduktion av mätkostnader. Detta framförallt om mätningarna kombineras med spridningsberäkningar, vilket sker i Luft i Väst. I Luft i Väst ingår 39 kommuner och 35 företag. Kontrollprogrammet kommer att justeras om förutsättningarna ändras bland annat utifrån erhållna mätresultat. Syfte Syftet med detta kontrollprogram är att: 1. Ge medlemmarna en bättre framförhållning om vilken luftövervakning som är planerad. 2. Följa upp miljökvalitetsnormer (MKN) och miljökvalitetsmål mer effektivt. Nya mätföreskrifter 27/5 2010 trädde en ny förordning och nya föreskrifter i kraft till följd av det nya luftkvalitetsdirektivet (2008/50/EG). Förordningen (2001:527) och Naturvårdsverkets föreskrifter ((2007:7) samt Naturvårdsverkets allmänna råd (2006:5) har ersatts av Luftkvalitetsförordning (2010:477) samt av Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet (2010:8). Miljökvalitetsnormer (MKN) finns numera för svaveldioxid, partiklar (PM 10 och PM 2,5 ), koloxid, bensen, ozon, nickel, bly, arsenik, kadmium samt polycykliska aromatiska kolväten (med benso(a)pyren som indikator). Varje kommun ska kontrollera att miljökvalitetsnormerna uppfylls inom kommunen. Kontrollen kan ske genom mätning, beräkning eller annan objektiv bedömning. Kommunerna har möjlighet att genomföra sitt kontrollkrav i samverkan. Nya direktiv för utvärderingströsklar µg/m 3 60 50 Övervakning med kontinuerliga mätningar MKN Undantag - Kommun med färre än 10 000 inv. räcker objektiv skattning för halter mellan NUT och MKN. 40 30 20 Övervakning med kontinuerliga mätningar Övervakning med kontinuerliga mätningar Modeller och objektiv bedömning av luftkvalitetshalter ÖUT NUT - Då kontinuerliga mätningar kombineras med modellberäkningar eller indikativa mätningar kan antalet mätplatser i ett samverkansområde (kommun) minskas med max 50% vid halter över ÖUT. 10 0 2010 MÅLÅR 2
Tidigare kartläggningar IVL utförde under 2001 en kartläggning av luftmätningar samt presenterade ett förslag på program för luftkvalitetsövervakning i Västra Götaland på uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götaland (Sjöberg och Lövblad, 2001). Sedan denna kartläggning har Luftvårdsförbundet för Västra Sverige, Luft i Väst, gett IVL Svenska Miljöinstitutet i uppdrag att utföra mätningar i de 40 medlemskommunerna. Mätningar har utförts under vinterhalvåren 2002/03, 2003/04, 2005/06, 2006/07, 2007/08 samt 2009 för att kartlägga luftkvaliteten i förhållande till MKN. Man ville genom dessa samordnade mätningar kunna fastställa om det föreligger fortsatta mätbehov i enlighet med de mätkrav som föreskrivs i Luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477). Övergripande beräkningar av kvävedioxid och partiklar har gjorts för vinterhalvåren 2004/05 samt 2006/07. Utförda mätningar och beräkningar visar på följande: Kvävedioxid (NO 2 ). Under vintern 2002/03 mättes kvävedioxid i gaturum och i urban bakgrund med diffusionsprovtagare i samtliga medlemskommuner. I nio kommuner forstatte mätningarna över sommaren (Strömstad, Lysekil, Tanum, Borås, Alingsås, Trollhättan, Uddevalla och Vänersborg). Halterna av NO 2 låg under nedre utvärderingströskeln för MKN som årsmedelvärde förutom i Borås och Trollhättan där värdena låg något över nedre utvärderingströskeln. Under vintern 2005/06 mättes kvävedioxid månadsvis med diffusionsprovtagare på landsbygden i Alingsås, Färgelanda, Mariestad samt Tidaholm i samband med partikelmätningar. Halterna låg klart under miljömålet. Mätningar av NO 2 skedde i tolv kommuner i gaturum 2006/07 i Uddevalla, Trollhättan, Strömstad, Munkedal och Borås i urban bakgrund i Borås (med eget DOAS-instrument), Tidaholm, Mariestad, Svenljunga och Vårgårda på landsbygden i Mariestad, Åmål, Lidköping och Tanum. Under samma period mättes också NO 2 på Råö. Resultaten visar att värdena på landsbygden ligger under 5 µg/m 3, i urban bakgrund runt 10 µg/m 3 och i gaturum mellan 10 20 µg/m 3. Ingen av kommunerna riskerar att överskrida MKN för årsmedelvärden, men i gaturum i Uddevalla, Trollhättan och ovan tak i Borås överskrids sannolikt miljömålet. I Borås och Vänersborg utfördes mätningar av NO och NOx med diffusionsprovtagare under oktober, november och december 2008. Mätningarna skedde i gaturum, urban bakgrund och på landsbygd. Syftet med mätningarna var att få en bild av förhållandet mellan halten NO 2 och NOx. Då de flesta emissionsdata anges som NOx behöver man kunna räkna om dessa data till NO 2 i samband med spridningsberäkningar. Resultaten av mätningarna visade bl a att halterna för NO 2 ligger i samma nivåer som vid tidigare mätningar. Mätningar av kvävedioxid har skett i gaturum med diffusionsprovtagare i samtliga medlemskommuner under 2010. För att erhålla ett årsmedelvärde har provtagning skett varannan månad med februari som startmånad och december som slutmånad. Resultaten av mätningarna visar att samtliga kommuner utom Borås låg under nedre utvärderingströskeln (NUT) 26 µg/m 3. I Borås uppmättes 30 µg/m 3. Samtliga kommuner utom Borås, Uddevalla och Trollhättan låg även under miljömålet som är 20 µg/m 3. Borås utför egna mätningar kontinuerligt med ett DOAS-instrument i takhöjd. Mätningarna under 2010 visade en klar förhöjning mot tidigare år och låg på 21,6 µg/m 3 det högsta värdet sedan 1992. 3
Kvävedioxidmätningar vid Gropbron i Vänersborg Foto David Svenson Mätningar av kvävedioxid har även skett dygnsvis under 2010 i Alingsås vid en bostadsfastighet som ligger intill E20. Resultatet av denna mätning visade att kvävedioxidhalten låg under NUT för årsmedelvärde. 31 dygn överskred dock NUT för dygnsmedelvärde under perioden februari december 2010, jämfört med tillåtna 7 dygn. Borås har i egen regi vid tre tillfällen (-91, -94 och -07) - själva mätt NO 2 under februari månad i upp till 150 mätpunkter i gatumiljö. Varje tätort fick några mätningar. Senast i februari 2007 mättes i 50 punkter. Halterna var genomgående låga (med några enstaka undantag) och avtagande. Avsikten är att förnya mätningarna var 5:e år. Spridningsberäkningar med hjälp av ALARM-systemet utfördes för hela Västra Götalands län 2006/07 genom att använda de beräknade emissionerna som framtagits av IVL och Enger KM-konsult AB. Resultaten från beräkningarna har sparats för varje enskild timme. Dessa resultat har sedan använts för att beräkna medelvärden av kväveoxider för att erhålla bakgrundsvärden på NOx. Dessa beräkningar jämfördes med mätningar på landsbygden (bakgrundsmätningar). Från dessa jämförelser erhölls att bakgrundskoncentrationen (intransport samt area källor, fartygs källor och Vägverkets vägar) var ca 3 µg/m 3 för NOx. Beräkningar för varje mätplats (urban bakgrund och gaturum) utfördes därefter med hjälp av ALARM-systemet genom att använda alla lokala källor som fanns i emissionsdatabasen i de aktuella områdena. Mätningar och modell visade god överensstämmelse på de flesta platser där emissionsdatabasen var uppdaterad. 4
Medelvärde av NOx (µg/m 3 ) beräknat för areakällor, sjötrafik och Trafikverkets linjekällor i Västra Götaland för perioden nov 2006 apr 2007. Svaveldioxid (SO 2 ) Diffusionsmätningar utfördes 2008 (april-december) av SO 2 i Govik, Tanum, Munkedal, Uddevalla, Mark, Falköping samt Bengtsfors. Resultaten visade att halterna av SO 2 är relativt låga, mellan 0.3 µg/m 3 (Falköping) och 1.1 µg/m 3 (Govik, Lysekil) jämfört med MKN som årsmedelvärde, 20 µg/m 3, och miljömålet, 5 µg/m 3. Borås mäter SO 2 kontinuerligt över tak sedan 1988. Dessa mätningar visar på mycket låga värden. PAH Under 2009 har PAH-analyser utförts på PM 10 -filter från tidigare års mätningar som använts för provtagning av landsbygdsluft i Mariestad, i urban bakgrundsmiljö i Borås, Färgelanda, Mariestad och Trollhättan samt från provtagning i gaturum från Mariestad och Trollhättan. Syftet med analyserna var att belysa hur halterna av benso(a)pyren ligger till jämfört med miljökvalitetsnormen och miljömålet samt hur halterna av PAH varierar mellan olika miljöer. Analysresultaten visade att halterna av benso(a)pyren låg långt under såväl miljökvalitetsnormen för 2012 som generationsmålet för 2020 i samtliga kommuner förutom i Färgelanda där halten var högre för 2002/03 än generationsmålet (0.1 ng/m 3 ). Noteras bör dock att det endast i Trollhättan var mätningar under ett helt kalenderår (2008). Halterna skiljde sig inte nämnvärt åt mellan urban bakgrund och gaturum. Halterna var lägst på landsbygd med högsta värdena under vintermånaderna. Även Borås har låtit analysera sina PM 10 -filter från 2008 (februari-juni) i gaturum, vilket visar att halten av benso(a)pyren även i Borås underskred MKN, men överskred generationsmålet för 2020 under denna period. VOC Mätningar av VOC utfördes i samtliga medlemskommuner varannan vecka under perioden november 2003 september 2004. Periodmedelvärdet för bensen varierade mellan 3 µg/m 3 (Borås) och 0,6 µg/m 3 (Lysekil, Lahälla) och därmed överskreds sannolikt inte vare sig miljökvalitetsnormen (MKN), 5 µg/m 3, eller övre utvärderingströskeln (ÖUT), 3.5 µg/m 3, i någon kommun. Däremot överskred de flesta kommuner miljömålet, 1 µg/m 3. 5
Mariestad genomförde i egen regi mätningar av bensen i 12 punkter under vecka 6 2004. Halterna varierade från 1.1 till 2.7 µg/m 3. Borås mäter bensen kontinuerligt med ett DOAS-instrument över tak sedan halvårsskiftet 2007. De uppmätta halterna har varit under halva 2007 2.6 µg/m 3, 2008 2.6 µg/m 3, 2009 2.3 µg/m 3 samt 2010 1.5 µg/m 3. I Skövde, Strömstad och Uddevalla mättes under 2009 VOC (flyktiga organiska ämnen) som helårsmätningar i gaturum (mättes totalt 20 veckor, varannan vecka under januari-mars, oktober-december samt en vecka resterande månader). Mätningarna visade att halterna av bensen i de tre tätorterna låg långt under MKN, 5 µg/m 3, men i nivå med miljömålet för 2020, 1 µg/m 3. Uddevalla uppvisade de högsta halterna med ett årsmedelvärde på 1.5 µg/m 3 och såväl Skövde som Strömstad hade ett årsmedelvärde på strax under 1 µg/m 3. Ozon Under 2005/06 mättes halten av ozon som månadsmedelvärde med diffusionsprovtagare på 5 bakgrundsstationer (Mariestad, Tidaholm, Färgelanda, Alingsås och Råö) samt i urban bakgrund i Mariestad. Borås mätte O 3 i egen regi i urban bakgrund (ovan tak) med DOASinstrument. Mätningarna utfördes under samma tidsperiod som övriga mätningar detta år, dvs under vinterhalvåret (november 2005 - april 2006). De miljökvalitetsnormer och miljömål som gäller för ozon är baserade på sommarhalvårsmedelvärden eftersom det är under sommaren som halterna generellt är högst. Halterna i en tätort är vanligen lägre än på landsbygd, vilket är en följd av ozon delvis förbrukas i den kemiska reaktionen av NO till NO 2 nära utsläppskällan. Mycket riktigt uppvisade Borås bland de lägsta ozonhalterna och Tidaholms bakgrundsstation de högsta. Bly och kadmium Vid mätningarna 2002/03 uppvisades de högsta PM 10 - halterna i ett gaturum i Mariestad. Eftersom det antagits att den dominerande källan till de uppmätta halterna är den samma i samtliga kommuner valdes att utföra en analys med avseende på bly (Pb) och kadmium (Cd) för de tre månaderna med högst medelhalt, februari, mars och april. Halterna av Pb var mycket låga (0.001-0.003 µg/m 3 ), d.v.s betydligt lägre än miljökvalitetsnormen för bly (0.5 µg/m 3 som årsmedelvärde). Vare sig den övre eller nedre utvärderingströskeln överskreds och därmed föreligger troligen inget mätkrav för Pb. Halten av Cd i Mariestad var ca 0.1 ng/m 3 som tremånadersmedelvärde, vilket är betydligt lägre än MKN för Cd, 5 ng/m 3. Därmed föreligger med största sannolikhet inte heller något mätkrav för Cd i Mariestad. Borås har låtit analysera sina PM 10 -filter från 2008 (februari-juni) i gaturum med avseende på Pb, Cd, nickel (Ni) och arsenik (As). Halterna av metaller för denna period underskred klart MKN. Partiklar Det bör observeras att nya utvärderingströsklar för PM 10 införts i och med att nya mätföreskrifter antogs 2010 (se nedanstående tabell). Bedömningarna av mätresultaten har därför skett enligt tidigare normer fram till 2010 och därefter enligt de nya normerna. 6
Nya utvärderingströsklar för PM 10 Tidigare Ny förordning Dygn ÖUT 30 µg/m 3 mer än 7 ggr/år ÖUT 35 µg/m 3 mer än 35 ggr/år NUT 20 µg/m 3 mer än 7 ggr/år NUT 25 µg/m 3 mer än 35 ggr/år År ÖUT 14 µg/m 3 ÖUT 28 µg/m 3 NUT 10 µg/m 3 NUT 20 µg/m 3 Redan under vinterhalvåret 2002/03 mättes partiklar (PM 10 ) i tre tätorter Borås, Mariestad, och Färgelanda. I Mariestad utfördes dessutom parallella mätningar i ett gaturum. Man konstaterade då att man sannolikt överskred MKN som 90-percentil för dygn i Mariestads gaturum under ett kalenderår samt i Borås och Färgelandas urbana bakgrund. Det som var intressant var att uppmätta halter på Råö var nästan lika höga som i Färgelanda, vilket kunde tyda på en hög intransport av PM 10 från andra länder. Under 2003/04 mättes PM 10 i Mariestad, Trollhättan och Tidaholm. Även detta år låg uppmätta halter på en hög nivå. I Mariestad och Trollhättan överskreds således den övre utvärderingströskeln (ÖUT). Vintern 2005/06 mättes PM 10 i Mariestads gaturum, urban bakgrund och på landsbygd. På landsbygd i Färgelanda, Alingsås och Råö samt i urban bakgrund och på landsbygd i Tidaholm. Det kunde då konstateras att andelen långdistanstransporterat PM 10 av den totala halten i en tätort kan vara avsevärd. För mätningarna i Mariestad och Tidaholm utgjorde halten långdistanstransporterat ca 70 respektive 80% av tätortens generella halt i urban bakgrund, om man förutsätter att halten PM 10 uppmätt på landsbygd enbart härrör från långdistanstransport. Det lokala bidraget i Mariestad under vinterhalvåret utgjorde därmed ca 30% och i Tidaholm ca 20%. I Mariestad, där mätningar också utfördes i gaturum, utgjorde halten i urban bakgrund ca 75% av halten i gaturum under vinterhalvåret. Vissa perioder är den lokalt genererade andelen av PM 10 -halten större än annars. Detta är främst på våren och försommaren då vägbanorna torkar upp, slitagepartiklar genereras och resuspensionen ökar. I Mariestad var det lokala bidraget under november - februari ca 20% och under mars - april 40 %. 2006/07 mättes PM 10 som dygnsmedelvärden i tre kommuners urbana bakgrund Borås, Mariestad och Tidaholm. Resultaten visade att den övre utvärderingströskeln (ÖUT), 30 µg/m 3, som får lov att överträdas 7 dygn per år, överskreds med fler dygn redan under perioden november 2006 - april 2007 i urban bakgrund i Mariestad och Borås. I urban bakgrund i Tidaholm överskreds ÖUT under 5 dygn under vinterhalvåret. Troligen överskreds därmed ÖUT fler än 7 dygn på ett kalenderår även i Tidaholms urbana bakgrund. Sannolikheten att MKN för dygnsmedelvärden överskrids under ett helt kalenderår är dock liten på samtliga platser. 7
Månadsprovtagning av PM 10 utfördes i urban bakgrund under 12 månader (november 2006 oktober 2007) i 6 kommuner (Strömstad, Munkedal, Uddevalla, Trollhättan, Vårgårda och Svenljunga) Månadsprovtagning utfördes även på landsbygden i 4 kommuner (Åmål, Lidköping, Mariestad och Tanum). Resultaten visade att ingen av mätplatserna riskerade att överskrida MKN som årsmedelvärde, men platserna där mätningar i urban bakgrund utfördes låg över den övre utvärderingströskeln (ÖUT) förutom i Munkedal där de låg något under tröskeln. För de mätplatser som ligger på landsbygden låg värdena strax under den övre utvärderingströskeln. Månadsprovtagning skedde också av PM 2,5 på landsbygden i Lidköping, Mariestad, Tanum och Åmål. Samtliga platser låg klart under MKN. Under 2008 skedde kontinuerliga mätningar av partiklar PM 10 i urban bakgrund i Borås som helårsmätningar (Borås mäter även i gatumiljö i egen regi) samt i Uddevalla som vinterhalvårsmätningar. I Trollhättan gjordes vinterhalvårsmätningar i såväl gaturum som urban bakgrund. Resultaten från dessa mätningar visade att ÖUT för MKN som dygnsmedelvärde överskreds på samtliga platser. Mariestad genomförde i egen regi 2008 intermittent månadsmätning av PM 10 och PM 2,5 i urban bakgrund under 12 månader. Årsmedelvärdet för PM 10 var 11,4 ug/m 3 och PM 2,5 5,6 ug/m 3. En gaturumsmätning av dygnsmedelvärden av PM 10 utfördes i Svenljunga som helårsmätning under 2009. Vidare, under samma period, utfördes mätningar av PM 2,5 i Borås. På samma plats mättes också PM 10 i Borås stads regi. Resultaten av partikelmätningarna visade att halten av PM 10 låg under MKN, men över nuvarande ÖUT. Halterna av PM 2.5 i Borås underskred den föreslagna MKN, 25 µg/m 3, men tangerade såväl miljömålet som årsmedelvärde för 2010 och miljömålet för dygn. Byte av partikelfilter i Alingsås Foto: Åsa Fröjd Under 2010 har PM 10 mätts dygnsvis i Alingsås och i Skövde. I Alingsås gjordes mätningarna vid en bostadsfastighet invid E20. Dessa mätningar (februari december 2010) visade att MKN ej överkreds vare sig för års- eller dygnsmedelvärde. Årsmedelvärdet låg strax under NUT medan 51 dygn överskred NUT för dygnsmedelvärde jämfört med tillåtna 35. I Skövde utfördes mätningarna i gaturum vid Kulturhuset. Även här underskreds MKN för såväl års- som dygnsnormen. Dessutom underskreds även NUT för dygnsnormen i Skövde. I Mariestad mättes av PM 2,5 samt PM 10 med intermittent provtagning under hela 2010 vid Observatoriet (landsbygd) samt i urban bakgrund i centrala Mariestad. Mätningarna visade att årsmedelvärdet av PM 10 låg runt 12 µg/m 3 i såväl urban bakgrund som landsbygdsluft medan årsmedelvärdet av PM 2.5 var 10 µg/m 3 i urban bakgrund och 8 µg/m 3 i regional bakgrund (landsbygd). Borås stad mätte under 2010 PM 10 i egen regi vid Knalleland. Dessa mätningar visade att årsmedelvärdet var 11.5 µg/m 3. Vid tre tillfällen överskreds dygnsvärdet 50 µg/m 3. 8
Lavkarteringar Borås utför lavkarteringar var 10:e år i och runt centralorten. Den senaste utfördes 2008 och tyder på betydande försämringar sedan 1998. Spridningsberäkningar av PM 10 med hjälp av ALARM-systemet har utförts för hela Västra Götalands län 2006/07. Vind- och turbulensfälten från ALARM har använts i kombination med mätningar av vind- och temperaturprofiler i området. Resultatet av beräkningarna jämfört med utförda mätningar visade inte samma goda överensstämmelse som för NO 2, vilket beror på att emissionsdata för partiklar är osäkra. Bland annat torde emissionsdata för vedeldning vara för höga med tanke på den omställning av värmeförsörjningen som nu sker värmepumpar, pelletseldning etc. Havssalt Under mätningar av PM 10 vintern 2003/04 i Västra Götalands län valde man att mäta vid bakgrundsstationen på Råö med avsikt att spegla bland annat långdistanstranporten av partiklar i länet. Halterna av PM 10 vid Råö visade sig vara höga. Resultaten visade bland annat att vinterhalvårsmedelvärdet vid Råö var högre än i urban bakgrund i Mariestad. För att utröna hur stor havssaltsandelen kan vara av PM 10 -halten vid Råö-stationen, som ligger alldeles nära havet, utfördes en analys med avseende på innehållet av havssalt på PM 10 -filter från Råö. Analys av PM 10 -filter utfördes därmed med avseende på katjoner (Na+, Mg++ och Ca++). Dessutom utfördes analys på motsvarande PM 10 -filter för några tätorter i Västsverige, Mariestad (urban bakgrund och gaturum) samt urban bakgrund i Borås. Analysresultaten visade att andelen havssalt vid enstaka tillfällen kan uppgå till 27 % av den totala partikelhalten i Borås samt 35% i Mariestad. På Råö kan salthalten vara upp till 44 % av den totala partikelhalten. Detta är vanligen när det råder sydliga och sydvästliga vindar och relativt höga vindhastigheter 8 m/s och däröver. Partikelhalten kan således påverkas av havssalt långt in i landet vid ogynnsamma väderförhållanden. Analys av fortsatt övervakningsbehov Enligt MKN kan övervakning av luftkvaliteten organiseras genom samverkansområde, dvs ett flertal kommuner, t.ex inom ett län, kan samarbeta avseende mätningar och alla behöver därmed inte mäta på egen hand. Medlemskommunerna i Luft i Väst är ett exempel på ett samverkansområde. I Luftguiden (Naturvårdsverkets handbok 2011:1) är det definierat vilka krav på övervakning som ställs i ett samverkansområde, bland annat beroende på hur många invånare det innefattar. För Luft i Väst, med ca 800 000 invånare, innebär det att man för partiklar behöver minst 2 stycken kontinuerliga mätstationer, en för PM 10 och en för PM 2.5, om man i samverkansområdet överskrider den nedre utvärderingströskeln (NUT). Om övre utvärderingströskeln (ÖUT) överskrids i någon kommun så ska kontinuerliga mätningar ske på minst 4 provtagningsplatser. Om spridningsberäkningar utförs kan upp till 50 % i mät rabatt erhållas. För kvävedioxid gäller en kontinuerlig mätstation om NUT överskrids och tre kontinuerliga mätstationer om ÖUT överskrids. Även här erhålls mätrabatt om spridningsberäkningar sker. Nedan sammanfattas och diskuteras pågående och förslag på kommande mätningar enligt mätstrategin och utifrån erhållna resultat. Kvävedioxid (NO 2 ) De mätningar som gjorts av NO 2 -halter i länet på månadsbas med hjälp av diffusionsprovtagare 2010 visar att samtliga medlemskommuner utom Borås låg under nedre utvärderingströskeln som årsmedelvärden. Borås stads DOAS-mätningar ovan tak visade på förhöjda halter 2010. Kontinuerlig dygnsprovtagning av NO 2 föreslås därför att utföras under 2012. 9
Partiklar (PM 10 och PM 2.5 ) Tidigare mätningar av PM 10 visade höga resultat i gaturum i Mariestad. Kontinuerliga dygnsmätningar föreslås därför utföras under 2012 i gaturum i Mariestad. Mätningar utförda i Strömstad i urban miljö vintern 2006/07 visade att halterna låg över den dåvarande övre utvärderingströskeln. Vidare visade utförda depositionsmätningar i gaturum under samma tidsperiod höga halter. Det föresås därför att PM 2.5 samt PM 10 mäts i Strömstad som månadsmedelvärden intermittent. Förslag till långsiktig metodik för Luft i Väst Kontrollprogrammet byggs årligen på med ett år för att behålla ett femårsperspektiv. För att se om programmet i övrigt behöver uppdateras görs en årlig översyn. Det är viktigt att notera att strategin i övrigt kan behöva justeras om förutsättningarna ändras. En reviderad strategi redovisas i samband med årlig budgetprocess då verksamhetsplanen tas fram. Behov av mätningar och beräkningar för åren 2011 2015 1. Utvärdering och eventuella kompletteringar av partikelmätningarna i urban bakgrund och gaturum. 2. Kvävedioxid basövervakning var tredje år med hjälp av diffusionsmätningar och eventuellt dygnsmätningar i gaturum med jämna mellanrum. 3. VOC basövervakning var tredje år med hjälp av diffussionsmätningar. 4. Svaveldioxid basövervakning med diffusionsprovtagare var femte till tionde år. 5. Filter från mätningar av PM 10 analyseras med avseende på PAH, bly, arsenik, kadmium och nickel. 6. Effektmätningar såsom lavundersökningar. 7. Uppgradering av förbundets emissionsdatabas. 8. För att erhålla helhetsbilder utförs spridningsberäkningar med ALARM-modellen som sammanfaller med respektive mätperiod. 9. Med hjälp av ALARM-modellen tas bakgrundshalter fram. 10. Med hjälp av mätdata och spridningsberäkningar visas förhållandena i de olika tätorterna. 11. Korttidsmätningar av partiklar i gaturum med flyttbar mätstation. Kvalitetssäkring I Luft i Västs beställningar hos IVL av mätningar och utvärderingar ingår att IVL utför nödvändig kvalitetssäkring. När det gäller spridningsberäkningar ansvara förbundets konsult Enger KM-konsult AB för kvalitetssäkringen. 10
Finansiering Planerad mät- och beräkningsverksamhet skall rymmas inom årlig budget, d v s en ekonomi i balans. Verksamheten anpassas och fastställs i anslutning till innevarande års verksamhetsplanering och budgetprocess. Redovisning Resultaten skall varje år redovisas i en särskild rapport i likhet med de rapporter som hittills har presenterats av IVL. Pågående mätningar under 2011 PM 10 dygnsvis Skara PM 10 dygnsvis Herrljunga Mätplats: Skaraborgsgatan 21 Mätplats: Kommunhuset Koordinater x: 6475880 y: 1361565 Koordinater x: 6442600 y: 1336086 PM 2,5 och PM 10 intermittent i Mariestad PM 2,5 och PM 10 intermittent i Bengtsfors Mätplats Observatoriet Mätplats Vattenverket Lästevik Koordinater x: 6503644 y: 1380558 Koordinater x: 6538140 y:1293820 11
Mätningar som utförs utöver de som bekostas av Luft i Väst Följande mätningar, vilka bekostas av respektive kommun, utförs 2011: PM 10 mäts dygnsvis som helårsmätning i gaturum i Borås. PM 10 och PM 2,5 mäts intermittent i urban bakgrund i Mariestad. PM 10 mäts intermittent i urban bakgrund i Tidaholm. Borås stad mäter även ämnena kvävedioxid, svaveldioxid, ozon, bensen, p-xylen samt toluen som bakgrund ovan tak med ett DOAS-instrument. Utvärderingen av dessa mätningar utförs av IVL finansierat av Luft i Väst. Mätningar och beräkningar 2011 2012 2013 2014 2015 PM 10 i Skara och Herrljunga i gaturum dygnsvis i ett år PM 2,5 och PM 10 som bakgrund intermittent i Mariestad och Bengtsfors Uppgradering av emissionsdatabasen Uppgradering av emissionsdatabasen Spridningsberäkningar av NO 2 PM10 i Mariestad i gaturum dygnsvis i ett år PM 2,5 och PM 10 Intermittent i gaturum i Strömstad NO 2 dygnsvis i gaturum i Borås Ev. lavundersökningar Uppgradering av emissionsdatabasen En mätstation för PM 10 eller PM 2,5 i gaturum dygnsvis i ett år En mätstation för PM 2,5 och PM 10 intermittent NO 2 dygnsvis i gaturum. VOC i gaturum i belastade kommuner Uppgradering av emissionsdatabasen En mätstation för PM 10 /eller PM 2,5 i gaturum i ett år En mätstation för PM 2,5 och PM 10 intermittent NO 2 i gaturum med diffusionsprovtagare i samtliga kommuner. Mäts varannan månad under 1 år Uppgradering av emissionsdatabasen En mätstation för PM 10 eller PM 2,5 i gaturum i ett år. En mätstation För PM 2,5 och PM 10 intermittent NO 2 dygnsvis i gaturum. Ev analys av PAH och/eller metaller från någon tidigare station där PM 10 mätts Spridningsberäkningar Spridningsberäkningar Spridningsberäkningar Spridningsberäkningar 12
Ordförklaringar Bakgrundsmätningar: Urban bakgrund: Gaturumsmätningar: MKN: ÖUT: NUT: PM 2.5 : PM 10 : Mätningar på landsbygden Medelvärdesbelastning av luftföroreningar i en tätort. Mätningar sker i exempelvis en park, på ett torg eller efter en gågata i centrum Gata i tätort som omges av byggnader på en eller båda sidorna av gatan. Mätningar ska ske på en höjd av max 4 meter över marken. Miljökvalitetsnorm Övre utvärderingströskeln. Nedre utvärderingströskeln. Inandningsbara partiklar som är 2.5 um eller mindre. (1 um är lika med en tusendels millimeter) Inandningsbara partiklar som är 10 um eller mindre. (Små partiklar mindre än 10 mikrometer (tusendels millimeter) följer med inandningsluften ner i lungorna. De har sitt ursprung bland annat i vägtrafikfordonens slitage på vägbanor, däck och bromsar. Även från förbränning i fordonen, värmecentraler och villapannor emitteras partiklar. Förbränningspartiklar är mindre än en mikrometer och alltså mindre än slitagepartiklar.) VOC: PAH VOC är förkortning av engelskans volatile organic compounds vilket översatt betyder lättflyktiga organiska ämnen. Hit hör bl a bensen, toluen och xylen. Polycykliska aromatiska kolväten. PAH-föreningar är relativt stora molekyler som vid avkylning av oförbrända rökgaser kondenserar på ytan av partiklar. PAH förekommer därför i omgivningsluften till största delen partikelbundet. 13