Ekalyckan och Klockarebolet Föreningen har tre byggnader, Ekalyckan, Klockarebolet och Mölarps kvarn, som genom många frivilliga arbetstimmar har iordningställts och nu vårdas. I början av december hålls Lellemarten vid stugorna och i maj mal kvarnen för alla intresserade. Fristads äldsta byggnader - våra hembygdsstugor. Stugorna är Fristads äldsta byggnader. De är s k högloftshus eller sydgötiska hus och sättet att bygga på är mycket gammalt. Högloftshus finns mest i södra Sverige och stugorna i Fristad tillhör de nordligaste förekomsterna. Det var mycket vanligt att man byggde bondehus och torparstugor på det här sättet under 1600-talet och 1700-talet.Högloftshus består av en låg ryggåsstuga som sammanbyggts med ett lofthus vid den ena eller vid båda gavlarna. Bergatorpet eller Ekalyckan som den nu kallas. 1 / 5
Ekalyckan den äldsta stugan och man tror att den byggdes på 1690-talet. Huset är timrat och har spåntak.två ingångar finns. Storstugan, vilken man når genom en liten farstu ligger i själva ryggåspartiet och har en öppen spis. Från farstun finns en gång och trappa upp till loftboden som är relativt stor. Här uppe kunde man sova på sommaren och förvara t ex spinn-redskap, kärl och den s k "säakistan". Köket har en bakugn som är insatt i en öppen spis.vid sidan av finns en bakugn.takhöjden i 2 / 5
köket är bara 1.48m. Skorstenen har ett sk "lämmaspjäll". Ursprungligen har timret i stugan inte varit täckt av något annat material. För att göra rummet ljusare började man omkring 1810 att beklä väggarna med lera,men först högg man ut skåror i stocken för att leran skulle fästa.väggarna vitlimmades då och då. Först omkring 1850 tapetserades väggarna. Klockarebolet Klockarebolet har troligen byggts på 1700-talet.Ursprungligen var taket klätt med handkluven spån. Genom en farstu kommer man in i storstugan med stor öppen spis och härifrån till ett kök med en isatt järnspis. Storstugan har en framkammare utan eldstad och härifrån leder en trappa upp till loftsboden som användes som förvaringsrum och sovplats under sommaren. På väggarna finns tapeter.skorstenen var försedd med "lämmaspjäll". Läge och historisk betydelse Innan järnvägen kom till Fristad 1863 låg Fristad "centrum" precis där stugorna ligger idag. Här möttes de två vägarna Borås-Skara och Bredared-Ås. Här fanns socknens första fattigstuga och förmodligen sockenmagasinet dit bönder och torpare i trakten kunde köpa utsäde och betala igen efter den nya skörden.här byggdes 1861 socknens första folkskola. Flera torp låg i området och av dessa har Klockarebolet och Ekalyckan (Bergstorpet) bevarast. Under senare delen av 1700-talet och ända fram till 1860 talet kom bönder från Falköpingstrakten varje fredag för att bl a sälja säd,korn till malt och smågrisar. När de kom till Klockarebolet stannade de för att rasta och få sig lite mat och en sup. Här hade man nämligen 3 / 5
en blygsam krogrörelse. Folk från trakten kom för att handla med bönderna. Många av bönderna kunde sälja allt de hade med sig och behövde inte fortsätta in till Borås. Denna tillfälliga marknaded vid Klockarebolet kallades vanligen "Lellemarten". Första lördagen i december har Fristad Hembygdsförening "julmarten" vid stugorna, men då försäljs helt andra varor. Vilka har bott i stugorna? Sockenskomakare, fd soldat Nils Andersson, Snus-Katarina, Eka-Johan och Fundelius har alla varit boende i Ekalyckan. Matilda, var den sista inneboende. Hon blev 95 år gammal och bodde sin sista tid på ålderdomshemmet i Fristad där hon dog 1970. Den förste som bebodde Ekalyckan var skomakaren Johannes Svensson. Han anställdes av socknen 1756. 1768 inflyttade en ny sockenskomakare, Lars Tittman som i sin tur efterträddes av sonen Nils Tittman född 1755. Efter 30 års tjänst begärde Nils avsked. Han andra hustru Maria och var änka efter Lars Tittman. Maria blev änka två gånger, dels efter socken skomakaren Lars Tittman och dels efter förre soldaten Nils Andersson Berg. Hon bodde kvar i stugan med sin son Anders Nilsson som gifte sig med Katrina Andersdotter. Katrinas öde var också att bli änka och för att försörja sig sålde hon snus, kryddor, sill och annat smått. Man brukar säga att Bergstorpet, som stugan kallades då, var Fristads första handelsbod. Katrina gick under namnet Snus-Katrina (1796-1870). Medan Katrina fortfarande levde flyttade änkemannen Johannes Andersson in med sina tre söner Frans, Lorens och Erik Leander. Johannes dog 1896. Johannes hade en dotter Anna Karolina som tjänade som piga i prästgården. Där hade hon träffat drängen Johan Petter Andersson. Han var från början sågverksarbetare ifrån Torpa där han var född 1847. De hyrde in hos Johannes och fick åtta barn. Det var vid denna tid som torpet kom att kallas Ekalyckan. Johan hade länge gått under namnet Eka-Johan. Av Anna-Karolina och Johans åtta barn växte sex av dem upp. En av sönerna, Fundelius ville inte exercera beväring på Fristad Hed utan utvandrade till Amerika. Han inkallades där under första världskriget och stupade i Frankrike 1917. Eka-Johan fick ända fram till sin död 1936 en pension av den amerikanska staten. Denna bildade en ekonomisk grundstomme för både honom och hans dotter Matilda som bott kvar i stugan för att vårda sin far. Eka-Johan friköpte stugan 1933. Matilda bodde en tid kvar i stugan men flyttade in hos folkskollärarinna. Gunhild Kjellgren för att bistå med matlagning och städning. Sin gamla stuga besökte hon varje vecka och där var alltid städat och prydligt. Hon dog på ålderdomshemmet i Fristad 1970. Hur kommer det sig att stugorna bevarats? 4 / 5
Powered by TCPDF (www.tcpdf.org) Fristads Hembygdsförening Sedan Fristad kommun köpt in stugorna blev kulturnämnden ansvarig för vården. Omläggning av Asklandavägen och Boråsvägen hade skett och båda stugorna låg nu alldeles för nära vägarna. Kulturnämnden ville flytta stugorna och göra iordning marken runt omkring. Kommunstyrelsen i Fristad lät då ett arbetsuttskott i samarbete med byggnadsnämnden och landsantikvarien upprätta ett förslag till placering av stugorna. 29/8 1972 beslöts att stugorna skulle flyttas under hösten. I oktober och november flyttades stugorna. I mars 1973 besökte landantikvarien stugorna för att ge råd om deras inredning. Under hela året 1973 pågick förberedelser av sammanslagningen mellan Fristad och Borås kommuner. som skulle äga rum 1/1 1974.På initiativ av Waldemar Johanneson inbjöd Fristad kulturnämnd,i slutet av oktober,intresserade personer för att diskutera om det kunde bildas en hembygdsförening i Fristad. Det var angeläget att ortens speciella intressen när det gällde byggdekultur, miljö- och landskapsvård kunde fortsätta att bevakas, då kulturnämnden genom sammanslagningen med Borås kommun skulle upphöra. Kulturnämndens funktioner skulle överflyttas till Borås kulturnämnd och man förväntade sig inte att denna nämnd skulle ha samma kännedom och intresse för Fristadbygden.Genom sammanslagningen skulle också stugorna bli Borås kulturnämnds ansvar. Vid ett konstituerade möte 18/4 1974 bildades Fristad Hembygdsförening (FHF). Arbetet med restaureringen påbörjades. Genom en överenskommelse den 13/5 1978 mellan FHF:s arbetsutskott och Borås fastighetsnämnd fick föreningen dispositionsrätt till stugorna och det markområde på vilket de ligger. Källa: Ryggåsstugorna i Fristad och deras innebyggare. En historisk sammanställning av Folke Andersson 1979. 5 / 5