Församlingsblad Nr 2 2016

Församlingsblad Nr 2 2016 "Sockenkatedralen" i Kristdala den kalla va rvintern 2016

P Å L E D A N D E P L A T S Fyra fjärdedelar i kvadraten Döderhults församling består av fyra enheter. I varje enhet finns kyrka och församlingslokaler i Döderhult, Kristdala, Bockara och Påskallavik. Vi firar gudstjänst i samtliga enheter och har vardagsverksamhet för alla åldrar i enheterna. De fyra distrikten utgör gemensamt Döderhults församling. Men varje distrikt har sin egen historia. Bockara, där kyrkan i fjol firade sina 75 år, kom att tillhöra Döderhults församlings först år 1970 och hade tidigare varit en del av Mörlunda församling i Linköpings stift. När kyrkan byggdes var många tveksamma. Dels fanns redan stark frikyrklig verksamhet på orten, dels trodde man inte det lilla samhället skulle kunna erbjuda underlag för en gudstjänstförsamling i Svenska kyrkans sammanhang. I dag kan vi konstatera att I dag kan vi konstatera att Bockara kyrkodistrikt står sig bra. Bockara kyrkodistrikt står sig bra gudstjänstfirandet måste bedömas som starkt med tanke på det begränsade underlaget. På senare år har just i Bockara nya band knutits med frikyrkorna i samhället, till ömsesidig glädje. Påskallaviksdistriktet har en annan historia. Samhället Påskallavik med omgivningar har sedan urminnes tider varit en del av Döderhults församling. Men dess kyrka är en relativt ung byggnad, uppförd först i slutet av 1800-talet. I dag kan vi konstatera att samhället inte längre är samma bruksort som det var förr. Påskallavik präglas i dag av en relativt stor inflyttning av yngre barnfamiljer. Där föds relativt många barn och vi har kunnat se en stor ökning av deltagare i våra grupper för barn och välbesökta familjegudstjänster, vilket bidrar till framtidshopp för Påskallavik. En viss förändring av den musikaliska inriktningen med kantor Lind Tiri har på sistone också medverkat till en ökning av gudstjänstdeltagandet. Döderhult och Kristdala har annan historisk bakgrund. Båda enheterna går tillbaka till den äldsta kristna tiden i vårt Påskallavik präglas i dag av en relativt stort inflyttning av yngre barnfamiljer. land. Kristdala var fram till 2010 eget pastorat i Linköpings stift. Meurlingprästerna, som i hundratals år ärvde kyrkoherdesysslan där, från far till son, är något som finns med i Guiness rekordbok! I Kristdala firas alla de gudstjänster som traditionellt hör till ett pastorat i Svenska kyrkan, och där finns verksamheter för alla åldrar. Nytt är dock att där inte längre finns någon stationär präst. Kyrkorådet och andra goda krafter gör nu sitt bästa för att lösa situationen. Ett nytt och hoppingivande kapitel i Kristdalas historia är samverkan med Kristdala Missionsförening, som ursprungligen bildats som en inomkyrklig förening, och alltid haft stark anknytning till kyrkoförsamlingen, även om föreningen också har anknytning till både Fosterlands-stiftelsen och Alliansmissionen. Båda har i ett historiskt perspektiv, varit delar av Svenska kyrkan. Fosterlands-stiftelsen är det alltjämt. Döderhultsdistriktet är det största av våra fyra distrikt och har, som sagt, en historia som går tillbaka till den allra första kristna tiden i våra bygder. Den förnyelse av gudstjänstlivet som i Döderhult tog sin början på 80-talet bidrog till en stor 2 I Kristdala firas alla de gudstjänster som traditionellt hör till ett pastorat i Svenska kyrkan. tillströmning av människor i både vardag och helg och har betraktats som något unikt och blev snart riksbekant. Det är med bakgrund i det arbete som funnits här i många år som vi fortfarande kan glädjas åt en levande gudstjänstförsamling i Döderhult. Körmusiken, liksom inriktningen mot barn och unga, är prioriterade. Samtidigt är allt mänskligt underställt förändring vilket medför att vi som kyrka måste vara beredda på att åtskilligt kan behöva förändras och bli annorlunda. När jag tänker på våra fyra enheter, och vart vi är på väg, kan jag bara känna stor tacksamhet och glädje över att få finnas med i detta sammanhang. Jag tackar Gud för alla medarbetare och församlingsbor som med goda insatser och ivriga förböner driver vår församling framåt. Och som jag sade när jag för snart fem år sedan togs emot som er kyrkoherde be för mig såsom jag ber för er. Er tillgivne Anders Byström Kyrkoherde Omslagsfoto: LN

Sture Karlsson: Med rötterna både i Kristdala och Bockara Han är född i Träthult i Kristdala, Sture Karlsson, pensionerad gymnasielärare, som numera, med sin maka, är bosatt i Bockara. Under mina uppväxtår var byn Krokshult ett slags centrum i bygden. Där fanns skola, missionshus, affär och smedja. Så det var ofta där man höll till under uppväxtåren. I Bockara med rötter i Kristdala Och trots att Du nu bor i Bockara har Du anknytningen kvar Ja, jag har fortfarande förtroendet att vara ordförande i Byalaget som finns i Krokshult, som också omfattar byarna kring Krokshult, och som i dag förvaltar det gamla missionshuset, som numera är ett slags bygdegård. kyrkoherdar i Kristdala. Så min släkt har också anknytning till släkten Meurling. Också rötter i Bockara Och så fortsätter Sture den spännande berättelsen: Men på min mors sida finns rötterna i Bockaratrakten. Min morfar var t ex med om att köra sten till kyrkogårdsmuren i Bockara. Främlingar? Så Du och Din maka upplever er inte som främlingar i samhället? Nej, inte alls. Dels finns ju släktrötter här, dels har vi engagerat oss i Hembygdsföreningen och pensionärsföreningen och i kyrkan. Inte minst vårt kyrkliga engagemang har varit viktigt. Själv har jag ju ett förflutet som förtroendevald i Kristdala församling, bl a under många år som kyrkvärd, och jag tillhör numera kyrkofullmäktige här i forts. nästa sida... Vad hände för Din del efter avslutad allmän skolgång? Jag fick förmånen att fortsätta i realskola och gymnasium i Oskarshamn och avlägga studentexamen. Och efter något år som lärarvikarie bar det av till Uppsala, där jag i slutet av sextiotalet avlade det som på den tiden kallades filosofisk ämbetsexamen och efter kursen på Lärarhögskolan i Linköping blev jag behörig ämneslärare i bl a historia och samhällskunskap. Jag var sedan en kort tid lärare i Överum, där jag f ö hade varit lärarvikarie efter studenten, och hade sedan en tjänst i Vimmerby i inemot en kvarts sekel. Men hela tiden behöll jag anknytningen till Kristdala, och så småningom, i början av 2000- talet, kunde jag flytta tillbaka till släktgården i Träthult. Släktgården? Ja, redan 1907 hade min farfar förvärvat gården i Träthult, ovetande om att gården en gång tillhört hans släktingar. Nyckelpersonen, till vilken mina släktforskningar ledde mig, skulle visa sig ha varit en Håkan Olofsson, som för övrigt var far till den förste av de många Meurlingar som under de följande århundradena skulle bli 3

forts. från föregående sida... Döderhult och går gärna in som textläsare i gudstjänsterna i Bockara kyrka. Kerstin ett av våra ansikten utåt Kyrkolivet i Kristdala och i Bockara Hur upplever Du skillnaden mellan kyrkolivet i Bockara och Kristdala? Det är ingen enkel fråga att svara på. Framför allt finns ju en skillnad mellan kyrkobyggnaderna. Kristdala stora 1700-talskyrka skapar onekligen känslan av högtid, medan Bockara lilla träkapell skapar upplevelsen av närhet. Kanske är det den största skillnaden mellan gudstjänst i Kristdala respektive gudstjänst i Bockara. Antalet gudstjänstfirare är ju numera ganska begränsat på båda platserna, men det måste medges att det oftare blir fullsatt i Bockara kyrka än i Kristdala. Ekumenik I Bockara måste nog både Svenska kyrkan och frikyrkorna anses vara relativt starka, säger Sture, men samhället är litet och förhållandena relativt små. Vi, som bor här, är glada och tacksamma för att skola och förskola finns kvar och att kyrkorna har sin verksamhet, men för den kristna saken är det angeläget att det inte uppstår kamp om själarna mellan kyrkorna. De ekumeniska initiativ som tagits, inte minst av komminister Duvlund, har varit både lyckade och uppskattade. Inte någon affär Bockara är ett litet samhälle, konstaterar Du, och vad tror Du om framtiden? Man får kanske med sorg konstatera, att här inte längre finns någon affär och att flera andra samhällsfunktioner tagits ifrån bygden. Men kyrkan och skolan finns ju kvar och fortfarande kan man köpa drivmedel till bilen i samhället. Och mitt bestämda intryck är, att ungdomar som vuxit upp här, gärna återkommer och bildar familj här i Bockara. Så visst finns det anledning att ha förhoppningar inför framtiden. Och givetvis delar Församlingsbladet de goda förhoppningarna för framtiden. Text & bild: LN Inför höstterminen 1990 anställdes Kerstin Jutterdal som vikarierande församlingsassistent i Döderhults församling. Hon lovade prosten Leif att vikka en termin i församlingen. Kyrkoherde Anders har överlämnat 25-årsgåvan till Kerstin. 4 Nu har Kerstin arbetat praktiskt taget 26 år som ordinarie församlingsassistent. (Redan före sin anställning hörde hon till kåren av frivilliga medarbetare bland barn). I samband med en personalsamling på vårkanten överlämnade kyrkoherde Anders församlingens 25-årsgåva till henne och gav uttryck för den stora uppskattningen av Kerstin. Hon fortsätter att ta ansvar i våra grupper för barn, förestår den unika verksamheten för seniorer på Ekersro och är ett av våra ansikten utåt. Många, väldigt många förknippar vår församling med Kerstin Jutterdal, något som i alla åldrar skapar positiva vibbar.

Döderhults kyrkas skrudkammare uppmärksammad På vårkanten utkommer ett vackert bokverk, utgivet av Växjö stift. Boken, som är rikt illustrerad, behandlar den textilskatt som finns i stiftets kyrkor och den har titeln Textlier i helig tjänst. För Församlingsbladets läsare kan det kanske vara av intresse att veta, att ett av kapitlen uppmärksammar Döderhults kyrkas textilskatt och har skrivits av Döderhults församlings förre kyrkoherde, prosten Leif, och att den artikeln illustrerats av bildmaterial från Döderhults kyrkas rikhaltiga skrudkammare. I boken Behandlas f ö allt som har med kyrklig textil att göra, t ex både prästkragen (elvan) och dopklänningar och s k doppåsar. Artikeln, som anknyter till Döderhult, har rubriken Förändrad förståelse av gudstjänsten förändrar kyrkorummet och dess textilier. Inledningsvis redogör författaren kortfattat för den s k liturgiska rörelsen, som från mitten av 1800-talet, påverkat framför allt den Romersk katolska kyrkan, men också t e x de anglikanska och lutherska kyrkorna. Man uppfattade inte längre församlingen som enbart åhörare eller objekt för prästers och likställdas undervisning. Man såg snarare hela församlingen som gudstjänstens subjekt, dvs de som egentligen genomför gudstjänsten. Kyrkornas altaren, som ofta varit sammanbyggda med kyrkornas östvägg och mot vilket präst och församling varit riktade under gudstjänsten har numera lösgjorts från östväggen och, där detta varit arkitektoniskt möjligt, placerats mitt i kyrkorummet eller i varje fall som i våra kyrkor placerats ett stycke från östväggen. Mässan kan på så sätt tydligare uppfattas som en gemenskapshandling och som en verklig måltid, något som omnämns av vår nye komminister i den intervju signaturen LN gjorde med honom i förra numret av församlingsbladet. Tänkesättet har kommit att påverka utformningen av kyrkans textilier. Våra äldre mässhakar var t ex alltid dekorerade på frånsidan, eftersom folket nästan alltid såg prästen på ryggen. Nyare mässhakar har dekor på både fram- och frånsida. Prästen rör sig ju numera i rummet på ett helt annat sätt än förr. I artikeln återges också något från de diskussioner som förekom när kyrkan på ett mycket tidigt stadium började anlägga särskilda liturgiska kläder. Och avslutningsvis antyder artikelförfattaren att vi sannolikt bara har sett början på de förändringar i kyrkornas textilier som det nya liturgiska konceptet kommer att medföra. Ett vackert exempel på broderad dekoration på en tidig 1900-talsmässhake i Döderhults kyrkas skrudkammare. I artikeln finns vackra bilder både på äldre textilier och på nutida sådana från Döderhults kyrkas skrudkammare. Och vår nuvarande kyrkoherde, Anders, har givetvis fungerat som fotomodell på flera av bilderna. Och från Döderhults skrudkammare visas som något särskilt vackert frånsidan av en äldre mässhake med motivet The Pious Pelican, dvs Pelikanen som genom att gjuta sitt eget hjärteblod låter ungarna får näring så att de kan överleva. En vanlig symbol för Kristi död i vårt ställe (se ovan). Text & bild: LN 5

Bilder från gamla Döderhult Åren 1932-1952 var Fabian Wide kyrkoherde i Döderhult. Bland våra äldre församlingsbor är han ihågkommen som prästen med den väldiga stämman (det var ju före högtalarnas tid!) och som den förste präst i Döderhult som höll sig med bil! Wide var ölänning och hade bl a en bakgrund som lektor vid läroverket i Kalmar. Det Döderhult som mötte honom när han tillträdde Den magnifika kyrkoherdeprästgården i Rödsle kyrkoherdetjänsten här var ett helt annat än i dag. Säkert upplevdes på den tiden avståndet in till Oskarshamns centrum betydligt större än i dag, även om det fågelvägen är oförändrat. Dels tog det ju faktiskt längre tid att ta sig från Döderhult in till centrum många gick till fots, körde med häst och vagn eller åkte kanske med långsam landsvägsbuss. Dels utgjorde Döderhult med Kyrkeby på ett helt annat sätt än i dag ett från staden Oskarshamn avgränsat landsbygdscentrum, med bl a egen kommunal förvaltning, flera butiker och hantverkare med egna verkstäder. I dag anses Döderhult vara en integrerad del av Oskarshamn och utgör en del av stadsplanen. Genom förmedling av Hembygdsföreningen Oskarshamn-Döderhult har Församlingsbladet fått kontakt med fru Ingrid Gustafsson, som bor i Lund, och är dotter till kyrkoherde Wide. Från henne har vi på ålderdomliga glasnegativ bl a fått ta emot ett antal foton på den magnifika kyrkoherdeprästgården i Koret i Döderhults kyrka i början av 1900-talet. Lägg märke till skärmen till vänster som döljer en av kyrkans kaminer. Rödsle, av vilka ett nu återges i församlingsbladet. Gissningsvis kan våra äldre församlingsbor känna igen den vackra byggnaden, som dock knappast kan ha varit enkel att värma upp under 1930- och 1940-talens vintrar. Kyrkoherde Wide uttryckte också vid sitt avsked förhoppningen att efterträdaren skulle beredas en modernare bostad, ehuru han själv och hans familj trivts gott i det gamla prästtjället. Ett önskemål som skulle uppfyllas först efter renoveringar av den gamla prästgården och prästgårdsbranden i början av 1970-talet. Och i dag är ju den tid förbi då präster, m fl hade s k tjänstebostad. Här finns också ett foto från Döderhults kyrkas interiör som sägs vara taget i slutet av 1920- talet. Observera kaminerna i kyrkans kor, som doldes av stora träskärmar; skärmarna borde våra äldre församlingsbor även komma ihåg. De fanns kvar som bakgrund för psalmtavlorna fram till 1984 års renovering. Text: LN 6

Lokala förmågor skapade högtid i Påskallaviks kyrka På vårkanten firades en gudstjänst i Påskallaviks kyrka präglad av de lokala förmågor. som kantor Linda Tiri fört samman. Där fanns PRO-kören med dragspelare (Irma Ågren och Ronny Hellström), givetvis också kyrkokören med Åke Josefsson som solist på en av sångerna. På flöjt Cassandra Josefsson, på trumpet Nellie Ersson. Lars Astinder medverkade på trombon och på violin medverkade Lars Hellberg. Givetvis medverkade Linda själv på klaver och med körledning och hennes fästekarl Hans Ersson på trumpet. För andakten svarade den förutvarande påskallaviksprästen Anders Duvlund. Efter gudstjänsten följde mingel med cider, chips och salta pinnar. En fantastisk eftermiddag, tyckte många! Kantor Linda har gåvan att kunna föra samman folk med skilda bakgrunder och skilda relationer till Påskallaviks kyrka och resultatet blir det allra bästa! Text: LN Foto: Lisbeth Karlsson 7

Torsdagsförmiddag i Döderhults församlingshem Församlingsbladet råkar en torsdagsförmiddag hamna i en högljudd samling av lekande och sjungande mödrar (och en far!) och deras små barn i Döderhults församlingshem. De båda ledarna för torsdagsförmiddagen, eller Kyrkis, som aktiviteten kallas, är Kerstin Jutterdal och Solveig Hjalmarsson-Berg: Vi har förstått att den här verksamheten fyller en viktig funktion för många hemmavarande föräldrar med spädbarn. Dels får barnen tidigt möta andra barn och dels har samlingen en stor social betydelse för föräldrarna. Församlingsbladet undrar hur en torsdagsförmiddag normalt ser ut? Det blir kanske inte alltid som vi tänkt, säger de båda ledarna, men vi har ett slags idé om hur det ska vara, även om det inte alltid blir så. Vi brukar börja med en gemensam frukost och samlas sedan i det nya kapellet för en särskilt anpassad andaktsstund. Sedan, fortsätter de, har vi som regel förberett ett pyssel som förmodligen engagerar föräldrarna minst lika mycket som barnen. Och så brukar det hela följas av en musikstund. En av deltagarna är Anette Magnusson från Kristineberg: Det är visserligen ett stycke väg från Kristineberg till Döderhult, säger hon, men jag tycker att torsdagsförmiddagarna här håller sådan kvalitét, att jag gärna kommer hit. Jag har faktiskt i flera år deltagit i verksamheten här. Det började med att jag kom med stora syster, som nu är sju år. Och nu kommer jag hit med Arvid, som är ett och ett halvt år, och Maja som är fyra år. Det här är något som vi verkligen prioriterar! Text & bild: LN 8

Lägenhet på Ekersro? När detta skrivs finns två tvårumslägenheter lediga på Ekersro som är församlingens seniorboende. Oskarshamns kommun äger fastigheten, så den som är intresserad kan kontakta Ulrika Johansson (0491) 88 150. Våra minneslundar Det är självklart att man får smycka minneslundarna med blommor. Det finns också arrangemang för att placera blommor i våra minneslundar. Däremot vädjar vi om att placering av blommor och minnesföremål på andra platser i lundarna ska undvikas. Och givetvis ser vi helst att vissna blommor och andra föremål lyfts bort i tid. Vi vill ju inte att våra minneslundar ska se skräpiga ut. Kommentaren Under denna rubrik kommenterar signaturen LN skeenden i kyrka och samhälle. Vet folk? Ibland undrar man hur mycket vanligt kyrkfolk egentligen vet om vad som sker och sägs i Svenska kyrkans högsta beslutande organ kyrkomötet. Det är ju faktiskt det vanliga kyrkfolket som är Kyrkomötets uppdragsgivare och finansiärer. Och jag tänker nu inte på vad som sägs i de avgörande debatterna och som hamnar i protokoll och liknande handlingar, som påverkar oss alla, utan på yttranden av annat slag. Liksom i förbigående. En av ledamöterna en kvinnlig komminister som representerar Folkpartister i Svenska kyrkan avslutade t ex ett inlägg med förhoppningen, att om Allah vill, möts vi 2016 till ett nytt kyrkomöte. Visst begriper jag, att Gud har många namn och många boningar och att namnet Allah inte med självklarhet utesluter ett kristet gudsbegrepp; jag begriper också att man ibland kan kosta på sig en smula humor i sitt sätt att formulera sig också i kyrkomötet vilket jag tror var avsikten i detta fall! Men att i Svenska kyrkans högsta beslutande organ uttrycka förhoppningen att kyrkomötet ska samlas på nytt om det är Allahs vilja måste väl ändå bedömas som en minst sagt olämplig formulering. Hur skulle man i en motsvarande samling om en sådan funnes där kvinnor skulle kunna ha rätt att uttala sig i en muslimsk kontext uppfatta ett inlägg som avslutades med hänvisning till Guds vilja, sådan vi känner den genom Jesus Kristus? Även om det är sant att Gud har många namn och att vårt sätt att söka Honom tar sig skilda uttryck, alla firar t ex inte gudstjänst enligt Svenska kyrkans ordning, så är vi i Svenska kyrkan en kyrka tillhörig en världsvid kristen gemenskap, med ansvar att förvalta den uppenbarelse som kom till oss genom Jesus Kristus. I en tid när en enhet inom ett av Svenska kyrkans stift kan åta sig att medverka till uppförandet av en moské (!) och när man från åtminstone ett lokalt håll i Svenska kyrkan kan överväga att i kyrkorummet markera böneriktningen mot Mecca (!), ter sig den kvinnliga komministerns slutord som en personlig programförklaring! Man kan undra vad de röstberättigade, som röstat in ledamoten i fråga, egentligen kan tänka om detta Den som skriver detta har alltid tyckt att de som talar om att ett i smyg pågående religionsskifte uttrycker sig överdrivet. Men nu börjar jag undra? LN 9

K Y R K O K A L E N D E R M A DÖDERHULT KRISTDALA Mars 20 Palmsöndagen 11 Högmässa, LN, Katarinakören. 18 Musik i Passionstid, LN, Kammarkören med instrumentalister. 21 Måndag 19 Passionsandakt, AB. 22 Tisdag 19 Passionsandakt, LN. 23 Onsdag 19 Passionsandakt, AD. 24 Skärstorsdagen 19.30 Skärtorsdagsmässa, LN, AB. Kammarkören. 25 Långfredagen 9 Morgonbön i Stillhetens kapell, AD. 11 Långfredagsgudstjänst, LN. Kyrkokören. 15 Inför Korset, AD. 18 Vid Jesu grav. Passionsmusik, AB. Solveig Hjalmarsson-Berg & John-Erik Wåhlin. 26 Påskafton 22.30 Påskvaka med påskeld, doplöfteförnyelse och mässa, AB m fl. Gospelkören. 27 Påskdagen 11 Högmässa med alla åldrar, PPR, AB. Kyrkokören & Gloriakören, brassensemble. Påsktårta och godisregn (från kyrktornet). 28 Annandag Påsk 11 Högmässa, PPR. April 3 Andra i Påsktid 11 Högmässa, PPR. 10 Tredje i Påsktid 11 Högmässa, PPR, AB. 12 Tisdag 13 Soppluch på Ekersro. Rolf Rosell berättar om "Karolina - soverskan på Oknö". 17 Fjärde i Påsktid 11 Högmässa, AB, LN. Katarinakören. 24 Femte i Påsktid 11 Högmässa, LN, AD. Corales. 30 Valborgsmässoafton 19 Valborgsmässofirande i gamla Hycklinge, kyrkokören, vårtal, servering. Maj 1 Bönsöndagen 11 Högmässa, PPR. Kammarkören. 5 Kristi Himmelsfärd 11 Högmässa, LN. Kyrkokören & brassensemble. Blåsmusik från kyrktornet 15 min före högmässan. 8 Söndag före Pingst 11 Högsmässa, PPR, AB. 15 Pingstdagen 11 Högsmässa med musikal, AB, LN. Gloria,- Nimbus- & Katarinakörerna. Den stora glassfesten. Barnverksamhetens terminsavslutning. 21 Lördag 10 Högmässa med konfirmation, AB, SL. Korister ur Gospelkören. 22 Trefaldighets dag 11 Högmässa med konfirmation, PPR, AB. Korister ur Gospelkören. 29 Första efter Trefaldighet 11 Högmässa, LN Corales. 10 Mars 20 Palmsöndagen 11 Högmässa, AA. 21 Måndag 19 Passionsandakt, LN. 22 Tisdag 19 Passionsandakt, AD. 23 Onsdag 19 Passionsandakt, PPR. 24 Skärtorsdag 17 Påskmåltid i församlingshemmet. 19 Skärtorsdagsmässa, PPR. 25 Långfredagen 12 Långfredagsgudstjänst, PPR. Sång: Ulla Mecke & Lois Lindholm. 27 Påskdagen 11 Högmässa, AA, SL. Kyrkokörren. After School, Påsktårta. 28 Annandag Påsk Se Döderhult! April 3 Andra i Påsktid 11 Högsmässa, LN. 10 Tredje i Påsktid 18 Högsmässa, AB. 17 Fjärde i Påsktid 11 Högmässa, AD. 24 Femte i Påsktid 11 Högmässa, AA, SL. Maj 1 Bönsöndagen 11 Högmässa, LN. 5 Kristi Himmelsfärd 9 Friluftsgudstjänst vid Hembygdsgården, AD. 8 Söndag före Pingst Se Döderhult! 15 Pingstdagen 11 Högmässa, AD. 21 Lördag 14 Högmässa med konfirmation, AB, SL. Kyrkokören. 22 Trefaldighets dag 18 Musikgudstjänst, SL. Vuxenkörerna. 29 Första efter Trefaldighet 11 Högmässa, PPR.

R S - M A J 2 0 1 6 BOCKARA Mars 20 Palmsöndagen 10 Högmässa, AD. 24 Skärtorsdag 19 Skärtorsdagsmässa, AD. 25 Långfredagen 10 Långfredagsgudstjänst, AB. 27 Påskdagen 10 Högmässa, AD m fl. Ekumenisk samverkan. Kyrkokören, Tvärflöjt & klarinett: Eric Bulmer. 28 Annandag Påsk Se Döderhult! April 10 Tredje i Påsktid 10 Högmässa, AD. Sång & musik: Petra Nilsson & Linnéa Jonasson. 17 Fjärde i Påsktid 18 Högmässa, AD. Sång & musik: Marianne Jacobsson & Jennifer Olsson. 24 Femte i Påsktid 10 Högmässa, PPR. Maj 8 Söndag före Pingst 10 Högmässa, AD. 15 Pingstdagen 18 Högmässa, LN. 22 Trefaldighets dag 10 Högmässa, AD. PÅSKALLAVIK Mars 20 Palmsöndagen 16 Musikgudstjänst, AD. Bleck Out Light Metal Orchestra. 25 Långfredagen 15 (obs tid!) Långfredagsgudstjänst, PPR. 27 Påskdagen 16 Påskdagsmässa, LN. Kyrkokören. Trumpet: Hans Ersson. Påsktårta. 28 Annandag Påsk Se Döderhult! April 10 Tredje i Påsktid 16 Gudstjänst med små & stora. AD. Kyrkans miniorer & juniorer medverkar. 24 Femte i Påsktid 18 (obs tid!) Musikgudstjänst, AD. Vuxenkörerna. Maj 8 Söndag före Pingst 16 Högmässa, AD. Sång: Linda Tiri. 15 Pingstdagen 16 Högmässa, AD. 29 Första efter Trefaldighet 16 Högmässa, LN. Döpta i vår församling November 2015 - vårvintern 2016 DÖDERHULT December 2015 12 Elli Linnéa Maria Nilsson 19 Alexandra Katy Marie Varela-Olsson 27 Ludwig Johan Swärd Januari 2016 6 Lowe Per Simonsson 9 Saga Anna Andersson Carlqvist 9 Isabelle Carina Henriksson Danesten 9 Siri Stina Rees 23 Julie Hanna Edith Kaslerman 30 Freja Evy Elvira Martinsson 31 Wiggo Ulf Forsell Februari 6 Lilly Sofia Trulsson 6 Meja Sigrid Eriksson 6 Alice Barbro Ishagen 7 Tindra Gina Anneli Sjöberg KRISTDALA December 2015 20 Sven Ludvig Mårten Ekström BOCKARA Februari 6 Astrid Tilda Linnéa Larsson PÅSKALLAVIK November 2015 7 Emil Erik Karl Nilsson December 2015 12 Maja Hedda Claesson-Roback AB = Kyrkoherde Anders Byström AD = Komminister Anders Duvlund PPR = Komminister Patric Petersson Rydsten LN = Prosten Leif Norrgård AA = Kyrkoherde emeritus Arnold Arvidsson SL = Teol dr Stefan Lindholm Med reservation för ändringar. Bockara kyrkas dopfunt Foto: Leif Norrgård 11

Gruppförsändelse till hushåll Följ med på årets Församlingsresa till England och Skottland! 18-30 augusti DÖDERhuLTS FÖRSAMLING FÖRSAMLINGENS EXPEDITION Kyrkebyvägen 2, 572 50 Oskarshamn Tfn.tid vardag: 9-11, tisd 10-12, tel 105 79, fax 196 10 Kyrkoherden, tel 814 91 PRäSTER Kyrkoherde Anders Byström, tel 072-718 14 91 Komminister Anders Duvlund, tel 76 06 84 Komminister Patric Petersson Rydsten, tel 070-254 69 91, (fr.o.m. 25/8) KAMERAL AVDELNING Kamrer Annelie Tingström, tel 76 06 80 BARN- Och ungdomsverksamhet Och DIAKONI Döderhults församlingshem, tel 105 79, 76 06 86 Förs.pedagog Monia Ivarsson, tel 187 59 Förs.ass. Kerstin Jutterdal, tel 76 06 86 Förs.ass. Helena Karlsson, tel 76 06 82 Vi reser från Döderhult/Oskarshamn en tidig torsdagsmorgon, via Danmark och tunneln under engelska kanalen. Vi övernattar i bl a Walsingham i engelska Norfolk, där vi i Döderhults församling har hämtat så mycket av inspiration. Vi kommer att känna igen mycket från högmässan i Döderhult i söndagsmässan i St Mary s Church i Walsingham på söndagen! På vår färd norrut genom England stannar vi i York, ser katedralen och den stad som våra förfäder vikingarna härjade i. I Skottland får vi en guidad tur genom Edinburgh och övernattning. Därefter tar oss färden upp mot de skotska högländerna, där vi kommer att bo tre eller fyra nätter i, eller i närheten av, Inverness. Under dagarna får vi bekanta oss med skotska höglandet, dess övärld, människor och traditioner. Loch Ness och Nessie (Sjöodjuret) inte att förglömma! Reseledning: Kh Anders Byström och prostparet Gunnel & Leif Norrgård. Upplysningar och anmälningar: Gunnel & Leif Norrgård, tfn (0491)811 58. KyRKOMuSIKER Döderhult: Körexpedition, tel 141 79 Organist Johannes Friberg, tel 072-513 17 00. Kantor Solweig Hjalmarsson-Berg, tel 76 06 81 Bockara: Kantor Anna Rosén, tel 070-509 67 77 Påskallavik: Linda Tiri, tel 070-288 72 71 Kristdala: Kantor Milda Jonasson, tel 187 52 VAKTMäSTERI Döderhult Exp i församlingshemmet tisd-fred 9.30-10, tel 76 06 88, 76 06 85 Påskallavik Exp. tisd-fred 9.00-9.30, tel 918 98 Bockara Carla Nilsson, tel 521 61 Kristdala Bertil Josefsson, tel 701 65 FÖRSAMLINGSLOKALER Döderhult Anna-Lena Klackenberg, tel 187 57 Ekersro Diakonigård Kerstin Jutterdal, tel 76 06 86 Bockara Carla Nilsson, tel 521 61 Påskallavik (Kyrkans Hus) Jimmie Karlsson, tel 918 98, 913 64 Kristdala Bertil Josefsson, tel 705 24 hemsida www.svenskakyrkan.se/doderhult/ www.minkyrka.se ANSVARIG utgivare Eddy Elmersson Wåhlin Produktion AB, Oskarshamn 2016