Utvecklingsavdelningen Datum Amanda Nordlie, student 2014-05-19 Användande av och attityder kring dopning och kosttillskott - En kartläggning från sex träningsanläggningar i Nyköping Postadress Nyköpings kommun Utvecklingsavdelningen 611 83 NYKÖPING Besöksadress Stadshuset, Stora torget Org nr 21 20 00-29 40 Bg 619-03 42 kommun@nykoping.se www.nykoping.se
3/20 Bakgrund Med syftet att utveckla det dopningsförebyggande arbetet i Nyköping bildades ett lokalt PRODIS 1 -nätverk i januari 2014. Utvecklingsarbetet är ett samarbete mellan Länsstyrelsen i Södermanlands län, Nyköpings kommun, Sörmlandsidrotten och polisen. Sex träningsanläggningar har i dagsläget anslutit sig till nätverket och arbetar efter samverkansmodellen 100 % ren hårdträning. För att kartlägga användandet av och attityden kring dopning bland anläggningarnas medlemmar har en enkät genomförts, vilken har resulterat i följande rapport. Kartläggningen ger en nulägesbild och möjliggör uppföljning av förebyggande insatser. Sammanfattning av resultat Datainsamlingen gjordes via en enkätundersökning i april 2014 på samtliga sex anslutna träningsanläggningar i Nyköping. Enkäterna delades ut till medlemmar på anläggningarna, vilka fyllde i enkäten på plats. Enkäten var helt anonymt och det var frivilligt att delta. Totalt deltog 192 personer i enkätundersökning. Resultatet kan sammanfattas enligt följande: Tre av 187 svarande (1,6 %) har någon gång använt något dopningsmedel utan läkares inrådan. 28 av 188 svarande (15 %) vet någon i sin närmsta bekantskapskrets som använder något dopningsmedel. 44 av 188 svarande (23 %) har blivit erbjudna att prova/köpa någon form av dopningsmedel. 119 av 189 svarande (63 %) har någon gång använt kosttillskott. Av dessa 119 är det 92 som använt kosttillskott med en muskelökande effekt. 27 av 189 svarande (14 %) har någon gång använt narkotika utan läkares inrådan. En stor del av respondenterna instämmer med att det är okej att genomföra oanmälda dopningstester på gym, att det är rätt att stänga av tränande som använder otillåtna preparat och att de kan tänka sig att skriva på ett avtal vid köp av träningskort gällande avstängning vid användning av otillåtna preparat. Majoriteten instämmer att det är viktigt att gymmet arbetar aktivt för att motverka dopning. Det finns delade attityder till påståendet det är upp till var och en att bestämma om man vill använda dopningspreparat. Av de 182 som svarade var det 99 som svarade att deras gym har en policy mot dopning, 72 svarade vet ej och 11 svarade att gymmet de tränar på inte har en policy mot dopning. 1 Prevention av dopning i Sverige (www.prodis.se) 3
Innehållsförteckning 1. Inledning..5 1.1 Begrepp 6 2. Metod.7 2.1 Urval..7 2.2 Genomförande...7 2.3 Enkäten...8 3. Resultat...8 4. Reflektion...12 5. Metoddiskussion...13 Bilaga 1 Bilaga 2 Följebrev Enkät
5/20 1. Inledning Samverkansmodellen 100% ren hårdträning är en nationell modell som togs fram år 2007 inom ett projekt som drevs av STAD. 2 Idag har arbetet blivit permanent och det nationella nätverket PRODIS 3 driver arbetet med att implementera modellen i Sveriges län och kommuner. Nätverkets huvuduppdrag är att förebygga och minimera användningen av anabola androgena steroider (AAS) och andra dopningspreparat. Idag är drygt 100 kommuner och över 600 träningsanläggningar anslutna till PRODIS och arbetar efter samverkansmodellen 100% ren hårdträning. Ambitionen är att få med alla län och kommuner för att öka kunskapen om hur dopning i samhället hanteras. I Södermanlands län är Eskilstuna kommun och Nyköpings kommun anslutna och har under våren 2014 skapat lokala PRODIS-nätverk. Samverkan sker mellan kommunerna, Sörmlandsidrotten, polisen och Länsstyrelsen i Södermanlands län. Syftet med enkätundersökningen var att kartlägga användninen av och attityden kring dopning bland medlemmarna på de sex träningssanläggningarna i Nyköpings Kommun som ingår i arbetet med 100 % ren hårdträning. Kartläggningen ger en nulägesanalys och en möjlighet att följa upp resultatet av dopningsförebyggande insatser. Dopning utanför idrotten har ökat och blivit ett etablerat problem i dagens samhälle. Kunskapen om dopning och dess omfattning utanför idrotten är dock generellt sett bristande. Det saknas kunskap om hur utbrett användandet är, vilka användarna är, när majoritet debuterar, vilka motiv för användning och så vidare. Det är därför viktigt att fortsätta identifiera vilka målgrupper utanför tävlingsidrotten som missbrukar dopning eller är i riskzon för dopninganvändande. Forskning visar att största andelen användare av dopning finns numera på gym och träningsanläggningar 4 och majoriteten av de som använder dopning är män mellan 18-34 år. Dopninganvändandet bland kvinnor uppskattas fortfarande vara lågt. 5 De träningsanläggningar som har ett större fokus på kraft och styrka än på hälsa generellt har visat sig ha fler användare som brukar dopningsmedel. Idag är det relativt enkelt att få tag på dopningsmedel. Det är framför allt internet som bidragit till den ökade tillgängligheten då det är lätt att hitta dopningsmedel via de vanliga sökmotorerna och/eller via andra användare. 2 STockholm förebygger Alkohol- och Drogproblem (www.stad.org) 3 Prevention av dopning i Sverige (www.prodis.se) 4 Hoff, D.(2013) Dopning utanför idrotten- Individualisering och muskulösa skönhetsideal. Scandinavian Sport Studies Forum. v. 4, sid. 2-5 5 Statens folkhälsoinstitut (2011). Doping i samhället. Östersund 5
Dopningpreparat finns även att köpa via kontakter på gym samt inom krogvärlden. Oftast har dessa dopningsmedel ursprungligen köpts via internet. Många av de som använder dopningsmedel använder även kosttillskott, läkemedel, narkotika och/eller alkohol. Genom att blanda till exempel narkotika och dopningsmedel kan dopningseffekten öka då det ger en minskad effekt av biverkningarna under och efter kurerna. En del använder kosttillskott för att fylla sitt energi- och näringsbehov. 6 Det finns flera motiv till användandet av dopning utanför idrotten. Det vanligaste innefattar skönhetsideal. Många vill förbättra sitt utseende genom att bli mer muskulösa. 7 AAS bidrar till en ökad muskelmassa och minskat kroppsfett, vilket hos många anses vara en vacker kropp. Idag är det många som vill förändra sitt utseende, bli starka och strävar efter att efterlikna de skönhetsideal som finns. 8 Som sagt är viljan att förändra sin kropp stor och i dagens samhälle finns många olika möjligheter till detta. 9 Ytterligare skäl till att använda dopningsmedel är viljan att förbättra sin förmåga att slåss och skrämmas, många vill förtydliga sin manlighet. AAS bidrar till både fysiska som psykiska förändringar, som till exempel en större kroppsvolym, stryka men även aggressivitet. 10 Det har påvisats att det förekommer ett samband mellan användning av AAS och våld, aggressivitet, kriminalitet och alkoholoch narkotikamissbruk. 11 Då det är mer vanligt att användare av dopningsmedel är de som tränar än de som inte tränar kan det vara ett effektivt sätt att arbeta preventivt via träningsanläggningarna. Personalen på Nyköpings träningsanläggningar som arbetar med 100% ren hårdträning utbildas årligen för att få mer kunskaper om dopning och förebyggande arbete. 1.1 Begrepp Dopning Dopning innebär ett missbruk av hormonpreparat och andra läkemedel som har till syfte att öka musklernas styrka och volym. 12 Dopningsmedel är substanser som ökar produktionen eller frisättning av testeron och tillväxthormon. Det kan bland annat vara anabola androgena steroider, tillväxthormon och testosteron. 13 6 Statens folkhälsoinstitut (2011). Doping i samhället. Östersund 7 Hoff, D.(2013) Dopning utanför idrotten- Individualisering och muskulösa skönhetsideal. Scandinavian Sport Studies Forum. v. 4, sid. 2-5 8 Statens folkhälsoinstitut (2011). Doping i samhället. Östersund 9 Hoff, D.(2013) Dopning utanför idrotten- Individualisering och muskulösa skönhetsideal. Scandinavian Sport Studies Forum. v. 4, sid. 2-5 10 Statens folkhälsoinstitut (2011). Doping i samhället. Östersund 11 Hoff, D.(2013) Dopning utanför idrotten- Individualisering och muskulösa skönhetsideal. Scandinavian Sport Studies Forum. v. 4, sid. 2-5 12 http://dopingjouren.se/sv/om-dopning/dopningsfakta/ [2014-04-10] 13 http://dopingjouren.se/sv/om-dopning/dopningsfakta/dopningsmedel/[2014-04-10]
7/20 Kosttillskott Syftet med kosttillskott är att komplettera den vanliga kosten. Tillskottet kan intas via till exempel kapslar, tabletter, pulver och ampuller med vätska. Exempel på kosttillskott är vitaminer, mineraler, aminosyror och essentiella fettsyror. 14 Kosttillskott kan även bidra till muskelökande samt ökad prestationsförmåga. Användning av sådana kosttillskott kan övergå till användning av dopningsmedel då kosttillskott inte längre ger den önskvärda effekten. 15 2. Metod En enkätundersökning har använts som datainsamlingsmetod. 2.1 Urval Enkäten riktar sig till målgruppen män och kvinnor i alla åldrar som tränar styrketräning på en träningsanläggning. På grund av forskningsetiska skäl var åldersgränsen för att besvara enkäten 16 år. De sex träningsanläggningar som medverkar i studien är anslutna till Nyköpings PRODIS-nätverk. Fyra av anläggningarna är privata företag. Övriga två är föreningsdrivna. Samtliga träningsanläggningar i Nyköping har blivit erbjudna att delta i PRODIS-nätverket och arbetet med 100 % ren hårdträning. 2.2 Genomförande Datainsamlingen gjordes i april 2014. Innan genomförande blev anläggningarna väl informerade om kartläggningens syfte och tillvägagångssätt via dels de två nätverksträffar som hållits under våren, dels via projektledaren som utsetts för genomförande av kartläggningen. Datainsamlingen genomfördes i två steg. Först fanns projektledaren på plats på träningsanläggningen under cirka två timmar och delade ut enkäten i anslutning till gymmet. Kontaktpersonerna på respektive anläggning hade själva föreslagit tidpunkt för genomförande. Respondenterna blev muntligen informerade av projektledaren om syftet, att enkäten var frivillig och att den var anonym samt att den skulle besvaras på plats. När de fyllt i enkäten stoppades den i ett blankt kuvert som klistrades igen och lades i en försluten låda. Detta för att säkerställa anonymiteten. Med förhoppningen att öka antalet enkätsvar lämnade projektledaren enkäter och svarskuvert i receptionen (eller motsvarande) och anläggningarna ombads att själva dela ut enkäter till besökande medlemmar. Ifyllda enkäter samlades in av projektledaren efter cirka en vecka. Datasammanställningen gjordes manuellt i Excel, där svarsalternativen kodades och åldern klassificerades i grupper. För att kunna redovisa resultatet för respektive träningsanläggning hade svarkuverten vid insamlingen kodats med ett speciellt ID-nummer. 14 http://www.slv.se/sv/grupp1/mat-och-naring/kosttillskott/ 15 Statens folkhälsoinstitut (2011). Doping i samhället. Östersund 7
2.3 Enkäten Enkäten är framtagen nationellt och har ej ändrats i denna studie. Enkäten bestod av 27 frågor, både öppna och slutna. Enkäten inleddes med frågor om bakgrund (kön, ålder etc). Resterande frågor berörde träning, kosttillskott, narkotikaanvändning, egna erfarenheter av dopning samt attityder till olika dopningsförebyggande insatser. 3. Resultat All data presenteras inte i denna rapport, utan endast de resultat som anses vara mest intressanta och relevanta för denna kartläggning. Totalt samlades 192 enkäter in från de sex träningsanläggningarna. I tabell 1 visas antalet ifyllda enkäter från respektive träningsanläggning. Träningsanläggning Antal enkäter (N=192) Hälsomagasinet 41 Friskis & Svettis 40 Medley 38 Sörmlandskusten Crossfit 33 Gumshallen 28 CMS Träning & Hälsa 12 Tabell 1. Antalet ifyllda enkäter från varje träningsanläggning. Totalt 192 enkäter. De största ålderskategorierna som medverkade i kartläggningen var 16-26 år samt > 45år vilket visas nedan i tabell 2. Totalt deltog 87 kvinnor och 105 män. Åldersgrupp Kvinnor (N=87) Män (N=105) Totalt (N=192) 16-26 25 44 69 27-35 18 14 32 36-45 12 14 26 >45 32 33 65 Tabell 2. Ålder- och könsfördelning. Tabell 3 nedan visar att det är tre av 187 svarande som någon gång har använt något dopningsmedel utan läkares inrådan (1,6 procent). Två av dessa tre var mellan 27-35 år och en var mellan 16-26 år. En av dem har använt AAS, en har använt något annat dopningsmedel och den tredje har använt både tillväxthormon och något annat dopningsmedel. De har fått tag på dopningsmedel på arbetet, gatan, internet, ett gym och/eller på krogen.
9/20 Användning av dopningsmedel Antal Nej 184 Ja 3 Ej svarat 5 Tabell 3. Fråga 12. Har du någon gång använt anabola androgena steroider, tillväxthormon eller annat dopningsmedel utan läkares inrådan? Resultatet visar att 28 av 188 svarande (15 procent) vet någon i sin närmaste bekantskapskrets som använder dopningsmedel (11 stycken AAS, 8 stycken tillväxthormon och 9 stycken använder något annat dopningsmedel) och att 44 av 188 svarande (23 procent) har blivit erbjuden att prova/köpa någon form av dopningsmedel (17 stycken AAS, 13 stycken tillväxthormon och 14 stycken något annat dopningsmedel). I tabell 4 nedan framkommer det att 119 av 189 svarande (63 procent) någon gång har använt kosttillskott och att 66 inte använt kosttillskott. Användning av kosttillskott Antal Ja 119 Nej 66 Vet ej 4 Ej svarat 3 Tabell 4. Fråga 18. Har du någon gång använt kosttillskott? Av de 119 som någon gång använt kosttillskott visas det i figur 1 nedan vilka kosttillskott som använts. Majoriteten av de som använder kosttillskott använder kosttillskott med en muskelökande effekt som till exempel proteinpulver och kreatin. Under alternativet Annat har majoriteten respondenter skrivit till exempel D-vitamin och Omega 3. Dessa räknas som kosttillskott. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 92 50 28 31 Figur 1. Fråga 19. Om ja, vilket/vilka preparat? (Muskelökande t.ex. proteinpulver och kreatin, prestationshöjande t.ex., sportdryck och taurin, fettförbrännande t.ex., fettförbränningspiller.) På denna fråga var det möjligt att markera flera alternativ. 9
I figur 2 framkommer det hur användarna av kosttillskott får tag i kosttillskottet. Internet är det mest frekventa alternativet, då 71 av 119 använder det som ett tillvägagångsätt. Även i hälsokostaffärer köper en del kosttillskott, 34 stycken. De som fyllt i Annat, har skrivit att de köper sitt kosttillskott på bland annat livsmedelsbutiker. 80 70 60 50 40 30 20 10 0 34 13 6 2 71 7 Figur 2. Fråga 21. Var får du tag i kosttillskott? På denna fråga var det möjligt att markera flera alternativ. Totalt var det 27 av 189 svarande (14 procent) som någon gång i livet använt narkotika utan läkares inrådan. I tabell 5 nedan visas åldersfördelningen bland de som använt narkotika. Det är värt att uppmärksamma att 12 av användarna är mellan 16-26 år. Av de 27 som använt narkotika utan läkares inrådan är det 26 som använt hasch/marijuana, fyra har använt amfetamin, fyra kokain, två heroin, tre hallucinogener, fyra ecstasy, tre benzodiazepiner och två personer har använt något Annat (MDMA och Morfin). Det var möjligt att markera flera olika preparat bland svarsalternativen (se enkätfråga 23 i Bilaga 2). Antal som använt narkotika (N=27) Åldersfördelning 12 16-26 år 5 27-35 år 2 36-45 år 8 >45 år Tabell 5. Fråga 22. Har du någon gång i livet använt narkotika utan läkares inrådan? Det framkommer i tabell 6 på nästa sida att en stor del av respondenterna instämmer med att det är okej att genomföra oanmälda dopningstester på gym och att det är rätt att stänga av tränande som använder otillåtna preparat. Majoriteten kan även tänka sig att skriva på ett avtal vid köp av träningskort om att en avstängning kan vara aktuellt vid användning av otillåtna preparat. De flesta instämmer också om att det är viktigt att gymmet arbetar aktivt för att motverka dopning. På påstående A och C var det ett bortfall på 21 personer och på påstående B, D, E saknades 22.
11/20 Påstående Instämmer helt Instämmer delvis Tar delvis avstånd Tar helt avstånd Ingen åsikt Totalt antal (N=192) A 137 11 7 8 8 171 B 131 21 6 6 6 170 C 150 9 2 5 5 171 D 139 20 3 1 7 170 E 54 16 18 73 9 170 Tabell 6. Fråga 26. Här nedan följer ett antal påstående som du antingen ska instämma i eller ta avstånd ifrån. Kryssa för det alternativ som stämmer. Sätt ett X på varje rad. Påståendena var: A) Det är ok att genomföra oanmälda dopningstester av tränande på gym. B) Det är rätt att stänga av tränande som använder anabola steroider eller andra otillåtna preparata. C) Jag kan tänka mig att skriva på ett avtal då jag köper träningskort om att jag kan bli avstängd från gymmet om jag tar otillåtna preparat. D) Det är viktigt att gymmet som jag tränar på arbetar aktivt för att motverka dopning." E) Det är upp till var och en att bestämma om man vill använda dopningspreparat. Figur 3 nedan visar att 99 av 182 respondenterna svarade ja på frågan om gymmet har en policy mot dopning, 72 stycken svarade vet ej och 11 att gymmet de tränar på inte har en policy mot dopning. Det var ett bortfall på 10 stycken som inte svarade på frågan. 120 100 80 60 40 99 72 20 0 11 Ja Nej Vet ej Figur 3. Fråga 27. Har det gym som du huvudsakligen tränar på en policy mot dopning? 11
Av de 99 som svarade att gymmet de tränar på har en policy, var det 75 stycken som svarade på hur de hade fått informationen om policyn, vilket redovisas i tabell 7. Vissa av respondenterna har markerat flera alternativ då de fått informationen på flera sätt. Hur har du fått information om Antal policyn? Skriftligt vid köp av träningskort 31 Muntligt vid köp av träningskort 8 Genom att den finns uppsatt i gymmet 31 Annat 17 Tabell 7. De som svarat ja på fråga 27. Hur har du fått information om policyn? 4. Reflektion Då resultatet visar att tre personer (1,6 procent) använt dopningsmedel är det inte möjligt att göra några sambandsanalyser mellan olika variabler. Det framkommer dock att 28 personer (15 procent) vet någon i sin närmaste bekantskapskrets som använder något dopningsmedel och att 44 personer (23 procent) blivit erbjudna att prova/köpa dopningsmedel. Detta visar eventuellt på att det förekommer fler individer i samhället som använder något dopningsmedel. Resultatet visar vidare att 119 personer (63 procent) någon gång använt kosttillskott, ett preparat med en muskelökande effekt är det dominerande alternativet samt att 27 personer (14 procent) någon gång i livet använt narkotika utan läkares inrådan, varav 12 är mellan 16-26 år. Forskning visar att det finns ett samband mellan dopningmissbruk och kosttillskott, läkemedel, narkotika och/eller alkohol. Att de flesta som använder koststillskott köpt dessa via internet, styrker de studier som visar att internet ökar tillgängligheten på kosttillskott (och dopningsmedel). Attityden till dopning är likartad bland respondenterna. De flesta instämmer i påståendena att träningsanläggningarna ska jobba förebyggande mot dopning och att de ska kunna genomföra dopningstester och stänga av de som använder dopningsmedel. Majoriteten av respondenterna kan tänka sig att skriva på ett medlemsavtal innehållandes detta. Det finns dock delade meningar om det är upp till var och en att bestämma om man vill använda dopningspreparat, då 54 personer instämmer helt och 73 tar helt avstånd från påståendet. Det spridda resultatet av svar bör analyseras med en viss försiktighet då frågan (påståendet) visat sig kunna tolkas på olika sätt. Det är 99 personer som svarat att de vet att gymmet som de huvudsakligen tränar på har en policy mot dopning medan 72 inte vet. Även denna fråga bör analyseras försiktigt då det kan finnas ett aktivt arbete med dopningsförebyggande insatser utan en policy tagits fram. Det vore intressant att fråga respondenterna om de känner till om anläggningen arbetar aktivt för att motverka dopning och hur de i så fall fått ta del av informationen. Att informera medlemmarna om att träningsanläggningen arbetar med dopningsförebyggande insatser är en viktig komponent i arbetet mot dopning.
13/20 Enkätresultatet skiljer sig inte från övriga kommuner och län som genomfört samma enkätundersökning. Resultatet har jämförts med rapporter från Norrbottens län, Västernorrlands län, Stockholms län, Örebro kommun, Östergötlands län, Kronobergs län, Malmö stad, Kungsbacka kommun och Kalmar kommun. 16 5. Metoddiskussion Kartläggningen ger en indikation på hur verkligheten kan se ut vad gäller användningen av dopning, kosttillskott och narkotika. Det krävs dock ett större urval och eventuellt en mer begränsad population för att komma lite närmare verkligheten. En stor del av respondenterna var över 45 år, vilket enligt forskning inte är en riskgrupp för användande av dopningspreparat. I framtida undersökningar kan populationen därför begränsas till exempelvis en maxålder på 45 år, för att eventuellt ge en mer korrekt bild. Datainsamlingen kan möjligen ske under en längre tid för att öka deltagandet i studien. Det går inte att garantera att alla respondenter har svarat sanningsenligt på varje fråga i enkäten, speciellt då det förekommer en del känsliga frågor om dopning och narkotika. Ett stort bortfall förekom på fråga 26 vilket kan ha påverkats av ett eventuellt feltryck i enkäten vid fråga 24 (Bilaga 2). 16 http://prodis.se/sites/default/files/images/u63/rapport%20prodisjan2013_0.pdf [2014-05- 09] 13
Bilaga 1 Följebrev Enkätundersökning om träning, hälsa och dopning Din träningsanläggning har inlett ett nytt samverkansarbete för att förebygga dopning. Träningsanläggningen har anslutit sig till Nyköpings PRODISnätverk (Prevention av dopning i Sverige) och målet är att bli diplomerade för 100 % ren hårdträning innan årets slut. För att kunna följa upp resultat av arbetet genomförs nu en kartläggning i form av en medlemsenkät på samtliga sex medverkande träningsanläggningar. Enkäten berör frågor om träning, hälsa, dopning, kosttillskott och narkotika och behandlas helt anonymt. När du fyllt i enkäten lägger du den i ett kuvert, klistrar igen och lägger den i lådan. En enskild individs svar kommer därför inte att kunna utläsas. Resultatet kommer endast att redovisas på totalen (samtliga medverkande träningsanläggningar). Vi som samverkar och driver arbetet kring 100 % ren hårdträning är: Nyköpings kommun, Länsstyrelsen Södermanlands län, Sörmlandsidrotten och Polismyndigheten i Södermanlands län. Har du frågor kring studien? Kontakta samordnaren för Nyköpings PRODISnätverk: Eva-Sara Beckman, länssamordnare, Länsstyrelsen Södermanlands län Telefon 010-223 43 25 Epost: eva-sara.beckman@lansstyrelsen.se Läs mer om det dopningsförebyggande arbetet på www.nykoping.se/folkhalsa eller på www.prodis.se Tack för din medverkan!
15/20 Bilaga 2 Enkät 15
17 17/20
Skapat den 2014-05-19 19/20
20/20