I STOCKHOLM 2013-11-26 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 10383-12 1 KLAGANDE Migrationsverket MOTPART Ombud: ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrättens i Malmö, migrationsdomstolen, dom den 8 november 2012 i mål nr UM 3259-12 (Migrationsverkets ärende nr ) SAKEN Svenskt medborgarskap MIGRATIONSÖVERSTOLENS AVGÖRANDE avslår överklagandet. Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 2302 Birger Jarls Torg 5 08-561 690 00 08-14 98 89 måndag fredag 103 17 Stockholm E-post: kammarrattenistockholm@dom.se 08:00-16:00
2 BAKGRUND ansökte den 27 oktober 2011 om svenskt medborgarskap. Migrationsverket beslutade den 25 maj 2012 att avslå ansökan och angav bl.a. följande. får räkna hemvisttid från den 15 maj 2009 då han fick sin tillsvidareanställning och därmed kan anses vara stadigvarande bosatt i Sverige. Han uppfyller inte kravet på fem års hemvist. Det finns inte heller skäl att göra undantag från detta krav. överklagade beslutet till migrationsdomstolen. Migrationsdomstolen upphävde det överklagade beslutet och visade ärendet åter till Migrationsverket för fortsatt handläggning. Av skälen för domen framgår bl.a. följande. Kraven för medborgarskap i naturalisationsärenden ska bedömas utifrån förhållandena vid tidpunkten för prövningen av ansökan. Det innebär att vid bedömningen av om hemvistkravet är uppfyllt ska hänsyn även tas till sådana omständigheter som inträffat efter ansökningstillfället. reste in i Sverige den 7 februari 2007 och har sedan dess varit varaktigt bosatt i Sverige. Han uppfyller därmed det tidsmässiga kravet på fem år i 11 lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap (medborgarskapslagen). Vistelsens karaktär som tillfällig eller varaktig kan inte enbart grundas på den omständigheten att han endast haft tidsbegränsade anställningar fram till den 15 maj 2009. Av utredningen i målet framgår att hans avsikt hela tiden har varit att arbeta för den svenska polismyndigheten. Denna avsikt har också visat sig genom att han bl.a. har sparat en stor summa pengar, påbörjat studier i svenska språket, tagit körkort i samtliga fordonsklasser, skaffat sig ett eget boende och etablerat sociala relationer. Detta tyder på att han under hela sin vistelse i Sverige har haft avsikt att stanna kvar i landet och att denna avsikt alltjämt föreligger. Han uppfyller därmed kravet på hemvist i medborgarskapslagens mening.
3 YRKANDEN M.M. Migrationsverket Migrationsverket yrkar att, med ändring av migrationsdomstolens dom, fastställer Migrationsverkets beslut. Till stöd för överklagandet anför Migrationsverket bl.a. följande. Den omständigheten att avsåg att bosätta sig i Sverige redan vid inresan i februari 2007 kan inte ensamt grunda en hemvist från denna tidpunkt. Under tiden den 7 februari 2007 14 maj 2009 har han läst svenska för invandrare eller haft tidsbegränsade arbeten. Han har inte haft egen bostad förrän våren 2008. Enligt praxis fick han en stadigvarande vistelse i Sverige först från den tidpunkt då tillsvidareanställningen inleddes den 15 maj 2009. Han uppfyller därmed inte kravet på fem års hemvist. Det saknas skäl för att medge dispens från detta krav. bestrider bifall till överklagandet och vidhåller vad han tidigare anfört, vilket bl.a. är följande. Han är utbildad kriminaltekniker och har arbetat för den italienska polismyndigheten i tio år. Med tiden fick han problem med värmen i Italien och insåg att problemen skulle bestå om han inte flyttade till ett mer uthärdligt klimat. Av detta skäl bestämde han sig för att bosätta sig i ett nordiskt land. Efter rekognosering i Skandinavien 2004 fattade han tycke för Sverige. Hans beslut att bosätta sig i Sverige föregicks av moget övervägande och noggrann planering. Han var fast besluten att även i Sverige arbeta inom området för hans utbildning. Innan den planerade bosättningen i Sverige tog han körkort i samtliga fordonsklasser för att förbättra arbetsmöjligheterna till dess det var möjligt att söka sig till den svenska polisen. Han sparade också en summa pengar. När han flyttade till Sverige i februari 2007 var hans avsikt att bosätta sig här permanent. Så snart han kom till Sverige började han läsa dubbla kurser i svenska för invandrare. Under tiden arbetade han som tidningsutbärare på deltid. I februari 2008 var han färdig med studierna. Han påbörjade då praktik följd av visstidsanställningar. I maj 2009 fick han en tillsvidareanställning på heltid. Sedan
4 våren 2008 har han faktiskt och varaktigt bott i egen bostad. Till styrkande av ovanstående åberopar bankutdrag, inkomstdeklarationer och kursintyg. bl.a. arbetsgivarintyg, SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET Tillämplig bestämmelse m.m. Naturalisation innebär att en utlänning efter ansökan tas upp som medborgare. Någon absolut rätt till naturalisation finns inte, även om villkoren i och för sig är uppfyllda. Istället är det fråga om en exklusiv rätt för staten att avgöra om en person bör tas upp till svensk medborgare efter en diskretionär prövning inom ramen för en rimlig tolkning av medborgarskapslagstiftningen. Ett naturalisationsbeslut är därmed inte fullt jämförbart med exempelvis ett beslut om uppehållstillstånd (prop. 1997/98:178 s. 6 och 15). Ett av flera villkor för naturalisation är enligt 11 4 c medborgarskapslagen att den som ansöker om svenskt medborgarskap har haft hemvist i Sverige sedan fem år. Hemvistbegreppet Hemvist i medborgarskapslagens mening avser faktiskt boende i Sverige med avsikt att stanna i landet stadigt. Något krav på folkbokföring eller minsta tid för vistelse uppställs inte, dock förutsätts att vistelsen är legal (prop. 1997/98:178 s. 9 och MIG 2008:17). I betänkandet SOU 1976:39, Hemvist, uttalas följande angående begreppet hemvist i medborgarskapslagstiftningen (s. 129). För att en person skall anses ha tagit hemvist i ett land fordras ej att han redan vistats där någon längre tid. Huvudvikten ligger på det subjektiva villkoret att han har avsikt att stadigt kvarstanna. Vid bedömningen härav tas hänsyn till sådana omständigheter som om han har fast bostad eller har stadigvarande tjänst, yrke eller annan sysselsättning, om han har ett egentligt hem eller
5 huvudsakligen bor på hotell eller pensionat eller hos anförvanter eller bekanta. Av ovanstående följer att hemvistvillkoret i medborgarskapslagen inte är bundet till den grund enligt vilken utlänningen vistas i Sverige. Hemvisttidens beräkning I flera avgöranden har uttalat att bedömningen av frågan om svenskt medborgarskap ska utgå från rådande förhållanden vid prövningstillfället i respektive instans (se t.ex. s avgöranden MIG 2007:28 och MIG 2008:5). Det följer också av tidigare förarbeten att villkoren som uppställs för naturalisation är hänförliga till tidpunkten för prövningen (SOU 1999:34 s. 56). En av frågorna i detta mål är hur hemvisttiden ska beräknas för en utlänning som är EES-medborgare. Frågeställningen har aktualiserats i förhållande till avgörandet MIG 2010:8 I. I det målet behandlades hemvisttidens beräkning under en period då det s.k. rörlighetsdirektivet 1 inte hade genomförts i svensk rätt. Frågan var från vilken tidpunkt hemvisttiden skulle beräknas för en EES-medborgare som vid ansökan om svenskt medborgarskap inte hade och inte heller kunde anses ha behövt uppehållstillstånd innan rörlighetsdirektivet genomfördes. Det mest lämpliga under rådande förhållanden var enligt att beräkningen av hemvisttiden fick ske bakåt i tiden, räknat från den dag då ansökan lämnades in till behörig myndighet. De förhållanden som låg till grund för s överväganden om hemvisttidens beräkning i MIG 2010:8 I är inte längre aktuella i och med rörlighetsdirektivets genomförande i svensk rätt. 1 Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier och om ändring av förordning (EEG) nr 1612/68 och om upphävande av direktiven 64/221/EEG, 68/360/EEG, 72/194/EEG, 73/148/EEG, 75/34/EEG, 75/35/EEG, 90/364/EEG, 90/365/EEG och 93/96/EEG.
6 Utgångspunkten är därmed att bedömningen av villkoren för svenskt medborgarskap ska utgå från rådande förhållanden vid prövningstillfället i respektive instans. s bedömning är medborgare i Italien och tillhör personkretsen i 11 4 c medborgarskapslagen. För att uppfylla hemvistvillkoret ska han sedan fem år ha sin hemvist i landet. Frågan är därmed från vilken tidpunkt han kan anses ha hemvist i Sverige. I målet har utvecklat varför och hur han redan vid inresan i Sverige hade för avsikt att stanna i landet permanent. Inför inflyttningen sparade han en större summa av egna medel. På plats i Sverige handlade han på flera sätt för att uppfylla sin avsikt att stanna, bl.a. genom studier i svenska språket i hög takt i kombination med deltidsarbete. Studierna följdes av en kortare arbetspraktik. Därefter skaffade han visstidsanställningar och sedan i maj 2009 en tillsvidareanställning på heltid. Uppgiften att han sedan våren 2008 faktiskt och varaktigt bor i egen bostad har inte ifrågasatts. Det har inte kommit fram några omständigheter som talar för att han har haft för avsikt att stanna i Sverige under en begränsad tid. Mot denna bakgrund bedömer att redan från inresan i februari 2007 får anses ha hemvist i Sverige. Han uppfyller därmed villkoret i 11 4 c medborgarskapslagen på fem års hemvist i Sverige vid prövningstillfället i. Frågan om han uppfyller övriga villkor för naturalisation bör som migrationsdomstolen funnit prövas av Migrationsverket som första instans. Överklagandet ska därför avslås.
7 Domen får inte överklagas (26 andra stycket medborgarskapslagen och 16 kap. 9 tredje stycket utlänningslagen [2005:716]). lagman kammarrättsråd kammarrättsråd ordförande referent kammarrättsfiskal föredragande