FÖRSTAINSTANSRÄTTENS DOM (andra avdelningen) den 8 november 2000 Mål T-175/97 Bernard Bareyt m.fl. mot Europeiska gemenskapernas kommission "Tjänstemän - Tillfälligt anställda - Lön - Tjänsteplacering i tredje land - Anpassning av korrigeringskoefficienter - Retroaktiv verkan - Återkrav av vad som utgått med för högt belopp" Fullständig text på franska II - 1053 Saken: En talan om ogiltigförklaring av sökandenas lönebesked för maj månad 1996 och de följande månaderna samt om förpliktande för kommissionen att till sökandena återbetala de belopp som har innehållits från deras lön från och med juni månad 1996 såsom återkrav av vad som utgått med för högt belopp och att ersätta dem med den del som motsvarar den minskning av deras lön som tillämpades från och med maj månad 1996. Avgörande: Talan ogillas. Varje part skall bära sin rättegångskostnad. I-A - 229
SAMMANFATTNING - MÅL T-175/97 Sammanfattning av domen 1. Tjänstemän - Lön - Korrigeringskoefficienter - Anpassning för att säkerställa samma köpkraft - Skyldighet som åligger gemenskapslagstiftaren - Frister har inte beaktats Saknar betydelse (Tjänsteföreskrifterna, bilaga X, artikel 13) 2. Tjänstemän - Lön - Korrigeringskoefficienter - Fastställande - Institutionernas utrymme för skönsmässig bedömning - Domstolsprövning - Gränser (Tjänsteföreskrifterna, bilaga X, artikel 13) 3. Tjänstemän - Lön - Korrigeringskoefficienter - Förordning - Motiveringsskyldighet Räckvidd (EG-fördraget, artikel 190 (nu artikel 253 EG); tjänsteföreskrifterna, bilagorna X och Xl) 4. Tjänstemän - Beslut som går någon emot - Beslut av tillsättningsmyndigheten om att tillämpa en rättsakt av allmän räckvidd på det enskilda fallet av en tjänsteman Motiveringsskyldighet Räckvidd (Tjänsteföreskrifterna, artikel 25, andra stycket) 5. Förfarande - Begäran om åtgärder för bevisupptagning och om åtgärder för processledning Villkor (Förstainstansrättens rättegångsregler, artiklarna 64.1, 65, 66 och 67) 6. Tjänstemän - Lön - Korrigeringskoefficienter - Bestämmelser som skall tillämpas på tjänstemän som tjänstgör i tredje land - Principer - Anpassning av korrigeringskoefficienten med retroaktiv verkan - Tillåtlighet - Lönebesked - Preliminär karaktär - Återkrav av vad som utgått med för högt belopp - Tillåtlighet (Tjänsteföreskrifterna, artikel 64, bilaga X, artikel 13) I-A - 230
BAREYT M.FL. MOT KOMMISSIONEN 1. Gemenskapslagstiftaren skall, genom att fastställa korrigeringskoefficienter, säkerställa att köpkraften är densamma för tjänstemän i Bryssel och tjänstemän som tjänstgör i tredje land. Denna skyldighet bortfaller inte endast på grund av att den inte har uppfyllts inom de frister som föreskrivs i tjänsteföreskrifterna. Även om man antar att de frister för fastställande av korrigeringskoefficienterna som anges i artikel 13 i bilaga X till tjänsteföreskrifterna är tvingande och att gemenskapslagstiftaren inte har uppfyllt sin skyldighet att fastställa nämnda koefficienter inom den föreskrivna tiden, påverkar ett sådant åsidosättande av de tillämpliga reglerna inte giltigheten av en förordning om fastställande av korrigeringskoefficienterna. (se punkt 48) 2. Vad gäller de statistiska metoderna för att beräkna korrigeringskoefficienterna förfogar kommissionen och Eurostat över ett utrymme för skönsmässig bedömning när de väljer metoderna för att värdera vad som är samma köpkraft. För att förstainstansrätten skall kunna förklara att valet av en sådan metod är rättsstridigt behövs att sökanden visar att det är uppenbart att detta val är felaktigt. Korrigeringskoefficienterna uttrycker för övrigt i vilken omfattning köpkraften skiljer sig för gemenskapspersonalen i Bryssel och i en annan tjänstgöringsort. De speglar inte endast utvecklingen av levnadskostnaderna på denna andra ort. Enbart sänkningen av korrigeringskoefficienten är därför, även om sänkningen är betydande och inte motsvarar en minskning av levnadskostnaderna på tjänstgöringsorten, inte ett indicium som tillåter slutsatsen att valet av metoderna för att värdera vad som är samma köpkraft varit uppenbart felaktigt. (se punkterna 64 och 65) Hänvisning till förstainstansrätten den 7 december 1995, T-544/93, T-566/93, T-566/93, Abello m.fl. mot kommissionen, REGP 1995, s. I-A-271 och II-815, punkt 56 I-A - 231
SAMMANFATTNING - MÅL T-175/97 3. I en motivering till en förordning om fastställande av korrigeringskoefficienter som avser tjänstemannalöner är det tillräckligt att ange helhetssituationen som hallett till förordningens antagande samt de allmänna mål som skall uppnås. Motiveringen behöver inte beröra de tekniska aspekterna hos beräkningsformerna. (se punkt 75) Hänvisning till Abelio m.flmot kommissionen, nämnt ovan, punkt 89 4. Vad gäller ett beslut genom vilket tillsättningsmyndigheten tillämpar en rättsakt av allmän räckvidd på det enskilda fallet av en tjänsteman, utan att ha något utrymme för skönsmässig bedömning i detta hänseende, kan motiveringen begränsa sig till en hänvisning till den normativa akten och, i den mån som det är nödvändigt under omständigheterna i det enskilda fallet, till att ange skälen varför tillsättningsmyndigheten anser att kraven för att tillämpa nämnda akt på denna tjänsteman är uppfyllda. Artikel 25 andra stycket i tjänsteföreskrifterna ålägger tillsättningsmyndigheten ingen skyldighet att förklara de skäl som har föranlett gemenskapslagstiftaren att anta den normativa akten. (se punkt 77) 5. Enligt artikel 64.1 i rättegångsreglerna för förstainstansrätten är de åtgärder som vidtas för processledningen avsedda att under bäst möjliga förhållanden säkerställa beredningen av mål, rättegångens förlopp och avgörande av tvister. Åtgärderna för bevisupptagning enligt artiklarna 65-67 i samma rättegångsregler är avsedda att visa huruvida det som en part har påstått avseende de faktiska omständigheterna till stöd för sina grunder är sant. I-A - 232
BAREYT M.FL MOT KOMMISSIONEN Det skall, i motsats till vad sökanden föreslår, inte vidtas någon åtgärd för processledning eller för bevisupptagning när åtgärden inte avser att precisera sökandens anmärkningar eller att visa sanningshalten av hans påståenden avseende de faktiska omständigheterna, utan åtgärden snarare framstår som ett försök att erhålla nya element till stöd för hans talan, eftersom sökanden inte framför konkreta klagomål som kan prövas eller preciseras genom en uppmaning att inkomma med upplysningar eller specifika handlingar. (se punkterna 89-91) 6. Till skillnad från bestämmelserna i tjänsteföreskrifterna rörande fastställande av korrigeringskoefficienter för tjänstemän som tjänstgör i medlemsstaterna föreskrivs i artikel 13 i bilaga X till tjänsteföreskrifterna inte uttryckligen att nya korrigeringskoefficienter för de tjänstemän som tjänstgör i tredje land skall fastställas med retroaktiv verkan. Principen om likabehandling föreskriver emellertid att nya korrigeringskoefficienter skall gälla med retroaktiv verkan från den dag då det fastställdes att köpkraften inte längre var densamma. Denna princip, som även kommer till uttryck i principen om samma köpkraft, ligger till grund inte endast för artikel 64 i tjänsteföreskrifterna om fastställande av korrigeringskoefficienter inom unionen, utan också för artikel 13 i bilaga X till tjänsteföreskrifterna rörande fastställande av korrigeringskoefficienter för tredje land. Det mål som skall uppnås med fastställandet av nya korrigeringskoefficienter, nämligen att beakta principen om likabehandling, kräver därför att förordningarna om anpassning av korrigeringskoefficienterna för tredje land ges retroaktiv effekt. En bestämmelse i en förordning som uttryckligen föreskriver att lönebeskeden för de tjänstemän i gemenskaperna som tjänstgör i tredje land är preliminära, för att det skall vara möjligt att ta hänsyn till en retroaktiv anpassning av korrigeringskoefficienterna, och som föreskriver att gemenskaperna skall återkräva belopp som eventuellt har utgått för mycket till följd av denna anpassning, strider inte mot reglerna om återkallande av förvaltningsbeslut. Det retroaktiva fastställandet av köpkraften och lönebeskeden kan nämligen inte skapa andra I-A - 233
SAMMANFATTNING - MÅL T-175/97 subjektiva rättigheter än sådana som följer av reglerna om lön, vilka tillämpas genom lönebeskeden. (se punkterna 97-99 och 110) Hänvisning till förstainstansrätten den 26 maj 1998, T-177/96, Costacurta mot kommissionen, REGP 1998, s. I-A-225 s. II-705, punkt 47 I-A - 234