fjärrvärme & miljö 2015 Fastighetsägarna Sverige
Fjärrvärmens låga klimatpåverkan lyfts ofta som en av produktens främsta styrkor. Denna rapport visar, när vi granskar 60 fjärrvärmeleverantörer runt om i Sverige med fokus på koldioxidutsläpp från produktion, att detta inte alltid stämmer. Fjärrvärme & miljö i sverige Fjärrvärmen är en bra uppvärmningsform med hög leveranssäkerhet. Men priset på fjärrvärme har under senaste 15 åren stigit till orimligt höga nivåer. Vi menar att leverantörerna inte sällan utnyttjar sin position som monopolister genom att successivt höja priset på ett i många fall oskäligt sätt. Problemet är att prissättningen i många fall sker utan att leverantörerna tar hänsyn till sin roll som monopolister. Prismodellerna saknar dessutom transparens vilket kunderna upplever som ett problem i dialogen med leverantörerna. Fjärrvärmeproduktion är en trögrörlig verksamhet där effekten av nyinvesteringar dröjer, i många fall flera år. Investeringar som kan riskera att vara prishöjande för kunden, men som kan leda till mer klimatvänlig framställning av fjärrvärme måste betraktas i långt perspektiv. Vi kan av rapporten inte se att prisökningarna lett till mer klimatvänlig framställning av fjärrvärme. Om rapporten Fastighetsägarna MittNord har genomfört denna uppskattade granskning under flera år. Från och med 2014 breddar Fastighetsägarna granskningen till fler fjärrvärmeleverantörer över hela landet. 2015 är det andra gången vi ger ut en nationell rapport. Prisuppgifterna för 2015 är insamlade från Nils Holgerssonundersökningen 1. Inför 2015 preciserades förbrukningen i typfastigheten i Nils Holgerssonunderssökningen. För att kunna presentera prisutvecklingen har även 2014 års priser räknats om enligt den nya förbrukningsprofilen. Vi har också tittat på ägarförhållanden, antal anslutningspunkter/kunder som kan spela roll för prissättningen. Vi redogör även för den prismodell för företagskunder som de olika leverantörerna använder samt hur stor del som är att betrakta som fast pris. Prismodellen har betydelse för eventuella besparingsåtgärder. 2 1. I undersökningen flyttas en flerbostadsfastighet genom landet och kostnaderna för el och fjärrvärme, sophämtning, vatten och avlopp jämförs. Fastighetsägarna, HSB, Hyresgästföreningen, Riksbyggen och SABO står bakom rapporten.
Uppgifterna om utsläpp av koldioxid kommer från Värmemarknadskommitténs 2 senaste redovisning av utsläpp av växthusgaser. Energianvändningen Den totala energianvändningen för småhus, flerbostadshus och lokaler uppgick under 2014 till drygt 76 TWh 3. Det är en ökning med nästan 4 TWh jämfört med året innan. På 10 år har den köpta energianvändningen för uppvärmning och varmvatten i bostäder och lokaler har minskat med 13 TWh, från 89 TWh 2004 till 76 TWh 2014. Under samma period har oljeanvändningen för uppvärmning i bostäder och lokaler har minskat drastiskt. På tio år har den minskat med ca 90 procent, från 12,6 TWh till 1,3 TWh. svenska fjärrvärmemarknaden Fjärrvärme är den vanligaste uppvärmningsformen av flerbostadshus och kommersiella lokaler i Sverige. 80 procent av flerbostadshusens uppvärmda area värmdes under 2014 upp av enbart fjärrvärme. Det är en minskning med tre procentenheter från 2013. Motsvarande siffra för lokaler var 74 procent. Inlåsningseffekterna är dock höga. Det innebär att en kund som använder fjärrvärme i dag har små reella möjligheter att på ett affärsmässigt sätt konvertera uppvärmningssystemet. Varje lokal fjärrvärmemarknad är ett naturligt monopol. I kombination med inlåsningsgraden har kunderna små, för att inte säga inga, möjligheter att påverka prissättningen på den lokala marknaden. De vanligaste orsakerna till prishöjningar är bränslekostnad, infrastrukturens kondition, kundtäthet, avkastningskrav, markförhållanden, anslutningsavgift, servicegrad samt priset på konkurrerande uppvärmningsformer. Prisutvecklingen på fjärrvärme Uppvärmningskostnaden för ett flerbostadshus som använder fjärrvärme ligger vanligtvis på mellan 15 20 procent av hyresintäkten räknat per kvadratmeter. Vi lägger ingen värdering i vilken ägare som står för fjärrvärmeproduktionen i respektive kommun, men konstaterar att där kommunerna själva äger verksamheten tenderar priset att vara lägre än i kommuner med externa ägare. I denna rapports bilaga återfinns statistik för alla de 60 kommuner som ingår i studien. Statistiken visar priset i kronor per kvadratmeter och år för en lägenhet definierad i Nils Holgerssonundersökningen. Det råder inga tvivel om att antalet kunder på respektive lokal fjärrvärmemarknad har betydelse för leverantörens möjligheter att hålla ett skäligt pris trots monopol. Luleå har rapportens absolut lägsta prisnotering, till stor del tack vare att företaget kan använda spillvärme från SSAB:s tillverkning av stål. Dessutom är antalet kunder stort. Fjärrvärmenätet i Västerås har drygt 13 000 4 anslutningspunkter och kan hålla ett av de lägre priserna. Falkenberg har bara ca 600 anslutningspunkter och har rapportens näst högsta prisnotering. Statistiken visar också hur mycket fjärrvärmepriset ökade mellan 1999 till 2014 i procent hos varje enskild leverantör. Den presenterade prisutvecklingen mellan 1999 och 2014 är enligt Nils Holgerssonhusets gamla förbrukningsprofil. Den allmänna prisutvecklingen under samma period (konsumentprisindex) steg med 22 procent. I Lund hade under samma period fjärrvärmepriset höjts med hela 122 procent. Enligt den nya förbrukningsprofilen ligger fjärrvärmepriset i snitt på 157,63 kr/ m 2 och år för 2015 vilket är en ökning jämfört med 2014 då priset i snitt var 155,70 kr/ m 2. 2015 uppmärksammas följande kommuner: Luleå har lägst pris på 93,91 kr/m 2 och år Lund har högst pris på 184 kr/m 2 och år Västerås har ökat sitt pris mest med 6,43 kr/m 2 och år Kungsbacka är den kommun som minskat sitt pris mest med -4,25 kr/m 2 och år För närmare beskrivning av prisutvecklingen på fjärrvärme hänvisar vi till den årliga undersökningen www.nilsholgersson.nu. Fjärrvärmens klimatpåverkan Siffrorna som redovisas i denna rapport avser 2014. I snitt är koldioxidutsläppen mätta i gram koldioxid per kilowattimme från fjärrvärmeproduktionen från dessa 60 bolag oförändrat jämfört med 2012. Rapporten visar dock att det är stor skillnad, drygt 60 gånger, mellan de olika leverantörernas klimatpåverkan beträffande utsläppen av koldioxid. Fjärrvärmen har potential att vara ett miljöoch klimatsmart uppvärmningsalternativ vilket det också är i flera av de kommuner vi tittat på. Men några undantag finns. Det handlar främst om Ljungby, Uppsala och Västerås som har betydligt högre utsläpp av koldioxid än genomsnittet. I andra ändan återfinns Haninge och Tyresö som inte släpper ut någon koldioxid alls. Orsaken till att Ljungby, Uppsala och Västerås hamnar högt är att det som de eldar, den så kallade bränslemixen, till största delen består av torv, avfall och fossila bränslen. Malmö har en förhållandevis hög andel fossilt bränsle på 31 procent. 2. Består av Svensk Fjärrvärme, Fastighetsägarna, HSB, Hyresgästföreningen, Riksbyggen och SABO. 3. Energimyndigheten Energistatistik för småhus, flerbostadshus och lokaler 2014 4. Antalet anslutningspunkter är inte detsamma som antalet kunder. Anslutningspunkterna visar däremot hur många olika anläggningar som företaget levererar fjärrvärme till och är ett bättre mått på hur stor marknaden är lokalt än kundantalet. 3
År 2013, CO 2 gram/kwh År 2014, CO 2 gram/kwh Uppsala Uppsala 216 235 Ljungby 186 Ljungby 186 Västerås Västerås 208 196 Uppsala 181 Uppsala 181 Ljungby Linköping 126 176 Västerås 162 Västerås 162 Malmö Norrköping 122 124 Norrköping 133 Norrköping 133 Sundsvall Malmö 122 123 Västervik 131 Västervik 131 Norrköping Sundsvall 121 118 Malmö 125 Malmö 125 Täby Örebro 115 114 Uddevalla 100 Uddevalla 100 Uddevalla Ljungby 100 111 Hässleholms 97 Hässleholms 97 Linköping Skövde 95 105 Örebro 95 Örebro 95 Västervik Västervik 9497 Linköping 93 Linköping 93 Skövde Borås 9394 Lund 87 Lund 87 Halmstad Uddevalla 9190 Halmstad 85 Halmstad 85 Örebro Halmstad 9084 Sundsvall 84 Sundsvall 84 Hässleholms Lund 8483 Skellefteå 81 Skellefteå 81 Upplands Väsby Umeå 7682 Sollentuna 76 Sollentuna 76 Stockholm Hässleholm 7282 Upplands 75 Stockholm Väsby 75 Skellefteå Jönköping 7180 Stockholm 75 Upplands Väsby 75 Lund Göteborg 6977 Jönköping 72 Jönköping 72 Jönköping Upplands Väsby 6976 Täby 64 Täby 64 Göteborg Stockholm 6976 Växjö 63 Växjö 63 Borås Skellefteå 6655 Landskrona 60 Landskrona 60 Umeå Karlstad 5953 Skövde 54 Skövde 54 Södertälje Täby 5950 Umeå 52 Umeå 52 Huddinge Växjö 5150 Göteborg 50 Göteborg 50 Örnsköldsvik Nyköping 4743 Södertälje 49 Södertälje 49 Växjö Södertälje 4743 Borås 45 Borås 45 Karlstad Huddinge 4737 Örnsköldsvik 43 Örnsköldsvik 43 Östersund Örnsköldsvik 4636 Huddinge 40 Huddinge 40 Landskrona Östersund 4435 Karlstad 37 Karlstad 37 Helsingborgs Ängelholm 4434 Östersund 33 Östersund 33 Sollentuna Landskrona 4233 Helsingborgs 32 Helsingborgs 32 Nyköping Sollentuna 3431 Ystads 29 Ystads 29 Gotland Ronneby 2730 Älmhult 28 Älmhult 28 Älmhult Trelleborg 2725 Ängelholms 28 Ängelholms 28 Ystads Falkenberg 25 25 Norrtälje 27 Norrtälje 27 Ängelholms Gotland 25 25 Gotland 20 Gotland 20 Ronneby Ystads 2423 Luleå 18 Luleå 18 Trelleborgs Älmhult 23 23 Trelleborgs 16 Trelleborgs 16 Falkenberg Helsingborg 2321 Nyköping 15 Falkenberg 15 Luleå Norrtälje 2218 Falkenberg 15 Nyköping 15 Norrtälje Falun 2118 Katrineholm 13 Karlshamn 13 Katrineholm Luleå 2016 Karlshamn 13 Katrineholm 13 Falun Katrineholm 1715 Ronneby 12 Ronneby 12 Eskilstuna Kalmar 1714 Eskilstuna 10 Eskilstuna 10 Hudiksvall Eskilstuna 1612 Trollhättan 10 Kungsbacka 10 Karlshamn Karlskrona 1512 Kungsbacka 10 Trollhättan 10 Alingsås Alingsås 1512 Hudiksvall 9 Hudiksvall 9 Nynäshamn Varberg 1412 Kristianstads 9 Kristianstads 9 Kristianstads Kristianstad 11 11 Falun 8 Alingsås 8 Kungsbacka Hudiksvall 1011 Karlskrona 8 Falun 8 Karlskrona Trollhättan 10 9 Alingsås 8 Karlskrona 8 Trollhättan Nynäshamn 10 9 Kalmar 7 Järfälla 7 Varberg Kungsbacka 9 8 Nacka 7 Kalmar 7 Kalmar Järfälla 8 8 Järfälla 7 Nacka 7 Solna Karlshamn 7 7 Nynäshamn 5 Nynäshamn 5 Järfälla Solna 7 7 Solna 5 Solna 5 Värmdö Värmdö 4 6 Varberg 4 Varberg 4 Nacka Nacka 1 4 Värmdö 3 Värmdö 3 Haninge Haninge 0 0 Haninge 0 Haninge 0 Tyresö Tyresö 0 0 Tyresö 0 Tyresö 0 3 4
Siffrorna på utsläpp kan jämföras med utsläppen från eldningsolja (EO1). Om enbart eldningsolja används som bränsle vid produktionen av fjärrvärme släpps 270 gram koldioxid per kilowattimme ut 5. Siffror för 2014 visar att: Ljungby släpper ut mest CO 2 Malmö har högst andel fossila bränslen. Uppsala har minskat CO 2 -utsläppet mest Sollentuna har ökat mest jämfört med 2013. Sollentuna klimatkompenserar å andra sidan för sin fjärrvärme. Diagrammet visar koldioxidutsläpp mätt i gram koldioxid per kilowattimme från fjärrvärmeproduktionen i de ingående kommunerna. Olika sätt att mäta En viktig sak att ta hänsyn till är att fjärrvärmebranschens sätt att mäta klimatpåverkan har samordnats och beräknats enhetligt de sista åren. Statistiken gällande fjärrvärmens miljövärden tar tid att sammanställa och den mest aktuella kommer från år 2014. Svensk Fjärrvärme har de senaste åren använt sig av Lokala miljövärden som bygger på en samsyn mellan branschens parter i den så kallade Värmemarknadskommittén. Värmemarknadskommittén består av Svensk Fjärrvärme, Fastighetsägarna, HSB, Hyresgästföreningen, Riksbyggen och SABO. Lokala miljövärden består av tre huvudsakliga parametrar: Resurseffektivitet mäts som använd primärenergi i förhållande till levererad energi till slutkund Klimatpåverkan mäts som emitterade koldioxidekvivalenter i förhållande till levererad energi till slutkund Andel fossila bränslen mäts som insatt energi i form av kol, fossil olja och naturgas i förhållande till totalt använd energi i fjärrvärmeproduktionen 5. Redovisningen av genomsnittliga miljöprestanda för ett fjärrvärmenät görs genom att leverantören tillhandahåller en faktor, exempelvis koldioxid per levererad kilowattimme som en fastighetsägare kan använda för att miljövärdera sin energianvändning. Mängden använd energi från fjärrvärme multipliceras sedan med samtliga tre parametrar ovan. Det ger ett mått på totala värden för klimatpåverkan, primärenergianvändning och andel fossilt från uppvärmningen av fastigheten. Fastighetens energieffektivitet påverkar också byggnadens totala miljöpåverkan. Det finns flera saker som påverkar fjärrvärmes miljöprestanda. Vid riktigt kalla dagar kan det krävas ökad spetslastproduktion. Vid dessa tillfällen ofta fossila bränslen som släpper ut högre andel koldioxid. Kan en fjärrvärmeanläggning producera både el och värme blir verkningsgraden högre vilket resulterar i lägre klimatpåverkan per kilowattimme. Inte alla anläggningar har dock den möjligheten utan det är vanligast i större fjärrvärmenät. Val av bränsle har också betydelse, om fjärrvärmeleverantören exempelvis har en avfallsanläggning för förbränning av avfall resulterar det i högre utsläpp av koldioxidekvivalenter än om producenten använder biobränslen. Anläggningar där stora mängder avfall hanteras, får höga siffror gällande klimatpåverkan. Samtidigt är en av fjärrvärmens styrkor är just att resurser som normalt sett skulle gå till spillo 6, till exempel är spillvärme från industrin eller avfall, används för att producera värme. För den här rapporten har vi valt att se på hur stor klimatpåverkan kundens använda fjärrvärme har på omgivningen, det vill säga hur mycket koldioxid som respektive leverantör släpper ut per producerad kilowattimme. Idéer för en bättre fungerande fjärrvärmemarknad Fastighetsägarna ställer sig positiva till fjärrvärme som uppvärmningsalternativ eftersom det i många fall är ett miljö- och användarvänligt alternativ. Vi är för en stark fjärrvärmemarknad men inte utan hänsyn till kundernas trygghet. Det finns många faktorer som uppges orsaka prisutveckling på fjärrvärme, allt från bränslemix till avkastningskrav. Men måste alltid en prishöjning vara lösningen på ökade kostnader? Vi tycker inte det. På en fungerande marknad tvingas aktörerna att pröva fler vägar än höjda intäkter för att kompensera för ökade kostnader. Den primitiva affärslogiken vi ser på fjärrvärmemarknaden är också den dessvärre ett direkt resultat av monopolliknande marknadssituationen. Våra förslag för en bättre fungerande fjärrvärmemarknad: 1. Klimat- och kundvänlig prismodell: Fjärrvärmebolagen använder idag en uppsjö av olika prismodeller. De flesta har det gemensamt att de är krångligt konstruerade och gör det svårt för kunden att tänka energisnålt och klimatvänligt. Vi efterfrågar därför prismodeller för fjärrvärme som gynnar klimatet och som är begriplig för kunden. Syftet är också att så lite som möjligt av fjärrvärmepriset ska härledas till fasta kost-nader. Detta främjar kundens möjlighet att påverka sin uppvärmningskostnad i jakten på minskad klimatpåverkan. 2. Fjärrvärmenäten bör förberedas för konkurrens både ur ett produktions- och distributionsperspektiv. En möjlig lösning på det är ett så kallat tredjepartstillträde. Att konkurrensutsätta fjärrvärmen skulle minska inlåsningsgraden och riskerna för oskäliga prishöjningar. 5. Överenskommelse i Värmemarknadskommittén 2014. 6. Energiutvinning av avfall är ett resurseffektivt sätt att göra fjärrvärme på eftersom en resurs som annars skulle gått till spillo tillvaratas. Det är alltså ett lågt användande av primära energiresurser. 5
Om fjärrvärmen även fortsatt ska kunna förespråkas brett som en bra uppvärmningsform krävs strukturella förändringar av marknaden, för att få till stånd en bättre prissättning och minskad inlåsningsgrad. Att som värmekund välja fjärrvärme före andra uppvärmningsformer måste löna sig. Om kunden dessutom lyckas minska klimatpåverkan genom att dra ner på sin konsumtion ska det också löna sig. förslag för bättre fjärrvärme Den här rapporten visar hur priset på fjärrvärmen över tid har stigit till i det naturliga monopol som gäller oförsvarbara nivåer. Fastighetsägarna anser att fjärrvärmebolagen sedan marknadens avreglering har utnyttjat sin position som monopolister gentemot sina kunder. En av fjärrvärmens främsta sidor anses vara den ringa påverkan på miljö och klimat som uppvärmningsformen orsakar. Vår granskning visar att det är långt ifrån alla fjärrvärmebolag som håller vad fjärrvärmeförespråkare lovar i klimatsammanhang. På senare år har det tagits en del steg mot en modernare fjärrvärmemarknad där man arbetar mer med återvunnen energi och tillträde till näten för andra aktörer än fjärrvärmebolagen själva. Mycket kvarstår dock att göra, se punkt 1 och 2 ovan. Vi efterfrågar och föreslår formerna för en nödvändig fortsatt omreglering av fjärrvärmemarknaden, som sätter stopp för orimliga prisstegringar, verkar för reducerad miljöpåverkan, och som tillgodoser fjärrvärmekundernas situation på ett bättre sätt. Sammanfattning I årets rapport har vi fortsatt att granska de 60 leverantörer vi började med i och med förra årets rapport. 2013 användes i snitt drygt TABELL 1 MILJÖVÄRDEN, PRISMODELL, STORLEK OCH ÄGARFORM LEVERANTÖR CO 2 -utsläpp 2013 g/kwh CO 2 -utsläpp 2014 g/kwh Andel fossilt bränsle % Andel fast del av prismodellen % Antal anslutningspunkter Ägarform Alingsås 12 8 1 17 1150 Kommun Borås 55 45 0 30 4600 Kommun Eskilstuna 14 10 2 40 5500 Kommun Falkenberg 21 15 1 25 600 Kommun Falun 15 8 1 35 1000 Kommun Gotland 30 20 3 0 1350 Kommun/extern Göteborg 76 50 9 30 23300 Kommun Halmstad 90 85 4 25 3800 Kommun Haninge 0 0 0 0 800 Externt Helsingborg 34 32 0 20 10700 Kommun Huddinge 50 40 0 35 Vill ej uppge Kommun Hudiksvall 12 9 1 50 500 Externt Hässleholm 83 97 3 22 2450 Kommun Järfälla 7 7 1 34 400 Externt Jönköping 76 72 7 40 5800 Kommun Kalmar 8 7 0 45 2900 Kommun/extern Karlshamn 12 13 4 20 1500 Kommun Karlskrona 9 8 0 60 900 Kommun Karlstad 37 37 1 38 1285 Kommun Katrineholm 16 13 1 35 1000 Externt Kristianstad 11 9 0 15 3700 Kommun Kungsbacka 11 10 0 32,6 1300 Extern Landskrona 35 60 3 37 2400 Kommun Linköping 105 93 11 40 9500 Kommun Ljungby 176 186 1 30 2000 Kommun Luleå 18 18 5 30 10000 Kommun Lund 77 87 12 30 8500 Kommun Malmö 124 125 31 0 11000 Externt Nacka 4 7 0 30 Vill ej uppge Externt Norrköping 118 133 10 0 eller 50 5000 Externt Norrtälje 18 27 2 50 700 Kommun Nyköping 31 15 2 0 eller 50 2000 Externt Nynäshamn 12 5 1 49 200 Externt Ronneby 23 12 1 15 900 Kommun Skellefteå 80 81 1 40 4000 Kommun Skövde 94 54 1 21 1600 Kommun Sollentuna 33 76 9 0 2200 Kommun Solna 7 5 1 35 2300 Kommun Stockholm 82 75 11 30 Vill ej uppge Externt Sundsvall 123 84 4 40 3800 Kommun Södertälje 50 49 0 30 2200 Kommun Trelleborg 23 16 1 13 600 Kommun Trollhättan 9 10 0 30 1300 Kommun Tyresö 0 0 0 0 200 Externt Täby 114 64 14 30 Vill ej uppge Externt Uddevalla 111 100 0 49 1800 Kommun Umeå 53 52 2 35 7000 Kommun Upplands Väsby 82 75 14 30 Vill ej uppge Externt Uppsala 235 181 2 0 eller 100 8500 Externt Varberg 8 4 1 10 1700 Kommun Värmdö 6 3 0 300 Externt Västervik 97 131 4 23 3200 Kommun Västerås 196 162 20 35 13000 Kommun Växjö 43 63 4 0 9500 Kommun Ystad 25 29 2 28 1600 Kommun Älmhult 25 28 3 26 800 Externt Ängelholm 25 28 0 20 500 Kommun Örebro 84 95 7 0 5000 Externt Örnsköldsvik 43 43 2 54 3000 Kommun Östersund 36 33 1 40 4500 Kommun 6
5 procent fossilt bränsle för framställning av fjärrvärme. För 2014 är motsvarande siffra strax under 4 procent. Med andra ord har fossilanvändningen sjunkit med drygt 1 procentenhet på ett år då flera av leverantörerna varit framgångsrika med att använda mindre andel fossilt bränsle. Det är positivt. Utsläpp av koldioxid har i medel minskat från 2013 och 2014 med drygt 3 gram/kwh samtidigt som priserna för fjärrvärme fortfarande ökar, men ökningen har stagnerat något. Ljungby, Uppsala och Västerås som har betydligt högre utsläpp av koldioxid än genomsnittet. I andra ändan återfinns Haninge och Tyresö som inte släpper ut någon koldioxid alls. Orsaken till att Ljungby, Uppsala och Västerås hamnar högt är att det som de eldar, den så kallade bränslemixen, till största delen består av torv, avfall och fossila bränslen. Malmö har en förhållandevis hög andel fossilt bränsle på 31 procent. De kommuner som lyckats minska sina koldioxidsläpp mest mellan 2013 och 2014 är Uppsala, som dock fortfarande befinner sig betydligt över medel, och Täby som minskat med 54 respektive 50 gram koldioxid/kwh. Täby ökade å andra sidan sitt utsläpp med lika mycket mellan 2012 och 2013. Nu är Täby tillbaka på 2012 års nivåer. Mellan 2013 och 2014 har Sollentuna ökat sitt utsläpp med 43 gram. Samtidigt är Sollentuna en av de kommuner som klimatkompenserar sin förbränning. Lägst priser återfinns Luleå (93,9 kronor per m 2 och år) medan högst pris återfinns i Lund som har nästan dubbelt så högt pris som Luleå (184 kronor per m 2 och år). Av de ingående 60 kommunerna innehar Lund topplatsen när det gäller prisökning då man på 15 år (1999-2014) höjt priset med 122 %. Nacka, som dock har ett av de högre priserna, har under samma period höjt 14 %. TABELL 2 PRIS OCH PRISÖKNING KOMMUN Priser 2015 Förändring mot 2014 Procentuell ökning av pris 1999-2014 Alingsås 168,06 1,85 60 Borås 163,20 3,18 57 Eskilstuna 137,50 1,51 66 Falkenberg 185,03 1,18 86 Falun 145,20 2,84 37 Gotland 168,78 1,30 69 Göteborg 136,51 3,32 48 Halmstad 155,15 2,53 53 Haninge 171,05 4,85 75 Helsingborg 154,21 2,44 83 Huddinge 147,36 4,30 63 Hudiksvall 169,20 0,00 47 Hässleholm 154,17 0,00 44 Järfälla 162,10 1,93 49 Jönköping 140,89 0,00 40 Kalmar 145,94 2,95 31 Karlshamn 133,85 2,18 40 Karlskrona 163,97 0,77 53 Karlstad 160,84 1,63 50 Katrineholm 161,00 2,17 63 Kristianstad 156,93 2,88 35 Kungsbacka 163,05 4,25 65 Landskrona 150,85 1,06 68 Linköping 147,41 1,80 93 Ljungby 112,89 2,17 16 Luleå 93,90 3,47 44 Lund 183,20 1,70 122 Malmö 155,64 3,78 63 Nacka 170,72 1,04 14 Norrköping 145,30 4,77 99 Norrtälje 164,82 0,00 46 Nyköping 164,50 5,45 57 Nynäshamn 175,78 0,54 63 Ronneby 167,67 0,00 65 Skellefteå 150,50 0,00 71 Skövde 120,74 2,90 31 Sollentuna 156,23 0,00 61 Solna 166,96 0,30 92 Stockholm 170,72 1,04 64 Sundsvall 152,50 0,69 52 Södertälje 175,63 2,92 72 Trelleborg 165,76 4,25 86 Trollhättan 158,12 4,29 68 Tyresö 171,05 4,85 75 Täby 170,72 1,04 64 Uddevalla 156,14 1,75 83 Umeå 149,40 0,42 57 Upplands Väsby 170,72 1,04 53 Uppsala 166,15 4,68 92 Varberg 154,55 1,84 58 Värmdö 175,39 5,01 19 Västervik 153,84 5,69 38 Västerås 140,60 6,43 83 Växjö 145,74 3,13 48 Ystads 156,98 0,00 55 Älmhult 155,38 3,68 52 Ängelholm 162,97 2,58 69 Örebro 159,10 3,37 64 Örnsköldsvik 157,40 1,77 93 Östersund 138,80 1,26 85 7
8 Utdelningsadress: Box 16132, 103 23 Stockholm Besöksadress: Drottninggatan 33, Stockholm Telefon: 08-613 57 00 webb: www.fastighetsagarna.se E-post: info@fastighetsagarna.se