Kapitel 6, 7, o 8: ARP Vägval Från användare till användare. Jens A Andersson (Maria Kihl)



Relevanta dokument
Från användare till användare. (Maria Kihl)

IP Från användare till användare Vägval DNS Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar. Nätprotokoll

Kapitel 6, 7, o 8: IP DNS. Från användare till användare. Jens A Andersson

Kapitel 6, 7, 8 o 9: Data och protokoll. LUNET o SUNET

Kapitel 6, 7, o 8: IP DNS Vägval Från användare till användare Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar.

Brygga HUB. Brygga. Switch

Protokoll i flera skikt Fragmentering Vägval DNS. Jens A Andersson

Kapitel 6, 7, 8 o 9: Internet LUNET o SUNET ARP (1) ARP (2) Jens A Andersson

Kihl & Andersson: Kapitel 6 (+ introduktioner från kap 7, men följ slides) Stallings: 9.5, 14.1, 14.2, Introduktion i 14.3, 16.1

Spanning Tree Network Management Säkerhet. Spanning Tree. Spanning Tree Protocol, Varför? Jens A Andersson

Protokoll i flera skikt Fragmentering Vägval DNS. Jens A Andersson

KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson

Kapitel 6, 7, 8 o 9: LUNET o SUNET

Stora datanät. Maria Kihl

Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) Från applikation till applikation

Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP

Stora datanät Från användare till användare. Jens A Andersson

Från användare till användare ARP. (Maria Kihl)

Spanning Tree Network Management Säkerhet. Jens A Andersson

ETS052 Internet Routing. Jens A Andersson

Hjälpprotokoll till IP

Datakommunikation vad är det?

Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) IPv4, IPv6 Transportprotokoll (TCP) Jens A Andersson

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Lokala nät. Bryggan. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Instuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion

ETSF05 Repetition av KomSys

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap

5 Internet, TCP/IP och Tillämpningar

Nätverksteknik B - Redundans på lager 2

Nätverksteknik A - Introduktion till Nätverk

ETS052 Internet Routing. Jens A Andersson

Följande signaler har kodats med Manchester. Hur ser bitströmmen ut om den inleds med en 0:a?

OSI-modellen. Skiktade kommunikationsprotokoll. OSI-Modellen. Vad är en bra skiktindelning? Fysiska skiktet. Länkskiktet

Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) IPv4, IPv6. Jens A Andersson

Internet LUNET o SUNET. Jämförelse med OSI-modellen. Protokollstack i OSI-modellen (1) Jens A Andersson. Protokoll. Applikation Presentation Session

5 Internet, TCP/IP och Applikationer

Switchade nätverk. Förra föreläsningen. Switch. Hur förmedlar man data? Virtual Circuit Switching (VCS) Datagram (connectionless)

Grundläggande nätverksteknik. F3: Kapitel 4 och 5

Kapitel 6, 7, 8 o 9: Internet LUNET o SUNET ARP (1) ARP (2) Jens A Andersson

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation

ETS052 Internet Routing WILLIAM TÄRNEBERG

Datakommunikation vad är det?

EITF45 Internet Routing JENS ANDERSSON (WILLIAM TÄRNEBERG)

EITF45 Internet Routing JENS ANDERSSON (BILDBIDRAG WILLIAM TÄRNEBERG)

Vad är Internet? - Flera olika slags nät - Vill kunna kommunicera över dessa nät - Vad gör man?

Kapitel 3 o 4. Tillförlitlig dataöverföring. (Maria Kihl)

Övning 5 ETS052 Datorkommuniktion Routing och Networking

Datakommunikation. Nätskiktet. Routers & routing

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Felkorrektion. Att bekräfta paket. Jens A Andersson (Maria Kihl)

EITF45 Internet Routing JENS ANDERSSON (WILLIAM TÄRNEBERG)

Internet LUNET o SUNET. Jens A Andersson

Nätverkslagret - Intro

Övning 5 EITF25 & EITF Routing och Networking. December 5, 2017

Grundläggande datavetenskap, 4p

Tentaexempel. Maria Kihl

Internetprotokollen. Maria Kihl

DA HT2011: F18. Länklagret och uppkopplingstekniker Ann-Sofi Åhn

ETSF05 Internetprotokoll. Jens Andersson

Webbteknik II. Föreläsning 4. Watching the river flow. John Häggerud, 2011

IP grunder och arkitektur

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap

Datasäkerhet och integritet

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT)

Denna genomgång behandlar följande: IP (v4) Nätmasken ARP Adresstilldelning och DHCP

Lokala nät Ethernet o 802.x. (Maria Kihl)

Skriftlig tentamen i kursen TDTS04 Datornät och distribuerade system kl. 8 12

Internet i verkligheten. Emma Fitzgerald

Svar till SSNf angående projekt SKA 3.1, Säker Kund Anslutning. 12 Mars 2008 Version 3.0

Datakommunikation I 5p

Föreläsning 5. Vägval. Vägval: önskvärda egenskaper. Mål:

Grundläggande rou-ngteknik. F2: Kapitel 2 och 3

Föreläsning 4: Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll Transportprotokoll. Jens A Andersson

2D1395, Datasäkerhet. GF3 Paketfiltrering

TDDD80. Mobila och sociala applikationer Introduktion HTTP,SaaS. Anders Fröberg Institutionen för Datavetenskap (IDA)

Beijer Electronics AB 2000, MA00336A,

DIG IN TO Nätverksteknologier

Ad-Hoc Nätverk. Christer Corneliusson Ett arbete i kursen Datakommunikation och Distribuerade System VT- 2005

Föreläsning 4: Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll Transportprotokoll. Emma Fitzgerald

Ethernet-anslutning. För mer information om skrivarens Ethernet-funktion klickar du på avsnittet nedan: Ethernet-lampor. nätverkskonfigurationssida

Tentamen i Datorkommunikation den 10 mars 2014

Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll IP. Felkorrektion. Att bekräfta paket. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Kihl & Andersson: , Stallings: , , DHCP beskrivs även bra på

DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning

1. Internets Applikationer 8 poäng

Övning 5 EITF25 & EITF Routing och Networking. October 29, 2016

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

============================================================================

5. Internet, TCP/IP tillämpningar och säkerhet

Övning 5 ETS052 Datorkommuniktion Routing och Networking

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: , 14-19

DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning

Namn: (Ifylles av student) Personnummer: Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

DIG IN TO Nätverksteknologier

3) Routern kontrollerar nu om destinationen återfinns i Routingtabellen av för att se om det finns en väg (route) till denna remote ost.

IPv6 Jonas Westerlund Institutionen för Informationsbehandling Åbo Akademi, Åbo, Finland

Internetprotokollen. Maria Kihl

Nät med flera länkar. Vägval. Enklaste formen av kommunikation:

IPv6 Jonas Aronsson 3TEa

Informationsteknologi sommarkurs 5p, Datakommunikation

Transkript:

Kapitel 6, 7, o 8: ARP Vägval Från användare till användare Jens A Andersson (Maria Kihl)

Att skicka data över flera länkar All data som skickas mellan två slutnoder kommer att passera flera vägväljare och länkar på vägen. 2

Paketförmedlad dataöverföring Två typer av dataöverföring: Förbindelseorienterad Förbindelsefri 3

Nätprotokoll sändare mottagare applikation applikation nät nätprotokoll vägväljare nät nätprotokoll nät länk länk länk fysisk länk fysisk länk fysisk länk 4

Lösning: Transportprotokoll applikation transport nät länk fysisk länk applikationsprotokoll transportprotokoll applikation transport nät länk fysisk länk 5

Från IP-adress till MAC-adress (1) I Internet används Address Resolution Protocol (ARP) vid översättningen mellan IP-adress och fysisk adress i ett lokalt nät (ex. Ethernet eller 802.x-nät). ARP samlar alla IP/MAC-adresspar i en tabell, en cache. När IP skall skicka ett paket, skickar den en förfrågan till ARP för att ta reda på MAC-adressen till nästa nod. 6

Från IP-adress till MAC-adress (2) Om ARP saknar den efterfrågade MAC-adressen i sin tabell, skickar den ett ARP request message till samtliga datorer anslutna till det lokala nätet. ARP request IP v.x.y.z A B C D 7

Från IP-adress till MAC-adress (3) Den dator som har IP-adress v.x.y.z svarar med ett ARP reply message som innehåller datorns MAC-adress. ARP reply MAC a:b:c:d:e:f A B C D 8

Från IP-adress till MAC-adress (4) Om IP-adressen tillhör ett annat nät skickas paketet till den vägväljare som kopplar ihop det lokala nätet med omvärlden. A B C D E F G H Nätet Vägväljare för nätlagret = router 9

Hur väljs en väg för paketen? I stora datanät finns det oftast flera möjliga vägar för ett paket. 10

Vägvalsalgoritmer Vägväljarna använder en vägvalsalgoritm för att hitta en väg genom nätet. Syftet med vägvalsalgoritmen är att hitta den bästa möjliga vägen genom nätet för varje sändarmottagarpar. Vägvalsalgoritmen måste också klara av förändringar i nätet. 11

Nätgraf I vägvalsalgoritmerna används en nätgraf som består av noder och länkar. A B C D E 12

Nätgraf forts. Varje länk i grafen har en kostnad som anger hur dyrt det är att skicka ett paket över länken. A 2 B 3 C 1 D 1 3 1 E 1 13

Länkkostnad Länkkostnaden kan bero på flera saker: Kapacitet Belastning Sträcka Utbredningsmedium Osv... 14

Least-hop path Least-hop path fungerar bäst om alla länkar har samma kostnad. Den väg som innehåller minst antal steg är bäst. A B C D E 15

Least-cost path I Least-cost path väljs de vägar ut som kostar minst. A 2 B 3 C 1 D 1 3 1 E 1 16

Flooding I Flooding skickas ett inkommande paket ut på samtliga länkar. En hop-count används för att inte skapa loopar. B 17

Protokoll i flera skikt Genom att använda flera protokoll som har sina specifika uppgifter kan dataöverföringen bli enklare och mer flexibel. Det blir lättare att utveckla nya applikationer och protokoll eftersom de inte behöver kunna allt. 18

OSI-modellen (1) I mitten på 70-talet startade ISO ett projekt för att standardisera datorprotokollen. 1983 presenterades Open Systems Interconnection (OSI) Reference Model. OSI-modellen är modell (framework) för hur datorprotokoll skall utvecklas. 19

OSI-modellen (2) OSI-modellen innehåller 7 skikt el. nivåer (layers). Applikation Presentation Session Transport Nät Länk 7 6 5 4 3 2 Fysisk 1 20

Protokollstack i OSI-modellen (1) Sändare Applikation Data Protokoll Mottagare Applikation Presentation Presentation Session Session Transport Transport Nät Länk Fysisk Brygga,Switch Länk Fysisk Fysisk Nät Länk Fysisk 21

Switchar används inom ett nät 22

Protokollstack i OSI-modellen (2) Sändare Applikation Data Protokoll Mottagare Applikation Presentation Presentation Session Session Transport Nät Router Nät Transport Nät Länk Länk Länk Länk Fysisk Fysisk Fysisk Fysisk 23

Routers används mellan nät med samma nätprotokoll. IP-nät IP-nät 24

Protokollstack i OSI-modellen (3) Sändare Applikation Data Gateway Applikation Mottagare Applikation Presentation P. P. Presentation Session S. S. Session Transport T. T. Transport Nät Nät Nät Nät Länk Länk Länk Länk Fysisk Fysisk Fysisk Fysisk 25

Gateways används mellan nät med olika applikationsprotokoll IP-nät Telenätet 26

Vad händer med informationen? Antag att ett användarapplikation har ett meddelande den vill sända till en annan användare. Vad händer med detta meddelandet i de olika protokollen på vägen från sändare till mottagaren? router Nät 1 Nät 2 27

Sändarsidan applikation transport AH S AH S data nät NH S TH S TH S AHS data länk LH S NH S TH S data AH S fysisk länk 11010101100011100011... 28

Switchar Ethernet-switchar ändrar normalt inte någon header. till utgående länk LH S Ny länkheader = NH S TH S AH S LH S NH S TH S AH S gammal länkheader 11010101100... fysisk länk 29

Router Routern gör en ny länk-header som passar. Nät-header är i princip(?) oförändrad. till nästa nät LH U NH S TH S NH S LH X TH S AH S AH S ny(a) header(s) gamla headers 11010101100... fysisk länk 30

Mottagarsidan applikation AH S transport TH S AH S nät NH Z TH S AH S länk LH U NH Z TH S AH S fysisk länk 110100111011000011... 31

Fragmentering Om det kommer data från ett övre skikt som inte får plats i ett enda datapaket sker så kallad fragmentering. Skikt 1 H1 data Skikt 2 H2 H1+data H2 data 32

Hopsättning På mottagarsidan sätts datan ihop igen. Skikt 1 H1 data Skikt 2 H2 H1+data H2 data 33

Ett nät på OSI-nivå 1 AA B D A C DD I II switch III router IV LAN BB C C A B CC 34

Samma nät med VLAN-teknik på OSI-nivå 2... I II III I III IV AA A A B BB B II III IV I II C CC CC D DD 35

Och på OSI-nivå 3... router A B C D 36

Spanning Tree Protocol, Varför? En brygga använder flooding för utsändning av alla broadcast-ramar multicast-ramar alla ramar vars destinationsport är okänd Inga loopar får förekomma i ett bryggat nät Redundans/backup-länkar medför loopar 37

Spanning Tree Protocol, exempel(1) brygga brygga 38

Spanning Tree Protocol, exempel(2) brygga brygga 39

STP: Algoryhme I think that I shall never see A graph more lovely than a tree First the Root must be selected By its ID it is elected A tree whose crucial property Is loop-free connectivity A tree which must be sure to span So packets can reach every LAN Least cost paths from Root are traced. In the tree these paths are placed A mesh is made by folks like me Then bridges find a spanning tree. 40

Spanning Tree Protocol (1) 41

Spanning Tree Protocol (2) 42