ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 25/03 Mål nr A 56/03



Relevanta dokument
ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 26/08 Mål nr A 54/08

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 15/03 Mål nr B 43/02

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 99/06 Mål nr A 137/05

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 10/06 Mål nr A 162/04

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 101/08 Mål nr B 35/08

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 13/12 Mål nr A 19/12

Lag (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder

Arbetsrättslig beredskapslag (1987:1262)

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 32/09 Mål nr A 216/08

MBL Lag om medbestämmande i arbetslivet

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 48/10 Mål nr A 202/09

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 14/16 Mål nr B 21/16

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 56/12 Mål nr B 96/12

DOM Stockholm

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 31/16 Mål nr A 47/16 A 48/16, A 49/16 A 50/16, A 51/16 A 52/16, A 53/16 A 54/16 och A 55/16

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 43/07 Mål nr B 120/06

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 16/06 Mål nr A 35/05

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 13/03 Mål nr A 52/94 A 54/94, A 227/94 och A 89/97

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 38/00 Mål nr A 54/99

Prop. 1981/82: 71. Regeringens proposition 1981/82: 71. om ny anställningsskyddslag m.m.; beslutad den 12 november 1981.

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 38/13 Mål nr A 77/12

TMF:s guide till STUDIELEDIGHETSLAGEN

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 12/06 Mål nr A 29/05

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 83/03 Mål nr A 12/03

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 44/07 Mål nr A 23/06

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 14/03 Mål nr A 72/02

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 66/07 Mål nr A 56/06

ARBETSDOMSTOLEN Beslut 75/15 Mål nr A 28/15

Lag (1982:80) om anställningsskydd

Om konflikten inträffar Allt en måleriföretagare behöver veta.

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 66/15 Mål nr A 164/14

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 17/16 Mål nr B 26/15

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 81/13 Mål nr A 183/12

ARBETSRÄTT. Daniel Nordström

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 6/07 Mål nr B 100/05. Lagrum: 41 lag (1982:80) om anställningsskydd

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 58/06 Mål nr A 60/06

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 111/03 Mål nr A 29/03 Mål nr A 30/03 Mål nr A 31/03

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 24/05 Mål nr A 42/04

Kommittédirektiv. Konsekvenser och åtgärder med anledning av Laval-domen. Dir. 2008:38. Beslut vid regeringssammanträde den 10 april 2008

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 29/07 Mål nr A 2/06

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 73/10 Mål nr A 263/09

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

DOM Meddelad i Stockholm

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 45/08 Mål nr A 31/07

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 58/08 Mål nr B 80/07

ATL. Arbetstidslag. I lydelse fr.o.m samt. Arbetstidsförordning. I lydelse fr.o.m

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 4 november 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Översyn av lex Laval (SOU 2015:83).

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 93/11 Mål nr A 241/10

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 43/14 Mål nr B124/14

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 111/04 Mål nr A 268/04

DOM Meddelad i Stockholm

Förhandlingsprotokoll Förhandlingsprotokoll Förhandlingsprotokoll

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 116/05 Mål nr A 183/03

AD 1977 Nr 216. Nr 216. Svenska Industritjänstemannaförbundet. mot. Bengt Thörns Verktygs Aktiebolag i Farsta.

KHA 94 Kommunalt Huvudavtal

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 63/15 Mål nr A 190/14

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 72/07 Mål nr A 116/06

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 3/11 Mål nr A 251/09

FÖRBUNDSINFO. Ny diskrimineringslag 1 januari 2009 nyheter på arbetslivets område

TMF:s guide till FEM LEDIGHETSLAGAR

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2013: Mål nr B 6/11

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 25/06 Mål nr A 60/05

DOM Stockholm

Avtalsplan Avtalsförhandlingar 2011/2012

Eftergift av rätt till ersättning enligt tvingande kollektivavtalsbestämmelser

Uppsägning på grund av personliga skäl

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 5/10 Mål nr Bxxx/08

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS. MOTPART Staten genom Kronofogdemyndigheten Solna

Kollektivavtal. Samverkan. En övergripande samverkansgrupp inrättas som permanent forum för avstämning av frågor som är STB-övergripande

:1351. Motion. a\' Margit Odelsparr och Karl Erik Olsson om slutande av kollektivavtal med arbetstagare i statens tjänst

meddelad i Stockholm den 2 maj 2003 B E. O. Offentlig försvarare och ombud: advokaten B. S.

Ert datum. ML är född 1992 och var vid tiden för gärningarna 20 år fyllda.

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 53/10 Mål nr B 63/09

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 50/07 Mål nr A 117/07

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

DOM Stockholm

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 56/07 Mål nr A 90/06

Regeringens proposition 2005/06:185

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 30/07 Mål nr A 200/05

Granskning av AB Storstockholms lokaltrafik och Citypendeln AB:s avtal om pendeltågtrafik

DOM Stockholm

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 35/16 Mål nr A 243/14

Frågor? Kontakta Rådgivningen: FAQ om Flexpension

PROTOKOLL Handläggning i Malmö. RÄTTEN Rådmannen Ann-Louise Roos, även protokollförare

DOM Meddelad i Stockholm

*Lokförarbladet* nr 39, Juni 2013, Facklig medlemsinformation från SEKO Lok på Stockholmståg. Centrala förhandlingarna. Insändare från Västtrafik

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 50/04 Mål nr A 8/03

/1186 Processrådet Carolina Andersson KO-sekretariatet. Saken Överträdelser vid telefonförsäljning av rakprodukter

DOM Meddelad i Härnösand

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 37/16 Mål nr A 33/15

Stadsdelsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen. Ulla Thorslund stadsdelsdirektör Ulla Cadwalader personalchef

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

Enhetsanslutna föreningar uppmanas att föra denna information vidare, tack!

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

BESLUT Meddelat i Malmö

Transkript:

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 25/03 Mål nr A 56/03 Sammanfattning En arbetstagarorganisation har varslat en arbetsgivarorganisation och fyra av dess medlemsföretag om stridsåtgärd. Något kollektivavtalsförhållande föreligger inte mellan organisationerna och inte heller mellan arbetstagarorganisationen och de berörda företagen. Interimistisk prövning av stridsåtgärdens tillåtlighet. Postadress Telefon Box 2018 08-617 66 00 kansliet@arbetsdomstolen.se 103 11 STOCKHOLM Telefax www.arbetsdomstolen.se Besöksadress 08-617 66 15 Stora Nygatan 2 A och B

2 ARBETSDOMSTOLEN BESLUT Beslut nr 25/03 2003-03-17 Mål nr A 56/03 Stockholm KÄRANDE ALMEGA Tjänsteförbunden, Box 16105, 103 22 STOCKHOLM Ombud: chefsjuristen Claes Ennerberg, ALMEGA AB, samma adress SVARANDE Storstockholms Transportarbetaresyndikat av SAC, c/o Stockholms LS, Bergsundsgatan 10, nb, 117 37 STOCKHOLM Ombud: advokaten John Norder, Kommendörsgatan 38, 1 tr, 114 58 STOCKHOLM SAKEN Stridsåtgärd; nu fråga om interimistiskt förordnande ALMEGA Tjänsteförbunden är en arbetsgivarorganisation för företag inom bl.a. spårtrafikbranschen. Storstockholms Transportarbetaresyndikat av SAC (syndikatet) är en arbetstagarorganisation med medlemmar inom bl.a. samma bransch. Något kollektivavtalsförhållande föreligger inte mellan dessa organisationer och inte heller mellan syndikatet och medlemsföretagen i ALMEGA tjänsteförbunden. Syndikatet varslade i en skrivelse den 6 mars 2003 ALMEGA Tjänsteförbunden och dess medlemsföretag Citypendeln AB, Connex AB, Roslagståg och SJ AB om stridsåtgärder. Skrivelsen hade följande innehåll. Storstockholms Transportarbetaresyndikat av SAC varslar härmed om konfliktåtgärder i enlighet med MBL 45. Konfliktåtgärderna vidtas i form av strejk den 18 mars mellan klockan 00.00 och 24.00. Samtidigt varslas om blockad mot övertid, mertid, nyanställning och förflyttning och omplacering den 18 mars 2003 kl. 00.00-24.00. Konfliktåtgärderna vidtas som en protest mot avregleringen och privatiseringen av järnvägs- och kollektivtrafikbranschen i Europa och de effekter detta får på anställningsförhållanden, arbetsmiljö och samhället. Konfliktåtgärderna vidtas på uppmaning och i sympati med det fackliga transportsamarbetet mellan CGT-SFF (Spanien), SUD-Rail (Frankrike), RMT (Storbritannien), FLTU, ORSA och USC (samtliga Italien) och SAC-Transport. Stridsåtgärderna berör samtliga medlemmar i branschen.

3 I en skrivelse den 12 mars 2003 från Almega Tjänsteförbundens Branschstyrelse Spårtrafik och de berörda företagen till syndikatet anfördes i huvudsak följande. De varslade stridsåtgärderna har ett politiskt syfte. För att kunna ses som en godkänd protest- eller demonstrationsåtgärd måste den vara kortvarig någon eller några timmar. Det framgår tydligt av Arbetsdomstolens rättspraxis på området. Ert varsel om stridsåtgärder omfattar ett helt dygn, vilket kraftigt överstiger gränsen för vad som kan godtas för en aktion som den nu aktuella. Ett ikraftträdande av stridsåtgärderna med dess långa varaktighet är enligt arbetsgivarsidans uppfattning således olovlig. Stridsåtgärderna medför också betydande problem och kostnader för berörda företag. Mot denna bakgrund hemställer Almega Tjänsteförbunden Branschstyrelse Spårtrafik och undertecknade företag att Storstockholms Transportarbetaresyndikat av SAC väsentligt inskränker sin aktion till en eller två av er angivna timmar under det aktuella dygnet. Syndikatet svarade samma dag i huvudsak följande. Vi har valt att vidta en konfliktåtgärd som är 24 timmar lång. Vi vet att det kan betraktas som långt men vi anser att det inte finns några lagliga hinder att genomföra konflikten. Vi hävdar att p.g.a. branschens utformning och de speciella omständigheterna som råder skulle en åtgärd som är mer begränsad i tid inverka desto menligare på trafiken. Vi vidhåller att konfliktåtgärden har ett politiskt syfte och inte riktar sig mot de beröra företagen. I en ansökan om stämning på syndikatet som kom in till Arbetsdomstolen den 13 mars 2003 har ALMEGA Tjänsteförbunden yrkat att Arbetsdomstolen fastställer att de av Storstockholms Transportarbetaresyndikat av SAC varslade stridsåtgärderna kl. 00-24 tisdagen den 18 mars 2003 är olovliga. Vidare yrkades att Arbetsdomstolen skulle fastställa att Storstockholms Transportarbetaresyndikat av SAC genom sitt varsel bryter mot 42 medbestämmandelagen samt är skyldigt att utge ersättning för uppkommen skada med belopp som senare kommer att preciseras. ALMEGA Tjänsteförbunden har även yrkat att Arbetsdomstolen interimistiskt skall förordna att de varslade stridsåtgärderna den 18 mars 2003 inte får genomföras innan domstolen prövat om dessa är tillåtna. ALMEGA Tjänsteförbunden anförde i stämningsansökan, där svarandeparten benämns SAC, i huvudsak följande. Som framgår av varslet kan stridsåtgärderna karaktäriseras som såväl politiska som fackliga riktade mot såväl utländska som inhemska förhållanden.

4 De varslade stridsåtgärderna framstår främst som en protest- och demonstrationsåtgärd. Stridsåtgärderna är emellertid inte kortvariga utan skall pågå ett helt dygn. Enligt vad som hittills framkommit från berörda bolag medför stridsåtgärderna att sammanlagt ca tjugo medlemmar i SAC inte kommer att utföra arbete under aktuellt dygn, varav tio arbetstagare i Connex Tunnelbanan AB och sju arbetstagare i Citypendeln AB. Genom att dessa inte arbetar ifrågavarande dygn blir konsekvenserna omfattande för Connex Tunnelbanan AB vad gäller tunnelbanetrafiken på den s.k. gröna linjen på grund av sex strejkande tågförare. De strejkande tågförarna tjänstgör på flera olika tåg under sina pass. Deras frånvaro får en dominoeffekt, vilket innebär att fem sju tåg ställs in helt samt att det i övrigt blir fråga om omfattande trafikstörningar genom oregelbunden trafik, främst under eftermiddagen. Cirka 200 000 trafikanter, som normalt trafikerar den gröna linjen under aktuell tid, kommer härigenom att beröras av stridsåtgärderna. Med beräkningen att fem sju tåg är ur trafik under eftermiddagen kommer ungefär 5 000 till 7 000 resenärer hela tiden att drabbas av trängsel och kraftiga förseningar. - - - För Connex Tunnelbanan föreligger också en uppenbar risk för böter på ca 50 000 100 000 kr till Storstockholms Lokaltrafik SL- för brott mot trafikavtalet i nu aktuell omfattning. Konsekvenserna av stridsåtgärderna för Citypendeln AB blir att fyra tåg i värsta fall åtta tåg får ställas in samt en pendelstation blir obemannad mellan kl. 06.00 och 12.00. Förlorade biljettintäkter från resenärer blir en direkt ekonomisk följd av stridsåtgärderna. Den i sammanhanget långa tiden ett dygn gör att stridsåtgärderna får anse mista karaktären av en protest- och demonstrationsåtgärd. Enligt förbundets inställning saknar SAC rättsligt stöd för sin uppfattning att den typ av fackligpolitisk åtgärd det här är fråga om är tillåten för ett helt dygn. Mot bakgrund av de rättsgrundsatser som framgår i Arbetsdomstolens rättspraxis på området görs gällande att de varslade stridsåtgärderna är olovliga. De principer som får anses gälla för en facklig organisations rätt till protest- och demonstrationsåtgärder i kollektivavtalsförhållanden måste också gälla vid motsvarande åtgärder där något kollektivavtalsförhållande inte gäller mellan parterna. De varslade åtgärderna strider mot medlemmarnas arbetsskyldighet enligt anställningsavtalen. Genom åtgärderna inskränks också under ett helt dygn den affärs- och arbetsledningsrätt, som enligt kollektivavtal tillkommer arbetsgivarna. De berörda bolagen är genom sitt medlemskap i förbundet bundna av kollektivavtal mellan förbundet och SEKO/ST/CF. De enskilda anställningsavtalen hämtar sitt innehåll från kollektivavtalen.

5 Även om domstolen gör den bedömningen att problemen kan betecknas som små för Connex Tunnelbanan AB och Citypendeln AB gör förbundet gällande att stridsåtgärderna ändå skall bedömas som otillåtna på grund av att dessa gäller ett helt dygn trots att det får anses röra sig om en protest- och demonstrationsåtgärd. Sambandet mellan stridsåtgärderna och vad SAC vill uppnå är otydligt. I sådant fall bör utrymmet vara mindre för lagligheten av att använda stridsåtgärder på det sätt som nu sker. Syftet med stridsåtgärderna, som det anges av SAC, torde också rimligen kunna bli tillgodosett om de begränsas till en eller två timmar under förutsättning att stridsåtgärdernas konsekvenser blir minimala. Arbetsgivarsidan gör också gällande att SAC genom sina varslade stridsåtgärder bryter mot 42 MBL och därmed är skadeståndsskyldigt, jämlikt 54 MBL. Arbetsdomstolen har den 17 mars 2003 hållit ett särskilt sammanträde för behandling av arbetsgivarsidans yrkande om interimistiskt förordnande. Vid sammanträdet har syndikatet bestritt käromålet i dess helhet, så ock yrkandet om interimistiskt förordnande. Till utveckling av sin talan har parterna anfört i huvudsak följande. ALMEGA Tjänsteförbunden Arbetsgivarsidan vidhåller den inställning i fråga om stridsåtgärdernas lovlighet och verkningar som redovisats i stämningsansökan. Storstockholms Transportarbetaresyndikat av SAC Även om den varslade strejken är en protest- och demonstrationsåtgärd har den även en facklig bakgrund, nämligen att tillvarata medlemmarnas fackliga intressen och skydda medlemmarna från de negativa konsekvenserna en avreglering och privatisering innebär för arbetsförhållanden och för arbetsmiljön. Arbetsgivarsidans invändning mot stridsåtgärdernas längd avser deras omfattning i tiden, 24 timmar. Detta är en begränsad tid. En kortare strejk skulle vara mer skadlig eftersom förarna vid en sådan skulle stanna tågen vid någon station då strejken påbörjas, vilket skulle leda till totalstopp i trafiken. För trafikanterna innebär den varslade åtgärden endast att de kan få vänta fem tio minuter för att komma med ett tåg. De strejkande utgör bara någon procent av arbetstagarna, vilket kan jämföras med att omkring fem procent är sjukskrivna. Det bestrids att den varslade strejken skulle få en sådan dominoeffekt som påståtts. Det bestrids att strejken skulle kunna innebära att Connex Tunnelbanan tvingas utge böter på 50 000 100 000 kr till Storstockholms Lokaltrafik-SL

6 för brott mot trafikavtalet. De flesta avtal innehåller en force majeur-klausul som befriar från skadestånd eller andra påföljder vid bl.a. strejk. Till skillnad från ALMEGA kan syndikatet inte finna att Arbetsdomstolens praxis skulle visa att den varslade strejken skulle vara olovlig. Skäl Syndikatet varslade om stridsåtgärder i form av framför allt strejk den 18 mars 2003 mellan kl. 00.00 och 24.00. Enligt syndikatet vidtas åtgärderna som en protest mot avregleringen och privatiseringen av järnvägs- och kollektivtrafikbranschen i Europa och de effekter detta får på anställningsförhållanden, arbetsmiljö och samhället. De vidtas på uppmaning av och i sympati med det europeiska fackliga samarbetet mellan organisationer i Spanien, Frankrike, Storbritannien och Italien. Ostridigt är att det inte föreligger något kollektivavtalsförhållande mellan å ena sidan syndikatet och å andra sidan arbetsgivarorganisationen eller dess berörda medlemsföretag. I 2 kap. 17 regeringsformen föreskrivs att förening av arbetstagare samt arbetsgivare och förening av arbetsgivare äger rätt att vidtaga fackliga stridsåtgärder, om annat ej följer av lag eller avtal. Regler om fredsplikt finns i medbestämmandelagen. Dessa regler gäller emellertid endast den fredsplikt som följer av att kollektivavtal träffas. Syftet med dessa regler är inte att begränsa möjligheterna till självständigt fackligt uppträdande, även i fråga om stridsåtgärder, av dem som sammansluter sig i en annan organisation än den som sluter kollektivavtal för arbetsplatsen (prop. 1975/76:105 Bil. 1 s. 273). Vissa regler som innefattar begränsningar i rätten att vidta stridsåtgärder finns också i 23 lagen om offentlig anställning, vilka dock är utan betydelse i detta mål. Det finns inga lagregler innefattande begränsningar i rätten att vidta stridsåtgärder i ett fall som det nu aktuella. Det har emellertid inte ansetts som helt klart hur långt föreskriften i 2 kap. 17 regeringsformen sträcker sig. En uppfattning är att kravet på stöd i lag eller avtal för begränsning av rätten att vidta stridsåtgärder sannolikt endast avser stridsåtgärder med syften av traditionellt facklig art (Sigeman i Arbetsrätten i Norden, 1990, s. 359). Det har dock också framhållits att det saknas belägg för att det i svensk rätt skulle upprätthållas någon allmän inskränkning motsvarande den danska principen att en stridsåtgärd är lovlig endast om den fullföljer ett rimligt fackligt syfte (Schmidt, Facklig arbetsrätt, 1997, s. 233). Arbetsdomstolen finner inte anledning att närmare uppehålla sig vid denna frågeställning. Arbetsgivarsidan har liksom arbetstagarsidan uppgett att stridsåtgärderna kan karaktäriseras inte bara som politiska utan även som fackliga. Vid sådant förhållande måste det enligt Arbetsdomstolens mening mot bakgrund av den nämnda bestämmelsen i regeringsformen finnas ett uttryckligt stöd för att domstolen skall finna att de varslade stridsåtgärderna är olovliga och något sådant stöd finns inte.

7 Det kan inte heller antas att berörda arbetstagares anställningsavtal skulle bygga på sådana förutsättningar att de på den grunden skulle vara förhindrade att delta i en sådan av syndikatet beslutad aktion som det är fråga om i målet. Det anförda leder till att arbetsgivarsidans yrkande om interimistiskt förordnande skall lämnas utan bifall. Slut ALMEGA Tjänsteförbundens yrkande om interimistiskt förordnande lämnas utan bifall. Ledamöter: Hans Tocklin, Lars Dirke, Inga Britt Lagerlöf, Anders Sandgren, Ola Bengtson, Hans Wahlström och Henry Sjöström. Enhälligt. Sekreterare: Aneta Blåder