20090304 A.Gemfors Kartläggning av IT inom ståindustrin i Bergslagen Bakgrund Inom ramen för Sandbacka Parks Projekt FindIT - Forum for Industrial IT Solutions - har en kartläggning av IT verksamheten inom regionens stålindustri, inkl väsentliga leverantörsföretag gjorts. Syftet har varit att skapa en solid plattform för framtida satsningar inom projektet, men också att tydliggöra och förankra projektets arbete inom dessa grupper. Med Industrial IT avses i projektet all IT-verksamhet, d.v.s allt från övergripande system för företagsstyrning till processnära system och automation. Kartläggningen omfattar bl.a en bedömning av verksamhetens omfattning i form av kostnader, antal anställda och typ av system. Vidare vilka leverantörer- främst konsultbolag- som förekommer, deras inriktning, antalet sysselsatta inom regionen och mot stålsektorn. Speciell tonvikt har lagts på mindre leverantörer och leverantörer med lokal förankring. Kartläggningen har främst genomförts i form av diskussioner/ intervjuer med ett stort antal beslutsfattare i såväl stål- som konsultföretag. En lista på deltagande företag finns i bilaga 1. IT verksamheten, omfattning och kostnader Några siffror på riksnivå Någon bra och samlad bild av IT verksamhetens omfattning i olika svenska företag finns ej. Olika undersökningsföretag brukar ange att kostnaden för IT verksamheten varierar mellan 1-5% av ett företags omsättning, med stora variationer beroende på bl.a bransch. Några entydig definition av IT kostnader finns dock ej, vidare kan det meningsfulla i att relatera dessa kostnader till omsättningen ifrågasättas. Vad gäller omsättning för olika leverantörsgrupper finns dock bättre statistik. Branschorganisationen IT och telekomföretagen anger för 2006 totala omsättningen för branschföretagen till ca 370 mdr kr fördelat på hårdvaruåterförsäljning och service: 113 mdr kr, tele- och datakommunikationstjänster: 127 mdr kr och programvaruprodukter och IT-tjänster: 138 mdr kr.
ITPS (Institutet för Tillväxtpolitiska idéer) säger i en studie för 2005 att omsättningen för IT relaterade tjänsteföretag uppgick till 350 mdr kr, fördelat på konsultverksamhet (System, programvara.. ) 143 mdr, partihandel ( datorer, telefoner,.. ): 117 mdr och telekommunikation 87. Ovannämnda siffror avser i allt väsentligt traditionell IT, och omfattar i stort inte processnära IT och automation även om gränserna är flytande. Vad gäller antalet IT konsulter i landet redovisar ITPS att antalet under tiden 1993-2005 varierat mellan 70 och 120.000 med en markant topp 2001. År 2005 var antalet 85.000 vilket motsvarade 2,1% av samtlig sysselsatta i Sverige. Även dessa siffror exkluderar i stort automationskonsulter Antal IT-konsulter i Sverige 1993-2005 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Källa: ITPS- Elektronikindustri och IT-relaterade tjänsteföretag 2004 och 2005, och egna beräkningar Siffror på Regionnivå Regionens stålföretag: Till regionens stålföretag räknas Sandvik Materials Technology, Ovako, SSAB Tunnplåt, Outokumpu, Erasteel och Fagersta Stainless. Den sammanlagda omsättningen för dessa företags stålrelaterade verksamhet uppgick 2007 till ca drygt 150 mdr. IT-kostnaden (exkl automation), baserad på företagens egna uppgifter ligger på 1,5-1,8 mdr. Tillkommer kostnader för automation uppskattningsvis 0,5-0,8 mdr, d.v.s sammantaget 2-3 mdr årligen.
En avsevärd del av aktuella företags verksamhet finns inom regionen, men flertalet företag bedriver också stor verksamhet utanför regionen. Den IT verksamhet som direkt kan relateras till regionen uppskattas till ca 1-1,3 mdr. Tillkommer automation för 0,3-0,5 mdr. (De ovan redovisade kostnaderna avser främst den centrala IT enhetens kostnader. IT kostnader ute i verksamheten redovisas ofta ej som IT-kostnader.) Antal anställda i dessa företag, som arbetar med drift, förvaltning och utveckling i regionen uppgår till ca 450-500 personer (observera att endast en del av personalen inom Sandvik SD och Sandvik IT är hänförbara till stålsidan) Tillkommer 50-75 personer för automation. Regionens konsultföretag Totala antal IT konsulter i Gävleborgs och Dalarnas län var år 2005, ca 2000 enligt ITPS. Jämfört med totalt antal sysselsatta i respektive län motsvarar detta 1,0 resp 0,7%, d.v.s avsevärt lägre andel IT konsulter än riksgenomsnittet som ligger på 2,1%. Andelen IT konsulter är högst i Stockholm där de utgör 4,2% av totalt antal sysselsatta. Jämförelsen bör dock hanteras med försiktighet, beroende på att vissa stålföretag har en stor andel egen IT personal. Exempelvis har Sandvik två interna konsultföretag - Sandvik System Developement och Sandvik Information Technology - med sammanlagt ca 500 personer.
Antal sysselsatta inom IT-konsultverksamhet och totalt antal sysselsatta Länsvis uppdelning år 2005 Län Sysselsatta inom IT konsultverksamhet Totalt sysselsatta Andel IT konsulter Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt % Stockholms län 29172 11550 40722 499295 472495 971790 4,2% Skåne län 7637 2521 10158 259904 243258 503162 2,0% Västernorrlands län 1518 561 2078 58180 53212 111392 1,9% Kronobergs län 1150 442 1592 48001 41031 89032 1,8% Västra Götalands län 9376 3321 12697 380611 345949 726560 1,7% Blekinge län 749 401 1150 36055 31655 67710 1,7% Östergötlands län 2270 709 2979 96506 84995 181501 1,6% Västmanlands län 1269 456 1725 59465 52830 112295 1,5% Jämtlands län 640 207 847 30245 27805 58050 1,5% Uppsala län 1267 358 1625 62685 63133 125818 1,3% Västerbottens län 1160 283 1443 61076 55318 116394 1,2% Värmlands län 1078 325 1403 61565 55706 117271 1,2% Norrbottens län 898 405 1303 58412 52417 110829 1,2% Jönköpings län 1216 367 1583 85834 75199 161033 1,0% Gävleborgs län 831 330 1161 63443 57112 120555 1,0% Södermanlands län 784 233 1017 54420 52099 106519 1,0% Örebro län 888 237 1125 64710 58888 123598 0,9% Kalmar län 621 275 895 54190 48668 102858 0,9% Dalarnas län 745 160 906 65552 58951 124503 0,7% Hallands län 553 136 689 60436 58113 118549 0,6% Gotlands län 79 17 96 13009 12636 25645 0,4% 0 0 0 Summa 63913 23293 87206 2180522 2004034 4184556 2,1% Källa: ITPS- Elektronikindustri och IT-relaterade tjänsteföretag 2004 och 2005, samt egna beräkningar Beskrivning av stålföretagens IT verksamhet IT utgör en allt större och helt nödvändig del av stålföretagens verksamhet. Av alla de system som förekommer, brukar två huvudgrupper urskiljas, nämligen strategiska system, d.v.s system som kan skapa avsevärda konkurrensfördelar för verksamheten, främst Orderhantering/ kundservice, produktionsplanering, MES (Manufacturing Execution Systems) och olika automationssystem, och hjälpsystem, för exempelvis finans, facility management, underhåll, inköp, HR, I de mindre stålföretagen, och i flera av de störres olika specialenheter förekommer ofta traditionella affärssystem av standardtyp. I ex.vis Ovakos Hofors/ Hälleforsenheter används en äldre version av Movex, på samma sätt inom flera av SMT s och Outokumpu s mindre enheter. I Fagersta Stainless byter man sedan några månader ut sitt Movex system mot ett jämförbart Jeeves system. På Erasteel s produktionsenheter i Sverige är införandet av SAP i det närmaste helt slutfört.
I de större företagens huvudenheter finns ett mycket stort antal IT system. Flertalet av för verksamheten kritiska system är omfattande, äldre, egenutvecklade system från 70- och 80-talen, som succesivt byggts på och modifierats. Detta är fallet i såväl SSAB, SMT s enheter i Sandviken som hos Outokumpu i Avesta. Succesivt har ett antal standardsystem införts för olika områden, oftast de som ovan benämns hjälpsystem. Det stora antalet informationsöar har medfört omfattande integration för att utnyttja data från de olika systemen. Integrationsarbetet är idag en mycket tidskrävande verksamhet vid förändringar och byte av system. Ett stort problem vid integration är avsaknad av eller bristfällig masterdata (d.v.s entydig definition av produkt, kund, e.t.c ) ett problemområde inom de flesta storföretag, men extra komplext i stålbranschen. Avsaknad av bra masterdata är också ett väsentligt problem vid användning av olika typer av DataWarehouse, d.v.s system som samlar in och sammanställer information från olika system för att skapa övergripande uppföljnings-möjligheter och beslutsunderlag. Under senare år, har man speciellt i de större företagen, analyserat de krav som den alltmer ökande globaliseringen ställer på IT-verksamheten, samtidigt som det finns en tydlig inriktning mot vad som populärt benämns One Company Strategy. One Company Strategy innebär att samma system så långt möjligt bör väljas på de olika enheterna om det inte är uppenbart felaktigt. Viktiga argument för One Company är generellt ett ansikte utåt, för IT, sänkta kostnader genom standardisering o skalfördelar, samt gemensamma funktioner (shared services) för ex.vis order- och fakturahantering, ekonomi och administration, IT support/helpdesk. Det företag som kommit längst i detta avseende är Outokumpu, som sedan några år arbetar med One Company. På IT är man i slutskedet av implementeringen av ett gemensamt SAP baserat Order Fullfillment System. Man arbetar också med implementering av ett koncerngemensamt SAPbaserat system för inköp o HR. Generellt bedömer de större företagen att säljprocessen kan klaras med lämpligt standardsystem, främst SAP, och studerar f.n möjligheten att ersätta befintliga egenutvecklade system. Produktionsplanering inom de större verken görs som regel med olika äldre specialbyggda system på olika nivåer (alltifrån grovplanering till detaljerad scheduling). En vanlig uppfattning är att de traditionella standardsystemen (SAP, Movex,..) är mindre lämpliga, bl.a p.g.a att dessa system baseras på konvergerande produktonsflöden (flera olika komponenter monteras ihop till en produkt) istället för stålindustrins divergerande flöden.(ett göt kan generera ett antal olika produkter). Ett undantag är Erasteel där implementering av SAP för produktionsplanering är i det närmaste slutförd. För de större verken diskuteras speciella system ofta speciellt utvecklade för
metallindustrin ex.vis Quintiq, I2, Broner Metal Solutions o andra. Ett alternativ som diskuteras är också att vidareutveckla och modernisera befintliga system. MES (Manufacturing Execution System) är ett system som dels automatiskt beordrar vissa börvärden (temp, tryck, flöde,..) för en speciell produkt i exempelvis en valsnings- eller värmebehandlingsoperation, dels kan samla in verkliga är-värden från processen, liksom ett antal mätvärden för produkten (tjocklek, hårdhet,ytfinhet,... ) som används för optimering. Det företag som kanske mer än andra ser MES som ett strategiskt konkurrensvapen är SMT, som sedan några år ersätter äldre och vidareutvecklar sina MES system inom de olika enheterna, baserat på en gemensam IT plattform. Syftet är att bl.a bättre kunna styra kvalitet och toleranser på de olika produkterna, men också att optimalt kunna mäta och utnyttja anläggningarnas kapacitet benämnt OEE (Overall Equipment Efficiency) Även övriga företag har stora MES system, ofta implementerade under 80- och 90-talen. För att samla in och strukturera viktig processinformation ex.vis kapacitetsutnyttjande i olika processavsnitt driver SSAB Tunnplåt sedan något år ett omfattande datainsamlingsprojekt baserat på ett Aspentech / Plantvision system. Outokumpu i Avesta planerar ett större projekt för att byta ut sina MES system till ett mer standardiserat system i samband med de stora investeringar som är aktuella. I samband med bytet räknar man även med att kunna byta system för detaljplanering. Många automationssystem dateras till 70- och 80 talet. Succesivt byts dessa system ut, många gånger beroende på att reservdelar är svåranskaffade eller att kompetens ej längre finns på dessa system. Ett annat vanligt skäl till byte är också krav på önskad funktionalitet. Automation avser all verksamhet, alltså inte enbart själva tillverkningsoperationerna. Ett område där stora automationsinvesteringar gjorts / görs under senare år är materialhantering i lager. Ett specialområde där Midroc Automation varit särskilt framgångsrika. Leverantörsföretagen En vanlig uppdelning av leverantörsföretag inom traditionell IT är Hårdvaru- och infrastrukturleverantörer (CISCO, IBM, Fujitsu, HP,.. Programvaruföretag (SAP, Lawson/ Movex, Jeeves,..) Implementering av nya system (Accenture, Cap Gemini, IBM Business Solutions, Infocube,..) Drift, förvaltning och utveckling (Sogeti, Logica,.. )
Gränserna är dock flytande, och speciellt bland de större bolagen är det vanligt att man har erbjudanden inom flera av ovannämnda kategorier. Ex.vis erbjuder idag IBM, HP och Fujitsu ett i det närmaste komplett erbjudande, med såväl hårdvara, drift, förvaltning o outsourcing liksom systemutveckling o implementering av omfattande mjukvaruprogram. Företag som Accenture och Cap Gemini kan leverera såväl outsourcing, systemutveckling som implementering. Bland företag som levererar tjänster för infrastruktur, finns specialister från resp hårdvaruleverantör (IBM, Computer Associates, Fujitsu,.. ) men också har exempelvis Logica en väsentlig verksamhet inom området. Andra ofta mindre företag jobbar med olika specialiteter, ofta kombinerat med viss resurskonsulting. Exempel är e-man som specialiserat sig på integration, Infocube som fokuserar implementering av Jeeves och Implema, som är främst jobbar med implementering av SAP i mindre/ medelstora företag. Inom processnära IT och automation är bilden i viss mån likartad. De stora jättarna inom automation i stålvärlden är ABB och Siemens. Dessa kan sälja såväl hårdvara, mjukvara och installation, eller enbart hårdvara/ mjukvara, då någon integratör ex.vis Midroc, Tändkulan,.. står för installation och igångkörning. Ovannämnda företag kan också agera som projektledare och konstruktörer, alternativt finns denna kompetens hos olika teknikkonsultbolag. Exempel på företag inom processnära IT som finns i gränsområdet mellan ren automation och mer övergripande system är PlantVision och Novotek, båda specialiserade med olika egenutvecklade och internationella system för uppsamling- bearbetning och presentation av information. Leverantörsbolag med lokal närvaro (drift, förvaltning och utveckling) Ovannämnda indelning av olika IT leverantörsföretag är ett sätt att strukturera branschen. För projekt FindIT finns också ett behov att dela in väsentliga leverantörer i företag med respektive utan lokal närvaro. Bland företag med lokal närvaro inom området drift, förvaltning o utveckling är Logica, Sogeti, Mandator / Fujitsu och KnowIT helt dominerande. De tre förstnämnda tillhörande stora internationella koncerner, medan Know IT är en av de större helsvenska aktörerna. Flera av dessa företag uppfattas ofta av stålföretagen som resurskonsulter, men med viss nischning och specialistkompetens. Ofta har man en mycket långvarig relation med sina kunder, och där enskilda konsulter, i många fall besitter en unik kompetens om kundföretaget eller någon speciell applikation hos kunden. Ex.vis har Logica sedan lång tid utöver förvaltning sytemutveckling ansvaret för den outsourcade stordatordriften för SSAB Tunnplåt.
De större stålbolagen har sedan lång tid haft en mer eller mindre uttalad hovleverantörsstrategi, där ofta två större leverantörer, valts ut för ramavtal. Det tydligaste exemplet är Sandvik, som via SSD tecknat ramavtal med Sogeti och Mandator/Fujitsu. Ett resultat är att mindre konsultbolag eller enmanskonsulter tvingas jobba som underkonsulter till de större. Uppskattningsvis 5-10% av de större bolagens konsulter är egentligen underkonsulter. (Siffran är från hösten 2008, den torde vara avsevärt lägre i lågkonjunktur) En viktig strategi hos flera stålföretag är att man strävar efter att ha egen personal för hantering av nya system och arkitektur, medan mer rutinbetonade arbetsuppgifter läggs ut på konsulter. Man ser heller inte någon anledning att ersätta konsulter på uppgifter i gamla system, som på sikt ändå kommer att överges. Antalet mindre företag med uppdrag inom stålindustrin inom drift, förvaltning och utveckling är begränsat. Ett av flera skäl är ovannämnda hovleverantörsstrategi. Av de som finns kan nämnas e- man (integrationsspecialister), Loxodonta, Triona, itid. Några mindre konsulter jobbar tillsammans i olika paraplybolag. Exempel är Donald Davies & Partners och PCN. ATEA är ett annat stort bolag (Störst i Norden inom sin nisch) med stor lokal närvaro. Affärsiden är bl.a att ta hand om all administration av PC n, alltifrån upphandling, administration och hantering av licenser till upppackning och nedladdning av mjukvara vid leverans. Man har också mer kvalificerade tjänster för hantering av infrastrukturen på vissa enheter. Baserat på uppgifter från flertalet av de större IT-företagen med lokal närvaro respektive stålföretagen sysselsätter regionens stålföretag 350-450 konsulter med lokal förankring. Ytterligare kanske 100-150 personer från andra delar av landet. Andelen konsulter från lågkostnadsländer (Östeuropa, Indien) direkt involverade förefaller relativt begränsat. Exempel är Outokumpu, som outsourcat förvaltning /utveckling av vissa SAP system till Accenture/ Indien. Sandvik har via Sogeti använt ett mindre antal indiska konsulter. Vidare har såväl SSD som SIT en väsentlig verksamhet utanför regionen. Leverantörsbolag (processnära o automation) med lokal närvaro Inom processnära IT och automation har såväl ABB som Siemens lokala serviceenheter i regionen. En stor aktör är Midroc Automation, med ett omfattande allmänt automationserbjudande, men också en specialiserad kompetens inom lager o kransystem.
Tändkulan, automation. Industriautomation och DLA-Elteknik är andra lokala företag specialiserade på Utöver de rena automationsföretagen finns ett antal lokala tekniska konsultföretag, för konstruktion och projektledning inom området. Exempel är ÅF, BIS, Epsilon, Rejlers och Etteplan. Samtlig dessa företag ingår i större koncerner. Även inom detta område blir hovleverantörstanken allt vanligare. SSAB Tunnplåt tecknade nyligen ett hovleverantörsavtal med ÅF och BIS för projektledning, utredningar och löpande uppgifter. Vid större projekt sker dock traditionella upphandlingar. Antalet automationskonsulter, projektledare e.t.c i lokalt förankrade bolag uppskattas till 150 personer. Förslag till fortsatt verksamhet och intresse för medverkan Allmänt: Projekt FindIT har för flertalet intervjuade varit förhållandevis okänt. Intervjuerna har därför också tjänat som förankring och införsäljning av projektet. Namnet Industrial IT associeras traditionsenligt av flertalet till processnära IT och automation, något vi måste vara medvetna om i vår fortsatta kommunikation. Stålföretagen: Det finns ett intresse att fortsätta med IT chefsträffarna, som nu fortgått i ca 3 år. Dessutom att arrangera mer detaljerade erfarenhetsträffar, där olika specialister deltar. Exempel på sådana områden är masterdata, MES/parameteregister,.. Ett förslag är också att utvidga kretsen med lämpliga personer från regionens papper o massaindustri. Vi bör dock vara medvetna om att till skillnad från regionens stålindustri finns en konkurrenssituation mellan vissa pappersbruk med likartade produkter. Inom automation saknas idag forum för erfarenhetsutbyte utöver utbildningsbehov. Ofta finns ingen central organisation inom stålverken för automation p.s.s som för IT, utan ansvaret är utlagt på resp enhet. Ett exempel är SMT där automationsansvaret lagts ut på resp område, primary, rör, band,..
På liknande sätt är ansvaret utdelegerat även inom Avesta- o Hoforsverken. Det kan vara lämpligt att gemensamt med leverantörsbolagen skapa en erfarenhetsgrupp (se vidare under leverantörsbolag inom processnära IT och automation) Konsultbolag med lokal förankring inom traditionell IT Generellt finns ett intresse att på olika sätt medverka i FindIT. Speciellt är flera av de större IT konsultföretagen mycket intresserade av att delta i IT-chefsgruppen, något denna grupp dock är tveksam till. Mycket av det som diskuteras är information man ej vill sprida till en bredare krets. Vårt alternativ är istället de öppna presentationer som görs vid FindIT seminarier i november varje år. En ide för att stärka kopplingen mellan universitet / forskning och praktiker på fältet är att arrangera några erfarenhetsseminarier med lämplig forskare som föreläsare. Ett lyckat exempel på ett sådant seminarium var när Tekn. Dr Martin Rudberg från LiTU, föreläste om APS (Advanced Planning Systems) på en IT chefsträff. I ett sådant seminarium kan representanter från såväl konsultbolag som stålföretag delta. Leverantörsbolag inom processnära IT och automation Såväl stålverksfolk, konsultbolag, som rena automationsföretag ser ett intresse av någon gruppering för erfarenhetsutbyte. Områden som kan vara av intresse är PL-utbildning, avtal o kontrakt, ny teknik ex.vis RFID, trådlös kommunikation, metoder för tillståndsbaserat underhåll, HMI (Human Machine Interface),... En tanke är också att involvera ProcessIT Innovation från Luleå i arrangerandet av dessa träffar. ProcessIT Innovation har ett antal intressanta projekt och specialistkunnande inom automation, beröringsfri mätning, visualisering, tillståndsbaserat underhåll, m.m. I denna typ av seminarier kan med fördel också personal från stålföretagens FoU enheter inviteras. Ofta är det denna kategori, som först ser behovet av ny teknik, och som sedan driver på personal inom automation och IT. Möjligheter till assistans och support till mindre företag i regionen En mål för FindIT är stärka regionens mindre o medelstora företag (SME), vad gäller utnyttjande av IT i såväl administration som produktion. I regionen finns dels ett antal mindre verkstads- och underhållsföretag, många med starka knytningar till stålföretagen, del ett antal olika typer av tjänsteföretag (andra tjänster än ren IT). I diskussioner har ett antal idéer och förslag till hur detta kan göras.
I stålföretagen ser man främst möjligheter att bättre utnyttja IT i relationen med sina regionala leverantörer. Exempel kan vara att leverantörerna får tillgång till stålföretagens u-hållssystem för att ta ut o inrapportera egna order, elektronisk fakturering e.t.c Ett annat förslag är self-billing d.v.s att leverantören själv lägger in sin timrapportering /fakturering i kundens system. Viss erfarenhet av ovannämnda förslag finns på enstaka verk. Flertalet av de större IT företagen är fokuserade på storföretag, med möjlighet till stora volyminsatser och har ett begränsat intresse för konsultinsatser i ex.vis de mindre mek- och underhållsföretag, som finns i regionen. De större IT-företagen har sällan heller erfarenhet av dessa mindre företags speciella IT-problem. Ideer som diskuterats är att några av de större konsultföretagen kan ta på sig handledaruppgifter för IT studenter som exjobbar för något mindre företag, vidare att hyra ut någon konsult som IT chef for hire under några dar per månad. Vidare finns det visst intresse att ställa upp som styrelseledamot/ mentor i SME företag för att långsiktigt stärka relationen mellan större konsultbolag och SME. Denna möjlighet finns också intresse för hos några av medarbetarna på stålföretagen. Slutsatser I regionens stålindustri finns en omfattande kompetens samlad inom IT-området i allt ifrån kvalificerade administrativa system för försäljning, orderhantering, produktionsstyrning e.t.c som system för MES (Manufacturing Execution Systems) och automation. 5-600 personer jobbar direkt med drift, förvaltning och utveckling av olika IT system inklusive automation- enbart på stålföretagen. Tillkommer ett stort antal personer som i sin dagliga verksamhet på olika sätt till del jobbar med IT-frågor. Därutöver finns ett stort antal personer inom närliggande affärsområden med hög data kompetens exempelevis inom Sandviks affärsområde Tooling och Mining and Construction, SECO Tools. Dessa personer är ej inkluderade i ovannämnda siffra. Kostnaderna för stålindustrins IT-verksamhet inklusive automation skattas till ca 2 miljarder SEK/år. Leverantörsföretagen inom traditionell IT omfattar allt från hårdvaru- och infrastrukturleverantörer, programvaruföretag till olika konsultföretag med inriktning mot implementering av nya system och/eller drift, förvaltning och utveckling. Inom processnära IT och automation är bilden i viss mån likartad
Av speciellt intresse i denna studie har varit företag med lokal anknytning. Det totala antal IT konsulter i Gävleborgs och Dalarnas län var år 2005, ca 2000 enligt ITPS. Av dessa sysselsätter stålindustrin ca 350-400 personer. P.g.a ett alltmer uttalat intresse för hovleverantörer d.v.s ramavtal med två eller tre större leverantörsföretag domineras branschen av tre fyra stora internationella jättar, med lokalkontor i regionen. Flera av dessa företag uppfattas ofta av stålföretagen som resurskonsulter, men med viss nischning och specialistkompetens. Ett resultat är att mindre konsultbolag eller enmanskonsulter tvingas jobba som underkonsulter till de större. Uppskattningsvis 5-10% av de större bolagens konsulter är egentligen underkonsulter. (Siffran är från hösten 2008, den torde vara avsevärt lägre i lågkonjunktur) Antalet mindre konsultföretag med uppdrag inom stålindustrin inom är begränsat. Ett av flera skäl är ovannämnda hovleverantörsstrategi. Inom processnära IT och automation har såväl ABB som Siemens lokala serviceenheter i regionen. En stor aktör är också Midroc Automation, med ett omfattande allmänt automationserbjudande Vidare finns några mindre automationsföretag samt ett antal lokala tekniska konsultföretag, för konstruktion och projektledning inom området. Antalet automationskonsulter, projektledare e.t.c i lokalt förankrade bolag uppskattas till 150 personer. Intresset för samverkan och erfarenhetsutbyte inom olika delar av IT området är generellt stort hos såväl stålföretag som leverantörsföretag. Olika initiativ som Industrial IT Forum, där stålindustrin på olika sätt informerar om planerade och pågående projekt, IT chefsträffar o annat har mottagits mycket positivt. Flera andra förslag och idéer har framkommit och kommer att prövas. Slutligen, inom ramen för FindIT finns också ett uppdrag attinvolvera regionens högskolor i arbetet. En första grov bedömning är dock att varken HiG eller HDa har någon större aktivitet inom området.