Bygg din egen virkestork! 1
Byggförslag till Sauno virkestork www.plano.se/sauno Här är en beskrivning på en liten tork som skruvas ihop med specialskruv Med denna tork som exempel bygger du den storlek du själv önskar. Se sista sidan i denna beskrivning. Den här torken i kombination med Sauno torkmetod ger dig ett utmärkt virke. Spänningsfritt och sprickfritt till ett mycket överkomligt pris. Vi använder extruderad cellplast (styrofoam) 50 mm tjock. Ex.vis Ecoprim eller Dow. Materialet är lätt att bearbeta med vanliga maskiner och verktyg för trä. Materialet finns i olika format, hör efter vad din materialleverantör har eller kan ta hem. Skruven är en specialskruv, tillverkad i nylon. Skruven dras för hand. (Beställ skruv samtidigt med aggregatet). Behöver skivor limmas ihop göres detta först. Bäst blir resultatet om man gör not och spont. Det är lättare att få skivorna plana då. Använd polyuretanlim typ Casco 1809 eller motsvarande. Vill man kunna skruva isär torken kittas i stället skarvarna med lämpligt kitt. Såga till skivorna. Var noga med måtten. Raka jämna snitt gör att torken är lätt att få tät. 2
Fräs urtag enligt ritning. Överstycket skall ha urtag i framkant Nedre framkant skall ha urtag på insidan Sidostycken skall ha urtag på insidan Framstycket skall ha urtag runt om. I underkant på utsidan och de övriga på insidan. Justera urtagen i sidorna. Gör urtag för torkaggregat och ventilation. Urtaget görs 5 10 mm större än den del av aggregatet som skall placeras däri. Se till att aggregatets nedersta del hamnar 40 mm ovanför torkens botten. Ena ventilationshålet placeras ovanför aggregatet och det andra överst på motsatt gavel. Avlopp och bräddavlopp Använd vattenslang. Borra två hål något mindre än slangen så att de måste trängas in. Avloppet skall ligga i nivå med botten och brädavloppet 30 40 mm från botten. Genom att böja upp avloppsslangen kan man förhindra att vatten rinner ur vid basningsfasen. Om torken står så vatten kan rinna direkt ur torken, kan 2 vanliga korkar användas. 3
Märk ut specialskruvarnas placering och borra eller fräs skruvhålen. Max 500 mm mellan skruvarna Framstycke och bakstycke skruvas ihop med botten. Gavlarna skruvas fast. Komplettera bakstycket om du valt att kunna ta isär den.. Taket skruvas fast på plats. Såga till handtagen Skruva ihop dörren med handtagen 4
Montera aggregat och ventiler Placera ut upplagen. Sprid vikten så att materialet bär. Gör en insugskanal av t ex aluminium. Med hjälp av två profiler och två stoppskruvar hålls kanalen på plats. Är torken längre än 3 m, bör en kanal om ca 1/3 av torkens längd placeras på botten. Tätning När torken blir varm på insidan expanderar denna och dörren/framstycket buktar inåt. Övre hörnen på dörren vill då bukta utåt, detta kan motverkas enl. visade förslag. (Extra tätning, om nödvändigt) Med hjälp av tätningslister av silikon, som enkelt fästes genom att spik i lämpligt material trycks in i skivan, blir torken tät. 5
Var noga när du bygger torken så slipper du den extra tätningen på bilden Förhindra att kondensfukten som blir på ventilen rinner ner på aggregatet. Skär ett snedställt, lutande spår i skivan och stick in en plåt. Vill man hålla koll på temperaturen i torken finns det digitala ugnstermometrar på marknaden. Upplagen bör vara ca 100 mm höga. 6
Virket lägges på upplag så att aggregatet kan blåsa den cirkulerande luften under virket. De kan tillverkas av aluminium eller t ex tegelstenar och en regel. Se bara till att trycket av virket fördelas på både över- och undersidan om markskivan så att den inte deformeras. Markskivor bär oftast 250 kg/dm 2. Placering Torken kan placeras både ute och inne. Aggregatet skall dock skyddas för vatten och annan nederbörd. Ofta går det fortare att torka med torken inomhus. Men tänk på att fuktigt, varmt trä som torkar kan dofta eller lukta starkt. Under basningsfasen kan lite fukt tränga ut ur torken men ofta inte mer än vad normal villaventilation kan ta hand om. Gör du en mindre tork som skall laddas för hand? - Tänk på arbetshöjden. Rekommendationer för val av Sauno-aggregat VT1: För torkar med max längd 2 m och total innervolym av 1,5 m³. VT3: För torkar med max längd 3 m och total innervolym av 1,5-3,5 m³. VT5: För torkar med max längd 5 m och total innervolym av 3-12 m³. Aggregaten skall hämta cirkulationsluften från skåpets övre del. För detta anskaffas förslagsvis en aluminiumplåt som bockas och fästes fast i aggregatet. Är torken längre än 3 m skall även en utblåskanal anskaffas till minst 1/3 av torkens längd. Denna förlängningskanal skall då placeras 50 100 mm från aggregatets utblås. 7
För att göra en tork enligt denna beskrivning, men med dina egna mått, kan du använda nedanstående mall. Fyll i egna önskemål om L (längd), B (bredd) och H (höjd) så får du enkelt fram skivornas format. (Skivans tjocklek förutsättes vara 50 mm) 2450 600 1150 L =.mm B =.mm H =.mm Beskrivning Längd Bredd 2350 500 2350 550 1150 600 2350 1150 2400 1025 2350 Botten L 100 mm = mm B 100 mm = mm Överstycke L 100 mm = mm B 50 mm = mm Gavlar H =. mm B =. Mm Bakstycke L 100 mm = mm H =. Mm Framstycke/dörr L 50 mm = mm H 125 mm = mm Nedre framstycke L 100 mm = mm 125 mm 8
Sauno Torkprogram Förberedelser Virket läggs ströat på upplagen i torken. Strön skall vara minst 5 mm tjocka och placeras ovanför varandra. Stäng utloppet så att vatten stannar kvar i torken. Är virket nyss avverkat (vilket är att föredra då det inte hunnit börja spricka) behöver du i normalfallet inte hälla något vatten i torken, men om du har lite virke i torken, virket är hugget på vintern eller är det minsta tveksam beträffande virkets fuktkvot så är det aldrig någon nackdel att hälla in ett par hinkar vatten i torken. Varning! Nyss avverkat gäller inte för träslag som innehåller syra (speciellt ek och kastanj!) Ek och kastanj innehåller mycket syra och skall ligga en säsong innan de torkas för att undvika korrosion på aggregatet och att sura salter på virket korroderar bearbetningsmaskiner. Är virket lufttorkat fylls vatten till c:a 2-3 cm höjd. Du bör sticka in en digital ugnstermometer ovanför aggregat och ventil på kortsidan (se byggbeskrivning). 1 Basning Stäng igen tork och ventiler. Sätt termostatvredet på 50 och effektläget på 2. Låt gå 1 dygn. Temperaturen i torken bör nu ha kommit upp till ca 50-60 C. Ändra effektläget till 1 och höj termostaten med några grader åt gången till dess temperaturen i torken når drygt 70 C. Låt basningsprocessen pågå i ca 4 dygn. Grovt virke (3" tjocka och uppåt) kan behöva 5-8 dygn. Under basningen får det aldrig bli torrt i torken eftersom virket då kan spricka. Fyll på mer vatten om det behövs. Kontrollera med jämna mellanrum tills du lärt dig hur din tork fungerar. 2 Torkning Töm torken på vatten. Mjuka träslag: Sätt termostatvredet på 50 C. Hårda träslag: Sätt termostatvredet på 40 C. (Ju hårdare träslag desto långsammare torkning.) Öppna de båda ventilerna ca 5-8 mm. Kontrollera åtminstone en gång per dygn att det känns fuktigt på kanten av utloppsventilen. Om inte, dra igen ventilen något. Är det fukt kring ventilen vet man att fuktigheten i torken är tillräckligt hög för att vattnet i virket skall kunna vandra inifrån och ut, dvs. virket torkar inifrån. Som du ser av de kurvor som visas i metodbeskrivningen på baksidan så tar det minst två-tre veckor innan virket är torrt. Kontrollera gärna med fuktkvotsmätare att du åtminstone kommit ner till 8 %. (Kom ihåg att kompensera för virkets temperatur eller mät när virket nått c:a 20 C). Låt virket vila 1-2 veckor inomhus innan det skall användas, så att det får anta jämnviktsfuktkvot. Du har då ett utmärkt möbelvirke. 9
Saunometoden 1. Genom uppvärmning och ångning med hög temperatur (70-75 C) blir porerna genomsläppliga. 2. Med hjälp av värme (40-50 C) avfuktas sen virket inifrån och ut. Färgförändringar Ju högre temperatur desto lättare uppstår färgförändringar. Virke med mycket splintved samt virke med kvistar (speciellt torrkvistar) mörknar lättare. Men hög temperatur har också fördelar, speciellt för möbelvirke. Hög temperatur tränger ut kåda och hartser, vilket minskar risken för kådgenomslag, och slippapper sätter inte igen lika fort. De färgförändringar som uppstår i en Sauno-tork är oftast små. Men är man osäker på vilken förändring det kan bli bör man torka en mindre mängd för att prova. I lövträ anses oftast färgförändringarna som uppstår i en virkestork som önskvärda. De flesta moderna torkanläggningar idag använder temperaturer mellan 70 110 C. Sauno-torkar arbetar med temperatur på max 70 75 C. Torktid kontra träslag/tjocklek/startfuktkvot Målsättningen vid framtagandet av Sauno har varit att producera ett virke med hög kvalitet. Tidsaspekten har vi utelämnat eftersom alternativet ofta är betydligt dyrare eller årslång väntan på lufttorkat virke (med sämre egenskaper dessutom). Torkanvisningarna som följer med Sauno-aggregaten är lätta att följa. De är baserade på grovt virke men fungerar lika bra på klenvirke. När man blivit van med sin tork kan man själv testa att ändra torktider för det egna virket. Torkar man blandade tjocklekar är det den grövsta dimensionen som avgör torktiden. Ju hårdare träslag desto lägre torktemperatur, och därigenom förlängs torktiden några dagar. Torktemperaturen varierar mellan 40 C (hårt virke) och 50 C (mjukt virke). Det tar lika lång tid att torka lufttorkat virke som det tar att torka rått virke, eftersom torkprocessen börjar med uppvärmning och ångning. Sauno-metoden är väldigt förlåtande mot variationer i virkets hårdhet och tjocklek, beroende på att torkningen tar lite längre tid än i större högproduktiva torkar. Den lite långsammare torkningen garanterar ett ypperligt möbelvirke. Med ökad ventilation kan torktiden kortas, men för mycket ventilation ökar risken för torksprickor. Har du frågor om torkning? Ring Plano System AB 090-710 170 eller 070 3381242 10
Monteringsanvisning Sauno Torkaggregat Övre Förlängning bör nå upp till 100 mm från klimatskåpets innertak. Fästes i blå gavels övre del. Håltagning: plyfa-plattan + 5 mm Förlängningskanal (för längre torkar) Lägges bara på botten. 1* 4 cm Slangar (typ trädgårdsslang) (Alternativt kan vanliga 2* korkar användas) Avlopp 1* och 2*: Borra hål något mindre än slangarna, så att dessa får trängas in. Bräddavlopp 1*: Placeras i nivå under klimatskåpets nedre framkant. Lägsta delen dock lägst 2 cm från botten. Bottenavlopp 2*: Placeras så att klimatskåpet kan tömmas på vatten. Denna slang skall kunna böjas upp under basningen så att vattnet då stannar kvar. Alternativ: Om du kan släppa ut vattnet direkt utanför torken kan det räcka med ett par vanliga korkar i stället för slangar. Torkens placering: Torken kan placeras både ute och inne. Aggregatet skall dock skyddas för vatten (regn, snö). 11
12
Fem veckor i Sauno eller fem år utomhus? Över hela Europa verkar det vara ett axiom att om trä ska torka någorlunda sprickfritt så får det torka bara en cm djupt per år. Det bygger på många generationers erfarenheter och är trots skilda klimatförutsättningar lika självklart i Skandinavien som i Frankrike. Bildhuggare, träsnidare och svarvare, som ju behöver kraftiga dimensioner för sina alster, har därför ängsligt fått vakta sina ämnen i många år för att vara säkra på att få sprickfritt material. Fem års väntan på en decimetertjock planka kan verka orimligt, men det är den verklighet de har fått leva med. Levande ved har nämligen cellstrukturer som effektivt hindrar uttorkning under perioder av torka, eller då tjäle omöjliggör vattenupptagning, Dessa strukturer fortsätter märkligt nog att fungera mycket länge efter att ett träd avverkats och hindrar då vattnet från att komma ut. Vid torkning ger de yttersta lagren av celler upp först, och eftersom de krymper vid torkningen så blir det yttre höljet för trångt för den fuktiga, oförändrade kärnan. Då uppkommer torksprickor. Om torkningen kan ske så långsamt att det instängda vattnet mycket långsamt kan diffundera utåt så kan sprickbildningen hållas under rimlig kontroll. Med Sauno öppnas helt nya tidsperspektiv. Fem veckor räcker gott för en decimetertjock planka! Dessutom är risken för torksprickor mycket mindre än i trä som torkats i fem år utomhus! Skälet är enkelt. Vid temperaturen 70-75 C förändras cellstrukturerna så att vatten förhållandevis snabbt kan vandra ända från centrum och ut. Själva torkningsprocessen kan därför kortas ner till någon vecka utan att torksprickor uppstår. De flesta håller nog med om att all teori talar för Sauno, och alla nöjda kunder och det stora antal torktester som vi själva gjort sedan den första Sauno-prototypen kom till 1989 visar att teorierna håller. Visst händer det att virket spricker, men då beror det på att trädet har vuxit på ett sådant sätt att det finns stora spänningar i virket, vilket ingen torkmetod kan rå på. Torkning av rundvirke i dimensioner över 150 mm är även med Sauno ett lotteri, speciellt om tillväxten accelererat under trädets livscykel. Den kompakta kärnan krymper då mycket mindre än den porösa ytveden, och ytveden spricker hur man än bär sig åt. Saunotorkad Vår långa erfarenhet av Sauno har visat att den i alla situationer ger säkrare torkning och mindre sprickbildning än alla andra torkmetoder som vi jämfört med. Vi har också funnit att den producerar det mest formstabila virke som går att få. Att torkningen dessutom sker på kort tid och till ett lågt pris är en bonus som alla ägare till en Sauno får del av. Alla blir vinnare, men träsvarvare, träsnidare och bildhuggare är kanske de största vinnarna. Tidsperspektivet har förändrats radikalt och risken att förstöra dyrbart material har minimerats. Alla skålsvarvare kan nu grovsvarva av rått material och därefter torka och slutföra svarvningen inom tre veckor med mycket säkrare resultat än tidigare. - Lufttorkad 13