s Alcntrl La bratries ALcntrl AB Bx 3080, 903 03 Umeå Telr 090-71 16 60 Fax: 090-71 16 69 RG.NR s6isz-0916 STYRELSENS säre: uuxöptnc Uppdragsgivare Privatprtalen Hans Perssn Hamnvägen 10 82595 Enånger Rapprt Nr 21667765-001 Rapprt Sida 1(2) utfärdad av ackrediterat labratrium lnfrmatin m prv ch prv'tagnlng Prvtyp Dricksvatten för enskild förbrukning N ts 6 d e Prvtagningsdatum 2016-(824-1 1:(x) Temp6rälur vid ankirlbt 5 'C Temperatur vh prvtagning 8.0 "C Ankmstti.tpunH 2016-05-24-23:fl) Prvtegnhgspbts FBhvken sarnfd[ n. för Ostnäsvägen Ansättningsdatum 201&0&24 Prvlagare Hans Perssn Kmmunnamn Hudiksuall Övrfia uppgiffer Fastbhelsbet knhg Fjäle samälfuhelsftirening 465063456 Analysresultat :d a i.u' J tr F z &. I al I,l \, tr F z J s Metdbeteckning SS-EN l O 6222:1999 ss-en 930&22014 SS-EN 93tE-2:2014 SS'EN ISO 1ff104-1:2fi)9 SS-EN ISO 1030{-1:20ff) SS-EN ISO 103X-1:2009 SS-EN XSO 1(xn+1:2fi)g S -EN ISO't030+t:2009 SS-EN ISO 172942:2OO SS-EN ISO 172912:'2M SS-EN ls 17294-2:2W SS-EN ISO 17$1-2:2tr}5 Beråknad SS-EN USO 118852009 utg. 2 SS-EN tso 1729*2:2W SS N ISO 11885:2009 utg.2 S -EN l O 11885:2d)9 ulg.2 SS N ISO 11885:2m9 uts.2 SS-EN ISO 1729+2t2ffi SS N ISO 11885:2qX, utg.2 SS-EN ISO 11885:20@ utg.2 SS-EN ISO 1'1885:2009 utg. 2 SS-EN ISO 172s42:2O05 SS-EN ISO 17294-2,?lO05 SS-EN ISO 1729*?:2@5 l io 7027:1S SLV 9(X)10t, md. SLVgml0t, rnd. ' ss:en l O 7867:20t2 C md. (420 nm) fr. SS 02 81 18 ulg 1 SS-EN l O 10523:2012 ulg. 1 Andysruncbrsökning av Odlrqsbara mkrrganisrner 22'C 3d Ktrrma bakterier 35'C E cli Flurid, F i.lflrattväve, l'lo]n Nilrel, t-.1o3 Kb[H,Ct Sutrat, SO4 Å,hmhium, Al ('l) Antirrpn, Sb (1) tusenik, As (1) Bly, Pb (1) Flårdh,t lyska grader (1) Järn, F (1) Kedmium, Cd (1) Kdcium, Ca (l) l(alium, K (1) l6ppar, Cu (1) Krm tt, Cr (1) Magnesium, Mg (1) Mangan, Mn (1) Natrium, Na ('l) Nickel, Ni (1) Sebn, Se (l) tkan, U (1) Turbldltet Luh Lukt, art Färgial Ken*sk syreförbruknhg COD{4n Tgmperatur, ph-rdtning ph Resu/fef <10 <l <1 2.6 <0.fl} <2,2 9.9 2.9 7.5 <0.1.17 0.16 4.0 0..10 0.015 24 1.1 <0.020 0.3 3.1 0.(E0 56 <0.2 <1,0 3.6 0.18 lng6n 50 7.1 22.1 7.8 Enhet cfu/ml cfu/100m1 cfu/lfl)ml ne/l ms/l ng/l psfl usfl psr jt tfi 'dh mgfl vsl msi msr mgfl wll mgfl re/l udl $glt pgll FNU nq/l Pt Mätasäkerhet 2G30 % 2U25% 20-25 l 20-30% 20-25 % 2U25% 2&25q 20-25Yn 10-20 % 15-15120 % 0.2 anheler (frts.) Danna råpprt tår endåst åt.rers I sln hålhst, n lnt6 ut[rd nd. bbretrlsm I löwå! ilfulgn gdl(årt ånnet wmfl.alcntrl,se
ALcntr I Labratries Alcntrl AB Bx 3080, 903 03 Umeå Tel: 090-7'1 16 60 Fax: 090.71 16 69 Rc.NR ss6is2-0916 STYRELSEN såre: uruxöplhe Hans Perssn Hamnvågen 10 82595 Enånger lll't'' - i-lly:,lz iffitur.,irji.,.s Uppdragsgivare Privatprtalen Rapprt Nr 21667765-00{ Rapprt Sida 2(2) utfädad av ackredtterat labratrium Analysrc"sultat ffi ts F Met&etec*ning ss-er{ 2786&1 S-El{ l O 006}2, ulg 1 SS-EN ISO 11732:200f5 SS-EN ls 11732:20(E SS-EN ISO 133815:1996 SS-EN ISO t33s:1996 SS-EN ISO 156E1-2:2005 SS-EN ISO 15681-2:2005 Analys&ndercökning av Knduktivite{ 25'C Ail<alhitet, HCO3 Anrnniumkväve, NHåN Arrnfum, NH4 Nilrftwä\r, llo2-n Nträ, NO2 Fsåibstutr, PO.I-P Fsbt, PO4 Resu/faf 36 210 0.030 0.038 <0,001 <0.(x)3 0.012 0.033 Enhet ms/m rull rngn mgr wll nq/l ntsfl ntdl Mätsäk6rht 7-10% 10% 15-60 % 15-60 % 15-50 % 15-50 % 20-50 % 20-fi% e a,tttb *.rhcl beåknd ffid l{,cknt t} ftitttu k-2. I ink/nelt av*r dat högre ta&]t haft näa hr4ptgräns. ftr frike*,llgis*e em,lser kan &n fä pä bgäen Bedömning ch kmmentarer: 2166776ilD1 TJANLIGT MED Kqtmrentarcr: Vattnet bedtifldc smtiänligt med anmärling ur lemi I synpunkt p.g.a.. Färg. Flurid NG Fluri*Elten har kariesfttrebyggande effekt. Vattnet bör dck endast i @ränsad mfattning ge till bam urder I 112 års åeer. Risk fllrtandemaffickar (frurs). B6döttil7ing är utlötd i enlighet med Livsmedelsverkets råd m enskild drlr,hsvattanfå,,örining". Bedömningen_avser endad utförda anatyser med rikfuerdp enligt Uvstrcdelsverl<ets räd. Mrlr infrmatin Mt bedöffiningsgtänser finns på wr,ilt,/öd,ttfrlse Lrl' J tr F z E. lr I,, ) E ä () J I Umeå,2016-ffi-01 Kpla s*r&tlll: mil.raddningenamrden@hudiksvall. e Thmas Sundön Analysansvarig D.n6! råpprt får.ö{rest åtsrges I sln helhrt m lnt {t årdrffle låbnttlum I lörvåq.kr{itllgen edlånt ennät' www.alcntrl. '
ffi & nrrhlsinge t#** "u*r' miljökntr - krivelre Narnn: Ffe*t Adrcss: /: ^ t,,/a 4> Pstadress: 1 Pwxx'r' hrav\ pe.r lxara l.. can'r fm,:r Föliesedel för rdnmätnlng I vtlen ä lt i4l,wf: lb-ö5 -g y Resultar ft( 8t Riktvärdesgpäns för tjänligt 1000 llq/l llq Itadngps pcr lirer vaten I(rnmentar till mätningen: Rikwärde ffid Bq/l gäller liir mindre vattenverkch privata btunnar. Mätning av radnhalten i inmhusluften bör göras, NOnRI-IÄLSIN GIl MII J OKON'I'OR Analyskstnad: 0 l<t Nrrhölsinge miliöknlr Pstndress: 824 80 Ltudi*svall' Besöksadress:'Itådgirdsgatan 4' Ll-yxr rnili.mddingsnernden@hrrdiksvau.sc 'l'frr växel: ffi50-193 32 ' Fax: 0650-3lll 64 i rvrvw.hudiksvall,sc ' ()rg.nn 2120fit-2579
S;},, t.ntrl Labratries Dricksvatten fr enskild förbrukning - tlkning av analysresultat Bedömningen av analysresultaten är gird i enlighet med Scialstyrelsens Allmänna Råd SOSFS 2OO3:17 " Mer infrmatin kan erhållas på Alcntrls hemsida www.alcnffl.se ch på Scialstyrelsens hemsida www.ss.se. Allmiint På analysprtkllet finns, förutm redvisning av analysresultaten, en bedömning med kmmentarer. Ett dricksvatten bedöms sm tjänligt, tjänligt med anmärkning eller tjänligt ur mikrbilgisk ch/eller kemisk synpunkt. Tjäntigt inneb?ir att vattnet är lämpligt sm dricksvatten ch för andra hushållsändamåi. Tjänligt med anmärkning innebär att vattnets har en mindre tillfredsställande sammansättning sm nrmalt inte bedöms medföra några hälsrisker. I vissa fall kan det dck innebära inskränkning i vattenanvändningen. Otjäntigt innebär att vattnet inte bör anyändas till dryck eller livsmedelshantering p"g.a. att hälsrisker föreligger. Mikrbilgiska analysresultat Antal mikrrganismer 22'C 3d, kffirma bakterier ch E,cli Om vattnet bedöms sm tjänligt från mikrbilgisk synpunkt bör rsaken utredas ch åtgiirdas. I avvaktan på åtgzird bör vattnet kkas innan det anviinds till dryck ch livsmedelshantering. I nygirda brunnar ch brunnar sm inte har anv2ints under en längre tid är fta halterna av mikrrganismer 22C 3d ch iiven klifrma bakterier förhöjda. Halterna sjunker då ftast efter en tids msättning av vattnet. Vid ytvattenpåverkan brukar ckså halterna av mikrrganismer 22'C 3d ch klifma bakterier vara förhöjda. Oftast har man då en varierande vattenkvalitet sm försämras vid kraftiga regn ch snösmältning. E.cli-bakterier finns nrmalt i tarmkanalen hs människr ch varmbldiga djur ch iir ett tecken på att vattnet iir påverkat av avlpp eller gödsel. Klifrma bakterier förekmmer naturligt i jrd ch vatten men finns ckså i tarmkanalen hs djur ch människr. Vid pår'isande av E"cli eller klifrma bakterier i höga halter kan man inte utesluta ftirekmst av sjukdcimsframkallande bakterier ch/eiler virus. Neclan töljer de riktvärden srn utgör underlag för mikrbilgisk bedömning: i{rtr:/.'r,s Ant. mikrrganismer 3 d22"c Klifnna bakterier E.cli Tj tinl i g t m. anmärkni n g. 1000 50 påvisad Otjiinlig_t 500 10 Kemiska ch fysikaliska analysresultat Turbiditet (grumlighet), lukt ch ftirg Plötsliga föisämringar av vattnets utseende, lukt eller smak kan vära en indikatin på att vattnet har påverkats av en förrening t.ex. från avlpp eller ytligt märkvatten, varför man tlå alltid btir kntrllera vattnets kvalitet. Vanliga rsaker till fiirg, grumlighet ch lukr. är annars jiirn ch humus (multnande växtdelar). Kemisk syreltirbrukning (CODMn) är ett mått på vattnets halt av rganiska. ämnen, bl.a. humus. C0DMn-halten bör ligga under 8 mgll. Vid en turbiditet på ca 3 FNU ch vid en fiirg på ca 30 mg{ ft kan man med bltta ögat se att vattnet iir grumligt resp. fiirgat. Ett vanligt luktprblem iir förekrnst av svavelväte sm har en lukt liknande den fran ruttna ägg. Orsaken till detta berr på syrebrist i vattnet.
ph ch alkalinitet ph-viirdet visar balansen mellan vattnets sura ch alkaliska beståndsdelar. ph-v?irdet ligger i alimänhet mellan 5 ch 8. Alkalinitet 2ir ett mått på vattnets buffrande förmåga ch har tillsammans med ph ch hårdhet betydelse för vattnets metallangripande egenskaper. Låga ph-värden (mindre än 6.5) ch låg alkalinitet (mindre tin 60 ) ökar risken för krrsinsskadr på ledningar ch fastighetsinstallatiner. Mycket höga phvrirden kan uppstå vid användande av alkaliska filter samt utlösning från cement. ph bör ligga mellan 6,5 ch 10,5. Alkaliniteten bör överstiga 60 mg/i. Hårdhet (kalciwm ch magnesium) Vatten med låg ttalhårdhet kallas mjuka ch vatten med hög ttalhårdhet kallas hårda. Hårda vatten ger prblem med kalkutflillningar ch kräver högre dsering av tvätt- ch diskrnedel. Ttalhårdhet anges r:ftast i tyska hårdhetsgrader, dh. En hårdhet över 15 dh bedöms sm dänligt med anmärkning. liirn ch mflngan Järn- ch märlgan finns fta naturligt i grundvatten. Järn ger fta upphv till brun-gula utfällrringar, missfärgning, lukt ch smak. Mangan kan, i vattenledningar, bilda utfällningar" sm när de lssnar ger missfiirgat (svart) vatten. Järn ch mangan kan ge skadr på tvätt. Förekmst av jiirn ch mangan innebiir nrmalt ingen hälsrisk. Järnhalten bör understiga 0,50 ch manganhalten bör understiga 0,30 mg/i. Kppar Förhöjda kpparhalter berr ftast på utlösning fran kpparledningar ch kan ge gröna utfällningar på sanitetsgds ch grönfärgning av hår vid hårtvätt. Kpparhalten bör understiga 0,20 mg/i. Halter över 2,0 kan ha hälsvådliga effekter. För att undvika kppar lir det viktigt att spla ur vatten sm under en längre tid varit stillastående i ledningarna. Kalium, ammnium, nitrat, nitrit ch fsfat Förhöjda halter av vanstående ännen kan tyda på förrening från avlpp eller gödsling. Höga kaliurn- ch fsfathalter kan dck ibland ha naturligt, gelgiskt ursprung. Vid en nitrithalt över 0.1 ska vattnet inte ges till barn under ett år. Hög nitrathalt (över 50 ) ch hög nitrithalt (över 0,50 ) gör att vattiiet bedöms sm dänligt. Flurid Flurjdhalter mellan 0,8 1.2 anses ha kariesförebyggande effekt. Högre fluridhalter innebiir risk för missfärgning av tandemalj. När fluridhalten överstiger 6 bedöms vattnet sm tjåinligt ch ska inte användas f"ör dryck eller matlagning. Nntrium. ktrid ch sulfat Höga niitrium- ch klridhalter tyder på påverkan från saltvatten. Vid avhåirdning med jnby'tare ökar natriumhalten, Klrid- ch sulfathalter över 100 rng/l kan påskynda kmsinsangrepp. Natriumhalter över 200 ch klridhalter över 300 mgå ger smamörsämringar. Sulfathalter över 250 mgll kan ge övergående diarrd hs känsliga barn. Radn Vid halter över 1000 Bq/l bedöms vattnet sm tiänligt ch bör ej användas till dryck eller livsrnedelshantering eftersm det finns risk för hälseffekter.
!, _ ffi & nrrhölsi *ffi mtuknlr {udirr{[ nge 2 (2) Rdn idrlcksvqtlen lludiksvalls ch Nrdanstigs kmmuner tillhör ett stcirre mråde där berggrunden på vissa platser har ett strt inehåll av uran ch radium. Dessa grundämnen älls ut i vattenörande sprickr ch avger radn till gnrndvattnet. Samtliga brrade bnrnnar bör dätför kntrueus. Vatten sm innehåller merän 1 000 Bq radn/liter bedöms sm tiänligt, Vllk är hälsrlskern? Höga mdnhalter kan utgöra en hälsrisk på grund av den förhöida strålds man får genm att dticka vatten. Åll strålning från radiektiva ämnen kan gp skadt på ktppsvävnaderna. Den alls störstä hälsrisken med mdn i vatten ät att radnet avges till inmhuduften, niir man använder vatten ihushållet. Att inandas radnhaltig luft påverkar lungvävnaden. På sikt kan detta förrsaka lungcancet. Hälsrisketna minskat m man har en effektiv ventilatin i köks- ch vånrtrymmen. Ett vatten sm innehåller ca 1 000 Bq/l ökar radnhalten i ltrften inrnhus med ca 100 Bq/nr3. tlur ålgördr mn rdnhltigl vtten? F,n effektiv metd att minska radnhalten är att lufia vattnet. Idag finns reningsutrustning, s.k. radnavskiljare ute pä rnarknaden. Vissa radnavskiliare har en reningsgmd på upp till 99 %. Förutm luftning finns det andra metder att fä brt radnet. Nedan finns en lista på några av de förctagsm säljer reningsutrustning för tadn. Om man tillfälligt vill ta brt radn från en liten vattenmängd kan man kka våttnet i någn minut. Då fömvinner all mdngas. Om man vispar vattnet med elvisp i ca 3 min avgår det mestå av mdnet till luften. Uppvärmning i mikrvågsugn är däremt inte alls lika effektivt eftersm avluftningen blir min&e. Kntakta gärna ss på miljökntret för att diskutera radn nch ev. åtgiirder. Mer infrmatin finns även på töliande myndighetei webbplatser ***.ssi.se, wunrr. bverkct. se, www. scials tyrel sen. se, www,slv. e, www. gu. se Aua Exnert AB 0470-700 600 www.aueexdert.se Aquanal 0413-242 00- www.auaal.se Åqua Ren t 044-1 00 523 vrvw,aquaren tsverige. se Cullipan Ol8-24 77 15 www.vattenreninsssrudden,se Eurpe vatte nrening ÅB 0478-1 00 1 7 www. eurpevatt nrening. cm Filtrena AB 0470*448 00 www.filtreaa,se HOH Vauenteknik 040-691 45 00 \uå rr.vattenteknik.s JM Vattenrening ÅB 021-302 401 www,ims-vattenrening.se Sarhkns Plåtdetalfer ÅB 0248-107 00 www. $thqlrns.se Vattenreningsbyrän AB 544 44 60 www.vamb:se - Nnhölsine mlllöknlr