KYRKETORPS KAPELL,, Töreboda kommun, Vg Kulturhistorisk dokumentation Lisa Molander Byggnadshistorisk rapport 2003:38
Kyrketorps kapell,, Töreboda kommun, Vg Kulturhistorisk dokumentation Lisa Molander Byggnadshistorisk rapport 2003:38 Västergötlands museum, Skara Omslagsbild: Kapellet med kyrkotomten och grindar i förgrunden. Neg. nr: 02/ 263:22
Innehåll Förord Historik 6 G T Lundblad 6 Kapellets ursprungliga utseende 7 Ombyggnaden 1966 9 Beskrivning av kapellet hösten 2002 10 Exteriör 10 Interiör 13 Vapenhus 13 Kyrkorum 14 Sakristia 19 Kulturhistoriskt värde 20 Skydd 21 Kapellets framtid 22 Kulturhistorisk karakterisering 23 Källor
Töreboda kn Förord Med anledning av att Töreboda pastorat vill ta Kyrketorps kapell, Fredsbergs socken, ur bruk har Västergötlands museum fått i uppdrag att utföra denna kulturhistoriska dokumentation. Dokumentationen har inneburit att kapellet har inventerats ut- och invändigt. Fältarbetet utfördes 7 och 24 oktober samt 14 november 2002. Dokumentationen har utförts av Lisa Molander, Västergötlands museum, och rapporten har sammanställts i samråd med byggnadsantikvarierna Elisabet Orebäck Krantz och Thomas Carlquist, Västergötlands museum. Västergötlands museum konstaterar att Kyrketorps kapell är intressant ur kulturhistorisk synpunkt. Det tillkom genom till största delen ideellt arbete på initiativ och med hjälp av lokalt insamlade medel av en lokalt bildad kapellsyförening. Kapellet berättar om det tidiga 1900-talets stora befolkningsökning och växande kyrksamhet på landsbygden i allmänhet och i Fredsbergs socken och i Kyrketorp i synnerhet. Kapellets sedan byggnadstiden föga förändrade exteriör representerar de nyklassicistiska kapell/ sockenkyrkor som i sin utformning hämtat influenser från medeltida kyrkor. Skara april 2003 Lisa Molander
Töreboda kn V jyusiaw'1 ^ * * «* M j m n j Ä m m VÄS f? G Ö T LA to Den röda ringen visar Kyrketorps kapell. Ekonomiska kartan, 1993-09-09, Lantmäteriet. 5
Töreboda kn.% * f» - t i,y S Situationsplan över Kyrketorps kapell hämtad ur ritningen från 1927. Ritningen återfinns på Töreboda pastorsexpedition. Historik Kyrketorp omnämns vid mitten av 1500- talet som en egen församling med ett kapell. Detta kapell skall ha varit i bruk in på 1600-talet, fram till 1682 då det skall ha legat öde. Troligen är det vid denna tid som Kyrketorp införlivas i Fredsbergs socken. Läget för det medeltida kapellet i Kyrketorp var enligt vissa källor i närheten av gården lilla Kyrketorp, i dag belägen väster om järnvägen. Det medeltida kapellet omnämns flyktigt i flera källor, bl a i Västergötland. Landskapets kyrkor, utgiven av RAÄ år 2002, och i Fredsbegs-krönika, skriven av Kyrketorp kapells initiativtagare etc G. T. Lundblad, från 1927. Från medeltiden och fram till att Kyrketorps kapell invigdes 1931 varde boende i Kyrketorps by hänvisade till Fredsbergs kyrka. Socknen var geografiskt sett långsmal och kommunikationerna mellan de olika delarna haltade. Kyrketorp och Slätte låg i socknens mest avlägsna del. Under 1920-talet byggdes ett flertal frireligiösa kapell och missionshus i denna då tätbefolkade del av socknen. På grund av konkurrensen från bl a Metodister och Philadelfiakyrkan lade Svenska kyrkan upp en motplan där det ingick i strävan att konsolidera sin ställning i området att bygga ett kapell i Kyrketorp. Prosten G. T. Lundblad Gustaf Teodor Lundblad föddes 7 oktober 1851 i Trollhättan. Hans långa verkan som präst och prost i Fredsbergs socken skapade ett stort intresse för bygden och utifrån det intresset skrev han Fredsbergskrönika där han berättar Fredsbergs sockens historia från forntid och framåt. Boken kom ut 1927. Lundblad hade flera intressen och förutom det historiska intresset odlade han även intresse för arkitektur och sång. Det senare utmynnade bl a i att han var drivande i skapandet av och senare ledare av föreningen Kyrkosångens vänner inom Skara stift år 1888. Han skrev ett tiotal böcker om framför allt kyrklig sång bl a sångsamlingen Kyrkosångens vänner från 1893 och Svensk koralbok hån 1901. 6
Lundblad var drivande och konstnärlig ledare i varje led vid skapandet av Kyrketorps Kapell. Han initierade tillsammans med kyrketorpsborna bildandet av den kapellsyförening vars arbete till stora delar finansierade kapellbygget och i vilken han själv var ordförande. Kyrketorps kapellsyförening samlade in pengar till bygget samtidigt som bönderna i trakten skänkte stockar och virke. Vid mitten av 1920-talet inköptes en tomt för kapellet på gården Frialunds mark i Friabäck ca en km söder om Slätte. Uppförandet av kapellet skedde som en privat angelägenhet av kapellföreningen men skänktes till Fredsbergs församling när bygget var klart 1930. Kapellet invigdes i januari 1931 av Biskop Hjalmar Danell. En knapp månad senare avled Prosten G. T. Lundblad i en ålder av 79 år. Kyrketorps kapellsyförening arbetade träget vidare även utan sin grundare. De samlade under åren efter invigningen in pengar till inköp av bl a kyrkklocka, altartavla, kormattor, antependium, psalmböcker och altardukar. Lundblad har dock under kapellets hela verksamhetstid varit närvarande genom porträttet av honom i sakristian. Kyrketorps kapellsyförening upphörde 1990 då huvuddelen av föreningens kvarvarande medlemmar flyttade till Töreboda. Kapellets ursprungliga utseende Sedan kapellet uppfördes 1931 har exteriören förändrats något bl a har tornhuven plåtbelagts och skärmtaket över entrén samt sakristian tillkommit. Kapellet uppfördes i liggande 6 timmer med tornhuv av resvirke. Utvändigt sattes brädfodring av ohyvlade brädor på förvandring. Taket täcktes med enkupigt taktegel, tornhuven med tjock kluven tjärad spån. Tornsmidet målades svart. Väggarna rödfärgades och hörnbrädor, taknock och vindskivor samt tornluckor målade svarta. Dörrarna som i dag är svarta målades grå och fönstersnickerier med omfattningar vita. Ursprungligen Kapellets upphovsman, prosten G. T. Lundblad, har sitt porträtt i sakristian. Neg. nr 02/ 267:14 hade gaveln åt norr två separata entréer med trappa och järnräcke till vardera sakristia och pannrum vilka i sin tur flankerade det dåvarande korfönstret. Invändigt panelades kyrkans väggar och tredingstak med ohyvlad liggande klingsågad slätspontad panel. Interiören fick en tydlig karaktär av 1920-talets klassicistiska ideal. Läktarbröstningen, dopfunten, predikstolen, altarringen och kyrkbänkarna dekorerades enhetligt med fält i rödbrunt på ljusblå och grå bakgrund och koret var gult. I ett brev från pastor Lundblad till Kungliga byggnadsstyrelsen i september 1926, fyra år innan kapellets färdigställdes, beskrivs det blivande kapellets färgsättning:...bänkar, predikstol och läktarbröst i ljusare och mörkare blå toner, med rödbrunt i en del skärningar och försänkningar. Altardisken mörkgul med brun läderbeklädning. Väggarna grågula, taket hwitt, koret helt och hållet mycket ljust himmelsblått, dess fönster med grågult katedralglas (hålst [sicl] alla fönster försedda med innanfönster). Koret som då var djupt indraget och smalare än det är i dag flankerades mot öster av rummet där kaloriferen1 stod. I ett senare brev omnämns ett äldre altarkors och en fristående nummertavla, placerad något framför värmegallret, vilka båda troligen försvann vid ombyggnaden 1966. I samma brev omnämnes även hur kyr Töreboda kn 7
Töreboda kn Läktarbröstningen och dörren mot Foto: ATA kans värmesystem: Kyrkan uppvärmes med kalorifer som eldas från bakomliggande eldningsrum. Värmekammaren avskiljes från kyrkan med målat trägaller. Väster om koret hade sakristian inrättats varifrån uppgången gick till den då väggfasta predikstolen. Koret hade ett korfönster åt norr med grågult antikglas, övriga fönster i kapellet fick ofärgat antikglas. vapenhuset. Kyrkklockan tillkom 1948 och samma år fick kapellet elektriskt ljus. Året därefter målades kapellet om utvändigt vilket upprepades 1975 då pengabrist medförde att hela församlingen fick bidra med sin arbetskraft. Foto tagen före ombyggnaden 1966, trots dess dåliga kvalitet kan man ana den ursprungliga färgsättningen och korets tidigare utformning. Foto: Töreboda pastorsexpedition. 1Kalorifer: Varmluftsugn för centralvärmning. Cirkulationsluften upphettas i kaloriferern, som var placerad i särskild sk varmkammare. Kalorifererna anlades i ganska stor utsträckning årtiondena kring sekelskiftet, främst i offentliga byggnader. S lk T f O H H O J A it A fij L l Sektion över koret från 1927. Gallret till höger om koret döljer kaloriferern. Predikstolen och kaloriferern bytte plats när kapellet byggdes. Ritningen återfinns på Töreboda pastorsexpedition.
Töreboda kn Kyrketorps kapell från norr med sakristian i förgrunden. Neg. nr 02/266:17 Ombyggnader Redan 1956 framkom en önskan att modernisera kapellet och arkitekten Anders Ekman började skissa på ombyggnaden redan i slutet av samma årtionde. Ekman beskrev 1964 kapellet inte helt oväntat med kritiska ordalag: Hela inredningen är av låg snickeriklass med dålig utformning... Fyllningar i bänkar, predikstol samt läktarbarriär äro dåligt utformade, hela interiören är trist. 1 Ekman beskrev i samma brev predikstolen som klumpig och uppställd på en klossig plint. Färgsättningen ändrades helt från den ursprungliga blå färgskalan till ljust grå. Väggarna och taket målades vid ombyggnaden ljusgrå, väggarna skulle därefter stänkas. Samtliga invändiga snickerier, bänksitsar-, ryggar etc tvättades helt rena från den gamla färgen, lagades och målades med oljefärg i en grå kulör och de dekorativa ytorna målades i varmt roströda och bruna kulörer. Ombyggnaden 1966 innebar stora förändringar i koret. Uppvärmningen med kaloriferen ansågs brandfarlig och togs bort. Man tog även bort sakristian och byggde en ny i form av en tillbyggnad utmed kapellets norra gavel med entré till koret. Den nya sakristian byggdes med en grävd källare där det nya oljeeldade uppvärmningssystemet installerades. Korfönstret med sitt gula antikglas försvann helt. Efter kapellets färdigställande återinvigdes det den 22 oktober 1966 av biskop Sven Danell. År 1978 tillkom ljuskronan genom en donation från den lokala scoutföreningen och året därefter togs bänkarna bort. År 1980 ersatte den nya kororgeln den gamla fottrampade läktarorgeln. 1Förslag till restaurering av Kyrketorps Kapell i Fredsbergs församling, Skaraborgs län, Ekman, Anders, skrivelse till Töreboda pastorat 1964.
Töreboda kn Beskrivning av kapellet hösten och vintern 2002/2003 Exteriör Kapellet är beläget vid en korsväg med öppen jordbruksmark åt söder och väster samt ett mindre skogsparti i öster och en mindre gård omedelbart norr om kyrktomten. Kapellets kyrkotomt är delvis inhägnad med ett rödbrunt enkelt trästaket och två järngrindar och utgörs av gräsmattor, buskar, träd samt en grusad parkering i väster och en med buskar avdelad parkering i syd. Kyrkotomten har aldrig använts som begravningsplats. Fasadkompositionen är helt symmetrisk med två höga kvadratiska fönster i mitten flankerade av två små runda fönster på båda långsidorna. Kapellet med kyrktomten och korsvägen i förgrunden Neg. nr 02/263:24 Grund Sockel av natursten med krypgrund. Sakristians källare, grund och bjälklag är gjuten i betong. Fasad De timrade ytterväggarna är klädda med ohyvlade klingsågade brädor lagda på förvandring. Panelen är målad med faluröd slamfärg. Hörnbrädorna är svartmålade. Tak Sadeltak täckt med enkupigt tegel. Taket är omlagt med originalteglen 1991. Vindskivor, hängrännor och stuprör är svartmålade. Sakristians skorsten är murad och klädd med oljemålad svart galvaniserad plåt. Takets enkupiga lertegel och plåtklätt torn. Neg. nr 02/263:11 Torn Takryttare/gaveltorn placerad mot gaveln i söder. Västra sidan av tornet fungerar som en fortsättning av fasaden. Väggarna är klädda med ohyvlade brädor lagda på förvandring, målade med röd slamfärg. Luckorna är svartfärgade. Torntaket i plåt är svartfärgat, ursprungligen var tornet lagt med tjärade stickspån. Tornspiran är i svartjärn. Hängrännor och stuprör är svartmålade. Kyrkklockan från 1948 rings Fönster Fönster och fönsterfoder är vitmålade. Östra sidan: Två höga rektangulära spröjsade åttaluftsfönster i fasadens mitt flankeras av två mindre runda fönster med ekerspröjsar. Västra sidan: Lika som västra sidan. Sakristian har ett litet kvadratiskt spröjsat fönster intill korväggen med fyra glas. 10
Norra sidan: Sakristian, byggd 1966, har ett rektangulärt spröjsat tvåluftsfönster med åtta glas och ett enkelt källarfönster, kyrkovinden har ett litet runt fönster med ekerspröjsar. Töreboda kn Södra sidan: Ett stort runt tvålufts läktarfönster med vardera åtta glas. Dörrar Södra fasaden: Kyrkporten är en fiskbensmönstrad svart pardörr med smitt handtag i järn i form av en ring. Östra fasaden: En svartmålad bräddörr med ett enkelt vred och lås. Två exempel på fönster. Neg, nr 02/263:24, 02/266:24 Trappor Blockstenstrappan i söder är av granit med 4 steg mot tre sidor. Handledaren är i svart plattjärn och är fästad i trappans hörn. Ett skärmtak från 1991 är uppfört över port och trappa. Detta är format som ett sadeltak med gavel. Sakristians trappa: Entrétrappan med källarnedgången tillkom 1966 och är gjuten i armerad betong och putsad, gångstenarna är av räffelhuggen granit med nedfällt skrapgaller. Räcket är svartmålat. Källarnedgången är i gjuten betong med dörrar av tryckimpregnerat trä och klätt med svartmålad galvaniserad plåt med bandgångjärn och enkelt vred och lås. 11 Kapellets port var ursprungligen gråmålad. Neg. nr 02/265:17
Töreboda kn Armatur på kapellets nordvästra hörn. Neg. nr 02/266: 22 Armaturer Södra fasaden: En enkel klotrund mjölkvlt glasarmatur på låg sockel över kyrkporten. Västra fasaden: En enkel klotrund glasarmatur på arm ut från hörnet mot NO, troligen samtida med kapellet. Östra fasaden: På sakristians södra vägg intill entrén och över källarnedgången hänger en armatur i lykt -form i glas och svart metall. Parkbelysningen utgörs av 2 st nyare armaturer, Noral classic, tillkomna 1991. Kapellets sakristia med trappa och källarnedgång, här syns även den plåtklädda skorstenen Neg. nr 02/263:12 Uthuset Ett enkelt uthus med stående rödmålad locklistpanel, flackt sadeltak klätt med enkupigt taktegel, svarta hörnbrädor och vindskivor. Enkla svartmålade bräddörrar utformade med liggande panel inom en enkel ram och med svartmålade bandgångjärn. Foder är svartmålade. Uthuset, byggt 1953, har enligt uppgift använts som bårhus och kolumbarium.'' Uthuset med dass på gaveln och förråd på långsidan. Neg. nr 02/263:15 1 Kolumbarium: gravkammare eller annan gravanläggning, t ex urnlund, med rader ovanför placerade nischer eller urtag för gravurnor. Ur: Arkitekturtermer, Ahlstrand, Jan Torsten, Studentlitteratur, 1976 12
r r ttt M L v t" a k. \ Töreboda kn 115p\. * L*^ H #** r- r? ^ r ; r it : f4=f- i*4 k* *"^. Plan över kapellets interiör från ombyggnaden 1966 da sakristian byggdes. Ritningen återfinns på Töreboda pastorsexpedition. Interiör Kapellet är en salskyrka med kor i kyrkans hela bredd och läktare åt söder. Kyrkorummet är rymligt och ljust då fönstren är stora och släpper in ljus från tre väderstreck. Dock är det bestående intrycket i kyrkorummet att det är i det närmaste färglöst med endast några få färgklickar i form av altartavlan samt dopfunten och predikstolen. Större delen av kyrkorummet är förändrat, koret har helt byggts om, kyrkbänkarna tagits bort samt kapellets väggar, tak och läktare samt predikstol och dopfunt är ommålade från den ursprungliga 1920-talskoloriten i gult, blått, grått, rött och brunt till dagens ljust grå färgskala. Vapenhus Vapenhuset är enkel och sparsamt möblerat och har genomgått få förändringar sedan 1931. Färgsättningen har troligen ändrats och några få inventarier har tillkommit. Tak. Ohyvlad slätspontad panel målad i brutet vitt. Vägg\ Liggande ohyvlad slätspontad panel målad i brutet vitt. Väggarna är i dag målade med mager oljefärg, ursprungligen var de troligen målade med lim- eller slamfärg. Lister. Oprofilerade enkla målade med ljust grå oljefärg. Sektion av kapellet med kor och altare samt predikstolen i sin nya position efter ombyggnaden 1966. Ritningen återfinns på Töreboda pastorsexpedition. Golv: Slipat och lackat trägolv. Dörrar. Kyrkportens halvfranska pardörrar med vardera tre lika stora speglar och en utstickande sparkbräda i gråblå kulör. Dörrar till kyrkorummet är likaledes halvfranska pardörrar med vardera tre lika stora speglar och en utstickande sparkbräda i gråblå kulör. Dörrvreden tidstypiska med en smidd framtoning i mörk metall. 13
Kyrkorum Tak: Tredingstak1 med ohyvlad slätspontad panel nålad med bruten vit mager oljefärg. Väggar. Liggande klingsågad ohyvlad slätspontad panel målat i brutet vitt. Fönster. Två typer av fönster återfinns i kyrkorummet. På vardera långsidorna är två större rektangulära fönster placerade. Varje fönster är försett med innanfönster med bred spröjs. Glaset i innanfönstren är klart antikglas 2. Ytterglasen är vanligt planglas. På båda långsidorna är två runda fönster placerade. Fönsterfoder är ljust grå. Golvlister, enkla släta ljust grå. Golv. Lackat trägolv. Podiet i koret dito, ca 8-1 Ocm över golvet. Befintligt golv tillkom 1966 och är höjt ca 5cm över det ursprungliga för isolering. Ett av de stora rektangulära fönstren utmed kyrkorummets västra långvägg. Notera antikglaset i innanfönstret.neg. nr 02/267 Töreboda kn Läktare Det är på läktaren man finner resterna av det som var det ursprungliga kapellets invändiga uttryck och det är läktaren med dess kuliss och fönster som skapar mycket av kyrkorummets fina ljus och rymd. Här är några få kyrkbänkar bevarade. Läktarens orgelkuliss med sitt klassicistiska uttryck i form av en triumfbåge skapar en passage för ljuset att flöda ut över kyrkorummet. Kulissen skapades för att placera torntrappan så undanskymd som möjligt och dels att göra läktarens främre del mera belyst... (ur brev frän prosten Lundblad till Kungliga Byggnadsstyrelsen i Stockholm 1927) Fönster i koret åt öster i solljus. Neg. nr 02/ 265:33 1 Tredelat innertak av trä, bestående av ett horisontalt mittparti och två mot väggarna sluttande fall, Ur: Arkitekturtermer, 1969, Lund 2Antikglaset benämns så i texter om kapellets tillkomst. Det betecknar ett glas där man vid tillverkningen medvetet skapat linjer och ojämnheter i glasytan. Lundblad föreskriver sk katedralglas, ett liknande glas som antikglaset men behandlat så att man inte kan se igenom det - likt råglas, vilket troligen endast användes i det nu borttagna korfönstret. Sektion läktare, ur nybyggnadsritning från 1927. 14
Töreboda kn Läktaren med orgelkulissen. Neg. nr 02/265:28 Läktarens orgelkuliss, armaturer och orgel. Neg. nr 02/264:16 Kyrkklockan ringes för hand och repet för detta hänger på orgelkulissens västra sida. Flankerande kulissen hängeräven två mässingsljuskronor av den enklare modellen från 1966 (se beskrivning under Kyrkorummet). Läktarbalustraden har i dag ett enkelt utförande med ett järnräcke. Läktarbalustraden förändrades vid ombyggnaden på 1960-talet. Läktarorgeln: äldre tramporgel i mörklaserat trä. Läktaren vilar på två enkla fyrkantiga pelare i trä. Portalen till vapenhuset under läktaren. Neg. nr 02/264:4 Kyrkklockans rep. Neg. nr 02/264:12 15
Kor med altare Koret är i dag avdelat från kyrkorummet med ett podium och en vertikal markering på väggar och tak i form av en båge av 6 X7 skrätt och handbilat timmer förankrad i vägg och innertak med smidesbultar. Bågen tillkom 1966 och fungerar som avväxling efter borttagandet av korvalvet samma år. Töreboda kn Altaret är placerat mot fondväggen i koret vilket troligen var dess ursprungliga placering, det är vitputsat med en grön marmorskiva ovanpå. På altaret står i dag ett mindre attarkrucifix i ljust trä. Altartavlan, Jesu intåg i Jerusalem av Bengt Hamrén (Stockholm), tillkom 1966 och ersatte då altarfönstret. Altarringen i ljust laserat trä med öppna speglar. Ovansidan, knäfallet, mattan innanför altarringen samt prästens knäfall är klädda med grågrönt ylletyg. Till höger om altaret, mot den södra väggen, står kororgeln. Denna är en modern, mindre orgel i ljust trä, inköpt 1980. På denna sida finns även en vägghängd nummertavlan. Predikstol och dopfunt Till vänster om altaret, mot den västra väggen är i dag predikstolen och dopfunten placerade. Enligt ritningarna från 1925 (se ritning sid 8) placerades den då väggfasta predikstolen ursprungligen till höger om koret framför sakristian med uppgång från denna. Dock visar senare foton att man i stället spegelvände planen och placerade predikstolen och sakristian vid den västra väggen (se även texten ovan om kapellets ursprungliga utseende). Predikstolen är delvis ursprunglig. Under kapellets ombyggnad 1966 byggdes predikstolen om till fristående och fick en ny sockel och trappa samt trappräcke av plattjärn. Då förändrades även dekorationerna på predikstolens sidor. Sockel och predikstol framställdes som en enhet krönt av ett enkelt ljudtak/baldakin. Färgsättningen är i dag grå med röda speglar, sockeln och trappan är röda och trappstegen vita. Trappräcket är svart. Ovan kapellets kor med altare och altarring. Neg. nr 02/ 265:31 Till vänster altarkrucifixet. Neg. nr 02/ 267:25 Predikstol och dopfunt sedda från läktaren. Neg. nr 02/264:16 16
Placeringen vid kyrkorummets västra vägg är oförändrad. Töreboda kn På långväggen vid predikstolen är en mindre m ässingsplakett placerad. Plaketten avbildaren uppslagen bokpärm med ett A och ett W samt en kräkla liggande i uppslagets mitt. På plakettens övre högra hörn med ett Kristusm onogram avbildat1. Dopfunten är utförd i en sexkantig pelarform och försedd med dekoration imiterande ett gotiskt masverksfönster med trifoliebåge2 Dopfunten är ursprunglig och stod från början indraget i det dåvarande smala koret, i dag är den placerad strax framför predikstolen vid det västra fönstret. Armaturer I kyrkorummets tak återfinns i dag två typer av elarm aturer. Centralt i kyrkorummet hänger en stor 8-armad ljuskrona i mässing. Denna tillkom 1978 som gåva av Töreboda scoutkår. Ljuskronan är krönt av en krona utsmyckad av fyra stiliserade treklöverblad, trifolium, tistelblad och druvklasar1. Mässingsplackett och dopfunt. Neg. nr 02/ 265:29 och 02/264:1 Den andra typen av ljuskrona i kyrkorummet kom till vid ombyggnaden 1966. Denna är en mindre ljuskrona i mässing med 6 armar. Utformningen är tydligt modernistisk och utgör fina komplement till den stora mer klassiska kyrkliga mässingskronan. Kapellet har sex ljuskronor av denna typ. På långväggarna hänger i dag fem m ässingslam petter i dekorerad handpunsad mässing med plats för två 8-armad ljuskrona. Neg. nr 02/265:30 1A och W: W (betecknar omega 2) som även ofta skrivs som ett O, A (alfa) och W betyder -4 - --- u. -- - i - l ''> l / c * ö ''O f n o i H o t r j r e - e a '5 zzn omega). mao oegyn- a - ler och "jag ar A och O" Dessa ::<? :a.e r a< vanliga pa just bokpärrnar men a. e" ca oa mynt. ringai och pa paskljus k' ' = j a n c ho1\/r)i^lc. a ä r iitp n k li t r p r p m p r rlpc;c; TV: <3^\ic31 l o U C I V U C O C U t l i l b U i M U i U ) \ ^, Vv o o 2 Trifoliebåge: Treklöverformig båge här sammansatt inom en gotisk stickbåge. 1Dessa utsmyckningar är ikonografiska och symboliseras kristna teman som följer: Druvklase' druvsaften symboliserar vinet dvs Kristi blod. Den hj ärtfor ma de druvklasen symboliserar "blodets Kan!" vilket i sm tur hänvisar pa Jesu forsoningsdöd pa korset Trifolium. treklöverbladet: symboliserar treenigheten
ljus. Två är placerade på var sida om det kvadratiska västra fönstret på södra väggen, två på motsatta sidan på västra väggen och en till höger om det runda östra fönstret på västra väggen, bakom predikstolen. Töreboda kn Ytterligare två armaturer i lackat limträ hänger under läktaren på var sida om vapenhuset. Dessa tillkom efter ombyggnaden 1966 men är troligen utformade av arkitekt Anders Ekman. Övriga lösa inventarier Dagens fristående stolar tillkom 1979 då kyrkbänkarna togs bort. Stolarna är i ljust trä med klädda sitsar i ett ljust randigt tyg i bl a grått, rött och gult. Under läktarna på vapenhusets västra sida står i dag fyra gråmålade enkla skåp. Från ursprunglig inredning finns de väggfasta bänkarna utmed kyrkrummets långväggar och de på läktaren. Mässingsljuskrona ritad av ombyggnadsarkitekten Anders Ekman till ombyggnaden 1966. Neg. nr 02/267:15 Intill trappan till läktaren finns ett mindre förråd innehållande en järnbeslagen grön kista, den ursprungliga ljuskronan samt utrustning för begravningsakten (pall med kärl för jord samt spade). Mässingslampett i driven mässing inköpt vid tid för byggandet av kapellet hos A, E. Bolling i Gränna för 40 kronor paret. Neg. nr 02/ 267:23 Förrådet under läktaren. Neg. nr 02/267:9 Uppgången till läktaren med förråd samt fristående stolar i förgrunden.neg. nr 02/264:5 18
Sakristia Tak: Ohyvlad slätspontad panel målad i brutet vitt. Golv: Tegelgolv med teglet lagt på flatan i mönstersättning. Golvlister: Oprofilerade i ljust grått Väggar: Liggande ohyvlad slätspontad panel målad i brutet vitt Fönster: Åt norr ett smårutsindelat spröjsat utåtgående tvåluftsfönster med vardera åtta glas. Åt väster mindre enlufts med spröjs i kors. Samtliga har vitmålade snickerier och foder. Dörr: Ljust gråmålad enkel fyllningsdörr med fyra lika stora speglar. Övriga inventarier i sakristian: I siakristian hänger ett porträtt av kapellets initiativtagare och kapellföreningens ordförande prosten G T Lundblad. Tavlan är flankerad av två mindre enkla ljuslampetter med glasmanschetter vilka enligt foton från 1950-talet tidigare varit placerade på läktarpelarna vid vapenhuset. Till höger om fönstret hänger en sk Piscina1, en dekorerad kopparvask där dopvatten och rester av nattvardsvinet hälls ut för att genom ett rör rinna ut i vigd jord. Ovan denna hänger ett litet Kristusporträtt i relief. Sakristian med fönster åt norr. Neg. nr 02/ 265:21 Töreboda kn Ovan och till höger, mindre inventarier i sakristian. Neg. nr 02/ 265:24, 02/265:23. Piscina i mässing. Neg. nr: 02/265:24 ' Piscinans dekorationer föreställer tre fiskar placerade i en Triguetra, en treenighetssymbol där var och en av de tre spetsovalerna bildar en fiskblåsa där fiskarna är infogade. Fiskarna och triguetran symboliserar varför sig och tillsammans den treenige gudens namn - fiskarna brukar även avbildas på dopfuntar och åsyftar då barnets dop i den treenige gudens namn, vilket kan ha ett sammanhang med piscinans användning. 19
Töreboda kn Kulturhistoriskt värde Kyrketorps kapell är intressant från kulturhistorisk synpunkt. Kapellet berättar om en viktig epok i bygden, om det tidiga 1900-talets stora befolkningsökning och kyrkliga väckelse på landsbygden i allmänhet och i Fredsbergs socken och i Kyrketorp i synnerhet. Kapellet vittnar även om upphovsmannens, prosten G. T. Lundblads, strävan att skapa ett vacker och funktionellt kapell i sin socken. Kapellet är placerat i landskapet, väl synligt från vägen och järnvägen, som landmärke vid en fyrvägskorsning. Kapellet har en i stort sett oförändrad exteriör och kyrkklockan rings fortfarande manuellt. Kapellet har en delvis bevarad ursprungliga inredning med bänkar och orgelkuliss. En inventarieförteckning bör upprättas och utifrån den kan beslut tas om vad som skall bevaras och skyddas. 20
Töreboda kn ' ; 4 ;" - : b ^ y ^ s r n ^ : : : iä f ll... a»! Pil - ;T- -.: -..J. 1V, " # * K f f P P Skydd Kyrketorps kapell är då den byggdes före 1940, och ägdes före 1 januari 2000 av Svenska kyrkan, skyddat av kulturminneslagens 4:e kapitel om kyrkliga kulturminnen: Neg. nr 02/263:24 ten samt för uppförande eller väsentlig ändring av byggnader, murar, portaler eller andra fasta anordningar på tomten. 1 2 3 Kulturhistoriska värden i kyrkobyggnader, kyrkotomter, kyrkliga inventarier och begravningsplatser är skyddade enligt bestämmelserna i detta kapitel. Kyrkobyggnader och kyrkotomter skall vårdas och underhållas så att deras kulturhistoriska värde inte minskas och deras utseende och karaktär inte förvanskas. I fråga om en kyrkobyggnad krävs alltid tillstånd för rivning, flyttning eller ombyggnad av byggnaden liksom för ingrepp i eller ändring av dess exteriör och interiör med dess fasta inredning och konstnärliga utsmyckning s amt för ändring av dess färgsättning. I fråga om en kyrkotomt krävs alltid tillstånd för utvidgning av tom 21 Länsstyrelsen får ställa de villkor för tillståndet som är skäliga med hänsyn till de förhållanden som föranleder förändringen, villkoren får avse hur ändringen skall utföras samt den dokumentation som behövs. Lag (1995:560). 6 Inventearier av kulturhistoriskt värde, som hör till kyrkobyggnad eller annan kyrklig byggnad, kyrkotomt eller begravningsplats, skall förvaras och vårdas väl. Lag (1999:304) Detta skydd förändras inte om kapellet skulle säljas till privatperson eller annan än Svenska kyrkan utan ligger fast som en form av kyrkligt byggnadsminne. Detta innebär att Länsstyrelsen skall ta ställning till alla förändringar vad gäller kapellet och dess kyrkotomt, vid försäljning, ombyggnad, renovering samt om rivning skulle vara aktuellt.
Töreboda kn Kulturhistorisk karakterisering KYRKOMILJÖN - Kyrketorps kapell är beläget ca en km söder om Slätte. Kapellet har ett framträdande läge i landskapet, väl synligt från väg och järnväg. KYRKOANLÄGGNINGEN - Kyrkotomten har en enkel parkliknande karaktär och utgörs av gräsmattor, buskar, lövträd samt grusgångar och en grusad parkering i väster och en med buskar avdelad parkering i syd. Ett uthus står intill staketet i norr. Kyrkotomten är delvis inramad av ett enkelt trästaket med två smidesgrindar med grindstolpar. KYRKOHISTORISK KARAKTERISERING OCH BEDÖMNING - Kyrketorps kapell uppfördes 1931 i trä efter ritningar av kontraktsprosten G. T. Lundblad. Det tillkom genom till största delen ideellt arbete på initiativ och med hjälp av lokalt insamlade medel av en lokalt bildad kapellsyförening. Kapellet är orienterat med koret åt norr. Det är byggt som en kyrka i litet format i nedtonad nyklassicistisk stil med ett gaveltorn. Kapellets exteriör är i det närmaste intakt sedan byggnadstiden. Under Anders Ekmans ledning genomfördes en omfattande invändig renovering av kapellet 1966 då också sakristian byggdes till på norra sidan. I kapellet finns också värdefulla invntarier från olika tider, bl a ljuskronor ritade av Anders Ekman. Av ursprunglig fast inredning kan nämnas en orgelkuliss och fasta bänkar. ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ I FÖRVALTNING OCH ANVÄNDNING AV KYRKAN OCH KYRKOMILJÖN - - Kapellets framträdande läge i landskapet. - Kapellets sedan byggnadstiden föga förändrade exteriör. Kapellet är ett exempel på enkla kapell uppförda genom lokalt engagemang under 1930-talet i en tidstypisk historicerande stil, karakteriserad av ett återupptagande av äldre stilar. - Kapellets kyrkklocka och övriga inventarier såsom ljuskronor, dopfunt, predikstol och piscina mm. - Ursprunglig fast inredning så som orgelkuliss och fasta bänkar. - Kyrkotomtens parkliknande karaktär med smidesgrindar, grindstolpar, staket och uthus. 23
Töreboda kn Källor Tryckta källor Ahlstrand, Jan Torsten, Arkitekturterm er, Studentlitteratur, Lund, 1976 Dahlby, Frithiof, De heliga tecknens hemligheter. S ym boler och attribut, Diakonistyrelsens bokförlag, Malung, 1963 Lundblad, G. T, Fredsbegs-krönika. Bidrag till Fredsbergs pastorats historia, Fredsbergs hembygdsförening, Fredsberg, 1927 Nya Svenska kyrkor. Del II Götaland, RAÄ, Stockholm, 1992 Skara stift i ord och bild, Rudberg, Yngve, Idun, Stockholm, 1949 Välkommen till Kyrketorps kapell, broschyr, Töreboda stift, Töreboda, 1986 Västergötland. Landskapets kyrkor, red: Dahlberg, Markus, RAÄ, Stockholm, 2002 Otryckta källor ATA, Antikvarisk-topografiska arkivet, RAÄ, handlingar Arkiv, Töreboda pastorsexpediton, handlingar och foton Internet Lagtext från rättsnätet, hämtat i november 2002: http://www.notisum.se/ Filmnummer 02/263 02/264 02/265 02/266 02/267 24
Tidigare rapporter i ämnet bebyggelse från Västergötlands museum 2002:1 2002:2 2002:3 2002:4 2002:5 2002:6 2002:7 2002:8 2002:9 2002:10 2002:11 2002:12 2002:13 2002:14 2002:15 2002:16 2002:17 2002:18 2002:19 2002:20 2002:21 2002:22 Ribbingsfors, Ribbingsfors 2:3, Amnehärads socken, Gullspångs kommun, Västergötland. Renovering av yttertak på huvudbyggnaden, södra flygelbyggnaden och brygghuset, 1995. Antikvarisk slutbesiktningsrapport. Ribbingsfors huvudbyggnad, Ribbingsfors 2:3, Amnehärads socken, Gullspångs kommun, Västergötland. Renovering av tim m erstom m e och bjälklag, etapp 1, 1997. Antikvarisk slutbesiktningsrapport. Ribbingsfors huvudbyggnad, Ribbingsfors 2:3, Amnehärads socken, Gullspångs kommun, Västergötland. Renovering av tim m erstom m e och bjälklag, etapp 2, 1998. Antikvarisk slutbesiktningsrapport. Ribbingsfors huvudbyggnad, Ribbingsfors 2:3, Amnehärads socken, Gullspångs kommun, Västergötland. Renovering av tim m erstom m e och bjälklag, etapp 3, 1999. Antikvarisk slutbesiktningsrapport. Ribbingsfors huvudbyggnad, Ribbingsfors 2:3, Amnehärads socken, Gullspångs kommun, Västergötland. Renovering av kakelugnar, 1999. Antikvarisk slutbesiktningsrapport. Östra huset, Anden 5, Hjo kommun, Västergötland. Renovering av fasad. Antikvarisk slutbesiktningsrapport. Fridhems kyrka, Längnums socken, Tengene pastorat i Skara stift, Grästorps kommun, Västergötland. Antikvarisk slutbesiktningsrapport av renoveringsarbeten 1995-1996. Töreboda kyrka, Björkängs socken, Töreboda pastorat i Skara stift, Töreboda kommun, Västergötland. Antikvarisk slutbesiktningsrapport av renoveringsarbeten 1994-1996. Longs kyrka, Longs socken, Levene pastorat i Skara stift, Vara kommun, Västergötland. Antikvarisk slutbesiktningsrapport av renoveringsarbeten 1995-1996. Längjums kyrka, Längjums socken, Larvs pastorat i Skara stift, Vara kommun, Västergötland. Antikvarisk slutbesiktningsrapport av renoveringsarbeten 1996. Torvströfabriken Ryttaren, bostadshus "Bläckhornet", Yllestads socken, Falköpings kommun, Västergötland. Renovering av tak och skorstenar 2001. Antikvarisk slutbesiktningsrapport. Edåsa kyrka, Edåsa socken, Värsås pastorat i Skara stift, Skövde kommun, Västergötland. Antikvarisk slutbesiktningsrapport av renoveringsarbeten 1994-1995. Karaby kyrka, Karaby socken, Örslösa pastorat i Skara stift, Lidköpings kommun, Västergötland. Antikvarisk slutbesiktningsrapport av renoveringsarbeten 1996. Ribbingsfors huvudbyggnad, Ribbingsfors 2:3, Amnehärads socken, Gullspångs kommun, Västergötland. Renovering av fönster, 2000-2001. Antikvarisk slutbesiktningsrapport. Smedja på Ribbingsfors, Ribbingsfors 2:3, Amnehärads socken, Gullspångs kommun, Västergötland. Skyddstäckning av tak, 2001. Antikvarisk slutbesiktningsrapport. Skarstads kyrka, Skarstads socken, Vara pastorat i Skara stift, Vara kommun, Västergötland. Antikvarisk slutbesiktningsrapport av renoveringsarbeten 1997. Ryda kyrka, Ryda socken, Ryda pastorat i Skara stift, Vara kommun, Västergötland. Antikvarisk slutbesiktningsrapport av renoveringsarbeten 1996-97. Hova kyrka, Hova socken, Hova pastorat i Skara stift, Gullspångs kommun, Västergötland. Antikvarisk slutbesiktningsrapport av renoveringsarbeten 1996-1997. Tiarps kyrka, Tiarps socken, Slöta pastorat i Skara stift, Falköpings kommun, Västergötland. Antikvarisk slutbesiktningsrapport av renoveringsarbeten 1996-1997. Medelplana kyrka, Medelplana socken, Forshems pastorat i Skara stift, Götene kommun, Västergötland. Antikvarisk slutbesiktningsrapport av renoveringsarbeten 1996-1997. Kållands-Åsaka kyrka, Kållands-Åsaka socken, Råda pastorat i Skara stift, Lidköpings kommun, Västergötland. Antikvarisk slutbesiktningsrapport av renoveringsarbeten 1996-1998. Götene kyrka och klockstapel, Götene socken, Götene pastorat i Skara stift, Götene kommun, Västergötland. Antikvarisk slutbesiktningsrapport av renoveringsarbeten 1999.
2002:23 2002:24 2002:25 2002:26 Hangelösa kyrka, Hangelösa socken, Källby pastorat i Skara stift, Götene kommun, Västergötland. Antikvarisk slutbesiktningsrapport av renoveringsarbeten 1997-1998. Tranums kyrka, Tranums socken, Örslösa pastorat i Skara stift, Lidköpings kommun, Västergötland. Antikvarisk slutbesiktningsrapport av renoveringsarbeten 1997-1998. Ribbingsfors huvudbyggnad, Ribbingsfors 2:3, Amnehärads socken, Gullspångs kommun, Västergötland. Renovering av stomme och veranda, 2002. Antikvarisk slutbesiktningsrapport. Tomtens kvarn, Tomten 1:5, Slöta socken, Falköpings kommun, Västergötland. Renovering av vasstak, 2002. Antikvarisk slutbesiktningsrapport. 2003:1 2003:2 2003:3 2003:4 2003:5 2003:6 2003:7 2003:8 2003:9 2003:10 2003:11 2003:12 2003:13 2003:14 2003:15 2003:16 2003:17 2003:18 2003:19 2003:20 Torvströfabriken Ryttaren, maskinhuset, Yllestads socken, Falköpings kommun, Västergötland. Renovering av tak och fasader 2001-2002. Antikvarisk slutbesiktningsrapport. Råbäcks hamn, Medelplana socken, Götene kommun, Västergötland. Renovering av rödkajen och sandstenskajen 1996. Antikvarisk slutbesiktningsrapport. Drängstugan på Ekebo, Ekebo 2:1, Otterstad socken, Lidköpings kommun, Västergötland. Renovering av grund, stomme och yttertak samt rekonstruktion av spiskomplex 1995. Antikvarisk slutbesiktningsrapport. Källegården, Bjällum 6:4, Bolums socken, Falköpings kommun, Västergötland. Renovering av ladugård 1996. Antikvarisk slutbesiktningsrapport. Strömsholm, Stora Bjurum 2:4, Bjurums socken, Falköpings kommun, Västergötland. Renovering av ladugård samt vagn- och vedbod 1997. Antikvarisk slutbesiktningsrapport. Ladugård, Hov Torstensgården 4:5, Bolums socken, Falköpings kommun, Västergötland. Renovering av vasstak 1996. Antikvarisk slutbesiktningsrapport. Ladugård, Ugglum 8:11, Ugglums socken, Falköpings kommun, Västergötland. Renovering av vasstak 1996. Antikvarisk slutbesiktningsrapport. Almnäs, Almnäs 1:1, Norra Fågelås socken, Hjo kommun, Västergötland. Renovering av smedja, slakthus och bränneribyggnad 1996. Antikvarisk slutbesiktningsrapport. Länsmansgården, Österberga 1:1, Berga socken, Mariestads kommun, Västergötland. Renovering av flygelbyggnader och smedja 1996. Antikvarisk slutbesiktningsrapport. Storegården, Norra Vånga 14:2, Norra Vånga socken, Vara kommun, Västergötland. Renovering av magasin, arrest, bostadshus och brygghus 1995. Antikvarisk slutbesiktningsrapport. Mellomgården, Källsäter 3:6, Locketorps socken, Skövde kommun, Västergötland. Renovering av yttertak på loge och vedbod 1995. Antikvarisk slutbesiktningsrapport. Smedja på Bölstad gård, Bölstad 2:8, Torsö socken, Mariestads kommun, Västergötland. Renovering av yttertak 1996. Antikvarisk slutbesiktningsrapport. Årås, Årås 1:11, Södra Råda socken, Gullspångs kommun, Värmland, Västra Götalands län. Renovering av stall, magasin och mangelbod 1996. Antikvarisk slutbesiktningsrapport. Spannmålsmagasin/elkvarn, Kv. Falken, Järpås socken, Lidköpings kommun, Västergötland. Renovering av yttertak m.m. 1996-1997. Antikvarisk slutbesiktningsrapport. Körhus, Noleby 2:7, Fyrunga socken, Vara kommun, Västergötland. Renovering av halm tak 1995. Antikvarisk slutbesiktningsrapport. Svenstorp, Svenstorp 2:1, Fröjereds socken, Tidaholms kommun, Västergötland. Renovering av trädgårdsmästarbostad och mangelbod 1995. Antikvarisk slutbesiktningsrapport. Norra och södra ladugården, Klockarbolet 9:1, Odensåkers socken, Mariestads kommun, Västergötland. Renovering av vasstak 1997. Antikvarisk slutbesiktningsrapport. Dala kvarn, Dalakvarn 1:9, Ledsjö socken, Götene kommun, Västergötland, Renovering av yttertak 1995. Antikvarisk slutbesiktningsrapport. Dala kvarn, Dalakvarn 1:9, Ledsjö socken, Götene kommun, Västergötland. Renovering av grundm ur m.m. 1996-1997. Antikvarisk slutbesiktningsrapport. Kvissle, Kvissle 1:1, Trävattna socken, Falköpings kommun, Västergötland. Renovering av flygelbyggnader och kvarn 1995. Antikvarisk slutbesiktningsrapport.
2003:21 2003:22 2003:23 2003:24 2003:25 2003:26 2003:27 2003:28 2003:29 2003:30 2003:31 2003:32 2003:33 2003:34 2003:35 2003:36 2003:37 2003:38 Balteryds kölna, Balteryd 1:18, Kyrkefalla socken, Tibro kommun, Västergötland. Renovering av stomme och tak 1995. Antikvarisk slutbesiktningsrapport. Manbyggnad, Kollängen 1:4 m.fl., Husaby socken, Götene kommun, Västergötland. Renovering av fönster 1996. Antikvarisk slutbesiktningsrapport. Magasin på Källstorp, Källstorp 1:30, Örslösa socken, Lidköpings kommun, Västergötland. Renovering av fönster och dörrar 1995-1996. Antikvarisk slutbesiktningsrapport. Magasin, Överby 1:48, Undenäs socken, Karlsborgs kommun, Västergötland. Renovering av yttertak och stomme 1995-1996. Antikvarisk slutbesiktningsrapport. Kv. Katten 2, Mariestads stad och kommun, Västergötland. Renovering av yttertrappa 2001. Antikvarisk slutbesiktningsrapport. Kv. Katten 2, Mariestads stad och kommun, Västergötland. Renovering av del av skiffertak 2000. Antikvarisk slutbesiktningsrapport. Karlsfors, Karlsfors 3:1, Bergs socken, Skövde kommun, Västergötland. Renovering av arbetarebostäder 1995. Antikvarisk slutbesiktningsrapport. Seltorp, Seltorp 3:1, Segerstads socken, Falköpings kommun, Västergötland. Renovering av norra flygelbyggnaden 1994. Antikvarisk slutbesiktningsrapport. Villa Giacomina, Villa Giacomina 1:13, Gösslunda socken, Lidköpings kommun, Västergötland. Renovering av magasin 1994. Antikvarisk slutbesiktningsrapport. Manbyggnad, Ekebo 1:29, Otterstads socken, Lidköpings kommun, Västergötland. Omoch tillbyggnad 1994-1995. Antikvarisk slutbesiktningsrapport. Kavlås, Kavlås 1:3, Hömbs socken, Tidaholms kommun, Västergötland. Renovering av östra flygelbyggnaden 1994-1995. Antikvarisk slutbesiktningsrapport. Lövboden, Lövboden 2:1, Ugglums socken, Falköpings kommun, Västergötland. Renovering av ladugård 1997. Antikvarisk slutbesiktningsrapport. Håbergs huvudbyggnad, Håberg 1:15, Flo socken, Grästorps kommun, Västergötland. Renovering av del av skiffertak 1996. Antikvarisk slutbesiktningsrapport. Gammalstorp, Gammalstorp 2:19, Tuns socken, Lidköpings kommun, Västergötland. Renovering av yttertak och stomme på västra flygelbyggnaden 1996. Antikvarisk slutbesiktningsrapport. Villa Ekhammar, kv. Aspen 1, Lindgatan 4, Hjo stad och kommun, Västergötland. Renovering av verandor m.m. 2001. Antikvarisk slutbesiktningsrapport. Societetsvillan, Villa no 2, Mössebergsparken, Mösseberg 49:29, Falköpings stad och kommun, Västergötland. Utvändig ommålning m.m. 2001-2002. Antikvarisk slutbesiktningsrapport. Sjötorp, Lyrestads socken, Mariestads kommun, Västergötland. Renovering av pirar och vågbrytare 1995. Antikvarisk slutbesiktningsrapport. Kyrketorps kapell,, Fredsbergs socken, Töreboda kommun, Västergötland. Kulturhistorisk dokumentation.