Dina socialförsäkringsrättigheter i Förenade kungariket
Informationen i denna vägledning har utarbetats och uppdaterats i nära samarbete med de nationella företrädarna för det ömsesidiga informationssystemet om social trygghet inom EU (Missoc). Ytterligare information om nätverket Missoc finns på Internet: http://ec.europa.eu/social/main.jsp?langid=sv&catid=815 Vägledningen ger en allmän beskrivning av socialförsäkringssystemen i respektive länder. Ytterligare information kan hämtas från andra publikationer från Missoc, som samtliga nås genom nämnda länk. Du kan även kontakta de behöriga myndigheter och institutioner som förtecknas i bilaga till vägledningen. Varken Europeiska kommissionen eller någon annan person som företräder kommissionen kan hållas ansvarig för hur informationen i denna publikation används. Europeiska unionen, 2012 Återgivning tillåten med angivande av källan. Juli 2012 2
Innehållsförteckning Kapitel I: Allmänt, organisation och finansiering... 4 Allmänt... 4 Organisation av det sociala skyddet... 5 Finansiering... 6 Kapitel II: Hälso- och sjukvård... 7 Rätt till hälso- och sjukvård... 7 Omfattning... 7 Tillgång till hälso- och sjukvård... 8 Kapitel III: Kontantförmåner vid sjukdom... 9 Rätt till kontantförmåner vid sjukdom... 9 Omfattning... 9 Tillgång till kontantförmåner vid sjukdom... 9 Kapitel IV: Förmåner vid moderskap och faderskap...11 Rätt till förmåner vid moderskap och faderskap...11 Omfattning...12 Tillgång till förmåner vid moderskap och faderskap...13 Kapitel V: Förmåner vid invaliditet...14 Rätt till förmåner vid invaliditet...14 Omfattning...14 Tillgång till förmåner vid invaliditet...15 Kapitel VI: Ålderspensioner och åldersförmåner...16 Rätt till åldersförmåner...16 Omfattning...16 Tillgång till åldersförmåner...16 Kapitel VII: Efterlevandeförmåner...17 Rätt till efterlevandeförmåner...17 Omfattning...17 Tillgång till efterlevandeförmåner...18 Kapitel VIII: Förmåner vid arbetsskada...19 Rätt till förmåner vid arbetsskada...19 Omfattning...19 Tillgång till förmåner vid arbetsskada...19 Kapitel IX: Familjeförmåner...21 Rätt till familjeförmåner...21 Omfattning...21 Tillgång till familjeförmåner...21 Kapitel X: Arbetslöshet...22 Rätt till arbetslöshetsförmåner...22 Omfattning...22 Tillgång till arbetslöshetsförmåner...23 Kapitel XI: Minimiresurser...24 Rätt till förmåner som rör minimiresurser...24 Omfattning...24 Tillgång till förmåner som rör minimiresurser...25 Kapitel XII: Långtidsvård...26 Rätt till långtidsvård...26 Omfattning...26 Tillgång till långtidsvård...27 Bilaga : Institutioners adresser och telefonnummer samt användbara webbplatser...28 Juli 2012 3
Kapitel I: Allmänt, organisation och finansiering Allmänt Förenade kungarikets sociala trygghetssystem omfattar följande: Ett allmänt socialförsäkringssystem som ger kontantförmåner vid sjukdom, arbetslöshet, när en partner avlider, vid pension osv. För att ha rätt till dessa förmåner krävs att du har betalat avgifter till försäkringen. Ett nationellt hälso- och sjukvårdsystem som tillhandahåller sjukvård, tandvård och synvård, och som i stort sett alla som är bosatta i Storbritannien och Nordirland har rätt till. Familjebidrag och familjestödsprogram som ger kontantförmåner till personer som fostrar barn. Icke avgiftsbaserade förmåner för vissa kategorier funktionshindrade eller vårdare. Övriga ersättningar som betalas av arbetsgivaren till anställda när ett barn föds eller adopteras. I regel tilldelas man automatiskt ett försäkringsnummer (national insurance number) när man fyller 16 år. Den som inte har fått ett försäkringsnummer när det första arbetet påbörjas, måste ansöka om att få ett. Avgifter till den allmänna försäkringen Avgifterna till den allmänna försäkringen är indelade i fem klasser: 1. Anställda vars inkomst överstiger en viss nivå (primary treshold) betalar avgifter enligt huvudklass 1. Avgifterna dras från lönen och utgör en procentsats av veckoinkomsten upp till ett visst maximibelopp (Upper Earnings Limit, UEL). Om din inkomst ligger över UEL dras avgifterna också av från lönen. Detta kallas tilläggssats (additional rate). Om din lön ligger under inkomsttröskeln för klass 1.1 men är högre än den lägre inkomstgränsen betraktas dina avgifter som betalda för att skydda din rätt till förmåner. Arbetsgivaren betalar in avgifter enligt klass 1.2 om din inkomst överstiger nivån för den. Det är arbetsgivarens skyldighet att betala in dessa avgifter, och de ska inte dras från lönen. 2. Om du är egenföretagare och din inkomst överskrider gränsen för undantag för små inkomster (Small Earnings Exception) ska du betala avgifter enligt klass 2. Avgifter enligt klass 2 betalas med ett fast belopp. Den som har skattepliktiga vinster eller överskott mellan grundavdragets nivå och ett visst maximibelopp (Upper Profits Limit, UPL), kan också få betala avgifter enligt klass 4. Om vinsten överstiger UPL dras avgifterna av från vinsten enligt en tilläggssats. Avgifter enligt klass 4 ger inte rätt till några förmåner. 3. Avgifter enligt klass 3 är frivilliga och beaktas endast för allmän ålderspension och änkepension. De kan betalas in av den som inte är skyldig att betala avgifter enligt klass 1.1, om man är undantagen inbetalning av avgifter enligt klass 2 eller om de inbetalade avgifterna inte räcker till för att man ska få rätt till förmånerna ovan. Avgifter enligt klass 3 betalas med ett fast belopp. 4. Särskilda regler gäller för vissa grupper, som t.ex. ombordanställda och flygpersonal. 5. Arbetsgivare kan även vara skyldiga att betala avgifter enligt klass 1A för de flesta naturaförmåner till anställda, som t.ex. bilar för privatbruk och bränsle. Ytterligare information om gällande avgifter hittar du på det brittiska skatte- och tullverkets webbplats: http://www.hmrc.gov.uk Juli 2012 4
Tillgodoräknade försäkringsavgifter I vissa fall kan man få tillgodoräkna sig försäkringsavgifter, utan att man faktiskt har betalat in dem. Detta gäller till exempel för perioder när man inte kan arbeta på grund av sjukdom eller arbetslöshet. Tillgodoräknade avgifter (credits) kan bidra till att man får rätt till vissa förmåner. Men för de flesta förmåner måste man faktiskt ha betalat vissa avgifter för att bli förmånsberättigad. Allmänt om förmåner Kontantförmåner (cash benefits) från den allmänna försäkringen betalas ut i enlighet med de avgifter som har inbetalats. Ett visst antal avgifter måste ha betalats in för att man ska bli förmånsberättigad. Däremot beror inte rätten till sjukvård, tandvård och synvård på hur mycket avgifter man har betalat in till den allmänna försäkringen. För den som är bosatt i Storbritannien utges dessa förmåner av National Health Service och i Nordirland av Health and Social Care Service. För att få rätt till kontantförmåner vid sjukdom, moderskap och arbetslöshet måste du uppfylla vissa avgiftsvillkor. Dessa villkor beskrivs i avsnitten om hälso- och sjukvård, moderskaps- och faderskapsförmåner och arbetslöshet. Avgifter som betalats in i ett annat EU-land, Island, Liechtenstein, Norge eller Schweiz under de relevanta perioderna kan tillgodoräknas för att villkoren ska uppfyllas. Rätten till ålders- och efterlevandepension beror på dina socialförsäkringsrättigheter i alla medlemsstater där du har arbetat (eller där din make eller registrerade partner har arbetat). Avgifter inom klass 2 (se nedan) kan tas i beaktande för att uppfylla avgiftsvillkoren för kontantförmåner. Det är viktigt att ansöka om förmåner så snart som möjligt, eftersom dröjsmål kan leda till att man går miste om förmånerna. Överklaganden När beslut har fattats om din ansökan om kontantförmåner kommer besked om beslut att lämnas med uppgift om hur man överklagar. Du har rätt att överklaga beslutet till en oberoende domstol. Organisation av det sociala skyddet Sysselsättnings- och pensionsministeriet (DWP, Department of Work and Pensions) ansvarar för utgivandet av de flesta socialförsäkringsförmåner. Det brittiska skatteoch tullverket (HM Revenue and Customs) ansvarar för uppbörd och registrering av avgifter samt beräkning och utbetalning av familjestöd till familjer med barn som de försörjer och arbetande låginkomsttagare. Det administrerar också barn- och vårdbidraget. Kommunerna administrerar bostadsbidraget och den lokala skattereduktionen. Ministeriet för näringsliv, innovation och kompetens (BIS, Department for Business, Innovation and Skills) ansvarar för att utveckla politik och lagstiftning som rör föräldraledighet och föräldrapenning. Ansvaret för att betala ut sjuklön, moderskapsersättning samt faderskaps- och adoptionspenning ligger på arbetsgivarna. Den nationella hälso- och sjukvården (NHS, National Health Service) finansieras genom avtal med de olika vårdorganen inom NHS (NHS Trusts) och andra Juli 2012 5
tjänsteleverantörer och vårdgivare i syfte att säkerställa lokalinvånarnas sjuk- och hälsovård. Sociala omvårdnadstjänster tillhandahålls eller köps in av kommunerna inom en finansiell och rättslig ram som fastställs av hälsoministeriet. En tabell med en översikt över de behöriga myndigheter som är involverade i tillhandahållandet av lagstadgade socialförsäkringsförmåner finns i Sociala trygghetssystem MISSOC. Privatpersoner kan välja att teckna en privat sjukvårdsförsäkring. Arbetsgivaren kan också erbjuda sig att bekosta en privat behandling. Finansiering Socialförsäkringssystemet finansieras genom socialförsäkringsavgifter som betalas av arbetsgivare och arbetstagare samt genom allmänna skattemedel. Det finns viktiga skillnader mellan försäkringsbaserade förmåner och förmåner som är kopplade till kategori och inkomst/tillgångar. Juli 2012 6
Kapitel II: Hälso- och sjukvård Rätt till hälso- och sjukvård Allmänläkare är verksamma som egenföretagare och är avtalsanslutna för att utföra tjänster åt National Health Service. Du kan ansöka om att bli uppförd i en allmänläkares patientförteckning och läkaren avgör sedan om din ansökan ska godtas. Läkaren har emellertid inte rätt att neka en sökande på grund av ras, kön, socialgrupp, ålder, religion, sexuell läggning, utseende, funktionshinder eller sjukdomstillstånd. I Nordirland måste patienterna vara fast bosatta för att kunna registrera sig hos en allmänläkare. Patienter som har rätt till vård genom det europeiska sjukförsäkringskortet behandlas gratis utan att behöva registrera sig. Sjukhusvård och behandling av specialist kan ordnas av husläkaren. I akuta fall kan man bli intagen på sjukhus direkt. Att du är registrerad hos en husläkare innebär inte nödvändigtvis att du har rätt till kostnadsfri sjukhusvård från NHS. Om du är stadigvarande bosatt i Förenade kungariket (dvs. om du bor där lagligen och permanent), har du rätt till kostnadsfri sjukhusvård från NHS. Om du är avgiftsbefriad enligt 2011 års förordning om hälsooch sjukvårdsavgifter för utländska besökare (Charges to Overseas Visitors) i dess ändrade lydelse (t.ex. på grund av att du är lagligen anställd av en arbetsgivare som är etablerad i Förenade kungariket), har du också rätt till kostnadsfri sjukhusvård från NHS. I Nordirland är den motsvarande lagstiftningen Provision of Health Services to Persons Not Ordinarily Resident Regulations 2005, i dess ändrade lydelse. Din make/maka/registrerade partner och dina barn under 16 år (eller 19 år om de bedriver heltidsstudier) har också rätt till kostnadsfri sjukhusvård från NHS om de är fast bosatta hos dig eller om de själva är berättigade till detta enligt ovanstående förordning. Det finns inget krav på att nationella försäkringsavgifter eller skatter ska betalas. Om du tillfälligt vistas i Förenade kungariket men fortfarande är officiellt bosatt i ett annat EES-land eller Schweiz, måste du medföra ett giltigt europeiskt sjukförsäkringskort (EHIC-kort) från ditt hemland när du är i Förenade kungariket för att ha rätt till kostnadsfri sjukhusvård från NHS. Om du inte har något sjukförsäkringskort kan du själv behöva stå för kostnaderna. Sjukförsäkringskortet ger dig rätt att kostnadsfritt få den vård som är kliniskt nödvändig under din vistelse, så att du inte ska behöva resa hem tidigare än du hade planerat. Det ger dig inte rätt att resa till Förenade kungariket för att få kostnadsfri behandling ditt hemland måste formellt hänvisa dig till Förenade kungariket genom en E112/S2-blankett för att planerad vård ska vara kostnadsfri. Omfattning Nästan alla husläkare, optiker och många tandläkare är anslutna till den allmänna sjukvårdsförsäkringen. Du kan när som helst välja en tandläkare eller en optiker som är ansluten till den allmänna sjukvårdsförsäkringen. Du måste själv se till att behandlingen sker inom ramen för den allmänna sjukvårdsförsäkringen, eftersom läkare, tandläkare och optiker som är anslutna till den allmänna sjukvårdsförsäkringen också har rätt att behandla patienter privat och då fastställer arvodet själva. Juli 2012 7
Kostnaderna för privatvård ersätts inte av den allmänna sjukvårdsförsäkringen, utan du måste betala dem själv. I regel betalar du själv en viss del av kostnaden för receptbelagda mediciner, tandvård och vissa hjälpmedel (som t.ex. peruker och stödförband), även om vissa personkategorier, särskilt barn och personer som uppbär vissa socialförsäkringsförmåner, inte behöver betala dessa kostnader eller delar av dem. Vissa personer kan få synundersökningar betalda via det nationella hälso- och sjukvårdssystemet och även bidrag till glasögonkostnader, men övriga personer måste själva betala för optikertjänster. Tillgång till hälso- och sjukvård Namn och adresser till allmänläkare, tandläkare och optiker i England som är anslutna till NHS finns i National Health Service-förteckningen: http://www.nhs.uk/servicedirectories/pages/servicesearch.aspx Förteckningen för Nordirland: http://www.hscni.net Förteckningen för Skottland: http://www.nhs24.com/findlocal Förteckningen för Wales: http://www.wales.nhs.uk/ourservices/directory Juli 2012 8
Kapitel III: Kontantförmåner vid sjukdom Rätt till kontantförmåner vid sjukdom Lagstadgad sjuklön från arbetsgivaren (Statutory Sick Pay, SSP) Du kan ha rätt till sjuklön (SSP), som utbetalas av arbetsgivaren, om du har utfört arbete enligt ditt anställningsavtal och du är sjuk fyra dagar i följd eller längre (inklusive helger, helgdagar samt dagar då du normalt inte arbetar), och har en genomsnittlig veckoinkomst som åtminstone motsvarar den lägre inkomstgränsen (LEL, lower earning limit). Sysselsättningsstöd och bistånd Sysselsättningsstöd och bistånd (Employment and Support Allowance, ESA) infördes i oktober 2008 och ersatte då ersättningen vid arbetsoförmåga för alla nya sökande. Den som är arbetsoförmögen på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning kan ansöka om sysselsättningsstöd och bistånd, dvs. sjukpenning, om sjukdomsperioden är minst fyra dagar, och om man inte har rätt till sjuklön från arbetsgivare under denna period. Det betalas ingen ersättning för de första tre sjukdagarna. Avgiftsvillkoren är följande: Från och med november 2010 måste man ha betalat in avgifter antingen enligt klass 1 eller klass 2. Dessa avgifter måste ha betalats in under ett av de två senaste beskattningsåren före ansökningstillfället. Inkomsten under det året ska motsvara minst 26 gånger den lägre inkomstgränsen för det året. Man måste ha betalat in eller tillgodoräknats avgifter antingen enligt klass 1 eller klass 2, eller en kombination av båda, som motsvarar minst 50 gånger den lägre inkomstgränsen under de två beskattningsåren (6 april till 5 april) före det år förmånen ska utbetalas (första söndagen i januari det första året till lördagen före första söndagen i januari påföljande år). Omfattning Arbetsgivaren är skyldig att betala ut sjuklön under högst 28 veckor under en period av arbetsoförmåga. Den som fortfarande är sjuk när arbetsgivarens utbetalningsskyldighet upphör kan ansöka om sysselsättningsstöd och bistånd från sysselsättnings- och pensionsministeriet (Department for Work and Pensions). Tillgång till kontantförmåner vid sjukdom Under de sju första sjukdagarna har din arbetsgivare ingen rätt att begära ett läkarintyg om att du är sjuk. Däremot kan arbetsgivaren kräva att du själv ska intyga att du är sjuk på dennes eget formulär eller en SC2-blankett som du kan få från en allmänläkarmottagning eller från det brittiska skatte- och tullverkets webbplats. Om du är sjuk i mer än sju dagar kan din arbetsgivare kräva att detta ska intygas av läkare för att sjuklön ska betalas ut. Det är sedan upp till arbetsgivaren att avgöra om Juli 2012 9
du är oförmögen att arbeta. Ett läkarintyg från en allmänläkare är en tungt vägande styrkande handling för att du är sjuk och skulle normalt godtas om det inte finns något som tyder på motsatsen. Du kan också få ett intyg från någon som inte är läkare, t.ex. en tandläkare, men det är upp till arbetsgivaren att avgöra om detta intyg kan godtas. I tveksamma fall kan arbetsgivaren fortfarande begära ett läkarintyg från en allmänläkare. Juli 2012 10
Kapitel IV: Förmåner vid moderskap och faderskap Rätt till förmåner vid moderskap och faderskap Moderskapsersättning från arbetsgivaren (Statutory Maternity Pay, SMP) De flesta gravida kvinnor kan få moderskapsersättning från sin arbetsgivare. Den utbetalas i högst 39 veckor med början tidigast 11 veckor före beräknad nedkomstvecka (Expected Week of Confinement, EWC). Man kan välja när man vill sluta arbeta. Moderskapsersättningen kan dock senast börja utbetalas den vecka barnet föds. Man får arbeta upp till tio dagar utan att förlora någon ersättning. Dessa dagar kallas för kontaktdagar (KIT: Keeping in Touch days ) och innebär att du kan hålla kontakten med din arbetsplats och t.ex. gå en utbildning innan du går tillbaka till arbetet. Kontaktdagar får bara tas ut med ditt och arbetsgivarens tillstånd. För att ha rätt till moderskapsersättning måste man ha arbetat för samma arbetsgivare under 26 veckor fram till den 15:e veckan före beräknad nedkomstvecka. Den genomsnittliga veckolönen måste också minst vara lika med den undre inkomstgränsen för det allmänna socialförsäkringssystemet. Moderskapspenning (Maternity Allowance, MA) Du har endast rätt till moderskapspenning om du inte har rätt till moderskapsersättning från arbetsgivaren (SMP). Du måste också vara anställd och/eller egenföretagare och din genomsnittliga inkomst måste motsvara den inkomstgräns för moderskapspenning (Maternity Allowance Threshold MAT) som gällde vid provperiodens (test period) början. För att få rätt till moderskapspenning måste man ha varit anställd eller egenföretagare i minst 26 veckor under den 66 veckor långa provperioden (test period). Dessa 26 veckor måste inte vara sammanhängande. Provperioden är den period på 66 veckor som avslutas veckan före beräknad nedkomst. Inkomstgränsen för att få rätt moderskapspenning (MAT) är 30 brittiska pund (37 euro) i veckan. Du måste alltså ha en genomsnittlig veckoinkomst på minst 30 brittiska pund (37 euro). Genomsnittsinkomsten per vecka beräknas på 13 veckor under provperioden (inkomster under provperioden). Om du uppfyller kraven på sysselsättning och inkomster har du rätt till moderskapspenning i högst 39 veckor. Man får arbeta upp till tio dagar under perioden med moderskapspenning utan att förlora någon ersättning. Dessa dagar kallas för kontaktdagar (Keeping in Touch, KIT). Dessa dagar innebär att du kan hålla kontakten med din arbetsplats och t.ex. gå en utbildning innan du går tillbaka till arbetet. Kontaktdagar får bara tas ut med ditt och arbetsgivarens tillstånd. Denna bestämmelse gäller även för egenföretagare. Allmän faderskapspenning från arbetsgivaren (OSPP) En anställd vars partner väntar barn har rätt till faderskapspenning från arbetsgivaren (OSPP) efter barnets födelse. För att ha rätt till faderskapspenning måste man ha Juli 2012 11
arbetat för samma arbetsgivare under 26 veckor fram till slutet av den 15:e veckan före beräknad nedkomstvecka och stanna kvar hos arbetsgivaren fram till dess att barnet är fött. Man måste också ha haft en inkomst som motsvarar minst den lägre inkomstgränsen för inbetalningen av avgifter till den nationella försäkringen under en åttaveckorsperiod fram till slutet av den 15:e veckan före beräknad nedkomstvecka. Kompletterande faderskapspenning från arbetsgivaren (ASPP) En anställd vars partner har rätt till moderskapsersättning från arbetsgivaren, moderskapspenning eller adoptionspenning kan få faderskapspenning från arbetsgivaren (ASPP) om modern eller den som adopterar barnet har börjat arbeta innan moderskapsersättningen eller adoptionspenningen upphör att betalas ut. För att ha rätt till faderskapspenningen måste man ha arbetat för samma arbetsgivare under 26 veckor fram till slutet av den 15:e veckan före beräknad nedkomstvecka och stanna kvar hos arbetsgivaren fram till den vecka som föregår utbetalningen. Man måste också ha haft en inkomst som motsvarar minst den lägre inkomstgränsen för inbetalningen av avgifter till den nationella försäkringen under en åttaveckorsperiod fram till slutet av den 15:e veckan före beräknad nedkomstvecka. Omfattning Storleken på moderskapsersättningen är beroende av din inkomst. Den utbetalas i högst 39 veckor (som tidigare har nämnts i detta avsnitt, men det kan vara värt att upprepa här). Under de sex första veckorna får du 90 % av din genomsnittliga bruttolön per vecka utan inkomsttak. Resterande 33 veckor uppgår moderskapsersättningen till ett standardbelopp (135,45 brittiska pund eller 169 euro per vecka), eller till ett inkomstbaserat belopp om din inkomst är lägre än standardbeloppet. Storleken på moderskapspenningen är beroende av din genomsnittliga veckoinkomst. Antingen får du moderskapspenningen som uppgår till ett standardbelopp på 135,45 brittiska pund (169 euro) per vecka eller också 90 % av din genomsnittliga veckolön, om den genomsnittliga veckoinkomsten är lägre än 135,45 brittiska pund (169 euro). Arbetsgivaren betalar i regel ut ersättning på samma sätt och samma dag som du brukar få din vanliga lön. Moderskapspenningen betalas ut i högst 39 veckor. Allmän faderskapspenning från arbetsgivaren uppgår till ett standardbelopp på 135,45 brittiska pund (169 euro) per vecka eller också 90 % av din genomsnittliga veckolön, om den genomsnittliga veckoinkomsten är lägre än 135,45 brittiska pund (169 euro). Du kan välja hur länge du vill ta ut faderskapspenning (en eller två veckor) och även välja utbetalningsdag, från barnets födelse och åtta veckor framåt. Kompletterande faderskapspenning från arbetsgivaren uppgår till ett standardbelopp på 135,45 brittiska pund (169 euro) per vecka eller också 90 % av din genomsnittliga veckolön, om den genomsnittliga veckoinkomsten är lägre än 135,45 brittiska pund (169 euro). ASPP kan börja betalas ut från och med 20 veckor efter barnets födsel, förutsatt att barnets mor har börjat arbeta igen. Utbetalningen upphör när du återgår till arbetet eller när moderskapsersättningen slutar att betalas ut, beroende på vad som inträffar först. Juli 2012 12
Tillgång till förmåner vid moderskap och faderskap För att få moderskapsersättning måste man meddela arbetsgivaren att man ska sluta arbeta på grund av graviditet. Du måste informera arbetsgivaren minst 28 dagar i förväg om när du tänker påbörja ledigheten. Din arbetsgivare får kräva en skriftlig anmälan. Du måste också ge arbetsgivaren ett havandeskapsintyg från din läkare eller barnmorska från och med graviditetens 21:a vecka. Du kan ansöka om moderskapspenning tidigast 14 veckor före den beräknade nedkomsten (27:e graviditetsveckan). För att få ut faderskapspenningen ska du överlämna ett intyg till din arbetsgivare där du på heder och samvete intygar att du har eller kommer att få omvårdnadsansvar för ett barn, att du är barnets biologiska far, eller är gift, registrerad partner eller sambo med barnets mor, att du tillbringar tid tillsammans med barnet och/eller hjälper barnets mor utanför din arbetstid. Juli 2012 13
Kapitel V: Förmåner vid invaliditet Rätt till förmåner vid invaliditet Från och med den 27 oktober 2008 har sysselsättningsstöd och bistånd ersatt ersättning vid arbetsoförmåga och inkomststöd som utbetalas på grund av sjukdom eller funktionshinder för nya sökande. För att kunna beviljas sysselsättningsstöd och bistånd måste du ha begränsad arbetsförmåga och uppfylla vissa avgiftsvillkor inom den allmänna försäkringen (se avsnittet om kontantförmåner vid sjukdom). Om du uppfyller dessa villkor går du in i en utredningsfas, som varar i 13 veckor. Under denna fas gör en läkare eller annan vårdpersonal en medicinsk utredning av arbetsförmågan (Work Capability Assessment). Genom utredningen bedöms både om du har rätt till förmånen och om du ska placeras i den arbetsrelaterade aktivitetsgruppen, som har en obligatorisk arbetsinriktad verksamhet, eller i stödgruppen, som inte har ett sådant krav. Arbetsrelaterad aktivitetsgrupp Om du placeras i den arbetsrelaterade aktivitetsgruppen förväntas du delta i arbetsinriktade samtal med din personliga rådgivare. Du kommer att få stöd som ska hjälpa dig att förbereda dig för lämpligt arbete. I gengäld får du ett arbetsrelaterat aktivitetstillägg utöver grundnivån för sysselsättningsstöd och bistånd. Stödgrupp Om du placeras i stödgruppen för att du har en allvarlig nedsättning av arbetsförmågan på grund av sjukdom eller funktionshinder, förväntas du inte delta i något arbete utan det är i så fall frivilligt. Hjälp till arbete Om du är med i den arbetsrelaterade aktivitetsgruppen får du regelbundet träffa en personlig rådgivare för att diskutera olika arbetsmöjligheter. Rådgivaren ger dig hjälp och stöd i fråga om arbetsmål, kunskaper, styrkor och kompetens, vilka åtgärder som ska vidtas för att hjälpa dig att hitta ett lämpligt arbete. Om du inte går till de arbetsinriktade samtalen eller deltar fullt ut kan det påverka din rätt att få sysselsättningsstöd och bistånd. Omfattning Under utredningsfasen, som varar i 13 veckor, utbetalas varje vecka en grundersättning på upp till 71 brittiska pund (88 euro). Juli 2012 14
Ersättning per vecka under huvudfasen Huvudfasen inleds den 14:e veckan efter ansökan om utredningen av arbetsförmåga visar att arbetsförmågan är begränsad på grund av sjukdom eller funktionshinder. Typ av grupp En ensamstående person i den arbetsrelaterade aktivitetsgruppen En ensamstående person i stödgruppen Ersättning/vecka Upp till 99,15 GBP (124 euro) Upp till 105,05 GBP (131 euro) I de flesta fall utbetalas inte förmånerna för de första tre dagarna efter ansökan. Tillgång till förmåner vid invaliditet Kontakta ditt lokala Jobcentre Plus-kontor. Du ska styrka ansökan med läkarintyg. Juli 2012 15
Kapitel VI: Ålderspensioner och åldersförmåner Rätt till åldersförmåner Den statliga grundpensionen administreras av staten. Den baseras på det antal intjänandeår som har erhållits genom inbetalade eller tillgodoräknade socialförsäkringsavgifter (NIC) under den sökandes yrkesliv. Man kan ansöka om allmän ålderspension (Retirement Pension) när man uppnår den allmänna pensionsåldern. Den är 65 år för män som är födda före den 5 december 1953 och mellan 60 och 65 år för kvinnor som är födda efter den 5 april 1950 men före den 6 december 1953. Fr.o.m. december 2018 kommer den allmänna pensionsåldern att börja öka upp till 66 år i oktober 2020. Vad är intjänandeår? Ett intjänandeår är ett inkomstår då en arbetstagare har haft tillräckliga inkomster för att betala socialförsäkringsavgifter eller behandlas som om han eller hon har betalat eller fått tillgodoräkna sig socialförsäkringsavgifter. Hur många intjänandeår krävs? Män och kvinnor som når den allmänna pensionsåldern den 6 april 2010 eller senare behöver 30 intjänandeår för att få full allmän grundpension. Om du väljer att vänta med att ansöka om statlig pension under minst tolv månader i följd kan du få ett engångsbelopp, utöver den vanliga statliga pensionen. Samtliga dessa tolv månader måste ha varit efter den 5 april 2005. Omfattning Full statlig grundpension uppgår till 107,45 brittiska pund (134 euro) per vecka för en ensamstående person. Individuella omständigheter kan påverka det utbetalade beloppet. Du kan få det även om du fortsätter att arbeta. Tillgång till åldersförmåner Pensionsmyndigheten (The Pension Service) skickar automatiskt ut en pensionsansökan fyra månader innan man uppnår den allmänna pensionsåldern. Juli 2012 16
Kapitel VII: Efterlevandeförmåner Rätt till efterlevandeförmåner Du har rätt till ersättning vid dödsfall om din make eller maka har avlidit eller om din registrerade samkönade partner har avlidit efter den 5 december 2005. Det finns tre typer av ersättning, som betalas ut om den avlidna personen uppfyllde vissa avgiftsvillkor inom den allmänna försäkringen. Engångsbelopp vid dödsfall (Bereavement Payment) Vid dödsfall betalas ett engångsbelopp ut till änkor, änklingar och efterlevande registrerade partner som inte har uppnått allmän pensionsålder, eller då den avlidne makens/makans eller registrerade partnerns egna inbetalda avgifter inte berättigade till statlig pension. Efterlevandestöd till föräldrar (Widowed Parent s Allowance WPA) Efterlevandestödet till föräldrar (WPA) betalas ut i form av en livränta till föräldrar som har ett barn som berättigar till detta stöd. I allmänhet handlar det om ett barn som berättigar till barnbidrag. Kvinnor som väntar sin avlidna makes barn kan också ha rätt till detta tillägg. Detta gäller även kvinnor som blir gravida efter vissa infertilitetsbehandlingar bland annat genom donation av ägg, spermier eller embryon. Denna regel omfattar även kvinnor vars avlidna partner var en registrerad partner. Efterlevandestödet för föräldrar betalas endast ut fram till dess att föräldern har uppnått lagstadgad pensionsålder. Efterlevandebidrag (Bereavement Allowance) Efterlevandebidrag betalas till kvinnor och män som är minst 45 år men som inte har uppnått lagstadgad pensionsålder när de blir änkor/änklingar. Tilläggspension Tilläggspensionen är en inkomstbaserad förmån som bygger på den avlidna makens/makans eller registrerade partnerns inkomstbaserade avgifter och kan endast betalas ut tillsammans med efterlevandestödet för föräldrar. Omfattning Engångsbeloppet vid dödsfall uppgår till 2 000 brittiska pund (2 492 euro) och är inte beskattningsbart. Efterlevandestödet till föräldrar (WPA) betalas ut veckovis i form av en livränta. Till personer som är 55 år eller äldre beviljas efterlevandebidraget som fullt bidrag. Det betalas ut i upp till 52 veckor. Om du är mellan 45 och 54 år får du en procentandel av maxbidraget. Denna procentandel är fast och höjs inte varje år. Juli 2012 17
Tillgång till efterlevandeförmåner Den efterlevande maken/makan eller registrerade partnern kan ansöka om efterlevandebidrag genom att fylla i formuläret på baksidan av dödsattesten från folkbokföringskontoret (Registrar of Births, Marriages and Deaths) och skicka in det till det lokala Jobcenter Plus-kontoret eller det lokala pensionskontoret. Kontoret skickar då en ansökningsblankett som ska fyllas i och skickas tillbaka så snart som möjligt. Ansökningsblanketten kan också användas för pensioner som man har rätt till i andra medlemsstater. Om du inte är bosatt i Förenade kungariket ska du skicka din pensionsansökan till pensionsförsäkringsinstitutionen i den medlemsstat där du är bosatt. Juli 2012 18
Kapitel VIII: Förmåner vid arbetsskada Rätt till förmåner vid arbetsskada Ersättning vid arbetsoförmåga (Disablement Benefit) Invaliditetsförmån vid arbetsolycksfall utbetalas till den som blir sjuk eller arbetsoförmögen till följd av ett arbetsolycksfall eller konstaterad yrkessjukdom. Rätten till förmåner är oberoende av storleken på inbetalade socialförsäkringsavgifter. Egenföretagare har inte rätt till dessa förmåner. Det är möjligt att ansöka om förmån vid arbetsolycksfall om olycksfallet inträffade vid anställningsarbete i Storbritannien. Det är möjligt att ansöka om förmån vid yrkessjukdom om sjukdomen har orsakats av ett anställningsarbete. Systemet omfattar mer än 70 sjukdomar, däribland sjukdom som har orsakats av arbete med asbest, astma, kronisk bronkit eller emfysem, dövhet, dammlunga (inklusive silikos och asbestos), artros i knäna hos kolgruvearbetare, hand arm-vibrationssyndrom (även kallat vita fingrar). Omfattning Ersättning vid arbetsoförmåga utbetalas om man fortfarande har nedsatt arbetsförmåga 15 veckor efter olycksfallet eller efter yrkessjukdomens början. Storleken på ersättningen är beroende av nedsättningen av arbetsförmågan, som anges i procent. Ersättningen utbetalas som tillägg till sjuk- och invaliditetsförmåner. Individuella omständigheter, som ålder och invaliditetsgrad, påverkar ersättningsnivån. En läkare gör en bedömning utifrån en skala från 1 till 100 %. För vissa lungsjukdomar är nivån 100 % redan från ansökningsdagen. Förmånsbeloppet beror på invaliditetsgraden och varierar mellan 31,62 brittiska pund (39 euro) per vecka för 20 % invaliditet och 158,10 brittiska pund (197 euro) per vecka för 100 % invaliditet. Tillgång till förmåner vid arbetsskada Om du råkar ut för ett olycksfall i arbetet ska du omedelbart meddela arbetsgivaren eller någon annan ansvarig person, även om olyckan inte verkar allvarlig just då. Ersättning vid arbetsoförmåga betalas i allmänhet ut om funktionsnedsättningen bedöms vara 14 % eller mer när det gäller alla olycksfall och de flesta erkända yrkessjukdomar. För sjukdomar i andningsvägarna (dammlunga, byssinos) kan ersättning betalas ut för en funktionsnedsättning på minst 1 %. För personer som har Juli 2012 19
drabbats av diffust mesoteliom, asbestos eller lungcancer till följd av exponering för asbest på arbetsplatsen uppgår ersättningen till 100 %. I Storbritannien ska du lämna in din ansökan genom att fylla i en blankett från ditt lokala Jobcenter Plus-kontor. I Nordirland ska ansökningarna lämnas in till avdelningen för arbetsplatsolyckor på socialförsäkringskontoret (Industrial Injuries Branch of the Social Security Agency, Castle Court, Royal Avenue, Belfast BT1 1SD). Juli 2012 20
Kapitel IX: Familjeförmåner Rätt till familjeförmåner Barnbidraget Familjebidrag är en kontantförmån som du har rätt till om du har omvårdnaden av ett eller flera barn under 16 år eller under 20 år om barnet bedriver heltidsstudier (utom universitetsstudier eller andra högre utbildningar) eller går en godkänd oavlönad utbildning. Du behöver inte betala några avgifter, men du måste normalt befinna dig och vara bosatt i Förenade kungariket. Du måste också ha uppehållstillstånd i Förenade kungariket. Familjestöd (Child Tax Credit) Detta är ett inkomstbaserat bidrag som syftar till att stödja barnfamiljer. Du har rätt till detta bidrag om du eller din partner har omvårdnaden om ett eller flera barn under 16 år eller upp till 20 år om barnet fortfarande bor hemma och studerar heltid (med undantag för högskolestudier eller andra former av högre utbildningar) eller går en godkänd oavlönad utbildning. Det finns inga avgiftsvillkor, men du och i förekommande fall din partner ska tillbringa större delen av er tid i Förenade kungariket, vara bosatta där och ha en bostad där. Omfattning Det förekommer två olika barnbidragsnivåer, med ett högre belopp för det äldsta (eller enda) barnet. 20,30 brittiska pund (25 euro) per vecka för det äldsta barnet. 13,40 brittiska pund (17 euro) per vecka för varje ytterligare barn. Tillgång till familjeförmåner Ansökan om bidrag ska lämnas till familjebidragsenheten vid det brittiska skatte- och tullverket, och om så är möjligt ska du bifoga barnens födelseattester. Ansökningshandlingarna kan du få från familjebidragsenheten vid det brittiska skatteoch tullverket eller från familjebidragsrådgivningen. Ansökan om familjestöd ska lämnas till det brittiska skatte- och tullverket, enheten för familjestöd. Ansökningsblanketter kan du få från familjestödsrådgivningen. Juli 2012 21
Kapitel X: Arbetslöshet Rätt till arbetslöshetsförmåner Arbetslöshetsunderstöd (Jobseeker s Allowance) Det är två avgiftsvillkor inom den allmänna försäkringen som måste vara uppfyllda för att man ska ha rätt till arbetslöshetsunderstödet. För det första måste man under ett av de två relevanta beskattningsår som ansökan avser ha betalat in klass 2-avgifter på en inkomst, som är åtminstone 26 gånger den lägre inkomstgränsen. Tillgodoräknade avgifter räknas inte för detta. För det andra måste man under de två relevanta beskattningsår som ansökan avser ha betalat in eller tillgodoräknats klass 1-avgifter på en inkomst som är åtminstone 50 gånger den lägre inkomstgränsen. Tillgodoräknade avgifter räknas för detta. Du måste ha betalat in egenavgifter för anställda till den nationella socialförsäkringen för att ha rätt till den här förmånen. Avgifter som betalas in av egenföretagare räknas inte. Du ska vara arbetsförmögen och tillgänglig för arbete. Du kommer också att bli ombedd att fylla i en försäkran för arbetssökande (Jobseekers Agreement) där du får uppge vad du har gjort för att hitta ett arbete. För att fortsätta få denna förmån måste du gå på återkommande utvärderingar av ditt arbetssökande, normalt var fjortonde dag. En längre utvärdering görs efter 13 veckor. Det avgiftsbaserade arbetslöshetsunderstödet är en personlig förmån inga ytterligare belopp betalas ut om man har försörjningsansvar för en make/maka eller ett barn. Understödet betalas ut oberoende av inkomst av kapital och de flesta typer av inkomst av tjänst, men kan emellertid minskas om man har inkomster av deltidsarbete. Ersättningen kan också komma att påverkas av om man har tjänstepension eller en personlig pension. Omfattning Det avgiftsbaserade arbetslöshetsunderstödet (Jobseekers Allowance) betalas ut i högst 182 veckor. Ersättningen betalas ut till arbetslösa som är arbetsföra, står till arbetsmarknadens förfogande och är aktivt arbetssökande. Bidrag till arbetssökande betalas i allmänhet ut var fjortonde dag direkt till ditt bankkonto. Det avgiftsbaserade arbetslöshetsunderstödet (Contribution-based Jobseeker's Allowance) Maximibeloppen per vecka är följande: Ålder Belopp 16 24 år 56,25 GBP (70 euro) 25 år eller äldre 71,00 GBP (88 euro) Juli 2012 22
I de flesta fall utbetalas inte förmånerna för de första tre dagarna efter ansökan. Tillgång till arbetslöshetsförmåner Den som blir arbetslös ska omedelbart ansöka om arbetslöshetsersättning. I Storbritannien vänder man sig till sitt lokala Jobcentre Plus-kontor och i Nordirland vänder man sig till sin lokala arbetsförmedling (Jobs and Benefits office) eller till socialförsäkringskontoret. Adresserna till alla dessa kontor finns på posten. Juli 2012 23
Kapitel XI: Minimiresurser Rätt till förmåner som rör minimiresurser Ett antal behovsprövade förmåner ger ekonomiskt bistånd till personer vars inkomst och besparingar från alla källor ligger under vissa gränser. För att få rätt till förmånerna måste den sökande ha uppehållstillstånd i Förenade kungariket och vara fast bosatt i Förenade kungariket, på Isle of Man, på Kanalöarna eller i Irland (den gemensamma resezonen). Omfattning Statligt pensionstillägg Pensionstillägget ger en inkomstgaranti. Mellan april 2010 och 2018 ökar åldern som ger rätt till pensionstillägg successivt från 60 till 65 år. Vilket belopp du har rätt till beror på vilken situation du befinner dig i vilken inkomst du redan har och hur stor förmögenhet du har. Inkomststöd (Income Support) Inkomststödet garanterar en lägsta inkomstnivå för personer mellan 16 år och statlig pensionsålder vars inkomst (inklusive socialförsäkringsförmåner) och förmögenhet ligger under en lagstadgad miniminivå. Personer som kan arbeta heltid har inte rätt till detta stöd. Inkomstbaserat bidrag till arbetssökande (Income-based Job Seeker's Allowance) Det inkomstbaserade bidraget till arbetssökande garanterar en lägsta inkomstnivå för arbetslösa vars inkomst och förmögenhet ligger under en lagstadgad miniminivå. Detta bidrag är avsett för personer som inte längre har rätt till a-kasseersättning i Förenade kungariket, eller som inte har rätt till den ersättningen. Inkomstbaserat sysselsättningsstöd och bistånd (Income-based Employment and Support Allowance) Inkomstbaserat sysselsättningsstöd och bistånd garanterar en lägsta inkomstnivå för personer som har en sjukdom eller ett funktionshinder som påverkar deras arbetsförmåga och vars inkomst och förmögenhet ligger under en lagstadgad miniminivå. Detta bidrag är avsett för personer som inte har rätt till den avgiftsfinansierade sjuk- eller invaliditetsförmånen. Lokal skattereduktion (Council Tax Benefit) Den som betalar lokal skatt har rätt att ansöka om lokal skattereduktion förutsatt att inkomst och kapital (besparingar och investeringar) understiger en viss nivå. Bostadsbidrag (Housing Benefit) Juli 2012 24
Den som behöver ekonomiskt bistånd för att kunna betala hela eller en del av hyran kan få bostadsbidrag, förutsatt att inkomst och kapital (besparingar och investeringar) understiger en viss nivå. Tillgång till förmåner som rör minimiresurser Kontakta ett lokalt Jobcentre Plus-kontor för att lämna in din ansökan eller få ytterligare rådgivning. Juli 2012 25
Kapitel XII: Långtidsvård Rätt till långtidsvård Stöd vid långtidsvård ges genom ett system för social omsorg (naturaförmåner) och genom socialförsäkringssystemet (icke avgiftsfinansierade kontantförmåner vid invaliditet) till personer som har vissa fysiska, kognitiva eller åldersrelaterade funktionshinder och som behöver hjälp med personlig hygien eller vardagssysslor. Stödet finansieras av staten och är tillgängligt för personer med permanent uppehållstillstånd i Förenade kungariket. Behörigheten för den sociala omsorgen (naturaförmåner) förs över till Skottland, Wales och Nordirland. Omfattning Systemet för social omsorg i England ger vård och stöd efter behovsprövning av lokala myndigheter på lokal nivå. Den sociala omsorgen kan ges i personernas hem (till exempel vård i hemmet, hemkörning av mat samt särskilda hjälpmedel och utrustning), på vårdhem, dagcenter och sjukhus. Observera att systemet för social omsorg inte omfattas av EU:s bestämmelser om samordning av de sociala trygghetssystemen. För vistelse på vårdhem i England får personer med tillgångar (inräknat värdet på familjens bostad) över 23 250 brittiska pund (28 966 euro) inget ekonomiskt bistånd från staten, utan måste själva betala omsorgen. Det statliga stödets omfattning och typ för personer vars tillgångar ligger under denna gräns beror på deras behov och inkomst. Personer med andra omsorgsbehov, vilka får vård och andra tjänster i den lokala myndighetens regi, betalar skäliga avgifter enligt betalningsförmåga och den lokala myndighetens bedömning. Kontantförmåner vid invaliditet för personer som behöver hjälp med personlig hygien är inte behovsprövade. Följande socialförsäkringsförmåner kan betalas ut till personer med behov av långtidsvård samt till anhörigvårdare: Invaliditetspension (Disability Living Allowance) Om du har behov av personlig assistans och vård eller om du har svårt att gå till följd av ett fysiskt eller psykiskt funktionshinder och du ännu inte hade fyllt 65 år, kan du ha rätt till invaliditetspension. Detta bidrag är inte avgiftsbaserat och betalas i tillägg till andra förmåner. Det finns också villkor som måste uppfyllas när det gäller bosättning och vistelse i Förenade kungariket. Invaliditetspensionen betalas ut direkt till det bankkonto som du anger. Biståndsförmån (Attendance Allowance) Om du är 65 år eller äldre och har behov av personlig assistans på grund av ett fysiskt eller psykiskt funktionshinder kan du ha rätt till biståndsförmån. Denna förmån kan du Juli 2012 26
få i tillägg till andra förmåner. Det finns inga avgiftsvillkor, men man måste vara bosatt i Förenade kungariket. Biståndsförmånen betalas ut direkt till det bankkonto som du anger. Vårdbidrag (Carer's Allowance) Vårdbidraget betalas ut veckovis till personer som under minst 35 timmar i veckan vårdar en person som får invaliditetspension (på mellannivå eller högsta nivå), tillägg för ständig tillsyn (Constant Attendance Allowance), eller biståndsförmån på motsvarande nivå. Vårdbidraget kan påverka utbetalningen av andra förmåner det finns en inkomstgräns och bidraget beviljas inte till heltidsstuderande. Det finns inga avgiftsvillkor, men man måste vara bosatt i Förenade kungariket. Vårdbidraget betalas ut direkt till det bankkonto som du anger. Tillgång till långtidsvård För att få tillgång till social omsorg (naturaförmåner) kontaktar du din kommuns socialtjänst och ber dem göra en behovsprövning av hälsovård och social omsorg. För att ansöka om kontantförmåner vid invaliditet ringer du förmånsupplysningen (Benefit Enquiry Line) på telefonnummer +800 88 22 00. Detta är en konfidentiell och avgiftsfri tjänst för funktionshindrade personer och anhörigvårdare. Juli 2012 27
Bilaga : Institutioners adresser och telefonnummer samt användbara webbplatser Du kan få mer information om rättigheter och olika kontantförmåner i Förenade kungariket på de lokala Jobcentre Plus-kontoren. Kontaktuppgifter för närmaste kontor finns här: http://www.direct.gov.uk/en/employment/jobseekers/contactjobcentreplus/dg_1863 47 För socialförsäkringsfrågor som rör fler än ett EU-land kan du leta upp en kontaktinstitution i Europeiska kommissionens institutionsförteckning: http://ec.europa.eu/social-security-coordination. För Storbritannien: Om du har frågor om hur försäkringsperioder i två eller flera medlemsstater påverkar din pension och andra förmåner kan du vända dig till följande institutioner: Department for Work and Pensions International Pension Centre Tyneview Park Newcastle upon Tyne Förenade kungariket NE98 1BA Tfn: (44-191) 218 77 77 E-post: mailto:tvp-ipc-customer-care@thepensionservice.gsi.gov.uk Du hittar också mer information på webbplatsen för sysselsättnings- och pensionsministeriet: http://www.dwp.gov.uk Mer information om familjebidrag kan du få: på Internet: http://www.hmrc.gov.uk Du kan också vända dig till det brittiska skatte- och tullverkets enhet för familjestöd: Her Majesty s Revenue and Customs Child Benefit Office PO Box1 Newcastle Upon Tyne NE88 1AA Förenade kungariket Tfn: 03845 3002 39001444 Om du befinner dig utanför Förenade kungariket är telefonnumret +44 191 225 10 00. Mer information om familjestödet kan du få: på Internet: http://www.hmrc.gov.uk/taxcredits Du kan också vända dig till det brittiska skatte- och tullverkets enhet för familjestöd: Her Majesty s Revenue and Customs Tax Credit Office Preston PR1 4AT Förenade kungariket Tfn: 0345 300 39 00 Om du befinner dig utanför Förenade kungariket är telefonnumret +44 289 053 81 92. Juli 2012 28
Om du vill ha mer information om hälso- och sjukvårdssystemet i Storbritannien och Nordirland och om dina rättigheter kan du ta kontakt med följande institutioner: I England, från NHS Direct, tfn 0845 46 47, eller besök deras webbplats: http://www.nhsdirect.nhs.uk/default.aspx I Skottland, NHS 24 per telefon (08454 224 24 24) eller via deras webbplats: http://www.nhs24.com I Wales, NHS Direct Wales per telefon (0845 46 47) eller via deras webbplats: http://www.nhsdirect.wales.nhs.uk/ I Nordirland, Health Services Agency per telefon (028 903 244 31) eller via deras webbplats: http://www.nidirect.gov.uk/index/information-and-services/health-and-well-being.htm Juli 2012 29