De minoiska palatsen. Prepalatial. Protopalatial/Första palatsperioden/ Gamla palatsen. Neopalatial/Andra palatsperioden/ Nya palatsen



Relevanta dokument
Antiken Det gamla Grekland

Troja myt och verklighet

arkeolog person som har till yrke att studera hur människor levde för mycket länge sedan

De mykenska palatsen. 1. Generella drag. 2. Palatiala centra. 3. Mykenska bosättningar. 4. Religion LEJONPORTEN, MYKENE

Troja Myt och verklighet

En presentation av de moment vi kommer att arbeta med under år 3. Analysförmåga kunna beskriva orsaker och konsekvenser, föreslå

UTGRÄVNING 1. Använd faktabladen för att svara på frågorna! B U N K E F L O S T R A N D

Den gåtfulla bronsåldern Lärarhandledning

2003 års undersökning Norr om väg 695 fanns sammanlagt 13 hus, huvudsakligen fördelade på två gårdslägen. Det södra gårdsläget var beläget invid ett

LPP Vikingatiden Årskurs 4

Särskild utredning etapp 1 (arkeologi) för väg 57 Gnesta-E4, Södertälje kommun, Stockholms län Vårdinge och Överjärna socknar, Södermanland

2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge

Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på

Bondestenåldern år före Kristus år före Kristus

RAPPORT 2014:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING

E6 Bohuslän E E6 Bohuslän 2004

GOD JUL & GOTT NYTT ÅR!

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i geografi

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2013:08

Samernas religion. Årskurs 4

Totala arkeologiska kostnaden en arkeologisk bedömning

Landskapsarkeologiska sommarexkursioner 2010

Del ur Lgr 11: kursplan i geografi i grundskolan

Historien om Antiken i Grekland.

Stenåldersboplats längs Västerhaningevägen i Tullinge

Stigssons Begravningsbyrå. För kvinnor kan det innebära mörka kläder och en vit scarf, för män mörka kläder och en vit slips.

Arkeologisk förundersökning inför planerad byggnation inom fastighet Skällinge 16:1

Kyrkogårdsförvaltningen. Österhaninge församling

Antikens kultur och samhällsliv. Forskning

Fibertillskott i Övra Östa

Miljö, människor och hållbarhetsfrågor

Burlövs Egna Hem. Arkeologisk utredning Kompletterande arkeologisk utredning inom Burlövs Egna Hem. Burlöv socken i Burlöv kommun Skåne län

Laila Eliasson. Rapport över arkeologisk inventering på fastighet Saxnäs 1:37, Vilhelmina sn

Fjärrvärmeledning och järnålderskeramik på Malma Hed

GEMENSAM ASKGRAVPLATS, ASKGRAVLUND OCH MINNESLUND

Sammanfattning av förslag till förnyelseplan 2014


Bakgrund FaR till barn och unga

En bild av solen. M. Strid. Solhjul vid Frösbrunnen G66

Igenläggning av provgropar inom den vikingatida hamn- och handelsplatsen i Fröjel sn, Gotland

Såhär är taxan uppbyggd

Det andliga klimatet hos den romerska familjen Genius och larernas roll i den privata kulten under tidig kejsartid

Kanaljorden 2:1. Planerad bebyggelse i anslutning till Bergs slussar Vreta klosters socken, Linköpings kommun Östergötland.

Huseby - undersökning av en gränsbygd

GJALLARHORNET. Utges av Svenska Arkeologiska Samfundet. Årgång 33. Nr God jul & Gott nytt år!

Kristian Pettersson Feb 2016

Arkeologisk förundersökning Torshälla 95:1 Torshälla socken Eskilstuna kommun Södermanland. Göran Ekberg

VÄRLDENS LÄNDER RESAN

Kokgropar i Kvisljungeby på Hisingen, Göteborg

Hällristningarna i Torhamn

exempelblad skulpturer Öster

Trygghetsvandring runt Strömbackaskolan

Sonny Berntssons studier om ikonografi, symboler och gravformer

Kommunalt VA på Tye. Kort projektgenomgång & Svar på frågor

Brandskogsskeppet. Boglösa hällristningsgård

JONA INNEHÅLL. Bakgrund 2 Löpande kommentar 3 Jonas bok och NT 5

Översikt Område B. = sjöbodslägen för fortsatt utvärdering = Inaktuella lägen

ETT NYTT SVENSKT RESIDENS I SANTIAGO CHILE - INTRODUKTION

3 Hur ska vi uppfatta naturen?

Viks Fiskeläge 62:1 ANLÄGGANDE AV UTEPLATS

Fossil åkermark i Småland Kronoberg, Jönköping

Riktlinjer för hög skyddsnivå för miljöskydd vid anläggande av enskilda avlopp

Lokalt företagsklimat Hylte

ISLAM. Historia Heliga texter Heliga platser Utbredning

Lingonskogen. Arkeologisk utredning. Särskild arkeologisk utredning, del av fastigheten Sundbyberg 2:26, Sundbybergs stad och socken, Uppland

Folkoperan: Svenskarnas tabun SE

Tunadalskyrkan Jag har en dröm. Amos 9:11-15

Mål för tema Makt och demokrati år 6-7

Väg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga

Planerad bergtäkt i Stojby

Policy för jakträttsupplåtelser på kommunens mark. Antagen av kommunstyrelsen Kompletterad i kommunstyrelsens arbetsutskott

Boplatser i Svärtinge, för andra gången

Riktlinjer för styrdokument

Upplands-Bro kommun Örnäs 1:1, Kungsängen Golf och Rekreation

Brista i Norrsunda socken

Arkitektoniskt historieberättande En undersökning av narrativets funktioner och verktyg

BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! SO Historia inför betygssättningen i årskurs 6

. M Uppdragsarkeologi AB B. Arkeologisk utredning Falsterbo 4:178 m fl, RAÄ 15 Falsterbo socken Vellinge kommun i Skåne

Illustrerad rekonstruktion över den ursprungliga anläggningen.

Ledningsarbeten i Svista

Arkeologistik, Rapport

Domherren 18. Fornlämning 93, Kalmar stad, Kalmar kommun, Småland Arkeologisk förundersökning 2001

Effekter av konkurrens. Utdrag ur undersökningen om äldreomsorgens framtidsutmaningar

Björknäs 1:52 Nacka Analys - Fastighetsutveckling Björknäs 1:52 Nacka

Grundområden längs Hallands kust - ålgräs, skarv och säl

CARTER OCH ARKEOLOGI

Företagskompassen, 10 mars 2010: Svenskt företagsklimat behöver bli bättre

RAMAVTAL 6 STORSTAD STOCKHOLM BILAGA 2 SPECIFIKATION INKLUSIVE TIDPLAN

Antik betyder gammal. Antiken kallas den äldsta perioden i Europas historia det gamla Grekland och Romarriket. Antiken inleddes ungefär 800 f.kr.

GUSTAVSBERG 40:1 RAPPORT 2014:29. Anna Östling. PDF:

Arkeologisk undersökning. Fornlämning nr 88 Ullbolsta 2:6 Jumkils socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:13

Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004

Lokalt företagsklimat Helsingborg

Lokalt företagsklimat Grums

Lokalt företagsklimat Arvidsjaur

ANTAGANDEHANDLING. Detaljplan för Montören 9. Stuvsta-Snättringe kommundel, Huddinge kommun. Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning SBN

Gustav Adolfs torg. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning

Rapport 2014:16. Slottsvången 8. Arkeologisk förundersökning 2014, Helsingborgs stad och kommun. Therese Ohlsson


PM/ GEOTEKNIK Uppdrags nr: Datum:

Transkript:

De minoiska palatsen Prepalatial Protopalatial/Första palatsperioden/ Gamla palatsen Neopalatial/Andra palatsperioden/ Nya palatsen Postpalatial/Monopalatial/ Tredje palatsperioden Från Shelmerdine 2008, sid. 4, fig. 1:2

Kretas geografi

Varför Kreta? - Klimatförändringar - Seglade skepp: försteg vid nyformuleringen av handelsnätverk - Geografiskt läge - Interna faktorer: Sociopolitisk omformering redan under TM IIB Monopolisering av prestigeprodukter, upparbetad koppling till Egypten/Levanten

Expansion

Kraftig expansion över tid av befolkningsantal och rumslig utbredning av bosättningarna i Knossos, Festos och Mallia.

Palats eller ceremoniella centra? Central Court Complex 1) usual prominent location; 2) presence of gathering places for large crowds; 3) in association with locales already redolent with meaning/places of great antiquity; 4) emphasis on continuity.

Centralgårdskomplex ( Central Court Complex ) TM I-II

Centralgårdskomplex ( Central Court Complex ) TM III

Första palatsperioden Av inte helt kända orsaker ökar den politiska centraliseringen på Kreta från slutet av den tidiga bronsåldern och under den mellersta bronsåldern och stora arkitektoniska centra, kända under termen palats, uppförs i flera omgångar. Första palatsperioden 1900-1700 f.kr. (MM IB- MMIIIA). Palats uppförs i Knossos, Mallia, Phaistos och Zakros. En jordbävning ödelägger dem. Dessa palats är dåligt kända. Kallas ofta protopalatial.

Första palatsperioden Knossos. Sädessilo (kouloures) nedhugget i västra gården under MM IB Ekonomi eller religion?

Första palatsperioden Festos. Rad av förrådsutrymmen och verkstäder

Andra och tredje palatsperioden Andra palatsperioden 1700-1450 f.kr. (MM IIIB- LM IB). Palatsen återuppbyggs och flera mindre centralorter, bl.a. Ayia Triada, tillkommer. Palatsen ödeläggs genom våld. Kallas ofta nya palatstiden. Tredje palatsperioden 1450-1200 f.kr. (LH IIB- LH IIIB2). Knossos fungerar som enda palats på ön, troligtvis med fastlandsgrekiska härskare (mykenare). Samtidigt uppstår palats på fastlandet.

Andra palatsperioden Gemensamma drag i de minoiska palatsen är: Centralgård Västgård Förvaringsmagasin Bostadsutrymmen Bankettsalar Piano nobile (mottagningsrum på andra våning) Kultrum på västra sidan av centralgården Gästrum Lustralbassänger Teaterområde

Plan över Knossos

Rekonstruktion av Knossos

Palatsen ekonomi Jordbruk, boskapsskötsel Hantverksproduktion, verkstäder och föremål Stora förvaringsmagasin Redistributiv ekonomi

Palatsen - Ekonomi Kouloures i Mallia

Palats och förvaring Pithos (pl. pithoi)

Palatsen ekonomi

Ekonomi och förvaring utanför palatsen Antal pithoi indikation för storlek på hushåll och hushållsekonomi? A. 1-10 PITHOI B. 4-17 PITHOI C. 15-33 PITHOI

Palatsen ekonomi Skördevasen, Ayia Triada, rhyton i svart steatit

Palatsen -ekonomi Zakros. Ugn för bronssmältning. I kanalerna har rester av brons hittats

Palatsen ekonomi

Palatsen administration Piktografisk skrift (MM IA-MM IIIB) Linear A (MM IIA-LM I) Linear B (LM IIIB1/LH IIIB2) Sigill Byråkrati Ämbetsmän

Palatsen administration Linear A

Palatsen administration Linear B

Palatsen administration

Palatsen administration

Palatsen religion Helgedomar Kultinstallationer Samlingsplatser (centralgård, västra gården, teatern Avbildningar av ceremonier och gudar(?) Föremål med kultisk/symbolisk funktion

Palatsen religion Helgedom Tripartite shrine The grand stand fresco

Palatsen - religion Phaistos. Andra palatsperioden. Lustralbassäng

Palatsen religion Samlingsplatser. Grand staircase i Phaistos

Palatsen - Religion Ett stenkärl med många små behållare (kernos) från central-gården i Mallia. Användes troligtvis i någon slags kult. Andra palatsperioden

Palatsen religion Tjussymbolik i många medier Monumentalt sakralhorn från Knossos

Bänkhelgedom, Shrine of the Double Axes, Knossos

Palatsen religion Avbildningar av kult. Ayia Triada sarkofagen (en sk larnax)

Palatsen religion Avbildningar av kult. Signetringar

Bull-dancing fresco, Knossos

Palatsen religion Goddess w. upraised arms, LM III Föremål med kultisk funktion Snake goddess, andra palatsperioden

Palatsen politik Palatsen i sig representerar centraliserad makt Hierarkiskt uppbyggd arkitektur Härskaravbildningar(?)

Palatsen politik Hierarkisk arkitektur - Tronrummet i Knossos

Palatsen politik och religion Kungens megaron i Mallia med sk. pier-and-door-partitions

Palatsen - Politik och religion Centralgården i Mallia

Palatsen politik Härskaravbildningar(?) The Master s impresion från Khania

Palatsen politik Härskaravbildningar(?) Priest king i Knossos Mistress of animals?

Villor Ayia Triada Mindre administrativa centra, ofta med gemensamma drag från palatsen (bl.a. skrift, förvaring och arkitektoniska detaljer) uppstår under andra palatsperioden

Städer - Gournia Gournia. En minoisk stad med en mindre administrativ byggnad på toppen. Grävdes ut av Harriet Boyd under början av 1900-talet.

Gournia http://www.gournia.org/

Städer - Palaikastro Palaikastro är en minoisk stad på östra Kreta bredvid berget Petsophas

Helgedomar Anemospilia. Helgedom på berget Juktas. Förstördes under tidigt 1600-tal f.kr. (MM IIIA) av en jordbävning. Ett av få möjliga belägg på människooffer från det minoiska Kreta.

Helgedomar Fötter i lera från kultstaty i Anemospilia

Bergshelgedomar Peak sanctuaries På toppar av flera berg finns minoiska helgedomar anlagda, framförallt från den andra palatsperioden. Där har arkeologer hittat inhägnade områden, altare och votiver, bl.a. figuriner. De mest kända helgedomarna är Iouktas (eller Juktas) nära Knossos och Petsophas nära Palaikastro

Grottor Dubbelyxor i miniatyr, Archalochori

Gravskick 2:a och 3:e palatsperioden Kammargrav i Armeni Gravarkitekturen är mycket varierad under perioden 1700-1200 f.kr. Det finns gropgravar enkla begravningar i nedgrävda gropar. kammargravar rum uthuggna i berg med en lång ingång (dromos). schaktgravar rektangulära gravar nedgrävda djupt i marken och med tak. tholosgravar bikupeliknande gravar byggda ovan eller delvis ovan mark. cist -gravar en gropgrav klädd med stenplattor på alla sidor. larnakes kistor i sten eller lera.

Rhyton (pl. rhyta)

Processionsfresken, Knossos, ca. 1400 f.kr.

Koniska koppar ( Conical cups ) Tecken på massproduktion och storskaligt rituellt drickande