Stockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se



Relevanta dokument
Stockholms stift Stockholm

YTTERMALUNGS KAPELL Bjuråker 3:3; Malungs församling; Malungs kommun; Dalarnas län

Stockholms stift Stockholm

Stockholms stift Stockholm

Stockholms stift Stockholm

Stockholms stift Stockholm

Voijtjajaure kapell, Storumans kommun, Västerbottens län

Stockholms stift Stockholm

2 Karaktärisering av kyrkoanläggningen

Stockholms stift Stockholm

Tomaskyrkan digitalfotografier Rolf Hammarskiöld

Ursvikens kyrka, Skellefteå kommun, Västerbottens län

Skogsö kapell. Gunilla Nilsson/Lisa Sundström Rapport 2011:5

Utvändig renovering av Valdemarsviks kyrka

BLÅVIKS KYRKA Blåviks socken Boxholm kommun Linköpings stift Östergötlands län

GRUNDSUNDA KYRKA, GRUNDSUNDA SOCKEN, ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN

Arkindus Rapport: 2007:04 Jean-Paul Darphin Byggnadsantikvarie FK, KKA, ICCROM

Kila kyrka. - ny läktarunderbyggnad. Antikvarisk kontroll. Kila prästgård 1:26 Kila Socken Västmanland. Helén Sjökvist

SIMONSTORPS KYRKA Simontorp socken Norrköpings kommun Linköpings stift Östergötlands län

Finnträsk kyrka, Skellefteå kommun, Västerbottens län

Antikvarisk-topografiska arkivet, Riksantikvarieämbetet. Kalmar läns museums arkiv.

Alnö gravkapell Alnö socken, Sundsvalls kommun

Bredaryds kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med ommålningsarbeten. Bredaryds socken i Värnamo kommun, Jönköpings län, Växjö stift

Dingtuna, Irsta och Lillhärads kyrkor

Fridhems kapell. Kristdala församling Linköpings stift Kalmar län

VIKMANSHYTTANS KYRKA Vikmanshyttan 2:7; Hedemora församling; Hedemora kommun; Dalarnas län BESKRIVNING OCH HISTORIK

haft sju fönster och ingång i väster. Till murmästare för dessa arbeten anlitades Anders Mellenberg. Interiören fick bemålning av Johan Ross år 1758.

TANNEFORS KYRKA Sankt Lars socken Linköpings kommun Linköpings stift Östergötlands län

Byggnadsdokumentation Akademiska sjukhuset, byggnad T1 F.d. sjuksköterske- och elevhem

Emiliakapellet i Porla

Strömsunds kapell, Storumans kommun, Västerbottens län

2 Karaktärisering av kapellanläggningen

HEMSÖ KYRKA OMMÅLNING AV TAK

Josef och Maria gifter sig. Scen ur altarskåpet i Skepptuna kyrka. Genom tid och rum

JOHAN 15 från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 1. JOHAN 15 från S PORT. JOHAN 15 från S FRONTESPIS.

Danderyds kyrka. Lisa Sundström Rapport 2007:31

Hässelby Villastads kyrka

Stockholms stift Stockholm

Sankt Örjans kyrka, Skelleftehamn, Skellefteå kommun, Västerbottens län

Kyrhults kyrka ommålning av bänkinredning

Karaktärisering och kulturhistorisk värdering Härlövs kyrka

VÅNGA KYRKA Vånga socken Norrköpings kommun Linköpings stift Östergötlands län

DALS KYRKA, TORNTAKSRENOVERING DALS SOCKEN, KRAMFORS KOMMUN

Stiftelsen Kulturmiljövård. Ramnäs kyrka. Ny textilförvaring. Antikvarisk rapport. Ramnäs prästgård 2:1 Ramnäs socken Västmanland.

Rasbokils kyrka. Rasbokils socken Uppsala kommun

ÅSENS KAPELL Åsen 68:6; Älvdalens församling; Älvdalens kommun; Dalarnas län

Norrby kyrka. Isolering av vindsbjälklag. Antikvarisk kontroll. Norrby klockargård 1:3 Norrby socken Uppland. Helén Sjökvist

S:t Lukas kyrka. Antikvarisk kontroll vid ändring av värme- och ventilationssystem, S:t Lukas kyrka, Järfälla socken, Järfälla kommun, Uppland

Från RAÄ. Lau kyrkas södra korportal. Foto Carl Fredrik Lundberg 1875.

Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2008:31. Lundby kyrka. Ny larmanläggning. Antikvarisk kontroll. Fastighet Lundby socken Västmanland.

Bjuröklubbs kapell, Skellefteå kommun, Västerbottens län

Kulturhistoriskt underlag till vård- och underhållsplan. Kort historik. Magdalena Jonsson, 2006

Villa Porthälla. Kulturhistorisk dokumentation av Villa Porthälla, fastighet Mellby 116:6, Partille socken och kommun.

Frinnaryds kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med utvändiga underhållsarbeten. Frinnaryds socken i Aneby kommun, Jönköpings län, Linköpings stift

(Inskriptionen ovan huvudportalen) Till Guds Den allsmäktiges ära invigdes detta tempel som givits namnet GUSTAF VASA i Oscar II:s Trettiofjärde

Arkindus Rapport: 2008:02 Jean-Paul Darphin Byggnadsantikvarie FK, KKA, ICCROM

Björskogs kyrka. Renovering av fönster Antikvarisk rapport. Björskogs prästgård 4:8 Björskogs socken Västmanland

Sa Unnaryds kyrka. Övergripande kulturhistorisk bedömning. Kulturmiljö Halland: Charlotte Skeppstedt 2007

Viksjö gård (35) Beskrivning. Motiv för bevarande. Gällande bestämmelser och rekommendationer. Förslag till åtgärder. Kulturmiljöplan för Järfälla 65

Villa Gavelås. Kulturhistorisk dokumentation av Villa Gavelås (Mellby 102:3) Partille kommun Villa Gavelås

Länsmuseet Västernorrland. Piporgel, Sollefteå gravkapell. Besiktning/dokumentation Dnr: 2010 / 107

Ljusnarsbergs kyrka. Installation av ljudanläggning i. Ljusnarsbergs socken och kommun, Närke. Louise Anshelm Rapport 2014:08. Bild 1.

Stockholms stift Stockholm

Stockholms stift Stockholm

Avasjö kapell, Borgafjäll, Dorotea kommun, Västerbottens län

Guldsmedshyttans kyrka

Byggnadsarkeologisk undersökning av Malmöhus

Badelunda kyrka. Omläggning av kyrkogårdsmur. Antikvarisk rapport. Badelunda kyrka 1:1 Badelunda socken Västerås kommun Västmanland.

Kristine kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med ombyggnad för ny toalett. Jönköpings stad i Jönköpings kommun, Jönköpings län, Växjö stift

Upprustning av Nora kyrka

Stockholms stift Stockholm

Tortuna kyrka. Ny styr- och reglerutrustning. Antikvarisk rapport. Tortuna prästgård 1:9 Tortuna socken Västerås kommun Västmanland.

Hällefors k:a, Gravkapell norra kyrkogården i Hällefors samt Hjulsjö k:a Hällefors och Hjulsjö socken, Hällefors kommun,västmanland

Gustav Adolfs kyrka. Invändig ombyggnad. Antikvarisk medverkan, Maria Sträng. vända. Bilden i denna mall är liggande och har storle-

DOKUMENTATION AV KV LYCKAN, STORGATAN 40, SUNDSVALLS KOMMUN.

Bergshamra kyrka. Antikvarisk kontroll vid fasadarbeten mm, Bergshamra kyrka, Solna socken, Solna kommun, Uppland. Eva Wallström Rapport 2005:5

BO KLOCKSTAPEL Bo socken, Hallsbergs kommun, Närke, Stängnäs stift

Stockholms stift Stockholm

C U R M A N S V l L L O R Byggnadsminne, fastigheten Kyrkvik 3:1 Lysekils kommun. Rapport från antikvarisk kontroll av byggnadsvårdsprojekt

Antikvarisk förundersökning Med värdebeskrivning

Kyrkorna i Håbo ett medeltida arv

Bälaryds kyrka. Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift Aneby kommun Jönköpings län, Linköpings stift

Gällaryds kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med tillgänglighetsanpassning. Gällaryds socken i Värnamo kommun, Jönköpings län, Växjö stift

Kilanda. Bebyggelsen:

FREDRIK 1 A från SV K = 2, M = 2. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): FREDRIK 1 A från S DÖRRPARTI

Vinnerstad. Besiktning av kalkmåleri Gunnar Nordanskog & Eva Ringborg

Björholmens Marina, Sealodge

Annefors kapell. Antikvarisk medverkan i samband med installation av högtalarsystem. Nässjö stad i Nässjö kommun, Jönköpings län, Växjö stift

Stockholms stift Stockholm

Kyrkbodarna vid Lerbäcks kyrka

Ljusnarsbergs kyrka. Utvändig målning av Ljusnarsbergs kyrka. Ljusnarsbergs socken och kommun, Västmanland. Louise Anshelm Rapport 2014:01. Bild 1.

Munka Ljungby 131:1, fornlämning 67

Kärda kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med fasadrenovering Kärda socken i Värnamo kommun, Jönköpings län, Växjö stift

STÖDE KYRKA, STÖDE SOCKEN, SUNDSVALLS KOMMUN

Frinnaryds kyrka. Delrapport ur: Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift 2004

byggnadsvård Toresunds kyrka Antikvarisk medverkan Anläggande av grusgång och trappa på kyrkogården

Sävar kyrkas historik

Sankt Andreas kyrka OMBYGGNADSARBETEN

Kyrkskolan, Vintrosa Tysslinge församling, Örebro kommun, Närke, Strängnäs stift

Transkript:

Nacka kyrka

Stockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se

Nacka kyrka Nacka församling, Värmdö kontrakt, Stockholms stift Sicklaön 133:1, G:a Värmdövägen 14, Finntorp, Nacka socken och kommun, Stockholms län, Södermanland Nacka kyrka började byggas 1890 och invigdes 1891. Kyrkan ritades av arkitekten Gustaf Wickman (1858 1916), främst känd för att ha ritat bankpalats som Skånes Enskilda bank i Stockholm och sjukhusbyggen. Nacka kyrka var arkitektens första stora självständiga arbete. De första åren på 1900-talet ritade Wickman Kiruna kyrka, vars unika utseende inspirerats av samernas kåtor. Nacka kyrkas interiörmåleri formades av arkitekten och konstnären Agi Lindegren (1858 1927) vars skisser till väggmålningarna är inspirerade av medeltida förebilder. Lindegren svarade för dekorationsmåleriet i flera nygotiska kyrkor, där målningarna i Johannes kyrka i Stockholm bäst bevarats. Ytterligare ett prestigefyllt uppdrag var dekorationsmålningarna i Uppsala domkyrka, utförda 1890 1893 i samband med Helgo Zettervalls restaurering. Nacka kyrka restaurerades 1921 av arkitekten Per Benson (1878 1939) som 1912 ritat Nya Grand Hotell i Åre och 1914 Sommarhagen, villa på Frösö för Wilhelm Petterson-Berger. 1983 84 byggdes kyrkan till med församlingshem, ritat av Carl Nyrén arkitektkontor. Arkitekten Carl Nyrén (1917 ) har under det sena 1900-talet ritat flera kyrkor sammanbyggda med församlingshem. Nacka kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen. HISTORIK 1887 bildades Nacka socken och församling genom sammanslagning av kapellförsamlingarna Nacka och Erstavik, båda tillkomna i början av 1600-talet, samt Sicklaö eller Danviks församling från mitten av 1500-talet. Den nya församlingen sträckte sig från Danvikstull till Baggensfjärden. 1913 avskiljdes Saltsjöbaden som egen församling. 2006 är Nacka med 41 000 invånare en av Svenska kyrkans största församlingar med närmare 30 000 medlemmar. Nacka gamla kapell från 1697 hade fått ett perifert läge i den nybildade församlingen och var dessutom i bristfälligt skick. Diskussion om att bygga om kapellet fördes parallellt med en arkitekttävling om att bygga ny kyrka vid Järlasjöns norra sida. Av fem inkomna bidrag ansågs arkitektbröderna Axel och Hjalmar Kumliens förslag som det mest intressanta. 1888 fick emellertid arkitekten Gustaf Wickman uppdrag att utarbeta ritningar som godkändes 1890. Samma år lades grundstenen till kyrkan som invigdes 1891. Till kyrkans 30-årsjubileum genomfördes en restaurering under ledning av arkitekten Per Benson, där en målsättning var att få kyrkan att verka högre och ljusare. Koret omgestaltades och kompletterades med målningar av Filip Månsson (1864 1933). Bänkarna försågs med nya gavlar och flyttades ut från väggarna så att sidogångar bildades.

4 nacka kyrka På 1950-talet genomfördes ännu en restaurering, nu under ledning av arkitekten Sven A Söderholm. Bänkarna målades om, målningarna vid fönstren överkalkades, pärlspontpanelen i väggarnas boasering byttes mot slät panel i lamellträ och kyrkan kompletterades med sidobänkar, boaseringen i koret togs bort, kortrappan flyttades fram och nytt korskrank i konstsmide tillkom. Dessutom rengjordes taket och konservator Sven Dalén kompletterade målningen i koret. 1988 restaurerades kalkmålningar på väggar och i korvalv av konservator Ulf Krook. Då originaldekoren bedömdes som mycket elegant beslutades att den borde tas fram, vilket skedde samtidigt som viss retuschering utfördes. 1983 84 byggdes ett församlingshem sammankopplat med kyrkan i en foajé utmed kyrkans norra långsida. Carl Nyrén arkitektkontor AB stod för ritningarna. Nordost om kyrkan uppfördes 1909 ett gravkapell i liknande stil som kyrkan. Det ritades av arkitekten Georg A Nilsson (1871 1949). Nacka norra begravningsplats färdigställdes åren närmast efter att kyrkan invigts. Öster om kyrkan ligger minneslunden, anlagd 1983. Nacka gamla kapell revs 1902. BESKRIVNING Omgivningen Nacka kyrka ligger i Finntorp öster om Stockholm. Den är belägen i en tidigare ekskogsbacke norr om Järlasjön. Numera går den livligt trafikerade Värmdövägen söder om kyrkan och norr om kyrkogården på andra sidan gamla Värmdövägen ligger bostadsbebyggelse av varierande ålder, alltifrån stora trävillor från tidigt 1900-tal till höghus från 1900-talets senare del. Kyrkomiljön Nacka kyrka och det närbelägna gravkapellet ligger i den äldsta, västra delen av kyrkogården. Kyrkobyggnaden med tillbyggt församlingshem är väl synlig genom en trädridå i slänten ner mot Värmdövägen. Genom utvidgningar österut 1924 och 1935 har kyrkogården fått en långsträckt form. I samband med breddning av Värmdövägen 1936 tillkom betongmuren som inhägnad i söder. Längs Gamla Värmdövägen i norr och Kyrkstigen i öster finns smidesstaket mellan stenstolpar. Entréer finns i alla väderstreck och ett rikt gångsystem, bestående till allra största delen av grusbelagda gångar som genomkorsar kyrkogården. Av äldre ekar med stora trädkronor har ett antal lämnats kvar närmast kyrkan och det tillbyggda församlingshemmet. Växtligheten har kompletterats med en mångfald av trädslag som pyramidek utmed muren, björk längst i öster, lindalléer och hängask. Träden tillsammans med de formklippta häckarna skapar en struktur med olika rum som inbjuder till promenader i ett parkliknande landskap. Kyrkogården bevarar ett stort antal gravvårdar med kultur- och personhistoria från de senaste hundra åren i Nackas utveckling. Minneslunden strax öster om kyrkan är det senaste tillägget på kyrkogården. Kyrkobyggnaden Kyrkan är orienterad i öst-västlig riktning. Den är murad i rött tegel ovan en hög gråstensmur och har branta kopparklädda takfall. Kyrkan består av ett rektangulärt långhus med torn och portal i väster, ett smalare femsidigt kor i öster, ett f d samlingsrum i norr, nu kyrkans sakristia, och en f d sakristia i söder, nu textilkammare.

nacka kyrka 5 Norr om kyrkan ansluter ett tillbyggt församlingshem med en vinterträdgård mot kyrkans nordmur som fått två öppningar. Kyrkans tillgänglighet för rörelsehindrade har lösts genom en ny entré till församlingshemmet. Exteriör Fasadmurarnas släta, hårdbrända tegel kontrasterar mot den höga stenfotens tuktade granitblock. Det röda teglet karakteriseras av att vara utfört med precision, ett viktigt uttryck under industrialismens början. Strävpelare förekommer runt hela kyrkan. Tornet är murat med utkragningar och försett med ljudluckor samt putsade blinderingar i gavlarna. Från ett vinkelställt parti på tornets sadeltak reser sig ett klocktorn med spira. Långhuset täcks av ett sadeltak försett med små fönsterkupor och östgaveln markeras av en tourell. Kor och sakristia har separata tak och samtliga är täckta med kopparplåt som ersatt tidigare tegeltäckning. Entrén i väster sitter i en spetsbågig grund utbyggnad. Portalens omfattning är murad i rött tegel. Porten består av svängdörrar i ek med beslag av svart smide. En målning i tympanonfältet ovanför porten, ursprungligen utförd i alfresco, skadades av misstag vid en restaurering 1960, men rekonstruerades 1977 efter ett fotografi. Motivet föreställer en ängel Västfasad med torn och entré. Västportalen i tornet.

6 nacka kyrka murarna som täcks av koppartak, indelat i fyra lika stora sadeltak. Exteriör från öster. med diadem och gloria och är liksom den vegetativa hörndekoren över porten utförd i jugendstil. På vardera långsidan sitter fem trefönstergrupper med spetsbågiga ljusöppningar och spetsbågig omfattning. Koret är försett med tre höga, spetsbågiga fönster med glasmålningar innefattade i blyspröjs. Parvis ställda fönster med spetsbågig ljusöppning finns i norra sakristians östra mur. I församlingshemmet har arkitekten utgått från kyrkans ursprungliga tegel och fasaderna är murade i tegel från Brunflo över en sockel av sten. Höga burspråk av trä och glas bryter upp Interiör Genom kyrkans huvudentré i väster leds man via ett vindfång in till vapenhuset som har golvplattor av cement i svart och vitt schackmönster, putsade vita väggar med markerade avlastningsbågar i rött tegel över dörrar och trappa samt kryssvälvt putsat tak. Snickerier är brunbetsade. På vapenhusets norra sida går en stentrappa upp till orgelläktare och torn. I fonden sitter ett glasat träparti med dörrar till kyrkorummet och i södra muren finns ett runt fönster med blyinfattat glas med treenigheten som symbol. Kyrkans interiör domineras av den öppna takstolen, laserad i brunt med polykrom dekormålning liksom läktaren, allt oförändrat sedan byggnadstiden. Långhusets väggar är boaserade upp till fönstrens underkant, däröver putsade och dekormålade. Av den ursprungliga väggboaseringen återstår golv- och krönlist medan pärlspåntpanelen ersattes 1956 med släta fyllningar och hela boaseringen övermålades i en ekådring. Exteriör från norr med kyrka och tillbyggt församlingshem. Interiör mot öster.

nacka kyrka 7 Interiör mot väster. Fönstren har svagt färgade glas. Mellan fönstren har väggarna målade helfigurer som föreställer apostlarna med attribut och över fönstren täcks Trappa till predikstolen med dekormålning i triumfbåge och kor. Interiör mot koret. väggarna av schablonmålade akantusrankor i grönt och brunt. Skisser till interiörens ursprungliga målningar är utförda av arkitekten och konstnären Agi Lindegren som behärskade den dekorativa konsten till fulländning. Kyrkans mitt- och tvärgång är täckt av golvplattor lika vapenhusets golv. I övrigt är långhuset täckt av furugolv, som ursprungligen troligen varit obehandlat, men senare slipats och lackats. Korets väggar och valv är dekorerade med akantusrankor i rött och grönt från kyrkans byggnadstid, kompletterade med målningar av Filip Månsson. I samband med restaureringen

8 nacka kyrka 1921 ersattes betong med ädlare material i koret. Då tillkom det fristående murade altaret med skiva och predella av röd kalksten samt golv och förhöjd trappa av röd kalksten. Tidigare golvbeläggning med plattor av cement i svart/vitt mönster finns bevarad bakom altaret. Altarprydnaden är ett krucifix av förgylld brons, ett italienskt arbete från 1500 1600-tal. Altarringen i ek med knäfall klätt med ljust ylletyg är inspirerad av predikstolens träslag. Dopfunten på södra sidan är ritad av Gustaf Wickman och har hans namn inhugget på foten. Den är tillverkad av gotländsk kalksten och utgör exempel på tidig jugend. Predikstolen, placerad i norr mellan långhus och kor, är kyrkans praktfullaste pjäs. Den kommer från Nacka kapell, men är troligen äldre än kapellet. Den är exempel på hur en predikstol tillverkad i renässansstil under barocken kompletterats med evangelistskulpturer, troligen utförda av träsnidaren Hans Behm, främst känd för predikstolen i Tyska kyrkan. Behm var verksam i Sverige under 1640- och 1650-talen. Bänkarnas antal rader har minskats från ursprungligen 28 till 16. De i grönt målade bänkarna var ursprungligen brunbetsade och utformade med höga gavlar. Sittplatserna är på senare tid kompletterade med en rad stolar längst fram och längst bak. Orgeln från 1968 med 25 stämmor, 2 manualer och pedal, är byggd av Olof Hammarberg, Göteborg. Delar av den gamla orgelfasadens dekor i jugendstil har återanvänts i den nuvarande fasaden. Orgeln fyller numera upp utrymmet bakåt, vilket påverkat läktarens disponering. Klockorna från Nacka gamla kapell smältes ner och göts om 1891 av Joh A Beckman & Co, Interiör mot väster med läktare och orgelfasad. Stockholm, till en storklocka och en lillklocka som hängdes upp i tornet i den nya kyrkan. Klockorna är försedda med olika bibelcitat samt rikligt dekorerade med växtornamentik runt texten. Anslutningen av församlingshemmet till kyrkans mur är en glasad lanternin. Därigenom förändras inte ljuset i kyrkorummet. Två snedställda murgenombrott under östra och västra fönstret förbinder byggnaderna. Samlingssalarna ligger mot norr och får ljus genom de fyra uppstickande gavelspetsarna. Rum för ung doms verksamhet ligger i souterrängvåningen.

nacka kyrka 9 Övriga inventarier Äldre inventarier som har tillhört Nacka kapell är en ljuskrona från 1747 som hänger i främre delen av kyrkan, fyra ljusplåtar från 1700-talet sitter på korväggen. Av äldre silver finns en förgylld kalk för sockenbud, troligen tillverkad i Stockholm av Friedrich Rossow, verksam 1654 1675. Ett votivskepp är skänkt till Nacka kapell av sjömannen Anders Brun 1697. Till kyrkans invigning skänktes nytt nattvardssilver. Inför 30-årsjubiléet 1921 ritade konstnär Oscar Brandt berg vid Licium en ny altarskrud och mässkrud i vitt siden. KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK Nacka kyrka är en av de nygotiska kyrkobyggnaderna i stiftet, byggd 1890 91. Kyrkans utformning är inspirerad av den medeltida tegelkatedralens karaktäristiska detaljer, genomförda i kyrkobyggnaden med personlig tolkning av arkitekten Gustaf Wickman och i interiören av arkitekten och konstnären Agi Lindegren. Från nygotiken finns tydliga stildrag i de spetsbågeformade fönstren, korvalvets form och akantusbladen i kor och långhus. Vid restaurering av interiören på 1920-talet och 1950-talet ersattes delar av det sena 1800-talets konstmaterial med sten och långhusets dekor målades över för att ge kyrkan ett ljusare intryck. Detta har bidragit till kyrkorummets lite splittrade intryck. Inte riören präglas främst av kyrkorummets mörklaserade öppna takstol och boaserade väggar liksom läktaren som har inslag av färgrik dekor. Den dekorativa målningen i kyrkans långhus togs åter fram 1988, då målningarna även retuscherades. Korets ursprungliga dekor av Agi Lindegren är kompletterad med målningar av Filip Månsson. Kyrkans utseende har förändrats med det 1983 84 tillbyggda församlingshemmet, ritat av Carl Nyréns arkitektkontor. Förändringen har även inneburit nya arkitektoniska kvaliteter. Kyrkobyggnaden kan tydligt urskiljas vid sidan om församlingshemmet samtidigt som byggnaderna bildar en helhet där kyrkligt och profant liv länkas samman. Nacka norra begravningsplats präglas av variationsrik växtlighet, gångsystem med grusbelagda gångar och ett stort antal gravmonument från de senaste hundra åren av Nackas historia. Att särskilt tänka på vid förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: kyrkogårdens gestaltning och variationsrika växtlighet gravmonument från de senaste hundra åren av Nackas historia kyrkobyggnadens stildrag och exakta materialbehandling samt tillbyggnadens medvetna materialval kyrkorummets ursprungliga gestaltning och material inventarier med historisk anknytning till Nacka gamla kapell och till den nuvarande kyrkans byggnadstid.

10 nacka kyrka ORIENTERINGSPLANER Planritning ur Nacka kyrkor, Nyköping 1986. Situationsplan saknas.

nacka kyrka 11 KRONOLOGI År Händelse Källa 1887 Nacka församling bildas av Nacka och Erstavik kapellförsamlingar Bennet 1986 samt Sicklaö eller Danviks församling. 1887 Arkitekttävling om ny kyrka utlyses. dito 1888 Arkitekten Gustav Wickman ges uppdrag att rita ny kyrka. dito 1891 Kyrkan invigs och kyrkklockorna, två stycken, gjuts om av klockor Gardeman från Nacka kapell. 2007 1898 Predikstol och votivskepp flyttas över från Nacka kapell. ATA 1907 Ritning till gravkapell utförs av arkitekt Georg A Nilsson. dito 1921 Inför 30-årsjubileet restaureras kyrkan efter ritningar av arkitekt dito Per Benson, Nacka. Nytt altare av tegel med rödbrun marmor för sockel, krön och predella. Ny altarring och barriär i ek. Putsfält i koret dekorerade av Filip Månsson, även han boende i Nacka. Det kritiserade betongmaterialet i koret avlägsnas och ersätts med ädlare material såsom ek och kalksten. Nytt altare, nytt krucifix av förgyllt brons av italienskt ursprung, 1500-1600-tal. Ny altarskrud och mässkrud från Licium, ritad av arkitekt Oscar Brandtberg. Broderad altarklädnad av smaragdgrön siden. Bänkarna byggs om och två sidogångar tillkommer. 1924 Begravningsplatsen utvidgas. dito 1930 Värmeledning i kyrka och gravkapell. dito 1931 Orgelläktaren utökas på djupet, arkitekt Gustaf de Frumerie. dito 1935 Betongmur byggs mot nya Värmdövägen, arkitekt Olof Hult. dito 1935 Utvidgning av begravningsplatsen utmed Värmdövägen. dito 1956 57 Restaurering under ledning av arkitekt Sven A Söderholm. dito Målningar vid fönster överkalkas, panel i koret tas bort, dekor ovan panelen kompletteras av konservator Sven Dalén. Tak och takstolar rengörs. Bänkar målas om, sidobänk kompletteras. Väggpanel ändras efter ritning av O Adrin som även ritar nytt korskrank och ledstänger i smide. Kortrappan flyttas fram ett steg, dopfunten flyttas ut från södra väggen. Yttertrappa till sakristian i söder slopas.

12 nacka kyrka År Händelse Källa 1968 Ny orgel byggs av Olof Hammarberg, Göteborg. Ornament från Orgelursprungliga orgelfasaden behålls. inventarium 1990 1974 Kororgel byggs av Walter Thür Orgelbyggen AB, Torshälla dito 1983 84 Kyrkan byggs till mot norr med församlingsgård, ritad av arkitekt ATA Carl Nyrén, Arkitektkontor AB. 1988 Kalkmålningar rengörs av konservator Ulf Krook, Stockholm. dito Originaldekoren tas fram, viss retuschering utförs. Arbetsbeskrivning av konservator E Håkansson

nacka kyrka 13 KÄLLOR ATA Antikvarisk-topografiska arkivet Muntlig uppgift, förvaltningsassistent Katja Gar de man, Nacka församling 2007 Bedoire, F, En arkitekt och hans verksamhetsfält kring sekelskiftet. Gustaf Wickmans arbete 1884 1916. Akademisk avhandling. Stockholms universitet, Stockholm 1974 Bennet, R, Nacka kyrkor. Sörmländska kyrkor 115, Södermanlands museum. Nyköping 1986 Inventarium över svenska orglar, 1989: III. Strängnäs stift, Stockholms stift, Kinna 1990 Jansson, E A, Sörmländska handlingar 20, 1960 Johansson, B I, I tidens stil. Arkitekten Agi Lindegrens liv och verk, Västerås 1997 Nyrén, C, Nacka kyrka. Arkitektur 9 1985 Schnell, I, Kyrkorna i Södermanland, Nyköping 1965 Text: Gunilla Nilsson 2006 Foto: Mattias Ek, stockholms läns museum 2005