KONTROLLISTA ÖVER BOENDESÄKERHET INFORMATION OCH ANVISNINGAR FÖR ANVÄNDAREN Kontrollistans ändamål Kontrollistan om boendesäkerhet är avsedd för att underlätta bedömningen av brandsäkerhet och olycksrisker i bostäder. Formuläret har planerats för specialgruppernas (till exempel för äldre och rörelsehämmade) behov och att användas i samma samtidigt som man bedömer till exempel en social- eller hälsovårdskunds behov av tjänster eller vård och dennes möjligheter att klara sig tryggt i sin boendemiljö. Listan lämpar sig också mera allmänt för bedömning och planering av boendesäkerhet - till exempel boendesäkerheten hos utvecklingsstörda eller andra personer vars funktionsförmåga på ett eller annat sätt är begränsad. Frågorna utgör tre större helheter: 1) säkerhet i en nödsituation 2) brandsäkerhet 3) rörelsesäkerhet Anvisningar för användning av kontrollistan Kartläggningen av boendesäkerheten sker i samarbete med kunden i kundens hem. Kontrollistan gås igenom punkt för punkt. Vid de frågor (frågorna 1 25) där svaret blir nej eller resultatet är osäkert bör man fundera på alternativa lösningar som ökar säkerheten. Ett bejakande svar på den sista frågan (fråga 26) innebär en ökad risk för att falla. Om svaret är ja bör man fundera på förebyggande åtgärder. För att underlätta ifyllandet av formuläret har en förklaringstext bifogats vid varje fråga som är skriven med fet stil. Säkerheten kan bäst förbättras i samarbete med experter, t.ex. kommunens olika förvaltningsnämnder, räddningsverket och de anhöriga. Förutsättningen för samarbetet är kundens skriftliga medgivande som kan ges i slutet av kontrollformuläret. Kontrollista om boendesäkerhet 1. Säkerhet i en nödsituation 1. Förmår den boende tillkalla hjälp i en nödsituation? Finns det ett nödnummer i närheten av telefonen? Kan den boende uppge adressen, förklara varifrån han eller hon ringer och beskriva vägen till platsen? Förmår den boende slå larm i en farlig situation vilken tid på dygnet som helst (t.ex. inverkan av medicinering)? JA NEJ Åtgärd I direkt anslutning till telefonen bör den boende ha synligt framme nödnumret och egna adressuppgifter Förutom telefon kan man slå larm med ett personligt larmarmband. Här ska bedömas om hjälpen kan dröja, vilket beror på vart larmet styrs och vilken praxis som gäller när larmet har gått. Vid bedömning av den här punkten bör utredas om den boende kan tillkalla hjälp vid behov oberoende av tiden på dygnet. Till exempel sömnmedicin eller annan motsvarande medicin som påverkar det centrala nervsystemet kan försvaga förmågan att tillkalla hjälp.
2. Förmår den boende utföra första släckning? Finns en brandsläckare/släckningsfilt tillgänglig? Kan den boende använda den, har den boende övat med den? Är den boendes funktionsförmåga tillräcklig för första släckning? Vid denna fråga bedöms den boendes realistiska möjligheter att släcka en begynnande brand: - fysisk kondition (balans, vighet, muskelstyrka) - sinnesfunktioner - psykisk funktionsförmåga, förmåga att bedöma situationen rätt och handla ändamålsenligt - kunnande: man har övat användning av släckningsfilt och släckare - en lämplig släckningsfilt eller släckare är tillgänglig lätt och snabbt För en funktionshindrad person är det säkrare att lämna bostaden snabbt och slå larm än att börja förstahandssläckningen. En brand blir farlig på 2-3 minuter. 3. Kan den boende ta sig ut ur bostaden vid nödfall på 2 3 minuter? Fysisk och psykisk funktionsförmåga under olika tider på dygnet (medicinering/alkohol!) Låssystem lätt, snabbt och logiskt att öppna (man måste kunna komma ut utan nyckel eller verktyg) Vägen ut är lätt att hitta Vägen är obehindrad Vid vägen finns behövliga ledstänger och det finns ingen risk för att snubbla Har man instruerat den boende om hur man ska agera vid brand? Branden utvecklas snabbt. Det finns 2-3 minuter tid att lämna bostaden efter att branden börjat. Vid bedömning av förmågan att lämna bostaden ska också tidpunkten på dygnet beaktas. Hur inverkar den boendes eventuella sjukdom eller medicinering på förmågan att upptäcka faran, reagera rätt på den, komma upp från sängen och rädda sig? En separat säkerhetslåsning försenar och försvårar avlägsnandet i en nödsituation. Dörrarna bör kunna öppnas lätt utan nyckel eller verktyg. Låsets öppningsriktning bör vara den samma som nyckelns eller låskolvens vändriktning. Vid bedömning av förmågan att avlägsna sig bör också beaktas hur mycket kraft och teknik en rörelsehandikappad behöver för att öppna dörrar. Vid en brandsituation då elen eventuellt har kopplats bort måste man också kunna avlägsna sig lätt från sådana bostäder som har dörrar som öppnar sig elektroniskt. Mörker och rök gör det svårare att lämna bostaden. Räddningen underlättas till exempel av ett på fotlisten eller golvet placerat band som avger fotoluminescens och visar vägen ut ur bostaden och huset. Det här är mycket viktigt i labyrintartade byggnader. Man ska fästa speciell uppmärksamhet vid renlighet och ordning och vägarnas hinderslöshet. I bostaden bör inte lagras saker som inte behövs regelbundet. Nödutgången, till exempel vägen till terrassen, får inte blockeras med möbler o.d. Har man lärt den boende hur man ska agera vid brand? Handlingsmodellerna är olika beroende på den boendes kondition, t.ex.: Handlingsmodell för en person med bra kondition: a. Försök släcka b. Gå ut c. Stäng dörrarna
Handlingsmodell för en person vars funktionsförmåga är begränsad men som kan lämna bostaden självständigt: a. Gör trygghetstelefonlarm b. Gå ut c. Stäng dörrarna Handlingsmodell för en person som inte kan lämna bostaden självständigt. a. Gör trygghetstelefonlarm b. Gå och lägg dig på golvet, skydda huvudet c. Vänta på hjälp 2. Brandsäkerhet 4. Finns det en ändamålsenlig och fungerande brandvarnare i bostaden? Förstår den boende vad som ska göras när varnaren larmar? Är larmanordningen lämplig för den boende (synskada, hörselskada)? Har brandvarnaren kopplats så att den larmar också någon annanstans? En bostadsbrand börjar oftast i sovutrymmet eller köket och ofta nattetid. I en liten bostad räcker det att brandvarnaren är i sovrummet. I en större bostad bör det finnas flera brandvarnare så att en brand upptäcks i tid och personen har möjlighet att rädda sig. Det är viktigt att utreda om den boende identifierar larmet som brandvarnarens larm och förstår hur man ska agera. Regelbunden testning av brandvarnaren hjälper också att känna igen varnarens ljud. Varnaren bör passa sin användare. Till exempel för en hörselskadad bör apparaten slå larm inte bara med en ljudsignal utan också med en ljussignal eller för en hörsel- och synskadad med vibrationer. På marknaden finns även apparater som har en separat testknapp och batteridosa på lämplig höjd på väggen så att testning och byte av batterier sker enkelt och tryggt. Det finns också brandvarnare som kan anslutas till nätström och kopplas i serie. Har brandvarnarna kopplats på för att larma också någon annanstans? I flera situationer har den boende inte själv reagerat på en fungerande brandvarnare men grannen har hört varnarens ljud och slagit larm. Det skulle vara bra om brandvarnaren också larmade utomhus, hos grannen eller hos någon annan. I radhus bör brandvarnarna helst vara seriekopplade. 5. Finns det en automatisk släckanläggning i bostaden? Ifall den boende inte kan rädda sig inom 2 3 minuter, och ingen kan rädda den boende inom denna tid, är en automatisk släckanläggning den enda möjligheten för att rädda den boende när det uppstår brand i bostaden. Ifall den boende själv inte kan rädda sig inom 2 3 minuter, och ingen annan kan rädda den boende inom denna tid, är en automatisk släckanläggning den enda möjligheten att rädda den boende om det uppstår brand i bostaden. En automatisk släckanläggning, en sprinkler, är det effektivaste sättet att öka brandsäkerheten och ge tid för räddning. 6. Har spisen en säkerhetsbrytare/funktion som hindrar överhettning? Man ska inte förvara något brännbart i spisens omedelbara närhet och absolut inte på den. Ägare till sällskapsdjur måste komma ihåg att djuret kan slå på spisen. Spisbränder är de vanligaste bränderna som orsakas av elapparater och vanligen är orsaken en spis som glömts på eller blivit påkopplad av misstag.
Spisbränder är de vanligaste bränderna som orsakas av elapparater (över 50 % av bostadsbränderna) och vanligen är orsaken en spis som glömts på eller blivit påkopplad av misstag. Det finns spisar som är utrustade med säkerhetstimer och andra säkerhetsanordningar och vilkas brandsäkerhet är klart bättre än på gamla spismodeller. I efterhand kan man också installera till exempel en brandvarnare som slår av strömmen när den slår larm. Man ska inte förvara något brännbart på spisen och inte heller i dess omedelbara närhet. I köket ska man också se till att kaffekokaren eller andra små hushållsmaskiner inte används så nära spisen att det finns risk för att sladden hamnar på spisen. Ägare till sällskapsdjur måste komma ihåg att när ett djur som är ensam blir hungrigt försöker det lätt nå en matkopp som lämnats på eller bredvid spisen och samtidigt koppla på spisen. Vid kartläggning om boendesäkerheten är det också bra att försäkra sig om att spisen och ugnen enbart används till matlagning och inte till exempel som en källa för tilläggsvärme (med undantag av en murad, vedeldad spis eller bakugn som också avsetts för uppvärmning). För det ändamålet finns säkrare, effektivare och mera ekonomiska alternativ. 7. Finns det onödiga elapparater i bostaden? I några fall har en elspis konstaterats försämra säkerheten och vara onödig, till exempel när det gäller en person som lider av demens. För demenspatienter hämtas maten färdig. Också i fråga om missbrukare som bor i ett hem har avlägsnandet av spisen konstaterats vara en nödvändig åtgärd som ökar säkerheten: tillsammans har man kommit överens om att laga mat i gemensamma utrymmen. En gammal påkopplad frys eller annan kylapparat som inte egentligen är i bruk utgör också en brandsäkerhetsrisk. Det är bra att komma överens om att sådana apparater ska avskaffas. 8. Är hemmets elapparater trygga? Är elapparaterna (kaffekokaren, vattenkokaren, strykjärnet mm.) i skick och så säkra som möjligt? Säkerheten ökas till exempel av en inbyggd timer eller en automatisk strömbrytare. Har de små köksapparaterna en egen säker plats när de används? Är apparaternas lock, kopplingar och ledningar hela, är ledningarna utan rispor, går säkringarna ofta? Har ledningarna placerats och fästs säkert o ingen risk för snubbling o ingen risk för upphettning eller skada Rengörs kylapparaterna från is och damm regelbundet? Elapparaterna måste kontrolleras; är apparaternas lock och kopplingar hela och ledningarna utan skador. Om en säkring går ofta behöver elsystemet ses över av en professionell. Skarvsladdarna har fästs så att man inte snubblar på dem. Det får inte uppstå ett virrvarr av sladdar. Skarvsladden är alltid bara för tillfälligt bruk. Man får inte ta el inifrån huset utan måste använda utomhusuttag. De små köksapparaterna måste ha en egen säker plats när de används så att en upphettad apparat eller en sladd inte orsakar en farlig situation. Till kaffe- och vattenkokare och strykjärn bör väljas en apparat som automatiskt slår av strömmen så att det inte uppstår fara om man glömmer apparaten på. Att regelbundet rengöra kylapparaterna från damm och is förbättrar apparaternas brandsäkerhet. 9. Stängs TV-apparaten med strömbrytaren? Inga föremål, blommor, ljus, dukar e.d. får hållas på TV:n. Det finns skäl att slå av TV:n med huvudströmbrytaren alltid när den lämnas
oövervakad, dvs. när man lämnar hemmet eller under natten. Det är bra att alltid först stänga av TV:n med fjärrkontrollen i viloläge och först efter detta stänga den med huvudströmbrytaren. Så här minskar belastningen på huvudströmbrytaren. Om TV:n fungerar felaktigt måste den genast föras till service. Det finns skäl att slå av apparaten med huvudströmbrytaren alltid när den lämnas oövervakad, dvs. när man lämnar hemmet eller under natten. Också i försäkringsbolagens skyddsanvisningar uppmanar man att slå av TV:n när den inte övervakas av sin ägare. Det är bra att alltid först stänga av TV:n med fjärrkontrollen i viloläge och först efter detta stänga den med huvudströmbrytaren. Om man gör så här minskas belastningen på huvudströmbrytaren. Om TV:n fungerar på ett ovanligt sätt måste den genast föras till service. 10. Används tvätt- och diskmaskinen bara när den boende är hemma? Man måste vara hemma när en apparat är på. Detta minskar risken för både brand och vattenskada betydligt. Det är också viktigt att lämna en felaktigt fungerande apparat till service, eftersom det är just i trasiga apparater där brandrisken ligger. Vanligen blir det fel i apparatens programsystem. Vanligen blir det fel i apparatens programsystem. Undersökning av tvätt- och diskmaskiners skick. Maskinerna används bara när användaren är hemma. Så minskas risken för både brand och vattenskada betydligt om det uppstår ett allvarligt fel på maskinen under användningen. Det är också viktigt att lämna en felfungerande apparat till service, eftersom det är just i trasiga apparater där brandrisken ligger. Vanligen blir det fel i apparatens programsystem. Disk- och tvättmaskinen kan också förses med utrustning som slår larm om vattenläckage och stänger vattenflödet. Om motorn blir fuktig på grund av ett läckage finns det fara för kortslutning. 11. Bastu används endast till bastubadande och man ska inte torka t.ex. tvätten där Inga saker får ställas på bastuugnen och man får inte torka tvätt ovanför den. Innan man kopplar på bastuugnen ska man försäkra sig om att det är säkert att göra så. Har ramlandet på bastuugnen förhindrats med t.ex. räcken? Kan man röra sig i basturummet säkert och utan att halka? Är stödräckena rätt placerade? Bastun får enbart användas för bastubad, man får aldrig ställa någonting på bastuugnen och man får inte torka tvätt ovanför bastuugnen. Om bastuugnen kan kopplas på utanför bastun, är det viktigt att kontrollera att uppvärmningen kan ske tryggt. Värme och fuktiga ytor kan försvåra bastubadarens förmåga att röra sig tryggt. I bastuutrymmen bör skydds- och stödräcken placeras så att bastubadaren kan få tillräckligt med skydd och vid behov stöd i alla skeden av rörelse. Ifall golvet är halt och det finns en golvtrall i bastuutrymmena, måste man se till att den är tillräckligt stadig och att ytan har tillräcklig friktion så att man inte halkar eller snubblar.
12. Elektriska värmeelement och värmare är stadiga och stjälper inte och ingenting ställs på dem. Yttemperaturen på elektriska värmeelement och värmare kan vara till och med 200 grader. De måste placeras i ett fritt utrymme så att omkringliggande textilier eller andra saker inte hettas upp och fattar eld. Man får inte torka kläder på elektriska värmeelement eller värmare. Man ska också se till att elektriska värmeelement och värmare står stadigt så att de inte stjälper och orsakar brandfara. 13. Elektriska värmeelement och lampor har placerats så att gardiner eller andra textilier eller lättantändliga material inte kan vidröra dem (yttemperaturen kan stiga till 200 grader). Varje år börjar många bränder från en överhettad gardin eller lampskärm. Det är bra att ersätta traditionella glödlampor med energisparande lamptyper som inte blir upphettade på samma sätt som glödlampor. Vad halogenlampor beträffar är det viktigt att beakta den starka värmebildningen. 14. Ljuskällorna är tryggt placerade De stjälper inte och kan inte täckas av misstag. Lamporna i dem följer med tillverkarens rekommendationer, gärna energisparlampor som inte blir upphettade. Man aktar sig för halogenlampornas hetta. De stjälper inte och kan inte täckas av misstag. Lamporna i dem följer tillverkarens rekommendationer. Man aktar sig för halogenlampornas höga temperaturer. Det gäller att fästa uppmärksamhet vid lampornas stadighet i alla användningssituationer. Om en lampa faller och kommer i kontakt med till exempel textilier, kan den tända en brand. 15. Rökning i bostaden Tobaksrökning är en av de vanligaste bakgrundsfaktorerna till bostadsbränder med dödlig utgång. Man bör inte röka inne i bostaden, utan det bör ordnas en trygg plats för tobaksrökning på gården eller balkongen där det finns obrännbara möbler och askkoppar. 16. Hantering av ljus är ändamålsenlig Ljus bränns på ett säkert ställe. Ljusstaken är stadig och fattar inte eld. Ljusen bränns endast under övervakning. Ett ljus ska alltid placeras i en obrännbar ljusstake eller på ett underlag av metall, glas eller porslin. Man ska alltid vara vaksam när man bränner ljus. Det är lätt att glömma släcka dem. Också en ljusstake av glas eller keramik kan gå sönder när den blir het, om ljuset brinner ända till slutet. Ljus ska placeras så att det inte finns något antändligt i närheten, till exempel gardiner eller dekorationer. Ljusmanschetter och olika ljusarrangemang som innehåller brännbart material är farliga. Det säkraste sättet att tända ett ljus är med en tändare med långt skaft. När man använder tändstickor måste man släcka tändstickan omsorgsfullt innan man slänger bort den. Marschaller får bara användas ute på gården, inte på balkongen. Man måste placera marschallen på ett tryggt avstånd på minst 3 m från brinnande konstruktioner och beakta vindens eventuella verkan. Vinden fäller lätt en brinnande marschall.
17. Hantering av eld och eldstadens aska är ändamålsenlig En ändamålsenlig plats och ändamålsenliga redskap för förflyttning och placering av askan. Är eldstaden i skick? Kommer sotaren varje år? Fronten på eldstaden måste vara skyddad med ett obrännbart material. Det bör finnas ändamålsenliga redskap och platser för behandling och placering av aska, till exempel en slev eller askskovel av metall samt lockförsedda behållare av metall för transport och förvaring. Bara aska som är helt släckt får förflyttas. Enligt lag utförs sotning årligen. Sotaren övervakar också rökgångarnas och eldstadens skick och ger vid behov en uppmaning att förbättra brandsäkerheten. Att beställa sotaren ligger enligt lagen på den boendes ansvar. 3. Rörelsesäkerhet 18. Är de bruksföremål som behövs dagligen lättillgängliga? Till exempel placering av kryddor ovanför spisen orsakar farliga situationer Klättring bör undvikas. De vanligaste olyckorna är ramlande och fallande. De bruksföremål som behövs dagligen bör placeras så att de är lättillgängliga så att man inte behöver kliva upp och söka dem i överskåpen. Placering av kryddor m.m. ovanför spisen orsakar en fara för brännskada. Kryddförpackningar och kryddor som faller på spisen är dessutom brandfarliga. Ett bättre ställe för kryddor är till exempel kökslådan nära spisen. Det har kommit många nya lösningar för planeringen och genomförandet av förvaringsutrymmen. Mera information får man till exempel på Työtehoseuras hushållsavdelning eller på utställningen Fungerande hem som anordnats av Helsingfors Socialverk. Man bör undvika att kliva upp. 19. Är hushållsstegen stadig och försedd med handstöd? Hushållsstegen borde vara stadig, lätt att flytta på och försedd med handstöd. 20. Har faran för halka och snubbling undanröjts allmän renlighet och ordning golvmaterial trösklar mattor skarvsladdar o Skarvsladdarna har fästs så att man inte snubblar på dem. Det uppstår inget virrvarr av sladdar. Skarvsladden är bara för tillfälligt bruk. Man får inte ta ut el inifrån utan måste använda utomhusuttag skodonens säkerhet behövliga stöd och räcken (sängkammare, tvättutrymmen, kök, passager) Faran för att snubbla borde fås så liten som möjligt i samarbete mellan den boende, de anhöriga, fastighetsägaren och kommunens social- och hälsoväsen. Även om den boende verkar röra sig säkert dagtid, accentueras betydelsen av hinder på natten eller i nödsituationer och de utgör en klar fara för snubblande.
21. Är belysningen tillräcklig och lätt att reglera? Inga stora skillnader i ljusstyrka och ingen bländning Säker och reglerbar nattbelysning som underlättar rörelse Finns det tillräckligt med strömbrytare på de rätta ställena Finns det tillräcklig belysning i trappor och vid utgången (ljuset slocknar inte för snabbt i trappuppgången)? När belysningen är ändamålsenlig är det säkrare att röra på sig och lättare att veta var man är när man vaknar på natten. Med åldern ökar ögats ljusbehov och anpassningen till belysningsskillnader försvagas. Med andra ord måste man undvika att orsaka bländning med en slarvigt riktad belysning (till exempel motljus, ytor som bländar när de reflekterar ljuset samt den irritationsbländning som orsakas av belysningen). Med en bra belysning kan man förbättra säkerheten i trapphus, dörröppningar och ingångar betydligt. En bra nattbelysning på vägen från sovrummet till WC-utrymmen förbättrar säkerheten. Strömbrytarna bör placeras så att man kan tända och släcka ljusen efter behov på flera ställen så att man inte behöver röra sig i mörkret ens i en bekant miljö. Man måste kunna reglera belysningsstyrkan efter behov så att man inte behöver täcka en för starkt lysande lampa tillfälligt med till exempel någon textil. En het lampa orsakar lätt en brand (8,4 % av bostadsbränderna orsakas av lampor). 22. Utgången och gården är säkra Tillräcklig belysning Jämna och välskötta gångvägar Man har skött om halkbekämpningen Ytterdörren är lätt att öppna Utgångarna hör till de farligaste ställen vad gäller rörelsesäkerheten. En ändring i beläggningen förändrar stegrytmen och känningen med underlaget. En bra belysning utan stora belysningsskillnader ökar säkerheten. Man ska fästa speciell uppmärksamhet vid renligheten, gångvägarnas hinderslöshet och skick samt halkbekämpningen. Det bör vara lätt att öppna dörrar även om man rör sig dåligt eller har rörelsehandikapp så att man kan koncentrera sig på att upprätthålla balansen och gå framåt. 23. Är de hjälpmedel som används tillräckliga och ändamålsenliga? rörelsehjälpmedel hjälpmedel för dagliga sysslor hjälpmedel för syn- och hörselskadade dimensioneringar (t.ex. höjden på möbler) Behovet av hjälpmedel samt deras skick och ändamålsenlighet bör kontrolleras regelbundet i samarbete med en fysioterapeut eller en ergoterapeut. Ett hjälpmedel som passar dåligt för användaren eller är i dåligt skick kan orsaka oväntade farliga situationer. 24. Är glasögonen i skick? Om man har synproblem är det ofta också svårare att röra sig. Synen bör undersökas regelbundet. Glaukom kan leda till brister i synfältet utan föregående varningssymptom och framskridande gråstarr försämrar synen i allmänhet. Förändringar som beror på ålderssynthet påverkar också rörelsesäkerheten, i synnerhet om belysningsförhållandena är dåliga.
25. Finns det daglig kontakt med någon närstående eller bekant? Daglig kontakt med någon närstående eller bekant ökar säkerheten. Informationsutbytet mellan kunden, de anhöriga, hemtjänsten och hemsjukvården kan underlättas med hjälp av en informationsmapp i vilken finns viktiga kontaktuppgifter och andra saker som är väsentliga för kundens hälsa och säkerhet och i vilken var och en kan göra sina anteckningar vid behov. Mappen är nyttig speciellt när minnet börjar försvagas. 26 Har den boende fallit eller snubblat under det senaste året? Förekommer det balanssvårigheter eller svindel Är det svårt att röra sig i bostaden Är det svårt att röra sig utanför bostaden NEJ JA Åtgärd Fallanden förutspår fallanden. Avsikten med den här frågan är att utreda risken för att falla så att man kan börja fundera på åtgärder som ökar rörelsesäkerheten i samarbete med en fysioterapeut.