LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för Ekonomisk och Industriell utveckling, IEI Avdelningen för Industriell Ekonomi Sofi Rehme TEAE01 INDUSTRIELL EKONOMI TISDAGEN den 16 mars 2010, KL 8-12 SAL: TP52, TP56 Antal uppgifter: Antal sidor: Ansvarig lärare: Sofi Rehme, tfn 2522, 070-6967470 Besöker salarna: nås på telefon, se ovan Kursadministratör: Azra Mujkic, tfn 1104, azra.mujkic@liu.se Om skrivningen Miniräknare med tömda minnen får användas. Kontroll kan komma att ske. Inprogrammerade uppgifter jämställs med fusk och ärendet överlämnas till disciplinnämnden. Skriv ditt AID på varje sida innan du lämnar skrivsalen. Vid varje uppgift finns angivet hur många poäng en korrekt lösning ger. Sammanlagt kan högst 50 poäng erhållas. För godkänt krävs 27 poäng. För betyget 4 krävs 35 poäng För betyget 5 krävs 43 poäng. Skriv tydligt. Oläsliga lösningar kan givetvis inte rättas och därmed inte ge några poäng. Det är viktigt att lösningsmetod och bakomliggande resonemang redovisas fullständigt. Använd allmänt accepterade metoder, dvs de som behandlats i kursen, för att lösa uppgifterna. Enbart svar godtas ej. Lycka till! 1(17)
Uppgift 1 : (5 Poäng) Sant/Falskt Frågor Obs: Rätt svar + 0.5 p, Fel Svar -0.5 p, Inget svar, 0 p. Uppgiften kan ej ge mindre än 0 poäng. PÅSTÅENDE SANT FALSKT 1. Ett företags omsättning är ett annat uttryck för resultat X 2. Räntabilitet på totalt kapital är produkten av vinstmarginal X och kapitalomsättningshastighet. 3. Aktieägare i börsbolag kan göra sin röst hörd på X bolagsstämman. 4. Inkomsten uppstår per definition i försäljningsögonblicket. X 5. Ett handelsbolag är en fysisk person. X 6. Hög soliditet indikerar att företaget tål förluster utan att gå X omkull. 7. Företag går ofta över från en divisionsorganisation till en X funktionsorganisation när de växer. 8. Periodiseringsprincipen innebär att verksamheten delas in i X tidsperioder så att ett resultat kan beräknas för varje period. 9. En särkostnad i en viss beslutsituation kan vara en X samkostnad i en annan beslutssituation. 10. I en likviditetsbudget framgår storleken på bla planerade amorteringar och avskrivningar. X 2(17)
Uppgift 2 : (2 Poäng) Anta att ett företag redovisar intäkter på 500 000 kr, kostnader på 410 000 kr och ett genomsnittligt totalt kapital på 320 000 kr. Beräkna företagets: a) Räntabilitet på total kapital (500-410 )/(320 )=28,125% b) Vinstmarginal (500-410 )/(500 )=18% 3(17)
Uppgift 3: (7 Poäng) Vid början av 2009 har AB Vivo följande balansräkning: Balansräkning 2009-01-01 Tillgångar: Inventarier Anskaffningsvärde 120 000 Ackumulerade avskrivning 48 000 72 000 Kundfordringar 310 000 Kassa 1 000 Bank 970 000 Summa tillgångar 1 353 000 Eget kapital och skulder: Eget kapital 300 000 Banklån 425 000 Leverantörsskuld 628 000 Summa eget kapital och skulder 1 353000 I nedanstående punkter sammanfattas affärshändelserna under företagets andra verksamhetsår: kr 1. Faktura från Telia som avser mobiltelefon 3 000 kr varav moms 600 kr. 2. Betalning från kund 110 000 kr (avser föräljning i dec 2009). Pengarna sätts in på bank. 3. Faktura från fastighetsägaren Kyliga-Inger, hyra för lokalen som avser november och december på 100 000 kr, varav moms 20 000 kr. 4. På banklånet betalas amortering 30 000 kr. Pengarna tas från bankkontot. 5. Vaniljhjärtan och vaniljbullar till personalen köps kontant för 250 kr, varav moms 50kr. 6. Faktura skickas till kund för utfört arbete 850 000 kr varav moms 170 000 7. Betalning av leverantörsskulder 146 000 kr, betalas via bank. 8. Meddelande från banken att företagets bankkonto gottskrivits ränta med 1 200 kr. 9. Räntekostnaden för banklånet betalas med 5 300 kr, betalas via bank. A) För in de ingående balanserna. (1P) B) Bokför affärshändelserna. (3 P) C) Momsen redovisas mot momsredovisningskonto.(1p) D) Gör bokslut och ta fram resultat och balansräkning för år 2009. (2P): 4(17)
1220 Inventarier 1229 Ack. avskrivning 1510 Kundfordringar IB) 120000 IB) 48000 IB) 340000 2) 140000 6) 850000 1910 Kassa 1920 Plusgiro 1930 Bank IB) 970000 IB) 1000 5) 250 2) 110000 4) 30000 7) 146000 8) 1200 9) 5300 2010 Eget kapital 2350 Banklån 2440 Leverantörsskuld IB) 628000 IB) 300000 4) 30000 IB) 425000 7) 146000 1) 3000 RR) 593275 3) 100000 2610 Utgående moms 2640 Ingående moms 2650 Redovisningskonto för moms C) 170000 6) 170000 1) 600 C)20625 C) 170000 C) 20625 3) 20000 5) 25 5(17)
3010 Försäljningsintäkter 5010 Lokalhyra 6210 Mobiltelefon 6) 680000 3) 80000 1) 2400 7631 Personalrepresentation, avdragsgill 8300 Ränteintäkter 8400 Räntekostnader 5) 225 8) 1200 9) 5300 6(17)
BALANSRÄKNING Tillgångar: Inventarier Anskaffningsvärde +120 000 Ackumulerade avskrivning - 48 000 = 72 000 Kundfordringar 1 050 000 Kassa 750 Plusgiro 0 Bank 899 900 Summa tillgångar 2 022 650 Eget kapital och skulder: Eget kapital = IB + År. Res. 893 275 Banklån 395 000 Leverantörsskuld 585 000 Momsredovisning 149 375 Summa eget kapital och skulder 2 022 650 RESULTATRÄKNING Försäljningsintäkter 680 000 Lokalhyra -80 000 Telefonkostnad -2 400 Personalrepresentation, avdragsgill -225 Avskrivningar 0 Ränteintäkter 1 200 Räntekostnader -5 300 Årets resultat 593 275 7(17)
Uppgift 4 : (2 Poäng) Den 1 mars betalar ett företag en försäkring (7 980 kr) för de kommande 19 månaderna. a) Hur stor är månadskostnaden? 7 980/19=420kr b) Hur stor är kostnaden för innevarande kalenderår? 420*9=3780kr (Mars räknas ej med då den månaden redan startat när betalningen sker) Uppgift 5: Kortare frågor (9 Poäng) a) Fasta kostnader kan delas in i tre typer. Ange vilka dessa är och ge ett exempel på varje typ? (3 p) Helt fasta kostnader: kostnader som är de samma även när verksamheten står stilla, de kallas därför även för stilleståndskostnader. Dessa kostnader påverkas inte vid verksamhetens gällande kapacitetsgränser. Driftsbetingade fasta kostnader: kostnader som uppstår när verksamheten är igång men inte påverkas av volymökningar, t ex belysning i lokaler. Kostnaderna finns inte när verksamheten står helt stilla. Halvfasta kostnader: kostnader som ökar trappstegsvis eller språngvis vid volymökning, t ex vissa maskinkostnader. Halvfasta kostnader kan vara reversibla eller irreversibla. Om de är irreversibla minskar de inte om volymen minskar igen. 8(17)
b) Diskutera produktkalkylens (som för- och efterkalkyl) roll i den ekonomiska styrningen? (2 p) En förkalkyl är nödvändig för att kunna sätta priser på produkter och sätta upp en budget. För att se hur pass väl utformad denna kalkyl var och för att kunna göra justeringar behövs sedan en efterkalkyl där vi ser de verkliga kostnaderna. c) Förklara (4P): Kvotvärde (0,5p) Kvoten mellan ett aktiebolags aktiekapital och antalet utestående aktier kallas för kvotvärde. Kvotvärdet får du om du dividerar aktiekapitalet med antalet aktier. A- aktie, B-aktie (0,5p) Man skiljer i Sverige mellan A- och B-aktier där A-aktierna berättigar innehavaren till flera röster under omröstningar på bolagsstämman. Ofta motsvarar B-aktien 1/10 (en tiondels så många röster) A-aktie, men även äldre 1/1000 (en tusendels antal röster) inflytandegrader förekommer. Detta tillämpas när de ursprungliga aktieägarna vill behålla makten i företaget, men ändå ta in mera riskkapital. Idag får inga aktier med mindre än en tiondels antal röster utges i Sverige. Hausse, baisse (1p) Hausse: Kraftig stigning på börsen. Baisse: Motsatt från hausse. Preferensaktie, stamaktie (1p) Preferensaktie är en aktie som har förtursrätt till utdelning framför andra aktier (stamaktier). Den har även rätt till större del av tillgångarna vid en likvidation. Direktavkastning (0,5p) Direktavkastning räknas ut genom att ta utdelningen/aktiekurs. Då får man fram ett förhållande som berättar avkastningen i förhållandet till värdet. Nyemission (0,5p) Tillförandet av nya aktier i ett företag för att få in mer kapital. 9(17)
d) Diskutera kortfattat vad som bör/kan ingå i en affärsidé och en affärsplan. (3 p) Affärsplanen är företagets långsiktiga verksamhetsplan. Den beskriver affärsidén och marknadsförutsättningar och tar upp lönsamhet och kapital behov. En lista på vad affärsplanen bör innehålla kan se ut så här: Historik Affärsidé Produkt Produktion Marknad Konkurrens Marknadsföring, distribution, försäljning Organisation Ekonomi Risker Affärsidén innehåller mer specifikt beskrivningar om företagets mening och existensberättigande. Den bör ta upp strategiska målformuleringar, verksamhets- och utvecklingsinriktning samt visioner filosofi och principer. 10(17)
Uppgift 6: (7 Poäng) Agits AB tillverkar motoriserade arbetsredskap av olika storlek. En stor del av tillverkningen består just nu av gräsklippare, allt från de enklaste handdrivna modellerna till åkgräsklippare. Företaget använder sig av påläggskalkylering när de beräknar produkternas kostnader. Baserat på senaste årets data är påläggssatserna enligt tabellen nedan. Indirekt kostnad Påläggsbas Påläggssats Materialomkostnader MO Direkt material 20% Tillverkningsomkostnader avdelning 1 TO1 Maskintid 100 kr/minut Tillverkningskostnader avdelning 2 TO2 Direkt lön 75% Affärsomkostnader AFFO Tillverkningskostnad 10% Företaget vill nu ta in en ny produkt i sitt sortiment, en snöslunga. Man räknar med att de totala omkostnaderna kommer att öka ungefär proportionellt med den nya produktens förbrukning av påläggsbaserna, varför nuvarande påläggssatser kommer vara en relativt god uppskattning av även de framtida. Man uppskattar att snöslungans förbrukning av direkt material kommer bli 1000 kr per styck, maskintid i tillverkningsavdelning 1 är 20 minuter per styck och direkt lön i tillverkningsavdelning 2 är 800 kr per styck. All lön i tillverkningsavdelning 1 ingår i omkostnaden. a) Gör en uppskattning av självkostnaden för snöslungor med hjälp av en påläggskalkyl enligt ovan. (5p) Snöslunga dm MO dl Förbrukad tid i maskin TO1 TO2 Tvk AFFO Sjk 1000kr 200kr 800kr 20min 2000kr 600kr 4600kr 460kr 5060kr 11(17)
b) Kan det finnas några fördelar med att tillverka gräsklippare och snöslungor i samma fabrik. Förklara och motivera. (2p) Ja, t.ex. så kan samma motor användas och man får då stordriftsfördelar men även att eftersom efterfrågan på gräsklippare varierar med säsongen kan snöslungan hjälpa till att jämna ut produktionen. Det kommer också finnas fördelar med kompetensen hos personalen då det är samma kundkrets och de har därför insikt i hur man t.ex. marknadsför sig på bästa sätt. 12(17)
Uppgift 7: (4 Poäng) Det innovativa företaget NewLine AB har en ny produkt och försöker övertyga sin partner Invest AB att se fördelarna i att köpa deras nya uppfinning, XP7 som skall effektivisera Invest AB:s produktion. NewLine AB erbjuder Invest AB att köpa en XP7 för 1 100 000 kr och lovar att det kommer att generera extra inbetalningar på 230 000 kr varje år de följande 6 åren samt extra utbetalningar på 20 000 kr per år under samma tid. Den ekonomiska livslängden för XP7 är 6 år och den har inget restvärde. Invest AB:s vanliga utvärderare av investeringar har tyvärr åtdragit sig en ordentlig förkylning och har inte möjlighet att utvärdera investeringen. Invest AB frågar då dig som har läst investering om detta är en lönsam investering för dem. Företaget räknar med en årlig kalkylränta på 8 %. Grundinvestering Livslängd XP7 1 100 000kr 6år Kalkylränta 8% Restvärde Årliga inbetalningar Årliga utbetalningar Årligt inbetalningsöverskott NPV Annuitet 0kr 230 000kr 20 000kr 210 000kr -129 195,27kr -27 946,92kr Då NPV<0 kommer investering inte att vara lönsam i förhållande till avkastningskravet på 8%. NPV = -G + inbetalningsöverskott*nusummefaktor + restvärde*nuvärdesfaktor 1 (1 + r) Nuvärdesumma = Nusummefaktor= r ( även nusummefaktor ) Nuvärdesfaktor= Nuvärdefaktor Annuitet= NPV/nusummefaktor n 1 (1 + r) n =(1-(1+0,31+0,12)^-n)/(0,31+0,12) = =1/(0,31+0,12)^n 13(17)
Uppgift 8: (3 Poäng) Ett företag som tillverkar utrustning för snöröjning fick i slutet av december en smärre chock när efterfrågan på deras produkter plötsligt hade ökade markant jämfört med tidigare år och man hinner nu inte med att producera allt som efterfrågas av kunderna. Vid en av företagets avdelningar tillverkas snöskyfflar av olika material, storlek och kvalitet. I tabellen nedan finns information om de tre produkter som man bestämt sig för att tillverka detta år. Stor Liten Plast Försäljningspris [kr/st] 500 300 200 Särkostnad [kr/st] 250 100 75 Fördelad samkostnad [kr/st] 100 75 50 Vinst [kr/st] 150 125 75 Åtgången arbetstid [min/st] 20 15 10 Givet att företaget inte kan öka kapaciteten på kort sikt skall du rangordna produkterna i lönsamhetsordning, börja med den lönsammaste. Svaret skall naturligtvis motiveras med lämpliga beräkningar. Stor Liten Plast Särkostnad (kr/st) 250 100 75 Fördelad samkostnad (kr/st) Försäljningspris (kr/st) 100 75 50 500 300 200 Vinst (kr/st) 150 125 75 Arbetstid (min/st) 20 15 10 Vinst per minut 7,5kr 8,33kr 7,5kr 1. Liten 2. Stor/plast Då det är tid som är den knappa resursen så gäller det att välja den produkt som effektivast utnyttjar tiden. Vi kan då se att vinst per tidsenhet är högst hos den lilla skyffeln och lika stor på stora skyffeln och plastskyffeln. 14(17)
Uppgift 9: (4 poäng) Medicintillverkaren Frisk på ett kick AB tillverkar vid en av sina enheter endast en av sina storsäljare. Den fasta kostnaden vid denna anläggning är 28 miljoner kr per år. Därutöver så tillkommer rörliga kostnader för löner, material m.m. på 800 kr per årsdos. Försäljningspriset är 2 200 kr per årsdos. a) Beräkna nollpunktsvolymen per år för företaget. (1 p) b) Rita ett resultatdiagram för företaget och markera nollpunktvolymen. Glöm inte att namnge de kurvor du ritar in. (2 p) c) Utvecklingskostnaden för produkten var 20 miljoner kr. Antag vidare att företaget säljer 15 000 st årsdoser för 2 200 kr och 10 000 st för 2 000 kr varje år. Hur lång tid tar det för företaget att få igen sina kostnader för utvecklingen av medicinen? (1 p) LÖSNING a) FK=28 000 000kr RK = 800kr/st Intäkter=2 200kr/st Antal för nollvolym: x. 2 200x-800x-28 000 000=0 (Intäkter kostnader = 0) 1 400x=28 000 000 x=28 000 000/1 400=>x=20 000 Nollpunktvolymen är 20 000 årsdoser. b) Se kursboken för nollpunktsdiagram c) Årligt totalt täckningsbidrag = 15 000*2 200+10 000*2 000-800*25000-28 000 000=5 000 000 20 000 000/5 000 000=4år 15(17)
Uppgift 10: (7 poäng) a) Vad skiljer normalkalkyl från divisionskalkyl? Vilken av metoderna är mest lämpad för förkalkyl och varför? (2 p) Till skillnad från divisionskalkylen så delar normalkalkylen upp kostnader i fasta och rörliga. Dock är divisionskalkyl lättare att använda vid förkalkyl då det ofta är lättare att uppskatta totala kostnaden. Dessutom kan tidigare periods kalkyl användas som underlag då det är lättare att justera ett totalt belopp. b) Redogör för den generella principen för utvärdering av investeringsalternativ med internräntemetoden. Ditt svar ska innehålla en förklaring av internräntans innebörd, samt en redogörelse för hur denna metod utvärderar och rangordnar alternativ, det vill säga vilket av ett antal olika alternativ som betraktas som mest fördelaktigt för investeraren. (3 p) Internräntan är avkastningen en investering ger i procent. De beslutsregler som finns för internräntan är att den måste vara lika med eller större än kalkylräntan och det alternativet med högst internränta är mest lönsamhet. (Notera att internräntan visar vinst per krona.) c) Förklara begreppet kalkylränta samt beskriv på vilket sätt det används inom investeringsbedömning. (2 p) Den beskriver avkastningskravet på en investering. Bestäms genom: Kalkylränta Andel lån av totalt kapital * ränta för lån + andel eget kapital av totalt kapital * ägarnas avkastningskrav. 16(17)
Formelblad Investering Slutvärdefaktor = (1 + r) ( även kapitaliseringsfaktor ) n Nuvärdefaktor = 1 (1 + r) n 1 (1 + r) Nuvärdesumma = r ( även nusummefaktor) n Annuitetsfaktor r = 1 (1 + r) n 17(17)