Förmåner från FPA För professionellt bruk 2013
Förmåner från Folkpensionsanstalten
Innehåll Viktigt att veta 1 BOSÄTTNINGSBASERAD SOCIAL TRYGGHET 2 Allmänna principer 2 Flyttning utomlands 4 Flyttning till Finland 6 FÖRMÅNER FÖR BARNFAMILJEN 8 Moderskapsunderstöd 8 Föräldradagpenningar 8 Barnbidrag 12 Underhållsstöd 12 FPA:s förmåner för adoptivföräldrar 13 Stöd för vård av barn ett alternativ till kommunal dagvård 14 Partiell vårdledighet och partiell vårdpenning 16 Om barnet insjuknar 16 SJUKFÖRSÄKRING 18 Läkemedelsersättningar 18 Ersättningar för privat sjukvård 20 Ersättningar för privat tandvård 21 Reseersättningar 22 Om du blir sjuk utomlands 23 Sjukdagpenning 23 Partiell sjukdagpenning och deltidsarbete 27 Sjukledighet, rehabilitering eller pension? 27 REHABILITERING 28 Yrkesinriktad rehabilitering för personer i arbetslivet 29 Medicinsk rehabilitering för gravt handikappade 31 Rehabiliterande psykoterapi 32 Rehabilitering enligt prövning 33 Rehabiliteringspenning 34 FÖRETAGSHÄLSOVÅRD 36 HANDIKAPPFÖRMÅNER 37 Handikappbidrag 37 Tolktjänster för handikappade 39
STUDIESTÖD 40 Studiepenning 41 Bostadstillägg 42 Statsgaranti för studielån 44 Stöd för skolresor 46 MILITÄRUNDERSTÖD 46 ALLMÄNT BOSTADSBIDRAG 48 ARBETSLÖSHETSSKYDD 51 Arbetsmarknadsstöd 54 Integrationsstöd för invandrare 56 Grunddagpenning 57 Stöd för äldre arbetslösa 59 Sysselsättningsfrämjande åtgärder 59 Andra stöd för arbetslösa 62 Alterneringsersättning 62 FOLKPENSIONSTRYGGHET 63 Folkpension 64 Barnförhöjning 69 Fronttillägg och extra fronttillägg 69 Familjepension 70 Garantipension 73 Bostadsbidrag för pensionstagare 75 Ändringssökande i beslut 79 Informationsutbyte mellan myndigheter 79 Ordlista* 80 SIFFERBILAGA Adresser
Viktigt att veta FPA stöder i Finlands bosatta personers utkomst. I denna broschyr presenteras förmånerna i korthet. Framställningen följer i stort människans livsväg. Broschyren tar inte upp alla detaljer. Mera information hittar du på webbplatsen www.fpa.fi. Broschyren beaktar lagändringar som har fastställts före år 2013. Broschyren är avsedd som handbok för dem som arbetar eller studerar inom socialoch hälsovårdssektorn samt för de studerande som behöver koncentrerad information om FPA-förmånerna. Förmånslagarna som nämns finns i huvudsak på FPA:s webbplats och på adressen http://www.edilex.fi/kela/sv. På omslaget finns FPA:s servicenummer som svara på frågor om förmåner. Vem har rätt till FPA:s förmåner? För att få FPA:s förmåner krävs det i allmänhet att du omfattas av den sociala tryggheten i Finland*. Vissa förmåner kan du bara få om du har bott i Finland en viss tid. Huvudregeln är att alla stadigvarande bosatta i Finland* omfattas av Finlands sociala trygghet samt under vissa förutsättningar även personer som kommer till Finland för att arbeta. Om man flyttar till Finland eller från Finland utomlands lönar det sig att kontrollera hos FPA vilket lands sociala trygghet man omfattas av. Informera alltid FPA om förändringar Den som erhåller en förmån från FPA måste snabbt informera FPA om förändrade förhållanden. Sådana situationer är bl.a. förändringar gällande inkomsterna, familjesituationen eller parförhållandet. I det beslut FPA givit listas de förändringar som måste meddelas. Om en mottagare av en förmån inte meddelar om förändringar kan personen bli utan någon förmån eller också kan stöd utbetalas utan grund, och FPA blir då tvungen att senare återkräva det. Hur kan du sköta dina FPA-ärenden? FPA betjänar sina kunder på byråerna, per telefon och post samt på internet på adressen www.fpa.fi. Då man uträttar ärenden vid FPA:s byråer är det bra att visa upp någon identitetshandling, t.ex. bildförsett FPA-kort, körkort eller pass. I slutet av broschyren finns en ordlista med förklaringar till några av de termer som används i lagstiftningen och av FPA. Dessa termer har i texten utmärkts med kursiv stil och en stjärna*. FPA, informationsenheten, PB 450 00101 HELSINGFORS viestinta@kela.fi 1
Förmåner från Folkpensionsanstalten BOSÄTTNINGSBASERAD SOCIAL TRYGGHET Finlands sociala trygghetssystem bygger på att man är bosatt i landet. Med vissa undantag har alla som bor stadigvarande i Finland rätt till de sociala förmåner som FPA beviljar. Då du lämnar Finland och flyttar utomlands eller flyttar från något annat land till Finland beslutar FPA om du omfattas av den sociala tryggheten i Finland, dvs. om du har rätt till de sociala trygghetsförmåner som FPA beviljar. Bestämmelser om vem som omfattas av den finländska bosättningsbaserade sociala tryggheten finns i tillämpningslagen, lagen om tillämpning av lagstiftningen om bosättningsbaserad social trygghet 30.12.1993/1573 Allmänna principer I situationer av flyttning från och till landet påverkas din sociala trygghet i första hand av om det rör sig om en kortvarig eller permanent flyttning. Till vilket land du flyttar eller från vilket land du flyttar till Finland påverkar också din sociala trygghet. EU-lagstiftning EU-länder är Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Kroatien (fr.o.m. 1.7.2013), Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Portugal, Polen, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike. EES-länder är Island, Liechtenstein och Norge, vilka med stöd av EES-avtalet tillämpar EU-lagstiftning. På Schweiz tillämpas också samma regler som på EU-/EES-länder. Den sociala tryggheten för dem som flyttar från ett EU-/EES-land samt Schweiz till ett annat koordineras av EU-förordning 883/2004. På basis av förordningen avgörs om en person som flyttar från ett land till ett annat omfattas av ursprungslandets eller det nya bosättningslandets sociala trygghet. Huvudregeln är att en arbetstagare hör till den sociala tryggheten i det land där han eller hon arbetar. Syftet med EU-förordningen är att säkerställa att personer som rör sig inom EU endast hör till ett lands sociala trygghetssystem åt gången. Dessutom vill 2
Bosättningsbaserad social trygghet man med förordningen garantera att personer som flyttar från ett EU/EESland till ett annat inte på grund av flyttningen förlorar den sociala trygghet de har tjänat in. De bestämmelser som gäller koordineringen av den sociala tryggheten inom EU gäller således även personer som är medborgare i ett land utanför EU och som lagligen bor inom EU:s område (s.k. tredjelandsmedborgare) och vars livssituation har kopplingar till flera EU-medlemsländer. På sådana tredjelandsmedborgare tillämpas i huvudsak samma samordningsregler för den sociala tryggheten som när det gäller EU-medborgare. Om EU-förordningen inte innehåller bestämmelser om din sociala trygghet, omfattas du av Finlands nationella lagstiftning och dess bestämmelser om flyttningen från och till Finland och dess varaktighet eller tillfällighet. Du kan få sjukförsäkringstillhörighet också på grund av att du arbetar här. Avtal om social trygghet Din rätt till social trygghet i samband med en flyttning till och från landet kan basera sig på de avtal om social trygghet som Finland har ingått med de nordiska länderna, USA, Kanada, Chile, Israel, Australien och Indien (träder i kraft under år 2013). Med Australien har Finland ett avtal som gäller sjukvård under tillfällig vistelse. Dessutom har man ingått en överenskommelse med Quebec om ett särskilt arrangemang gällande social trygghet. Avtalen gäller i allmänhet arbetstagare och deras familjemedlemmar. Bestämmelserna i avtalen tillämpas endast på de persongrupper och de områden av den sociala tryggheten som ingår i avtalen. Om avtalet inte innehåller bestämmelser om din sociala trygghet, omfattas du av Finlands nationella lagstiftning och dess bestämmelser om flyttningen från och till Finland och dess varaktighet eller tillfällighet. På personer som flyttar till ett annat nordiskt land tillämpas EU-förordningen. EU-förordningen tillämpas också på de tredjelandsmedborgare, det vill säga personer som är medborgare i ett land utanför EU/EES, och rör sig mellan de nordiska länderna. Det nordiska socialskyddsavtalet är dock mer omfattanden än EU-förordningen. Det nordiska socialskyddsavtalet gäller även i de områden EU-förordningen inte omfattar. Övriga avtal om social trygghet täcker bara en liten del av FPA:s förmåner. I många fall gäller de enbart pensioner. Regler gällande andra länder Den sociala tryggheten för personer som rör sig mellan andra än EU-/ EES-länder och Schweiz samt de länder med vilka Finland ingått ett avtal 3
Förmåner från Folkpensionsanstalten om social trygghet fastställs huvudsakligen på basis av nationell lagstiftning. I dessa fall inverkar längden på vistelsen på socialförsäkringstillhörigheten. Du kan få sjukförsäkringstillhörighet också på grund av arbete i landet. Om du har för avsikt att flytta utomlands för en kortare tid än ett år, anses din flyttning vara tillfällig och du fortsätter som regel att omfattas av Finlands sociala trygghet under din utlandsvistelse. Om din vistelse utomlands däremot är avsedd att vara längre än ett år, anses flyttningen vara varaktig och din rätt till finländsk social trygghet upphör i allmänhet vid flyttningsögonblicket. Vissa specialgrupper, såsom utsända arbetstagare, omfattas av andra bestämmelser. Innan du flyttar lönar det sig alltid att ta reda på om du har rätt till finländsk social trygghet. Om detta inte är fallet, kontakta motsvarande inrättning i ditt nya bosättningsland och ta reda på om du är berättigad till social trygghet i landet i fråga. Socialskyddet i alla länder täcker inte samma områden som i Finland och förmånerna kan variera stort mellan olika länder. Då du flyttar till Finland omfattas du i allmänhet av det finländska sociala trygghetssystemet från den tidpunkt då du anses ha flyttat hit för att stadigvarande bo här. T.ex. ett två års arbetsavtal i Finland, familjeband till en person som stadigvarande bor i landet eller tidigare stadigvarande boende här är i allmänhet tecken på att man har för avsikt att flytta permanent. I bedömningen beaktas även övriga band. Däremot anses en som kommer till Finland enbart i studiesyfte inte flytta permanent till Finland. Det lönar sig alltid att kontrollera vilka förutsättningar som gäller för att bevara ursprungslandets sociala trygghet vid den anstalt som ansvarar för den sociala tryggheten i det landet. Flyttning utomlands Flyttning utomlands och tillfälligt boende utomlands ska alltid anmälas till FPA. Också återkomsten till Finland måste anmälas. Huruvida de som flyttar utomlands är berättigade till finländsk social trygghet avgörs huvudsakligen på basis av vistelsens längd. Om du har för avsikt att flytta utomlands för kortare tid än ett år, dvs. tillfälligt, omfattas du i allmänhet av finländsk social trygghet och är berättigad till FPA:s förmåner under din utlandsvistelse. Om du däremot avser att vara utomlands under längre tid än ett år, anses din flyttning vara permanent och din rätt till finländsk social trygghet upphör i de flesta fall vid flyttningsögonblicket. 4
Flyttning utomlands I fråga om personer som flyttar till EU-/ETA-länder och Schweiz för att arbeta gör man dock undantag från regeln om tillfällig vistelse; också en kortvarig vistelse i dessa länder är i allmänhet tillräckligt för att överflytta dig till sysselsättningslandets sociala trygghetssystem. Utgående från EU-reglerna kan du bara omfattas av en stats sociala trygghet åt gången, och i allmänhet är detta land det land där du arbetar. Om en utlandsvistelse som ursprungligen var avsedd att vara i under ett år, dvs. tillfällig, ändå varar i över ett år, dvs. blir stadigvarande, upphör rätten till finländsk social trygghet från och med den tidpunkt då förhållandena förändrades. En person som regelbundet vistas utomlands mer än halva året har i vanliga fall inte rätt till finländsk social trygghet. Om dina band till Finland dock alltjämt är starka kan du fortsättningsvis omfattas av finländsk social trygghet. I tolkningsfall beaktas individuella omständigheter, såsom bosättningstid i Finland och utomlands, familjeband, boendeförhållanden och upprepad vistelse i Finland. I vissa fall kan personer som arbetar utomlands i över ett år fortsättningsvis omfattas av finländsk social trygghet. Utsända arbetstagare kan på ansökan och tjänstemän utan ansökan fortsätta att omfattas av finländsk social trygghet under sin utrikeskommendering. Arbetsgivaren ska anmäla det arbete som tjänstemannen utför utomlands till FPA. Också familjemedlemmarna till utsända arbetstagare och tjänstemän kan på ansökan få fortsätta omfattas av finländsk social trygghet. FPA beslutar om tillämpningen av finländsk lagstiftning gällande social trygghet ifråga om sådana arbetstagare som sänds ut för att arbeta i något annat land än EU-/ETA-länder eller länder med vilka Finland har ingått ett avtal om social trygghet. FPA beslutar om tillämpningen av lagstiftningen gällande social trygghet också i fråga om medföljande familjemedlemmar. Pensionsskyddscentralen fattar beslutet om den sociala tryggheten för utsända arbetstagare till EU-/EES-länder, Schweiz och länder med vilka Finland har ingått ett avtal om social trygghet. Om du blir utsänd för att arbeta i ett EU/EES-land, Schweiz eller ett land med vilket Finland har en överenskommelse om social trygghet behöver du ett intyg (t.ex. A1) av Pensionsskyddscentralen (PSC). Förmåner utomlands FPA:s förmåner är indelade i två grupper beroende på om de betalas åt personer som tillfälligt eller varaktigt befinner sig utomlands. Följande förmåner kan du i vissa fall få fast du skulle bo utomlands i över ett år, t.ex. som utsänd arbetstagare, statstjänsteman, studerande eller som familjemedlem till någon av dessa: folk- och familjepension barnbidrag 5
Förmåner från Folkpensionsanstalten moderskapsunderstöd och allmänt bostadsstöd (enbart för kostnader för en bostad som befinner sig i Finland). Följande förmåner kan du däremot bara få om du vistas utomlands tillfälligt, dvs. i under ett år: bostadsbidrag för pensionstagare, vårdbidrag för pensionstagare handikappbidrag för personer under 16 år, undantag: handikappbidrag för personer över 16 år kan fås till EU-/EES-länder samt Schweiz också i vissa fall då vistelsen inte är tillfällig garantipension. Vissa av FPA:s förmåner betalas inte överhuvudtaget till utlandet. Sådana är exempelvis vårdpenning för hemvård eller privat vård av barn /undantag beträffande hemvården: EU-/EES-länder. Huvudregeln är att om du bor utomlands tillfälligt, dvs. under kortare tid än ett år, omfattas du av finländsk social trygghet och har rätt till FPA:s förmåner på samma sätt som om du bodde i Finland. Utbetalningen av de förmåner som betalas fortsätter alltså utomlands, och nya förmåner kan beviljas på ansökan. Om du däremot stadigvarande är bosatt utomlands, dvs. i över ett år, kan du i regel inte få FPA:s förmåner. Förmånerna upphör vid den tidpunkt då du flyttar utomlands. Inom bosättningsbaserade system, som de som tillämpas i Finland och övriga Norden, kan det krävas att man bor i landet en viss tid, en s.k. väntetid, innan man får en förmån. I Finland krävs väntetid för att få moderskapspenning, folkpension och efterlevandepension. Väntetiden löper också om du innan du flyttar till Finland omfattats av den sociala tryggheten i något annat EU-/EES-land eller Schweiz. Flyttning till Finland Din rätt till finländsk social trygghet avgörs i regel på basis av hur lång vistelse det är fråga om. Om du har för avsikt att bosätta dig stadigvarande i Finland, omfattas du i regel av den finländska sociala tryggheten från den tidpunkt du flyttar hit och du kan få FPA:s förmåner. Som stadigvarande bosättning är t.ex. återflyttning, minst två års arbete i Finland samt äktenskap eller annan nära familjerelation till en person som stadigvarande bor i Finland. Stadigvarande boende bedöms enligt personens helhetssituation från fall till fall. Dessutom krävs det att ditt uppehållstillstånd har beviljats för minst ett år, i det fall att du är skyldig att ansöka om uppe- 6
Flyttning till Finland hållstillstånd. Uppehållstillstånd beviljas av Migrationsverket. Rätten för en arbetstagare eller invandrare som flyttar till Finland från ett EUland, EES-land eller Schweiz till finländsk social trygghet och olika förmåner kan också grunda sig på arbetets längd, ifall flyttningen inte är permanent. Om du kommer till Finland för att arbeta i över 4 månader och arbetsvillkoret uppfylls, omfattas du i allmänhet av finländsk social trygghet. På motsvarande sätt har en person som kommer från ett tredje land, från andra länder än EU-, EES-länder eller Schweiz för att arbeta tillfälligt i Finland rätt till så gott som alla förmåner enligt sjukförsäkringslagen. Han är också arbetslöshetsförsäkrad för den tid han arbetar om arbetsvillkoret uppfylls och arbetet pågår minst 4 månader. Personer som flyttar till Finland måste ansöka om att inkluderas i finländsk social trygghet med FPA:s blankett Y77r. De som hör till finländsk social trygghet får ett skriftligt beslut i ärendet och de beviljas ett FPA-kort. Om du flyttar till Finland för att bo tillfälligt i landet är du i allmänhet inte berättigad till FPA:s sociala trygghetsförmåner. Exempelvis studerande anses endast flytta tillfälligt till Finland om studierna är den enda orsaken till flyttningen. Du har inte i regel rätt till finländsk social trygghet om du på basis av EUlagstiftning eller avtal om social trygghet får förmåner från något annat land eller omfattas av något annat lands sociala trygghet. Sådana personer är exempelvis utsända arbetstagare från ett annat EU-/EES-land eller Schweiz gränsarbetare som arbetar i ett annat EU-land familjemedlemmar till arbetstagare utsända från något annat nordiskt land samt anställda i en främmande stats eller mellanstatlig organisations tjänst och deras familjemedlemmar. Om du flyttar tillfälligt till Finland från något annat EU-/EES-land eller Schweiz har du rätt till nödvändig sjukvård med det europeiska sjukvårdskortet. Närmare upplysningar får du på www.fpa.fi och www.intofinland.fi, FPA:s och Skatteförvaltningen serviceställe avsett för arbetstagare som kommer till Finland. 7
Förmåner från Folkpensionsanstalten FÖRMÅNER FÖR BARNFAMILJEN Moderskapsunderstöd En i Finland bosatt*, gravid kvinna får moderskapsunderstöd då hennes graviditet har varat i minst 154 dagar, dvs. i ca 5 månader. Erhållandet av understödet förutsätter att kvinnan har genomgått en hälsoundersökning hos läkare eller på rådgivningen före utgången av den fjärde graviditetsmånaden. Den sökande får välja mellan en moderskapsförpackning eller ett skattefritt penningbelopp på 140 euro. Om flera barn föds samtidigt höjs moderskapsunderstödet så att det för det andra barnet utbetalas två, för det tredje barnet tre etc. moderskapsunderstöd (för tvillingar alltså sammanlagt tre understöd, för trillingar sex understöd o.s.v.). Mottagaren kan välja en kombination av moderskapsförpackningar och pengar. Om adoptivföräldrars rätt till moderskapsunderstöd, se s. 13 Lagen om moderskapsunderstöd 28.5.1993/477 och statsrådets förordning om moderskapsunderstöd och adoptionsbidrag 31.10.2002/885. Föräldradagpenningar Som förälder har du rätt att hålla moderskaps-, faderskaps- och föräldraledigt och för denna tid få föräldradagpenningar från FPA. Till föräldradagpenningarna hör moderskapspenning för mammans lediga tid faderskapspenning för pappans lediga tid föräldrapenning, som kan betalas åt antingen mamman eller pappan beroende på vem som sköter barnet. Pappan och mamman kan också arbeta deltid och dela vårdansvaret för barnet, t.ex. så att den ena har hand om barnet på förmiddagen och den andra på eftermiddagen. För denna tid kan FPA betala partiell föräldrapenning. Om flera barn föds samtidigt förlängs tiden för utbetalning av föräldrapenning med 60 vardagar för varje barn utöver det första. Förlängningen kan användas så att mamman och pappan är föräldralediga samtidigt (varvid ledigheten inte förlängs), eller så kan den användas som en fortsättning på moderskaps- eller föräldraledigheten. Angående starten för föräldradagpenningarna samt hur länge de betalas, se Bilagan. 8
Förmåner för barnfamiljen Särskild moderskapspenning då arbetet utgör en hälsofara Om du under din graviditet utsätts för kemiska ämnen, strålning eller smittsamma sjukdomar kan dessa utgöra ett hot mot din eller fostrets hälsa. Om riskerna inte kan elimineras eller din arbetsgivare inte kan ordna med andra arbetsuppgifter för dig under graviditeten kan du lämna arbetet före den egentliga mammaledigheten. För denna tid får du särskild moderskapspenning. Särskild moderskapspenning betalas tills dess att moderskapspenningsperioden inleds, arbetsförhållandena har blivit säkra eller anställningsförhållandet upphör. Moderskapspenning Moderskapsledigheten börjar tidigast 50 vardagar och senast 30 vardagar före beräknad nedkomst. Mamman kan själv välja när hon inleder ledigheten inom denna tid. Arbetsgivaren måste informeras om föräldraledigheten senast 2 månader i förväg. Mamman får moderskapspenningen i 105 vardagar. Faderskapspenning och faderskapsledighet Den nya faderskapsledigheten gäller familjer, som 1.1.2013 eller senare inleder en ny period med särskild moderskapspenning, moderskapspenning eller i adoptivfamiljer en ny period med föräldrapenning. Om familjen börjat få särskild moderskapspenning, moderskapspenning eller i adoptivfamiljer föräldrapenning år 2012 tillämpas den tidigare lagstiftningen även om barnet skulle födas år 2013. Faderskapsledigheten är högst 54 vardagar, dvs. ungefär 9 veckor. FPA betalar faderskapspenning för faderskapsledigheten. Pappan kan ta ut 1-18 vardagar, dvs. ca 3 veckor, samtidigt medan mamman får moderskaps- eller föräldrapenning. Pappan kan alltså vara hemma och sköta barnet samtidigt med mamman. Resten kan pappan använda efter föräldrapenningperioden. Pappan kan ta ut faderskapsledigheten i delar. Du kan exempelvis dela upp de första 1-18 dagarna i högst 4 etapper. Den pappaledighet som du tar ut efter föräldrapenningperioden får du ta ut i högst 2 etapper. Du ska ta ut dina pappaledighetsdagar innan barnet fyller 2 år eller innan det gått 2 år från adoptionen. Registrerat partnerskap Den andra föräldern i ett registrerat partnerskap* kan få föräldrapenning när han eller hon sköter sin partners barn, trots att han eller hon inte är biologisk förälder till barnet. Partnerskapet måste då vara registrerat innan barnet adopteras eller föds. Partiell föräldrapenning Om båda föräldrarna deltidsarbetar och delar på vårdansvaret för barnet kan ni båda få partiell föräldrapenning från FPA. Partiell föräldrapenning förutsätter att ni har avtalat med era arbetsgivare om deltidsarbete under minst två månader. Arbetstiden och lönen ska då vara 40 60 % av arbetstiden och lönen för heltidsarbete. 9
Förmåner från Folkpensionsanstalten Om någon av föräldrarna inte längre uppfyller förutsättningarna för partiell föräldrapenning upphör även den andras rätt till den. Därefter betalas föräldrapenning på normalt sätt till den förälder som sköter barnet. En ensamförsörjare eller studerande kan inte få partiell föräldrapenning. Hur stor är moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenningen? Storleken på moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenningen bestäms i allmänhet utifrån den i beskattningen konstaterade arbetsinkomsten*. På dagpenningens belopp inverkar även om du t.ex. har arbetat, studerat, varit sjuk eller arbetslös; även fluktuationer i inkomsterna påverkar dagpenningen. Som föräldradagpenning utbetalas alltid minst ett minimibelopp. Den partiella föräldrapenningen är hälften av den föräldrapenning som annars skulle betalas. För beloppen, se Bilagan. Om du får lön för föräldraledigheten, betalas föräldrapenningen till den del den motsvarar lönen till din arbetsgivare. Du kan beräkna hur stor din egen moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning blir med hjälp av kalkylprogrammet på www.fpa.fi/berakningar. Information fås också på FPA:s byrå. Beskattning Föräldradagpenningar är beskattningsbar inkomst. FPA verkställer förskottsinnehållning på dem utgående från den skatteprocent som erhållits från skatteförvaltningen. Förskottsinnehållningen på dagpenningen görs enligt det skattekort du använder, men är dock alltid minst 20 %. För att förskottsinnehållningen inte ska vara för stor lönar det sig att på förhand skaffa ett ändringsskattekort från skatteförvaltningen. Närmare information får du på adressen www.skatt.fi. Till arbetstagaren Storleken på moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenningen bestäms i allmänhet utifrån den i beskattningen konstaterade arbetsinkomsten*, inte utgående ifrån den nuvarande arbetsinkomsten. Under anställningstiden tjänar en arbetstagare in pension och semester under föräldraledigheten. Dina arbetsinkomster ökas med en lönekoefficient* och från dem avdras kostnaderna för inkomsternas förvärvande, t.ex.: de kostnader för resor mellan bostaden och hemmet som överskrider självrisken medlemsavgifter till fackföreningen och arbetslöshetskassan samt ett avdrag som motsvarar arbetspensionsavgiften och arbetslöshetsförsäkringsavgiften. Till företagare Om du är en företagare som är FöPL- eller LföPL-försäkrad* fastställs din föräldrapenning utgående från den inkomst som ligger till grund för pensionsförsäkringen. Arbetsinkomsten höjs med ett års lönekoefficient*. 10
Förmåner för barnfamiljen Har dina inkomster ökat? Om din arbetsinkomst är minst 20 % högre än arbetsinkomsten i beskattningen justerad med lönekoefficienten eller FöPL- eller LföPL *-arbetsinkomsten kan föräldradagpenningen bestämmas utgående från nyare uppgifter om arbetsinkomsten än den i beskattningen konstaterade inkomsten*. I detta fall beaktar FPA dina inkomster under 6 månader strax före föräldradagpenningsperiodens början och inkomsterna multipliceras med två för att få årsinkomsten. Dessa inkomster justeras inte med en lönekoefficient. En företagare kan som sexmånadersinkomst visa på lön eller arbetsinkomst som fastställts för FöPL- eller LFöPL-försäkringen*. Endast kontinuerliga inkomster kan beaktas, men det är också möjligt att ha inkomster bara under en del av de sex månaderna. Om du saknar arbetsinkomster Om du inte har haft arbetsinkomster till grund för beräkning av föräldradagpenningen får du dagpenningen till minimibelopp (se Bilaga). Du kan också få dagpenning baserat på t.ex. arbetslöshetsförmån som du erhållit före föräldraledigheten (se s. 26). Om du är låginkomsttagare och har studielån kan du ha rätt till räntebidrag (se s. 45). Värnpliktigs faderskapsunderstöd Om du blir faderskapsledig under din militär- eller civiltjänstgöring blir din faderskapspenning minimibeloppet. En värnpliktig med familj kan också få militärunderstöd. Läs mer på FPA:s webbplats www.fpa.fi. Då du studerar eller arbetar under föräldraledigheten Om mamman studerar och får studiestöd under moderskaps- eller föräldraledigheten får hon för studiedagar förutom studiestödet även dagpenning till minibeloppet. Moderskapspenningen är då inkomst och kan påverka den studerandes årsinkomstgräns*. Om mamman arbetar under föräldraledigheten betalar FPA dagpenning till minibeloppet under de dagar hon arbetar. Pappan får inte arbeta samtidigt som han får faderskaps- eller föräldrapenning om inte han ensam sköter barnet. Han kan emellertid studera under den tid han är pappa- eller föräldraledig och under den tiden få såväl studiestöd som faderskaps- eller föräldrapenning om han bevisar att han trots studierna sköter barnet. Två barn inom tre år Du kan få föräldradagpenning utgående från den arbetsinkomst som låg till grund för den föregående dagpenningen om den beräknade tiden för ditt andra 11
Förmåner från Folkpensionsanstalten barn eller omhändertagandet av adoptivbarn inträffar före det att ditt föregående barn fyller 3 år eller innan det har gått 3 år sedan föregående adoptivbarn togs om hand. Utbetalning av dagpenningar Moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenning betalas för vardagar inklusive lördagar, men inte för söndagar, söckenhelger, självständighetsdagen och första maj. Föräldradagpenningarna betalas i efterskott i 25 dagars rater. Moderskapspenningens första rat omfattar dock 30 dagar. Faderskapspenningen betalas i efterhand för en eller flera perioder åt gången, beroende på hur pappan tar ut sin ledighet.sjukförsäkringslagen 21.12.2004/1224 Barnbidrag FPA betalar ut barnbidrag från början av den månad som följer på barnets födelse eller från det att rätten till barnbidrag har uppkommit (t.ex. flyttning till Finland) till slutet av den månad då barnet fyller 17 år eller tillsammans med sina vårdnadshavare varaktigt flyttar utomlands. Barnbidraget kan betalas till mamman, pappan eller någon annan vårdnadshavare samt undantagsvis även till barnet själv när han eller hon fyllt 15 år. Ensamförsörjartillägget är avsett för föräldrar som inte lever i samboförhållande eller äktenskap. Föräldrarna kan ha antingen gemensam eller ensam vårdnad. Barnbidragslagen 21.8.1992/796 Underhållsstöd FPA ger ett beslut om underhållsstöd samt indriver obetalda underhållsstöd av underhållsskyldiga. Underhållsavtal och fastställande av underhållsstöd överfördes inte till FPA. Ansökan och belopp, se Bilagan. FPA kan betala underhållsstöd då den underhållsskyldiga föräldern inte har betalat fastställt underhållsbidrag det fastställda underhållsbidraget är lägre än underhållsstödet p.g.a. den underhållsskyldigas svaga ekonomi ett barn blivit adopterat av en förälder utan partner faderskapet för ett barn som fötts utom äktenskapet inte blivit fastställt. Lagen om underhållsstöd 29.8.2008/580 12
Förmåner för barnfamiljen FPA:s förmåner för adoptivföräldrar Föräldraförmånerna är i stor utsträckning desamma för adoptivföräldrar som för biologiska föräldrar. En skillnad är att adoptionsföräldrar inte kan få moderskapspenning, men de får längre föräldraledighet och föräldrapenning. Dessutom är hemvårdsstödet mer flexibelt för adoptivföräldrar än för andra. Förmåner för adoptivföräldrar: Moderskapsunderstöd kan du få då du adopterar ett barn under 18 år, om du är bosatt i Finland och den som ger adoptionsrådgivning eller den internationella adoptionstjänsten har utsett barnet för placering i din vård. Barnet kan vara adopterat från hemlandet eller utomlands ifrån. Vid internationella adoptioner måste du ha tillstånd från nämnden för adoptionsärenden. Bifoga till din ansökan ett bevis på att barnet har utsetts. Ansökningstiden är 2 månader från det att du fått barnet i din vård, men du kan ansöka om understöd redan efter det att barnet har utsetts att placeras i din vård. Du kan få föräldraledighet för att sköta ett adoptivbarn, som är under 7 år när du adopterar, och under den tiden få föräldrapenning (eller partiell föräldrapenning). Om du adopterar din makes* biologiska barn kan du få föräldrapenning, om barnet är under ett år då du adopterar, och du blir föräldraledig för att sköta barnet. Under tiden du är föräldraledig kan du inte arbeta eller studera på heltid. Föräldrapenningen betalas alltid i minst 200 vardagar eller tills det gått 234 vardagar från vardagen som följer på barnets födelsedag. Bifoga ett intyg om att barnet har tagits i vård till din ansökan. För adoptivföräldrar är ansökningstiden undantagsvis 2 månader retroaktivt från det att barnet har tagits i vård. Du kan ansöka om faderskapspenning eller motsvarande förmån (registrerat partnerskap) från FPA och hålla faderskapsledighet och pappamånad på samma villkor som andra pappor. Adoptivföräldrar har samma rätt till vårdledighet som andra och rätt att under denna tid få stöd för hemvård av barn eller stöd för privat vård. Adoptivföräldrar kan dock få stöd för hemvård också för ett barn som har fyllt 3 år tills dess att det har gått 2 år från föräldrapenningsperiodens början. Stödet betalas under kortare tid än 2 år om barnet under denna tid börjar i skolan. Adoptionsbidrag Om du adopterar ett barn från utlandet kan du hos FPA ansöka om adoptionsbidrag för de kostnader adoptionen medför. Du kan ansöka om bidraget när den internationella adoptionstjänsten har utsett ett adoptivbarn under 18 år att placeras hos dig och nämnden för internationella adoptionsärenden har beviljat adoptionen. En förutsättning är att du är stadigvarande bosatt i Finland*. Adoptionsbidraget betalas inte om du adopterar ett barn från Finland. Lagen om moderskapsunderstöd 28.5.1993/477 och förordningen om moderskapsunderstöd och adoptionsbidrag 31.10.2002/885 13
Förmåner från Folkpensionsanstalten Stöd för vård av barn alternativ till kommunal dagvård Efter att föräldraledigheten har upphört, kan du sköta ditt barn hemma med hjälp av stöd för hemvård av barn ordna privat dagvård för ditt barn och få stöd för hemvård eller privat vård eller placera ditt barn i kommunal dagvård, vilket du har en lagstadgad rätt till. Då kan du inte få stöd för hemvård eller privat vård från FPA. Du har rätt att ta oavlönad vårdledighet för att sköta sitt barn utan att anställningsförhållandet bryts. Rätten grundar sig på arbetsavtalslagen samt tjänsteoch arbetskollektivavtal. Du kan vara vårdledig tills ditt barn fyller 3 år. Ledigheten kan hållas i högst två etapper per barn, så att den pågår minst en månad åt gången. Meddela din arbetsgivare om vårdledigheten minst två månader innan den inleds. Stöd för hemvård Du kan få stöd för hemvård, om det i din familj finns ett barn under 3 år som sköts av föräldrarna, någon annan skötare (t.ex. mor- eller farföräldrar) eller en producent av privat dagvård*. Stöd för hemvård kan inte fås om barnet är i kommunal dagvård eller om en kommunal dagvårdsplats har reserverats för barnet. Till stödet för hemvård av barn hör en vårdpenning och ett vårdtillägg, som är beroende av familjens inkomster (för beloppen, se Bilagan). Det kan hända att din hemkommun utöver stödet för hemvård betalar ett s.k. kommuntillägg som höjer vårdpenningen eller vårdtillägget. Närmare upplysningar får du från din hemkommun. FPA betalar stödet för hemvård av barn till den förälder eller vårdnadshavare som sköter barnet. Stödet betalas i efterhand den sista i varje månad. Stödet är beskattningsbar inkomst. FPA verkställer förskottsinnehållning på det utgående från den skatteprocent som erhållits från skatteförvaltningen. Innehållningsprocenten kan då vara för hög. Du kan ändra den genom att beställa ett ändringsskattekort från skatteförvaltningen. Närmare uppgifter på www.skatt.fi. Du kan få hemvårdsstöd samtidigt som moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning, men eftersom föräldradagpenningarnas belopp inverkar på stödet för hemvård utbetalas oftast inget hemvårdsstöd. 14
Förmåner för barnfamiljen Stöd för privat vård av barn Du kan få stöd för privat vård av barn (privatvårdsstöd) om det i familjen finns ett barn under skolåldern som sköts av en vårdare som familjen anställt eller av en privat dagvårdsproducent. Privatvårdsstöd kan inte fås om barnet är i kommunal dagvård eller om en kommunal dagvårdsplats har reserverats för barnet. Halvdagsförskola ett år före skolstarten hindrar inte att man får stödet. Stödet för privat vård av barn kan högst vara lika stort som dagvårdsavgiften. FPA betalar alltid stödet direkt till den vårdare du har anställt. Det betalas i efterhand den sista vardagen i månaden (för beloppen, se Bilagan). Om barnet omfattas av förlängd läroplikt *, deltar i kommunal halvdagsförskola året innan skolstarten eller börjar skolan som 6-åring betalas 61,34 e/mån i vårdstöd och vårdtillägget halveras. Erhållande av privatvårdsstöd förutsätter alltid att den som sköter barnet inte är medlem av samma familj är en privat person med vilken familjen har ingått ett arbetsavtal på minst 1 månad eller är en dagvårdsproducent* (person eller sammanslutning). En förutsättning är att dagvårdsproducenten* är godkänd av kommunen. Om ditt barn sköts av en släkting eller någon annan person måste du göra upp ett arbetsavtal med personen och betala honom eller henne lön. Privatvårdsstödet är skattepliktig inkomst. FPA verkställer förskottsinnehållning innan stödet utbetalas till vårdaren. Om du har anställt en privat dagvårdsproducent måste du som arbetsgivare innehålla ett förskott på den löneandel du betalar och dessutom betala socialskyddsavgifterna. Närmare information får du på FPA:s webbplats www.fpa.fi. 15
Förmåner från Folkpensionsanstalten Partiell vårdledighet och vårdpenning Efter din föräldraledighet kan du vara partiellt vårdledig, vilket innebär att du utan lön förkortar din dagliga arbetstid eller veckoarbetstid. Båda föräldrarna kan vara partiellt vårdlediga under samma period men under olika tider (den ena förkortar sin arbetstid under morgonen och den andra under eftermiddagen). En förutsättning för partiell vårdledighet är att du innan du inleder den partiella vårdledigheten har arbetat heltid i arbets- eller tjänsteförhållande hos samma arbetsgivare i minst 6 månader. Kom överens om med din arbetsgivare om hur perioden av partiell vårdledighet ska genomföras. Partiell vårdledighet kan pågå: till utgången av barnets andra läsår (31.7) för ett barn som omfattas av förlängd läroplikt*, till utgången av barnets tredje läsår (31.7) tills ett sjukt eller handikappat barn fyller 18 år. Partiell vårdpenning Om din veckoarbetstid är högst 30 timmar för att du tar hand om barnet kan FPA betala ut partiell vårdpenning enligt följande: till föräldrarna till ett barn under 3 år samt första- och andraklassister till föräldrarna till ett barn som omfattas av förlängd läroplikt* till slutet av juli det år då barnets tredje läsår slutar till föräldrarna till ett barn som är läropliktigt och omfattas av förlängd läroplikt och deltar i förskoleundervisning, barnet börjar skolan ett år senare än föreskrivet. Du kan få partiell vårdpenning samtidigt som privatvårdsstöd samt hemvårdsstöd, om någon annan än föräldrarna sköter barnet. Barnet kan också vara i kommunal dagvård. Partiell vårdpenning kan inte fås samtidigt som partiell föräldrapenning, och inte heller då en förälder sköter barnet och får hemvårdsstöd. Beloppen, se Bilaga. Om barnet insjuknar Specialvårdspenning för barn under 16 år Du kan ansöka om specialvårdspenning hos FPA om du en kort tid sköter ett sjukt eller handikappat barn under 16 år så att du är tvungen att vara borta från arbetet. Förutsättningar för att få specialvårdspenning är att du deltar i vården eller rehabiliteringen av ditt under 7-åriga barn på sjuk- 16
Förmåner för barnfamiljen hus, poliklinik eller rehabiliterings- eller anpassningsträningskurs deltar i sjukhus- eller poliklinikvård eller rehabilitering av ditt svårt sjuka barn i åldern 7 15 år du vårdar ett svårt sjukt barn under 16 år hemma och hemvården anknyts till barnets sjukhusvård eller vård vid sjukhusets poliklinik. Specialvårdspenninger ersätter inkomstbortfall för en förälder som är förhindrad att arbeta, idka företagsverksamhet eller studera på heltid på grund av barnets akuta insjuknande eller för att barnets sjukdomstillstånd har försämrats. Specialvårdspenning kan beviljas den som vårdar sin makes, makas eller sambos biologiska barn eller adoptivbarn som en förälder. Specialvårdspenningens belopp beräknas på samma sätt som sjukdagpenningen, men man får alltid åtminstone ett minimibelopp. Dessutom kan kommunens socialväsende betala ut ett stöd för närståendevård åt en anhörig som sköter sitt sjuka eller handikappade barn. Sjukförsäkringslagen 21.12.2004/1224 Rehabilitering för barn Ett gravt handikappat barn, som av FPA har beviljats förhöjt handikappbidrag eller handikappbidrag med högsta belopp, kan även få medicinsk rehabilitering för gravt handikappade. Rehabiliteringen kan vara exempelvis individuell terapi, rehabiliteringskurser eller kurser i anpassningsträning. Kurser kan även beviljas andra än gravt handikappade barn. För kurstiden kan föräldrarna få rehabiliteringspenning då de deltar i kursen. En skolelev kan hos FPA ansöka om dyra och krävande hjälpmedel, om han eller hon på grund av sin skada eller sitt handikapp inte kan klara av studierna utan dem. Sådana hjälpmedel är t.ex. en lästelevision eller en dator. Hjälpmedlen kan beviljas en elev i årskurs sju i den grundläggande utbildningen eller en äldre skolelev, om studierna syftar till yrkesstudier och inträde i arbetslivet. Närmare information fås på www.fpa.fi, FPA:s byråer samt broschyren Rehabilitering. På adressen www.fpa.fi /sokrehabkurs hittar du de rehabiliteringskurser som FPA anordnar. Tillfällig vårdledighet med barn under 10 år Då du har ett barn under 10 år som insjuknar akut har du rätt till tillfällig vårdledighet och kan vara borta från arbetet och sköta barnet. Du kan vara ledig i högst 4 arbetsdagar. Tillfällig vårdledighet kan utnyttjas av vem som helst av föräldrarna, men inte av bägge samtidigt. Också en förälder som inte bor i samma hushåll som barnet har rätt till vårdledighet. Arbetsgivaren behöver inte betala lön för den tiden Handikappbidrag för personer under 16 år Se s. 37. 17
Förmåner från Folkpensionsanstalten SJUKFÖRSÄKRING Läkemedelsersättningar Du kan få ersättning för läkemedel som har ordinerats för behandling av sjukdom. Du kan få grundersättning för salvbaser som ordinerats för behandling av en långvarig hudsjukdom. Läkemedel som ordinerats för att upprätthålla hälsan eller förebygga sjukdomar ersätts inte. Apoteket kan byta ut läkemedel till ett motsvarande billigare parallellpreparat förutsatt att du eller läkaren inte motsätter er ett utbyte. För att du ska få ersättning förutsätts att du använder läkemedlet enligt doseringsanvisningen och köper det för högst 3 månader i taget och i så förmånliga förpackningsstorlekar som möjligt. Erhållande av ersättning förutsätter dessutom alltid att läkemedelsprisnämnden (Hila), som verkar i anslutning till social- och hälsovårdsministeriet, har beslutat att läkemedlet, salvbasen eller det kliniska näringspreparatet är ersättningsgillt. I annat fall måste du själv betala läkemedlet i sin helhet. Referensprissystem En del av läkemedlen tillhör ett referensprissystem som omfattar referensprisgrupper. En referensprisgrupp för läkemedelspreparat bildas av ersättningsgilla läkemedelspreparat som är sinsemellan utbytbara. Alla läkemedelspreparat som upptas i samma referensprisgrupp har dessutom samma referenspris. Läkemedelsprisnämnden meddelar prisen på läkemedlen kvartalsvis till Läkemedelsprisnämnden som fastställer referensprisgrupperna för utbytbara läkemedelspreparat både referensgrupperna och referenspriserna. Referenspriset beräknas utifrån det förmånligaste läkemedelspreparat som upptas i referensprisgruppen: Referenspriset för läkemedelspreparatet höjs med 1,50 euro när preparatets försäljningspris är under 40 euro. Är försäljningspriset för det förmånligaste preparatet 40 euro eller mer inom referensprisgruppen är referenspriset läkemedlets pris förhöjt med 2 euro. Om läkemedlet hör till referensprisgruppen och priset på läkemedlet är högre än referenspriset räknas FPA-ersättningen enligt referenspriset. Om priset på läkemedlet är detsamma eller förmånligare än referenspriset, räknas ersättningen enligt det egentliga priset. Om ditt läkemedel kostar mer än referenspriset betalar 18
Sjukförsäkring du förutom självrisken även skillnaden mellan försäljningspris och referenspris. Skillnaden räknas inte tillgodo i din årliga självriskandel för läkemedel. Då din läkare vägrar utbyte till ett parallellpreparat får du FPA-ersättningen enligt det egentliga priset fastän läkemedlet hör till referensprisgruppen. Om du vill veta mer om referenspriser, ersättningar och utbytbara läkemedelspreparat finns informationen på www.fpa.fi/medicinsok. Hur stor är ersättningen för läkemedel? Ersättningarna för läkemedel indelas i tre grupper: Grundersättningen är 35 % av priset eller referenspriset. Den lägre specialersättningen är 65 % av priset eller referenspriset. Den högre specialersättningen är 100 % av priset eller referenspriset, men för varje läkemedel som köps på samma gång betalar du en självrisk på 3 euro. Begränsad grundersättning Rätten till grundersättning är begränsad för vissa läkemedel. Dessa läkemedel ersätts endast i enlighet med de särskilda indikationer som prisnämnden fastställt. Sådana läkemedel är t.ex. läkemedel som används för behandling av MS och Alzheimers sjukdom. Du ska ansöka om rätt till begränsad grundersättning med ett B-läkarutlåtande som du skickar till FPA. Specialersättning För läkemedel som används vid vissa svåra, långvariga sjukdomar kan man få en specialersättning som är högre än grundersättningen. Statsrådet beslutar vilka sjukdomar som berättigar till specialersättning (se Bilaga). I beslutet från FPA redogörs för de medicinska förutsättningar som ska uppfyllas vid dessa sjukdomar för att specialersättning ska kunna beviljas. För att få specialersättning på apoteket ska du ansöka om rätt till sådan med ett B-läkarutlåtande som du sänder till FPA. Din rätt till specialersättning kan vara tidsbunden eller beviljas utan tidsgräns. När rätten har beviljats får du per post ett nytt FPA-kort där din ersättningsrätt och giltighetstiden anges. FPA betalar specialersättning för läkemedel som köpts efter att B-läkarutlåtandet har kommit till FPA. Innan rätten till specialersättning beviljas förutsätts vid vissa sjukdomar ändringar i livsföringen samt uppföljning av hur ändringarna påverkar sjukdomen. Vid vissa sjukdomar krävs dessutom regelbunden medicinanvänding i minst 6 månader innan rätten till specialersättning beviljas. 19
Förmåner från Folkpensionsanstalten Kliniska näringspreparat Personer som har t.ex. mjölkallergi eller absorptionsstörning kan behöva kliniska näringspreparat. Om rätt till grund- eller specialersättning för kliniska näringspreparat ansöks på samma sätt som i fråga om läkemedel som berättigar till specialersättning, se Bilagan. Tilläggsersättning när kostnaderna överstiger årssjälvrisken Du får tilläggsersättning för dina läkemedelskostnader om de överstiger den årliga självriskandelen, se Bilaga. När din årliga självriskandel överskrids sänder FPA dig ett brev med ett meddelande om detta samt ett särskilt meddelande om rätten till tilläggsersättning för apoteket. Spara detta meddelande och visa upp det på apoteket alltid när du köper läkemedel på recept. På webbplatsen www.fpa.fi /sokmedicin hittar du uppgifter om pris på läkemedel, om de är ersättningsgilla samt om utbytbara preparat. Ersättningar för privat sjukvård När du blir sjuk och behöver läkarvård kan du gå till en kommunal hälsovårdscentral eller till en privat läkarcentral. FPA ersätter en del av arvodet för besök, behandling och undersökningar hos privatläkare enligt en fastställd taxa*. Du får ofta ersättningen redan på mottagningen som direktersättning* om du visar upp ditt FPA-kort. FPA ersätter inte kostnader inom den offentliga hälsooch sjukvården*. Vissa arbetsgivare har också anordnat sjukvård som en del av företagshälsovården. Du kan inte få ersättning för t.ex. expeditionsavgifter vårddags-, operationssals- eller poliklinikavgifter avgifter för preventiv vård (utom tandvård) läkarintyg för t.ex. körkort, ansökan till läroanstalt, rekryteringsundersökning eller pensionsansökan för den tid du vårdas på ett offentligt sjukhus eller en offentlig institution, t.ex. ett åldringshem. Du kan söka ersättning för kostnader för läkarutlåtanden, förutsatt att de behövs för FPA:s förmåner. Möjligheten till ersättning för andra läkarutlåtanden är det bäst att utreda på FPA:s byrå. Ersättningar för besök hos privatläkare FPA ersätter en del av privatläkarens arvode. Ersättningen är den fastställda 20
Sjukförsäkring taxans belopp*. En förutsättning är att vården är nödvändig på grund av din sjukdom. Taxan är ofta ett mindre belopp än privatläkarens arvode. Om arvodet är lägre än taxan beräknas ersättningen utgående från arvodet. Om du har en privat sjukförsäkring kan du utöver ersättning från FPA söka ersättning hos ditt försäkringsbolag. Innan du skickar in ansökan till FPA ska du kontrollera med ditt försäkringsbolag hur du ska söka ersättning därifrån. Ersättningar för undersökningar och ingrepp Ersättningen för undersökningar och behandlingar som har ordinerats av privatläkare den fastställda taxans belopp*. Du får ersättning för de behandlingar och undersökningar som läkaren skrivit ut en remiss för. Sådana är laboratorieundersökningar och radiologiska undersökningar psykologiska undersökningar sjukvårdsåtgärder cytostatbehandling fysioterapi. Erhållande av ersättning förutsätter att du behöver vård för din sjukdom och att du fått behandling inom ett år efter den dag då läkaren ordinerade denna. Om din läkare på en gång ordinerar en serie behandlingar får du ersättning för högst 15 behandlingstillfällen. Ersättningar för privat tandvård Du får ersättning för vård av mun och tänder hos en privattandläkare samt för av tandläkare ordinerade vård hos privat munhygienist, laboratorie- och radiologiska undersökningar och för läkemedel och resor i anslutning till tandvård. Av privattandläkararvoden ersätter den fastställda taxans* belopp. Undersökning av mun och tänder ersätts endast en gång per kalenderår. Ersättningen för radiologiska undersökningar och laboratorieundersökningar som har ordinerats av tandläkare är den fastställda taxans belopp*. För vård av munhygienist är ersättningen enligt den fastställda taxans belopp*. Du får inte ersättning för kostnader inom den offentliga hälso- och sjukvården kostnader för protetiska åtgärder såsom lösproteser eller protesreparationer, tandkronor, tandbryggor eller tandimplantat 21
Förmåner från Folkpensionsanstalten tandtekniskt arbete tandreglering (utom på särskilda grunder) för den tid du vårdas på ett offentligt sjukhus eller en offentlig institution. Tandvård för frontveteraner och minröjare Frontveteraner och minröjare får ersättning för tandvård enligt följande den fastställda taxans belopp* för tandläkargranskning, förebyggande vård och kliniskt arbete i samband med protetik den fastställda taxans belopp* för tekniskt arbete i samband med protetik den fastställda taxans belopp* för tandtekniskt arbete av taxans* belopp för helprotesbehandling hos specialtandtekniker på basis av tandläkarundersökning och tandläkarremiss annan tandvård till högst 60 % av taxans* belopp. Av frontveteraner förutsätts frontmanna-, fronttjänst-, veteran- eller fronttecken och av minröjare intyg från Krigsarkivet. Som bevis i tandvården kan man också uppvisa ett fotoförsett FPA-kort med antingen R- eller MR-beteckning. Reseersättningar Du kan få ersättning för resor till sjukvård och läkarordinerade undersökningar samt till FPA:s rehabilitering. FPA ersätter i allmänhet resor till närmaste läkare eller vårdinrättning inom den privata eller offentliga hälso- och sjukvården*, huvudsakligen enligt det förmånligaste färdsättet (t.ex. tåg eller buss). Social- och hälsovårdsministeriet har fastställt 0,20 e/km som ersättning för bruk av egen bil. Ersättning för resor till FPArehabilitering gäller den anstalt där rehabiliteringen ordnas. FPA ersätter inte resor till apotek för inköp av läkemedel. Om du blir tvungen att övernatta under resan p.g.a. undersökningar, behandlingar eller trafikförhållanden kan du få en övernattningspenning från FPA. Resekostnaderna för följeslagare ersätts om vårdpersonalen anser det vara nödvändigt att en följeslagare eller familjemedlem deltar i vården. När en veteran deltar i Statskontorets rehabilitering betalar FPA resekostnaderna i sin helhet. Ersättningsbelopp, se Bilagan. FPA följer upp hur din årliga självriskandel (se Bilagan) tillväxer. När årssjälvrisken är uppnådd får du per post hem ett årssjälvriskkort för resekostnader*. När du visar upp kortet behöver du inte betala chauffören för din resa, om han eller hon slutit ett fullmaktsavtal med FPA. Om du måste betala för resan kan du i efterskott ansöka om ersättning för resekostnaderna. 22