Kartläggning av arbetsmiljörisker vid heta övningar-övningsfälten Sandö och Revinge På uppdrag från MSB utfört av FOI-CBRN Skydd och Säkerhet, Air Control Norr
Disposition Bakgrund: kemiska hälsorisker vid övningar Brandtoxikologi-partikelexponering Studieupplägg, syftet, mätningar Resultat Slutsatser Förebyggande åtgärder för att minska exponering
Exempel på studier inom arbetsmiljö Lägre skyddsnivå med kondenserade gaser Kollektivt skydd KBV 003 Test av skyddsfaktorer MIST Vapensystem lab och fält Insatsmiljö
Riskbedömning av kemiska agens 1. Identifiera faror 2. Identifiera vilka som är utsatta för dessa faror 3. Exponeringsanalys (dos-respons, frekvens) 4. Utvärdera risken 5. Skyddsnivåer-beslut om acceptabel risk 6. Dokumentera och kommunicera!
Toxikologi-läran om giftiga ämnen Alle Ding' sind Gift, und nichts ohn' Gift; allein die Dosis macht, daß ein Ding kein Gift ist Dosen beror på koncentration och kontakttid! Var i kroppen? Upptag-fördelning Ämnets kemiska egen- skaper och hur det påverkar vår biokemi. Mindre farligt Farligare
Exponering brandmän Generellt bra skyddsutrustning mot värmestress och inandning av farliga gaser/ partiklar! Brandmän är friska! Epidemiologiska studier visar att brandmän kan vara överrepresenterade för vissa cancerformer. Liknar exponeringen den som sotare, gasverksarbetare, asfaltsläggare utsätts för? Arbetshypotes! Hudupptaget för PAH kan vara 50-90% för ovanstående arbetsgrupper
Typer av bränder +ämnen som bildas 1. Flammande, väl ventilerade 2. Flammande, ventilationsstyrda 3. Oxidativ pyrolys (pyrande) 4. Anaerobisk pyrolys 1. >800 C, CO 2 + H 2 O (+NO 2 ) 2. ~800 C, CO 2 +CO+ H 2 O +NO+ NO 2 + HCN +aldehyder+rök 3-4. Ofullständig förbränning, CO, NO, HCN, PAH, oxy-pah Beroende på bränsle bildas också HCl, HBr, HF, SO 2, NH 3, Cl 2, COCl 2, dioxiner, isocyanater, PFIB, etc Låg O 2, asbest etc.
PAH:er Bildas vid all förbränning Gas och partikelfas Sitter på de finaste partiklarna (< 1 µm) De cancerframkallande är mest på partiklar Ämne PM 1 PM 2.5 PM 10 ng/m 3 PAH (tot) Från trafikmiljö 31±3 29±3 32±3
Cancerframkallande ämnen på partiklar Kan penetrera hud Binder till DNA Ej tydlig tröskelnivå Lång tid mellan exponering och sjukdom Multifaktoriell, blandningar, bioaktivering Prevention!
Upptagsvägar 1 Lungor: Gaser och aerosoler Vattenlösliga gaser (NH 3, HCl) och stora partiklar fastnar företrädesvis i övre luftvägarna (luftstrupe och bronker) Opolära gaser (Cl 2, O 3 ) och små partiklar(<1 µm) tränger ner i alveoler
Upptagsvägar 2 Hud: Fettlösliga ämnen Vissa polära ämnen Främst via diffussion men även reaktion med hud. Ca 1,8 m 2 hudyta
Studieupplägg 1 Två typiska och vanliga övningar på MSBs övningsfält valdes ut. Rökbekämpning och sökövning, 3 x 20 min
Studieupplägg 2 Primärt få svar på följande; 1. Till vilken grad utgör övningen en exponeringskälla 2. Genombrott=möjlig exponering 3. Möjlighet att beräkna skyddsfaktorer för larmställ med underställ 4. Variation mellan två typer av övningar 5. Tre upprepningar av övningarna (inom)
Studieupplägg Rökbekämpning Gas och partikelassocierade PAHämnen (~30 st) Utanför och innanför dräkt/underställ Temploggers och direktvisande partikelräknare Tejpprov (pilot) på hud
Studieupplägg Sökövning Samma dräkt/lärare/metodik men bara mätning innanför dräkt
Resultat utanför dräkt (Rökbekämpning) Höga halter av partiklar kring objektet och höga halter PAH i gas och partikelfas under rökbekämpningsövningen, 40-270 C µg/m3 Stdev NGV EU Total PAH och oxy-pah 31322 11603 - - Gasfasämnen 24126 8849 - - Partikelfasämnen 7197 3069 - - Benso[a]pyren 634 284 2 0,001 NGV=nivågränsvärde, inandning, H,C,R
Principen för skyddsfaktor
Resultat innanför dräkt och skyddsfaktorer-rökbekämpning Lägre halter innanför dräkt (~40 C) Skyddsfaktorer, 100-800, OBS! Dräkten? Innanför µg/m 3 Stdev Skyddsfaktor Stdev NGV µg/m 3 EU µg/m 3 Tot PAH och oxy-pah 262 67 454 235 - - Gasfasämnen 226 52 743 378 - - Partikelfasämnen 36 17 316 52 - - Benso[a]pyren 5 3 123 14 2 0,001
Resultat innanför dräkt och skyddsfaktorer-sökövning Ännu lägre halter innanför dräkt, partiklar lägre Torrövning utgör 49 % för gas- och 13 % för partikelassocierade ämnen, Dräkten? (37 C) Nystädat objekt, mildare brandförlopp Innanför µg/m 3 Stdev NGV µg/m 3 EU µg/m 3 Tot PAH och oxy-pah 7,2 1,1 - - Gasfasämnen 6,6 1,1 - - Partikelfasämnen 0,46 0,18 - - Benso[a]pyren 0,033 0,02 2 0,001
Resultat Bakgrundshalter låga, i nivå med en vanlig svensk stad Torrövningar gav liknande resultat från Sökoch Rökövning (!) Dräkt?
Omgivningsmätningar av partikelhalter Höga halter nära objekten och i lä av objekten Resultat från direktvisande partikelräknare
Temperaturloggers innanför dräkt Rök Sök
Test av huddeposition-pilotförsök Efter två övningar ökade mängden PAH från 11 till 252 ng på en yta om 10 cm 2 (tejpbit) Detta ger ca 434 µg PAH på huden (1,8 m 2 )
Sekundärexponering och preliminärresultat 2015 Huddeposition övning (n=13) Effekten av direkt efterföljande dusch (n=13) Personburna mätningar vid andra moment än övning (n=6, n=4) Bärandet av otvättade larmställ (n=3) Tvätt av ställ Lokaler Genombrott partiklar underställ 0,09-1 µm
Huddeponering- analys av hudswipar på nacke PAH-halterna ökar på huden under övning Dusch är effektivt att tvätta bort merparten PAH
Bära otvättat larmställ en arbetsdag Otvättade larmställ avger PAH till luft. Otvättade larmställ avger PAH som deponerar på huden.
Övriga preliminärresultat Inga gränsvärden för luft överskrids av de personburna mätningarna men lärarna var mer exponerade än teknisk personal. Lokaler har olika kontamineringsgrad både avseende lufthalter och avstrykningsprover. Våra resultat pekar på att tvätt av ställ har en 90%- ig effekt-vilket är bra. Ett modernt kolunderställ har inte ett bättre partikelskydd i området 90 nm-1000 nm än vanligt underställ.
Slutsatser Övningarna utgör en källa för höga halter av brandpartiklar och PAH-ämnen Det kan vara stora variationer inom och mellan olika övningar Larmställen har ett visst skydd (~ 100-800 skyddsfaktor) Men larmställen utgör en exponeringskälla efteråt
Exponeringsreducerande åtgärder Identifiera heta, varma och kalla zoner. Undvik vistelse i heta (och varma) zoner utan skydd. Duscha och byt till rena kläder efter övning (minska kontakttiden med larmstället). Tvätta larmställ och underkläder mellan övningar. Se över rutiner vid hantering av kontaminerad utrustning.