Granskning av kommunens beredskap för ett ökat antal äldre Vadstena kommun. November 2015 Torbjörn Bengtsson, Jakob Janerheim och Viktor Mattsson



Relevanta dokument
Intäkter inom äldreomsorgen Habo kommun

Förändrade förväntningar

Sammanfattning. Revisionsfråga Har kommunstyrelsen och tekniska nämnden en tillfredställande intern kontroll av att upphandlade ramavtal följs.

Kommunal revision. Johan Osbeck 20 januari 2015

Skattejurist för en dag på Deloitte i Malmö! 26 april 2016

Rutiner för avgångssamtal Östersunds kommun. Samtliga nämnder

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten

Förekomst av bisysslor, uppföljningsgranskning. Landstinget Dalarna

Ansvarsfördelning mellan bosättningskommun och vistelsekommun prop 2010/11:49

Västervik Miljö & Energi AB. 18 augusti Torbjörn Bengtsson & Sofia Josefsson

Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Härjedalens Kommun

Rapport avseende granskning av nyttjande av leasingbilar. Östersunds kommun

Granskning av rutiner för ansökan om ersättning från Migrationsverket Jämtlands Gymnasieförbund. Direktionen

Revisionsrapport Granskning av rutiner för rekrytering och kompetensförsörjning. Krokoms kommun

Revisionsrapport Granskning av HR-avdelningens organisation och uppbyggnad

Beredskap för att hantera ökade behov inom LSS Timrå kommun Socialnämnden

Granskning av tillsyn och uppföljning av barn och unga placerade i familjehem Jönköpings kommun

Beredskap för att hantera ökade behov inom LSS Härnösands kommun Socialnämnden

Revisionsrapport Tillväxt och näringslivsbefrämjande åtgärder Uppföljning av granskning från 2016

Granskning av Färdtjänstverksamheten Östersunds kommun. Miljö- och samhällsnämnden

Eksjö kommun Granskning av utjämning av LSS-kostnader för Eksjö kommun. Maj 2015 Torbjörn Bengtsson och Jenny Lundin

Lagkrav på hållbarhetsrapportering Vad behöver ditt företag göra?

Habo kommun Granskning av socialnämndens styrning och ledning inom äldreomsorgen. Torbjörn Bengtsson 21 oktober 2015

Revisionsrapport Rutiner för fakturering av VA-avgifter. Ragunda kommun

Granskning av Verkställande av beslut Östersunds kommun

Direktionen uppdrar till räddningschef Lars Nyman att ta fram förslag på åtgärder enligt rekommendationer i rapporten.

Förstudie av grundskolans måluppfyllelse Eksjö kommun

Revisionsrapport Externa avtal. Krokoms kommun

Skattedagarna Fastighetsbeskattning. Henrik Kaarme & Linnea Åman

Rapport avseende granskning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Härryda kommun

Uppföljning av tidigare granskning av socialnämndens styrning och ledning av verksamheten Vadstena kommun

Granskning av ägarstyrning i kommunens bolag Timrå kommun. Kommunstyrelsen

Granskning uppföljning av socialsekreterarnas arbetsbelastning Östersunds kommun. Socialnämnden

Rapport avseende granskning av löneprocessen Skara kommun. Maj 2015 Elvira Hendeby och Viktor Johansson

Vadstena kommun Granskning av utjämning av LSS-kostnader för Vadstena kommun. Augusti 2015 Torbjörn Bengtsson och Jenny Lundin


Stadsrevisionen Malmö Stad Granskning av IT-verksamheten och informationssäkerhet

Granskning Rapport regionens riktlinjer för redovisning

Revisionsrapport Ägarstyrning av kommunala bolag 2017/ Ägardirektiv och styrdokument

Granskning av handläggning av försörjningsstöd inom socialnämnden

Solvens II ur ett IR-perspektiv

Region Skåne Översiktlig granskning av delårsrapport per

Granskning av kompetensförsörjning Timrå kommun

Revisionsrapport Granskning av Barn- och utbildningsnämndens reglemente och delegation

Revisionsrapport Rutiner för diariehantering Krokoms kommun. Kommunstyrelsen Socialnämnden

Revisionsrapport Granskning av näringslivsavdelningen

Granskning av barn- och utbildningsnämndens process för ekonomistyrning. Östersunds kommun

Granskning av tillsynsverksamheten inom miljö- och hälsoskyddsnämnden Jönköpings kommun

Granskning av Ägarstyrning Östersunds kommun. Kommunstyrelsen Östersunds Rådhus AB

Rapport avseende förtroenderisker inom Stockholm Business Region AB

Granskning av barnhälsan i förskolan Härnösands kommun. Skolnämnden

Granskning av ansökan om ersättning för kostnader från Migrationsverket Habo kommun

Verkställande av fullmäktiges beslut avseende motioner i Eksjö kommun Eksjö kommun

Vadstena kommun. Granskning av socialnämndens styrning och ledning av verksamheten. Elvira Hendeby och Tomislav Condric.

Revisionsrapport Arbetsrapport Granskning av Kostorganisationen- Ekonomi och organisation

Granskning av investeringsprocessen Härnösands kommun. Kommunstyrelsen Samhällsnämnden

Innehållsförteckning. Reseräkningar och privata utlägg Fördjupningsprojekt. Februari 2018 Catrin Karlsson och Per Stomberg

Granskning av Hemtjänsten Kontroll av externa utförare Östersunds kommun. Vård- och omsorgsnämnden

Granskning av tillsynsverksamheten inom miljönämnden Habo och Mullsjö kommuner. Januari 2016 Torbjörn Bengtsson, Sofia Josefsson och Sebastian Lundin

Revisionsrapport Granskning av Flygplatsens finansiering och ägande

IFRS 9 För icke-finansiella bolag IFRS Symposium 2015

Granskning av Kompetensförsörjning Härnösands kommun. Kommunstyrelsen Skolnämnden Socialnämnden

Rapport avseende granskning av resursfördelning

Rapport avseende granskning av delårsrapport Vadstena kommun

December Revisionsrapport Ansökan om ersättning för kostnader från Migrationsverket Östersunds kommun

Private Client Services Skatterådgivning för entreprenörer och privatpersoner För en enklare vardag

t v HARRYDA fl**wnlt {.t;, ØØ*zm{naDuwe

Rapport avseende granskning av delårsrapport

Revisionsrapport Granskning av Fastighetsförvaltningen- Organisation och rutiner

Rapport avseende granskning av Kostnadskontroll stora arenor. Östersunds kommun

Revisionsrapport Granskning av rutiner för föreningsbidrag. Kommunstyrelsen

Granskning av kvaliteten i förskolan Jönköpings kommun. September 2015 Johan Osbeck och Jakob Janerheim

Rapport avseende granskning av delårsrapport Skara Kommun

Vård- och omsorgsnämndens verksamhetsplanering

Granskning av personalpolitikens genomförande Skara kommun. Maj 2015 Torbjörn Bengtsson och Jakob Janerheim

Revisionsrapport. Härjedalens kommun. Granskning av Årsredovisning Östersund

Granskning av kommunens uppfyllelse av miljömål Eksjö kommun

Februari Rapport avseende granskning av årsredovisning 2014 Härryda kommun

Olofströms kommun. Granskning av personaltätheten inom barnomsorgen. KPMG AB 29 januari 2013

Skattedagarna 2013 Skattefrågor inför bokslutet. Daniel Glückman och Andreas Persson

Rapport avseende översiktlig granskning av delårsrapport Region Skåne

Rapport avseende granskning av bygglovshanteringen. Östersunds kommun

Granskning av bygglovsprocessen inom stadsbyggnadsnämnden Jönköpings kommun. Maj 2015 Pernilla Rehnberg, Jakob Janerheim och Sofia Josefsson

Revisionsrapport Granskning av inköpsrutiner inom kommunstyrelsen

Skattedagarna 2013 Nyheter individbeskattningsfrågor. Anna Sabelström Holmberg och Ellen Winberg Svensson

Granskning av socialsekreterarnas arbetssituation. Härryda kommun

Nyfiken på internrevision?

Skattedagarna 2013 Mervärdesskatt

Riktade statsbidrag Innehållsförteckning. Riktade statsbidrag Fördjupningsprojekt. Januari 2018 Kajsa Malm och Per Stomberg

Granskning av kvaliteten i grundskolan Vadstena kommun. Januari 2016 Johan Osbeck och Elvira Hendeby

Rapport avseende granskning av delårsrapport Uddevalla kommun. Oktober 2016 Harald Jagner, Pernilla Lihnell

Värmdö kommun. Samverkan kommun och landsting Förstudie. KPMG AB Offentlig sektor Antal sidor: 7

BOENDE FÖR ÄLDRE. Utredning om boende för äldre. Beslutsdatum/paragraf , 29

Rapport avseende granskning av årsredovisning 2016 Uddevalla kommun. Mars 2017 Pernilla Lihnell

Revisionsrapport Granskning av Hälsoarbetet i kommunen- Rutiner och organisation

Rapport avseende översiktlig granskning av delårsrapport Region Skåne

t//*""vm àr,-kð<h{gn Duwe För kännedom tíll: Kommunalråden, kommunfullmäktiges presidium, kommundirektören, ekonomichefen samt kanslichefen.

En sammanhållen statlig telekominfrastruktur Möjligheter och nyttor

Förstudie; Äldres läkemedelsanvändning vid kommunens särskilda boenden

Granskning av budgetprocessen. Landstinget Värmland. Landstinget Värmland

Transkript:

Granskning av kommunens beredskap för ett ökat antal äldre Vadstena kommun November 2015 Torbjörn Bengtsson, Jakob Janerheim och Viktor Mattsson

Innehåll Sammanfattning 1 1. Inledning 3 2. Granskningsresultat 4 3. Diskussion och bedömning 12 Bilaga 1 14

Sammanfattning Deloitte AB har av de förtroendevalda revisorerna i Vadstena kommun fått uppdraget att granska kommunens beredskap för ett ökat antal äldre. Revisionsfråga Är kommunstyrelsens och socialnämndens interna kontroll avseende beredskapen för ett ökat antal äldre tillräcklig? Svar på revisionsfråga Vår bedömning är att kommunstyrelsens och socialnämndens interna kontroll avseende beredskapen för ett ökat antal äldre inte är tillräcklig. Utifrån vad som framkommit i granskningen lämnas följande iakttagelser och rekommendationer: Iakttagelser I september 2015 var det 11 biståndsbeslut om boende enligt socialtjänstlagen som inte var verkställda. Totala viten för ej verkställda biståndsbeslut avseende boende uppgår till 1,2 mkr perioden 2012-2014. Januari till oktober 2015 är beloppet över 600 tkr. Medianvårdtiden i särskilt boende i Vadstena kommun år 2013 var 850 dagar eller ca 28 månader. Det är längre vårdtid än snittet för likvärdiga kommuner. Det finns en brist på korttidsplatser som hanterats genom att hyra platser på Klosterhotellet, från Ödeshögs kommun samt genom att personer får bo kvar i landstingets regi till en hög dygnskostnad. Vi uppskattar merkostnaden för platser på Klosterhotellet och i landstinget till ca 2,7 mkr sedan år 2010. Nämnden har startat upp hemtagningsteam i syfte att möta behovet av korttidsplatser. Socialnämnden har möjlighet att utveckla rutiner för hemtagningsteamen. Resurser för hemtagningsteamen hämtas från hemtjänsten och hemsjukvården. Beviljade hemtjänsttimmar har ökat med 67 % från oktober 2012 till oktober 2015. Socialnämnden har genomfört en utredning av behovet av boende för äldre fram till 2032. Nämnden bedömer att behovet av äldreomsorg kan mötas genom utökad hemtjänst, byggnation av hyreslägenheter och nybyggnation av trygghetsboende. Rekommendationer Socialnämnden rekommenderas att vidta omedelbara åtgärder för att tillse att behovet av boendeplatser tillgodoses i kommunen. Socialnämnden rekommenderas att vidta åtgärder för att tillgodose behovet av rehabiliteringsinsatser inom kommunen. Socialnämnden rekommenderas att utveckla rutiner och arbetssätt kring arbetet med hemtagningsteam. Kommunstyrelsen och socialnämnden rekommenderas att i samråd med andra aktörer arbeta aktivt för att skapa 1

förutsättningar för alternativa boendeformer såsom icke biståndsbedömt trygghetsboende. Kommunstyrelsen rekommenderas att intensifiera arbetet med detaljplaner i syfte att skapa förutsättningar för byggnation av olika former av bostäder inom kommunen. Vadstena den 9 november DELOITTE AB Torbjörn Bengtsson Jakob Janerheim Viktor Mattsson Certifierad kommunal revisor Revisor Revisor 2

1. Inledning 1.1 Bakgrund Den senaste tioårsperioden har Vadstenas befolkning minskat med 2 % samtidigt som antalet personer över 80 år har ökat med 13 %. Prognoserna visar att antalet äldre kommer att öka samtidigt som antalet barn, ungdomar och förvärvsarbetande kommer att minska. Vilken beredskap har kommunen för att hantera utmaningar till följd av ett ökat antal äldre? 1.2 Syfte och avgränsning Projektet syftar till att granska om kommunstyrelsen och socialnämnden har en tillräcklig beredskap för äldreutvecklingens konsekvenser för verksamheten. Granskningen utgör underlag för revisorernas årliga ansvarsprövning. 1.3 Revisionsfråga Är kommunstyrelsens och socialnämndens interna kontroll avseende beredskapen för ett ökat antal äldre tillräcklig? Hur samverkar socialnämnden med andra nämnder i samhällsplaneringen? Hur planerar socialnämnden för att möta de behov som uppstår till följd av äldreökningen? 1.5 Revisionskriterier Kommunallagen samt kommunen mål och riktlinjer. 1.6 Metod och granskningsinriktning Granskningen har genomförts genom intervjuer, dokumentstudier och statistiska analyser. Intervjuer har genomförts med kommunchef, socialchef, enhetschefer för särskilt boende och hemtjänst, biståndshandläggare, ekonom och stadsarkitekt. 1.7 Kvalitetssäkring Rapporten har kvalitetssäkrats av nämndens företrädare. 1.4 Underliggande frågeställningar Hur tillgodoses behovet av hemtjänst och särskilt boende i dagsläget? Finns en tillfredställande statistik över äldreutvecklingen? Vilka bedömningar gör socialnämnden avseende äldreutvecklingens konsekvens för verksamheten? 3

% 2. Granskningsresultat I följande kapitel presenteras resultatet av genomförd granskning utifrån genomförda intervjuer och dokumentstudier. 2.1 Nulägesbeskrivning av äldreomsorgen Vadstena kommun erbjuder äldreomsorg genom särskilt boende, hemtjänst, trygghetsboende och korttidsvård. I figur 1 ingår även personer som bor i biståndsbedömt trygghetsboende. Det medför att andelen som bor i särskilt boende i Vadstena i praktiken är lägre än 4,3 %. Vi noterar att det finns en variation mellan kommunerna i hur stor andel av befolkningen över 65 år som bor i särskilt boende. Särskilt boende Det finns tre särskilda boenden i äldreomsorgen i Vadstena kommun, dessutom finns ett trygghetsboenden beläget i samma byggnad som Wasagården. I tabell 1 nedan presenteras antalet platser på särskilt boende i kommunen. Platser Hagagården 12 platser Wasagården 40 platser Vätterngården 48 platser Trygghetsboende 27 platser Totalt 127 platser Tabell 1. Platser inom särskilt boende i Vadstena kommun. Figur 1 nedan visar andelen av kommunens invånare över 65 år som bor i särskilt boende i jämförelse med likvärdiga kommuner. Vadstena kommun är i nivå med snittet för kommuner med 5 000 9 999 invånare med 4,3 % av befolkningen över 65 år i särskilda boendeformer. 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Figur 1. Invånare 65+ i särskilda boendeformer, andel (%). Källa: Kolada. Från statistikdatabasen Kolada har vi inhämtat uppgifter om vårdtiden i särskilt boende i Vadstena och likvärdiga kommuner. Uppgifterna presenteras i figur 2 nedan. 4,3% Invånare 65+ i särskilt boende Medianvårdtiden i särskilt boende i Vadstena kommun år 2013 är 850 dagar eller ca 28 månader. 2,1% 2012 2013 2014 4,3% 4

Vadstena kommun hade en längre vårdtid än medianen för kommuner med 5 000-9 999 invånare. Endast Lessebo har längre vårdtid än Vadstena av kommunerna i jämförelsen. Den långa vårdtiden indikerar att det är låga trösklar för att komma in på boenden i Vadstena kommun. Medianvårdtid särskilt boende 2013 2 000 1 752 1 500 1 000 789 850 723 688 673 685 556 514 500 0 Den 8 september 2015 fanns det 11 icke verkställda beslut om särskilt boende i kommunen. Väntetiden för personer med ej verkställda biståndsbeslut var den 8 september 2015 mellan 107-517 dagar. Trygghetsboende Vadstena kommun har fram till mars 2015 haft trygghetsboende som ett biståndsbeslut. Boendet finns i markplan i samma byggnad som särskilda boendet Wasagården. Från den 1 april 2015 har möjligheten att få trygghetsboende som biståndsbeslut försvunnit och de 27 platserna kommer succesivt att omvandlas till särskilt boende. Sex person väntar i dagsläget på att flytta in på kommunens trygghetsboende. De personer som väntar på att flytta in på trygghetsboendet har fått biståndsbeslut innan möjligheten avskaffades och flyttar in efterhand som det blir lediga platser. Figur 2. Medianvårdtid i särskilt boende äldreomsorg år 2013, antal dagar. Källa: Kolada. Företrädare för social sektor uppger i intervjuer att det under en tid saknats en beredskap för äldreutvecklingen. Detta har medfört en brist på boendeplatser i kommunen. Till följd av bristen på boendeplatser kan biståndsbeslut om särskilt boende inte verkställas i kommunen. En problematik som återkommande lyfts fram i intervjuer är att det saknas boendeformer som ett mellanting mellan ordinärt boende och särskilt boende. En samlad uppfattning från intervjuerna är att ett icke biståndsbedömt trygghetsboende kan vara en bra boendeform. Tjänstemännen inom social sektor har på uppdrag av nämnden arbetat fram riktlinjer för hur ett icke biståndsbedömt trygghetsboende skulle kunna utformas. Det saknas konkreta planer och ingen byggherre har uttryckt intresse av att bygga ett nytt trygghetsboende i Vadstena kommun. 5

Korttidsvård För att tillgodose behovet av särskilda boendeplatser har kommunens korttidsplatser upptagits av personer som har beslut om permanent boende. Därmed har det också uppstått en brist på korttidsplatser. Vid flertalet tillfällen har behovet av korttidsplatser överskridit antalet tillgängliga korttidsplatser. Detta har medfört att kommunen inte kunnat ta över ansvar för omvårdnad från landstinget inom föreskriven tid. Nämnden har under hösten 2014 till våren 2015 hanterat bristen på korttidsplatser genom att hyra platser på ett lokalt hotell. I dagsläget hanterar nämnden bristen på korttidsplatser genom ett avtal med Ödeshögs kommun. Vadstena har möjlighet att hyra fyra korttidsplatser av grannkommunen till självkostnadspris och betalar endast för de dygn som nyttjas. Hemtagningsteam Nämnden har startat upp hemtagningsteam i syfte att kunna rehabilitera personer i hemmet och möta behovet av korttidsplatser efter vård i landstingets regi. Hemtagningsteamen består av personal från hemtjänsten och fysioterapeut och sjukgymnast från hemsjukvården. Sedan insatsen startades upp i juli 2015 har tre personer fått insatsen. Av intervjuerna framgår att de initiala erfarenheterna är positiva. Nämnden har inte gjort någon uppföljning av hemtagningsteamen men upplevelsen är att rehabiliteringstiden kortas ned väsentligt för de tre vårdtagarna. Det framkommer dock i intervjuer att socialnämnden har möjlighet att utveckla rutiner och arbetssätt kring arbetet med hemtagningsteam. Resurser för hemtagningsteamen tas från hemtjänsten och hemsjukvården. Hemtjänsten riskerar att belastas för vårdtunga brukare som tidigare rehabiliterats i landstingets regi eller på korttidsboende. Det finns därför anledning att klarlägga de ekonomiska förutsättningarna. Hemtjänst Beslut om hemtjänst sker efter biståndsprövning. Behovet av vård via hemtjänsten har under senare år ökat. Av intervjuerna framkom att ökningen bland annat är en följd av att andelen invånare över 85 år ökat samt att personer över 65 som är i behov av hjälp på grund av oförutsedda händelser, till exempel stroke, har ökat. I figur 3 nedan presenteras andelen av befolkningen 65 år och äldre som har hemtjänst. Vi noterar att andelen äldre med hemtjänst i Vadstena (7,5 %) är i nivå med genomsnittet för kommuner med 5 000-9 999 invånare (7,3 %). Diagrammet indikerar att flera kommuner har en minskande andel av befolkningen med hemtjänst. Vadstena har en relativt konstant andel av befolkningen med hemtjänst enligt uppgifterna från Kolada. 6

% 10 8 6 4 2 0 Invånare 65+ med hemtjänst % 7,3% 7,5% Figur 4. Beviljade/beräknade hemtjänsttimmar per månad och person 65+ med hemtjänst i ordinärt boende, antal. Källa: Kolada. 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Beviljade/beräknade hemtjänsttimmar per månad 29,5h 26,9h 2012 2013 2014 Figur 3. Invånare 65+ som var beviljade hemtjänst i ordinärt boende, andel (%). Källa: Kolada. 2012 2013 2014 Från Kolada har vi även inhämtat uppgifter om beviljade/beräknade hemtjänsttimmar per person och månad. Uppgifterna presenteras i figur 4. Personer som enbart har trygghetslarm, matdistribution eller mindre än två timmar hemtjänst per månad är exkluderade. Genomsnittet för kommuner med 5 000-9 999 invånare indikerar att antalet hemtjänsttimmar per person ökat över den redovisade treårsperioden. I Vadstena ser vi en ökning från 19,8 timmar per person år 2012 till 26,9 timmer per person år 2014. Vadstena har färre beviljade timmar (26,9 timmar) per person än genomsnittet för kommuner med 5 000-9 999 invånare (29,5 timmar) år 2014. I tabell 2 nedan noterar vi att antalet brukare i hemtjänsten ökat något över treårsperioden. 2012 oktober 2013 oktober 2014 oktober 2015 oktober Antal personer som var beviljade hemtjänst i oktober månad 167 171 197 207 Antal hemtjänsttimmar totalt i oktober månad 3 716 h 4 023 h 5 197 h 6 235 h Tabell 2. Antal personer som var beviljade hemtjänst samt antalet beviljade hemtjänsttimmar oktober respektive år. Källa: Socialstyrelsen samt nämndens uppgifter. 7

Tkr Antalet hemtjänsttimmar har ökat från 3 700 timmar i oktober 2012 till 6 200 timmar i oktober 2015, en ökning med 68 %. Hemtjänsten utgår idag från en lokal i centrala Vadstena. För att minska personalens restider planeras enheten att delas upp på två avdelningar. En avdelning ska utgå från en lokal i stadens norra del och en avdelning ska utgå från en lokal i stadens södra del. Syftet med omorganisationen är även att uppnå högre kontinuitet av utförare för brukaren. Riktlinjer för biståndsbedömning Det finns framtagna riktlinjer för biståndsbedömningen som tillämpas inom nämndens verksamhet. En samlad uppfattning hos de intervjuade är att socialnämndens biståndsbedömningar är relevanta och att de som får biståndsbeslut även är i behov av insatser. I tabell 3 nedan visas antalet ansökningar om särskilt boende samt antalet avslag för 2014 och delar av 2015. 2014 2015 tom 12/10 Ansökningar om särskilt boende 65 35 Avslag 0 1 Tabell 3. Ansökningar samt avslag avseende särskilt boende i kommunen. Vi noterar i tabellen att det inte var några avslag avseende ansökningar om särskilt boende år 2014. 2.2 Ekonomiska konsekvenser Nämnden har ett prognostiserat underskott för helåret 2015 som uppgår till 13,5 mkr mot budget. Äldreomsorgen står för 5,2 mkr av det prognostiserade underskottet. Viten Förvaltningsrätten kan besluta om viten för biståndsbeslut som inte verkställts. Figur 5 nedan visar de vitesbelopp som Vadstena kommun fått utdömt perioden 2012-2015. Viten döms ut efter att beslut verkställts. Kostnader 2015 kan därför vara hänförbara till verkställda beslut för år 2014. De 11 beslut om särskilt boende som inte är verkställda per 2015-10-08 kommer med stor sannolikhet att resultera i viten under 2015 och senare. Kostnader för viten 700 600 500 400 300 200 100 0 2012 2013 2014 2015 Figur 5. Vadstena kommuns kostnader för viten avseende ej verkställda beslut. Uppgifterna för 2015 avser januari till oktober. 8

Tkr Totala kostnader för viten avseende ej verkställda beslut uppgår till 1,2 mkr perioden 2012 till 2014. Preliminära siffror för januari till oktober 2015 visar att vitesbeloppen uppgår till över 600 tkr under året. Ett dygn på Klostergården kostar ca 3 000 kr vilket ger en ungefärlig merkostnad om 690 tkr sedan 2014. Totala merkostnader för tillfälliga platser från 2010 blir då ca 2 700 tkr. Merkostnader medicinskt färdigbehandlade När en patient är medicinskt färdigbehandlad i sjukvården ska kommunen ta över ansvar och omsorg inom fem dygn. Bristen på platser inom äldreomsorgen har medfört att Vadstena inte kunnat ta emot samtliga personer som är medicinskt färdigbehandlade inom landstinget. 2 500 2 000 1 500 Kostnader tillfälliga placeringar Vid platsbrist har nämnden tillfälligt placerat individer på korttidsboenden i Ödeshögs kommun eller på hotellet Klostergården. Flertalet personer har också varit kvar i landstingets omvårdnad. En genomsnittlig vårdplats på särskilt boende i kommunen kostar år 2014 ca 1 980 kr/dygn inklusive overheadkostnader. Ett vårddygn inom landstinget kostar ca 4 500 kr, i korttidsboenden i Ödeshög ca 2 000 och ett vårddygn på hotellet Klostergården ca 3 000 kr exklusive merkostnader för resor och dylikt. Figur 6 nedan visar totala kostnader för tillfälliga placeringar mellan 2010 till augusti 2015. Utifrån uppgifter om antalet vårddygn och kostnaderna per dygn gör vi följande beräkning. Landstingsplatser kostar ca 2 500 kr mer per dygn än ett dygn i särskilt boende. Detta ger en ungefärlig merkostnad om 2 mkr sedan 2010. 1 000 500 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Landstinget Ödeshög Klostergården Figur 6. Kostnader för tillfälliga placeringar. Uppgifterna för 2015 avser perioden januari-september. Köp av tillfälliga vårdplatser i Ödeshög skapar ingen nämnvärd merkostnad för kommunen. Ödeshög ställer dessa platser till förfogande och kan med kort varsel besluta att inte erbjuda denna lösning till Vadstena kommun. Vadstena kommun skulle då riskera att återigen behöva köpa andra externa platser. En sådan lösning skulle skapa en merkostnad för nämnden. 9

2.3 Äldreutvecklingens konsekvenser för verksamheten Utredning av behov av boende för äldre Av intervjuerna framgår att nämnden redan 2011 lyfte frågan om att konvertera trygghetsboende till särskilt boende. Nämnden hade noterat behovet av fler platser inom särskilt boende till följd av SCBs befolkningsframskrivning. Detta medförde inga större åtgärder från nämndens sida. I mars 2015 antog nämnden en utredning om boende för äldre. Socialnämnden utgår i rapporten från en befolkningsframskrivning från SCB och planerar för ett ökat antal äldre över 65 år fram till 2032. Figur 7 nedan är hämtad från Socialnämndens utredning av behov av boende för äldre och visar den förväntade äldreutvecklingen mellan år 2015 och 2032. Befolkningsframskrivningen visar en total ökning av antalet personer 65 år och äldre fram till år 2032 med ca 400 personer. Åldersgruppen 65-69 år minskar. Åldersgrupperna 80 år och äldre ökar från drygt 600 personer år 2015 till ca 1100 personer år 2032 enligt befolkningsframskrivningen. Figur 7. SCBs befolkningsframskrivning. Källa: Socialnämndens utredning av behov av boende för äldre. Det finns en medvetenhet inom socialnämnden om bristen på tillgängliga boenden. I rapporten beskriver socialnämnden även en planering för hur det ökade behovet av särskilt boende ska bemötas. Tabell 4 nedan är hämtad från Socialnämndens utredning och visar hur kommunens aktuella boenden ska omfördelas för att möta den ökade efterfrågan och skapa 38 till 40 nya platser inom särskilt boende till 2025. I rapporten har socialnämnden även fastställt en handlingsplan, se bilaga 1. 10

Aktivitet Antal När platser Omvandling av platser för korttidsvård 4 Genomfört december på Linnäs till särskilt boende 2014 Ombyggnation av utrymmen på 2-4 Planering pågår för Wasagården till platser för särskilt genomförande vår boende 2015 Omvandling av resterande platser för 7 Kan ske när Kalkhagen korttidsvård på Linnäs till platser för har flyttat särskilt boende Omvandling av nuvarande 25 Sker Successivt under trygghetsboende till särskilt boende 5-10 år Total utökning av platser i särskilt 38-40 Klart till 2025 boende Tabell 4. Plan för omfördelning av boenden. Källa: Socialnämndens utredning av behov av boende för äldre. kunna göra ett aktivt val. Trygghetsboenden skapar förutsättningar för kommunen att effektivisera det stöd och den omsorg som hemtjänsten kan tillhandahålla. Nämnden bedömer också att ändamålsenliga mellanboenden möjliggör en fördröjning av behov av plats inom särskilt boende. Den handlingsplan som nämnden beslutat om listar ett antal åtgärder som bedöms skapa förutsättningar för att tillgodose behovet av bostäder för äldre. Vår bedömning är att handlingsplanen är en bra start men den behöver en tydlig ansvarsfördelning och tidplan, framförallt avseende de punkter som gäller skapandet av nya alternativa boendeformer. 2.4 Samverkan mellan nämnder I genomförda intervjuer framgår att det finns en naturlig plattform för samverkan mellan nämndernas verksamheter då tjänstemannaorganisationen är samlad i samma byggnad. Flera intervjuade anser att det finns en bra kommunikation mellan tjänstemän från olika nämnder avseende samhällsplaneringen. Socialnämnden bedömer att kommunen inte har möjlighet att tillgodose det ökade behovet av äldreomsorg endast genom att skapa platser inom särskilt boende. Nämnden har identifierat möjligheter att möta behovet av äldreomsorg genom: utökad hemtjänst nybyggnad av mellanboenden i form av trygghetsboende hyreslägenheter. Socialnämnden konstaterar att kommunen bör skapa fler alternativa mellanboenden för att skapa förutsättningar för den enskilde att själv Den generella uppfattningen i samtalen är att det krävs en mer långsiktig planering. Det framgår att arbetet med detaljplaner har släpat under flera år och det är en utmaning för kommunstyrelsen att skapa förutsättning för fler alternativa boendeformer såsom lägenheter och trygghetsboende. Vår bedömning efter genomförd granskning är att samarbetet mellan kommunstyrelse och socialnämnd saknar en tydlig strategi och gemensamma målsättningar. 11

3. Diskussion och bedömning Utifrån resultatet av genomförd granskning presenteras i följande kapitel en diskussion kring gjorda iakttagelser samt rekommendationer och förslag på utvecklingsområden. Vårt uppdrag har varit att granska om kommunstyrelsens och socialnämndens interna kontroll avseende beredskapen för ett ökat antal är äldre tillräcklig. Bakgrunden är bland annat SCBs befolkningsframskrivning som visar ett ökat antal äldre i kommunen fram till år 2032. I vårt arbete har vi konstaterat att socialnämnden genomfört en utredning om boende för äldre framöver. Utredningen har mynnat ut i en handlingsplan som fastställts av nämnden. Genom handlingsplanen avser nämnden att skapa tillräckligt med platser för att tillgodose behovet av äldreomsorg framöver. Vår bedömning är att socialnämnden identifierat viktiga utvecklingsområden i sin handlingsplan men att det finns flera punkter som kräver åtgärder och aktiv handling. Framförallt måste nämnden i samverkan med kommunstyrelsen arbeta aktivt för att skapa förutsättningar för alternativa boendeformer såsom trygghetsbostäder. Nämnden har startat upp hemtagningsteam i syfte att kunna rehabilitera personer i hemmet efter vård i landstingets regi. Socialnämnden bör arbeta aktivt med att utveckla rutinerna för hemtagningsteamen. Vidare bör nämnden utvärdera vilken effekt teamen haft. Särskilt behöver de ekonomiska förutsättningarna klarläggas. Det står också klart att det finns en brist på korttidsplatser och Vadstena är beroende av platser i grannkommunen. Detta är ett område som nämnden belyser i den handlingsplan som fastställdes våren 2015. I nuläget nyttjar kommunen flera externa korttidsplatser. Det är angeläget att nämnden snarast finner en hållbar lösning för att tillgodose behovet av rehabiliteringsinsatser där korttidsplatser är en av flera delar. Återkommande i granskning belyses behovet av fler alternativa boendeformer för äldre. En samstämmig bild är att icke biståndsbedömda trygghetsbostäder samt hyresrätter är nödvändiga för att tillmötesgå efterfrågan på bostäder framöver. Det är då viktigt att stadsplaneringen fungerar tillfredsställande. Intervjuerna indikerar att så inte är fallet och att det finns en eftersläpning framförallt i arbetet med detaljplaner. En studie som genomförts inom FoU i Väst inom Göteborgsregionens kommunalförbund belyste frågan om trygghetsboenden i kommuner. Med hänvisning till annan forskning och genomförda intervjuer konstaterades att det finns erfarenheter som tyder på att trygghetsbostäder minskar behovet av platser på särskilt boende. 1 Det är också rimligt att anta att genom ändamålsenliga mellanboenden så fördröjs behovet av särskilt boende. Vi konstaterar ovan i kapitel 2 att Vadstena har en längre vårdtid än snittet för likvärdiga kommuner. Genom att skapa förutsättningar för alternativa boendeformer skapas också förutsättningar för att korta ned den genomsnittliga vårdtiden i särskilt boende. Det finns anledning för socialnämnden och kommunstyrelsen att fortsätta arbeta aktivt med frågan om trygghetsbostäder i kommunen framöver. 1 http://www.grkom.se/ 2015-10-23 12

Kommunstyrelsen har ansvar för hela kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Styrelsen har också i uppgift att leda och fastställa övergripande förutsättningar för planering och uppföljning av hela den kommunala verksamheten. Socialnämnden ansvarar för kommunens verksamhet inom äldreomsorgen. Vår bedömning är att kommunstyrelsens och socialnämndens interna kontroll avseende beredskapen för ett ökat antal äldre inte är tillräcklig. Utifrån vad som framkommit i granskningen lämnas följande rekommendationer och förslag på utvecklingsområden: Även om socialnämnden fastställt en handlingsplan och vidtar åtgärder för att åstadkomma balans i äldreomsorgen i framtiden så är situationen i äldreomsorgen allt annat än tillfredsställande. Vår granskning visar på merkostnader till följd av en bristande beredskap för äldresituationen i kommunen. Merkostnaderna är en följd av viten, avgifter till landsting samt kostnader för korttidsplatser på Klosterhotellet. Vidare är det ett flertal biståndsbeslut som inte kan verkställas till följd av styrelsens och nämndens bristande beredskap. Vi har i granskningen också noterat att socialnämnden flera år bakåt i tiden noterat de ökade behoven inom äldreomsorgen utan att vidta åtgärder. Kommunstyrelsen och socialnämnden kan därför inte anses ha en tillräcklig intern kontroll över äldreutvecklingen. Svar på revisionsfrågan och rekommendationer Den övergripande revisionsfrågan är: Socialnämnden rekommenderas att vidta omedelbara åtgärder för att tillse att behovet av boendeplatser tillgodoses i kommunen. Socialnämnden rekommenderas att vidta åtgärder för att tillgodose behovet av rehabiliteringsinsatser inom kommunen. Socialnämnden rekommenderas att utveckla rutiner och arbetssätt kring arbetet med hemtagningsteam. Kommunstyrelsen och socialnämnden rekommenderas att i samråd med andra aktörer arbeta aktivt för att skapa förutsättningar för alternativa boendeformer såsom icke biståndsbedömt trygghetsboende. Kommunstyrelsen rekommenderas att intensifiera arbetet med detaljplaner i syfte att skapa förutsättningar för byggnation av olika former av bostäder inom kommunen. Är kommunstyrelsens och socialnämndens interna kontroll avseende beredskapen för ett ökat antal äldre tillräcklig? 13

Bilaga 1 Socialnämndens handlingsplan Socialnämndens handlingsplan för att skapa förutsättningar för att tillgodose behovet av bra bostäder för äldre. Revidera riktlinjer för biståndsbedömnings äldre och personer med funktionsnedsättning avseende delarna kring hemtjänst och särskilt boende. Se över hemtjänstens arbetssätt till förmån för mer trygghetsskapande insatser i ordinärt boende. Starta ett hemtagningsteam i samverkan mellan hemtjänsten och hemsjukvården för att ge rätt stöd och omsorg i ordinärt boende till personer som kommer direkt från sjukhusvård. Verka för samverkan med ideella organisationer för att tillsammans skapa trygghet och gemenskap för enskilda. Optimera användandet av nuvarande lokaler på Wasagården för att tillgodose det nuvarande behovet av platser inom särskilt boende. Beräkna förutsättningarna för att omvandla delar av nuvarande platser för korttidsvård till platser inom särskilt boende. Beräkna behov av antal korttidsplatser och utreda lämplig lokal för korttidsvård inklusive kostnadsberäkningar. Genomföra medborgardialoger mer personer 70 år och äldre för att informera om och skapa förutsättningar för hur de äldre kan ta ansvar för sitt eget åldrande. Tillskapa möjligheter för en flytt av gruppbostad Kalkhagen för att frigöra lokaler på Wasagården till förmån för äldreomsorg. Successivt omvandla nuvarande trygghetsboende till platser för särskilt boende. Ta fram riktlinjer för krav på trygghetsbostäder och göra kostnadsberäkningar på driftstöd till entreprenör som väljer att bygga trygghetsbostäder i Vadstena kommun. Verka för att kommunen enligt målen Växande Vadstena och Bygga bostäder skapar förutsättningar för bra boende för äldre med fokus på olika mellanboenden. 14

About Deloitte Deloitte refers to one or more of Deloitte Touche Tohmatsu Limited, a UK private company limited by guarantee ( DTTL ), its network of member firms, and their related entities. DTTL and each of its member firms are legally separate and independent entities. DTTL (also referred to as Deloitte Global ) does not provide services to clients. Please see www.deloitte.com/about for a more detailed description of DTTL and its member firms. Deloitte provides audit, tax, consulting, financial advisory, risk management, tax and related services to public and private clients spanning multiple industries. With a globally connected network of member firms in more than 150 countries and territories, Deloitte brings worldclass capabilities and high-quality service to clients, delivering the insights they need to address their most complex business challenges. Deloitte s more than 210,000 professionals are committed to becoming the standard of excellence. This communication contains general information only, and none of Deloitte Touche Tohmatsu Limited, its member firms, or their related entities (collectively, the Deloitte network ) is, by means of this communication, rendering professional advice or services. No entity in the Deloitte network shall be responsible for any loss whatsoever sustained by any person who relies on this communication. 2015 Deloitte AB