Promemoria 2016-01-22 Utrikesdepartementet Ambassaden Dublin p.t. och Enheten för Europeiska unionen Land-PM Irland Basfakta Officiellt namn: Irland/Eire Huvudstad: Dublin (1,2 miljoner) Språk: Engelska och Iriska (Gaeilge) Yta: 70,282 km² Folkmängd: 4,63 miljoner Nationaldag: 17 mars (St. Patrick s Day) Religion: Religionsfrihet; Majoriteten är romersk-katolska kristna (87 %). Bland övriga är anglikanska kristna den största gruppen. Rättssystem: Common Law, nedtecknad konstitution. Statsskick: Republik Statschef: President Michael D Higgins Regeringschef: Enda Kenny (Fine Gael) Regeringspartier: Fine Gael regerar i koalition med Labour Parlament: Oireachtas, är uppdelat i två kamrar; Dáil Éireann (underhuset) 166 platser samt Seanad Éireann (överhuset) 60 platser. Partier i parlamentet Fine Gael, 76 ledamöter Labour Party, 37 ledamöter Fianna Fáil, 20 ledamöter Sinn Féin, 14 ledamöter Övriga, 19 ledamöter (United Left Alliance 5 och Independents 14.) Allmänna val: hålls vart femte år, senast 2011. Nästa sker 2016 (troligast i februari/mars). Presidentval: hålls vart sjunde år, senast 2011. Nästa sker 2018. Ekonomi Valuta: Euro BNP: 185 miljarder Euro (2014), prognos 190 miljarder (2015).
2 BNP per capita: 49 360 Euro (2014). Viktigaste handelspartners: cirka två tredjedelar av Irlands export går till EU-länder, med Storbritannien som klart dominerande handelspartner. Runt en fjärdedel av exporten går till USA. 2014 uppgick den svenska exporten till Irland till ett värde av 6,542 miljarder SEK, motsvarande 0,6 % av Sveriges totala export. Irlands export till Sverige under samma period uppgick till ett värde av 14,208 miljarder SEK, motsvarande 1,3 % av Sveriges totala import. Viktigaste exportprodukter: maskiner, mjukvaruutveckling och ITprodukter, kemiska substanser för läkemedelsindustrin samt jordbruksprodukter (kött) och finansiella tjänster. Tillväxt: + 5,2 % (2014), + 6,2 % (2015) och prognos + 4,5 % av BNP (2016) Inflation: 0,3 % (2014), 0,3 % (2015) och prognos 1,4 % (2016) Budgetunderskott: - 3,9 % (2014), - 2,2 % (2015), prognos - 1,5 % (2016) Statsskuld: 109,7 % (2014), 99, 4 % (2015), prognos 93 % (2016) Bytesbalans: överskott + 5,9 % (2014), + 5, 7 % (2015), prognos + 4,7 % (2016) Arbetslöshet: 11,1% (2014), 9,5 % (2015), prognos 8 % (2016) Bistånd: 0,39 % av BNI (2014), prognos 0,45 % (2015) - målet är att nå 0,7 % av BNP så fort landets ekonomi tillåter. Energikällor: stort beroende av import av fossila bränslen. Andelen förnyelsebar energi uppgår till ca 5 %. Målsättningen är att 16 % ska komma från förnyelsebara källor år 2020. Kort historik Irland är ett av de områden i Europa som har flest fornminnen, så långt tillbaka som 7 000 år före Kristus. Under 800 talet invaderades ön av norska och danska vikingar, som grundlade flera städer. Från slutet av 1100-talet ökade det engelska inflytandet över Irland och vid mitten av 1600-talet kontrollerade den engelska kronan hela ön. En majoritet av irländarna var katoliker, och under det engelska styret fråntogs dessa successivt alla rättigheter: rösträtt, rätten att köpa, hyra och äga mark eller gifta sig med engelsmän. År 1801 införlivades Irland formellt i Storbritannien och dess parlament upplöstes. På annandag påsk 1916 ockuperade irländska nationalister flera byggnader i Dublin och utropade Irland till en självständig republik. Efter en vecka slogs rebellerna ner. Påskupproret har en stark symbolisk laddning för många irländare - trots nederlaget. 1919 bildade
irländska ledamöter i brittiska parlamentet ett eget parlament och utropade återigen Irland till en oavhängig republik. Det irländska parlamentet förbjöds av Storbritannien, och protestanterna i norra Irland vägrade låta sig inlemmas i en ny statsbildning. 1922 accepterade irländarna motvilligt ett brittiskt fredsförslag som innebar att ön delades i två administrativa delar, en i norr och en i söder. Den norra delen förblev brittisk och den södra delen blev den irländska fristaten, med begränsat självstyre. Men det irländska parlamentet splittrades snart och ett blodigt inbördeskrig utkämpades, tills dess att fristatsförespråkarna 1923 besegrat motståndarna till avtalet. En ny konstitution som gav staten namnet Ireland (Éire) antogs 1937. Den irländska statens sista länk till Storbritannien bröts 1949, då Irland slutligen etablerade sig som en självständig republik och landet lämnade det brittiska samväldet. Under årtionden därefter präglades irländsk politik, såväl i Irland som i Nordirland av starka spänningar, våld och terroraktioner the Troubles. 1998 ingicks Good Friday Agreement, som med goda marginaler godkändes i folkomröstningar på båda sidor om gränsen. Nordirland fick ett långtgående självstyre med en nogsamt stipulerad intern maktdelning. Implementeringen av detta avtal har varit och är en lång och mödosam process, som stadigt fortskrider med aktivt stöd från Irland och Storbritannien och man samverkar för att hantera incidenter och oroligheter. Under de senaste åren har det politiska arbetet i Belfast har varit låst. 23 december 2014 undertecknades Stormont House avtalet av de fem politiska partierna, Storbritannien och Irland och av USA som garant. Avtalet reglerar bl.a. ekonomiska reformer och rationaliseringar av statsförvaltningen, frågor om flaggning, parader/marscher samt historieskrivning och anhörigas rätt att få veta vad som hänt försvunna eller offer för övergrepp under the Troubles. Men genomförandet har gått trögt och överläggningar inleddes hösten 2015. De resulterade i Fresh start avtalet den 17 november 2015, som innebär bl.a. att London övertar ansvaret för budgetarbetet, paramilitärism utreds närmare och samarbete inleds för att hantera gränsöverskridande eller organiserad brottslighet. En gemensam bolagsskatt om 12,5 % för hela ön införs 2018. Ansvarsutkrävande för övergrepp under the Troubles bröts dock ut. Fresh start binder ffa Sinn Fein och Democratic Union Party och First minister Peter Robinson, DUP, har avgått och ersatts av Arlene Foster. Relationerna med Storbritannien är numera mycket goda inom samhällslivets alla områden. Storbritannien är Irlands i särklass största handelspartner, och man samverkar mycket nära i implementeringen av fredsuppgörelserna avseende Nordirland. Besöket av drottning Elisabeth II 2011, det första av en brittisk monark på över 100 år, och svarsbesöket av President Michael D Higgins 2014 markerar en ny era i relationerna 3
4 mellan de båda länderna. Bl.a. skrevs ett memorandum of understanding (MoU) 2014 mellan de två ländernas försvarsmakter om samarbete t.ex. i FN-missioner. Inrikespolitik Irland är en parlamentarisk demokrati med flerpartisystem. Efter valet i februari 2011 består regeringen av Fine Gael (FG) och Labour (LP), som båda rönte stora framgångar. Fianna Fáil (FF) som suttit i regeringsställning sedan 1987 reducerades till tredje största parti följt av Sinn Fein som under den ekonomiska krisen ökat i popularitet. Premiärminister(Taoiseach) Enda Kenny är partiledare för FG, Irlands största parti. LP-ledaren Joan Burton är vice-premiärminister (Tanaiste) och socialminister. Presidentval hålls vart sjunde år. Sittande presidenten Michael D Higgins innehar ämbetet sedan 2011 fram till 2018 när nästa presidentval äger rum. Den lagstiftande makten ligger hos Oireachtas (parlamentet) som har två kamrar: underhuset Dáil Éireann och överhuset Seanad Éireann. Regeringen, som enligt konstitutionen endast får ha 15 ledamöter, innehar den verkställande makten och är ansvarig inför Dáil Éireann. Ministrar i regeringskabinettet (omorganisation skedde sommaren 2014): Premiärminister Enda Kenny (FG) Vice premiärminister, tillika socialminister Joan Burton (LP) Finansminister Michael Noonan (FG) Minister för Offentliga utgifter och reformer Brendan Howlin (LP) Utrikesminister Charlie Flanagan (FG) Jordbruksminister och Försvarsminister Simon Coveney (FG) Justitieminister Frances Fitzgerald (FG) Minister för Arbetsmarknadsfrågor (Jobb, Företagande och Innovation) Richard Bruton (FG) Minister för Barn- och Ungdomsfrågor James Reilly (FG) Hälsominister Leo Varadkar (FG) Minister för Transport, Turism och Sport Paschal Donohoe (FG) Minister för Kommunikation, Energi och Naturresurser Alex White (LP) Miljöminister och minister för samhällsfrågor och lokala församlingar Allan Kelly (LP) Utbildningsminister Jan O Sullivan (LP) Minister för Konst, Kulturarv och iriska frågor Heather Humphreys (FG) Därtill finns ett antal s.k. juniorministrar, Ministers of State. De deltar normalt inte i de formella regeringssammanträdena och
5 verkar under respektive kabinetts(fack)ministers egid, ibland också tvärs över departementsgränserna. De fördelar sig som följer: Paul Kehoe, (FG) Chief Whip hos premiärministern och därtill med ett särskilt ansvar för försvarsfrågorna Simon Harris, (FG) vid finansdepartementet och departement för offentliga utgifter och reformer Dara Murphy, (FG), EU-frågor och Dataskydd, hos premiärministern och utrikesdepartementet Jimmy Deenihan, (FG), hos premiärministern och utrikesministern, ansvarig för relationerna med den irländska diasporan Sean Sherlock, (LP), ansvar för handel, bistånd och Nordirlandsfrågor vid utrikesministeriet Ged Nash (LP), ansvar för Företagande, sysselsättning och små företag vid arbetsmarknadsdepartementet. S.k. superjuniorminister, vilket betyder att han kan närvara vid regeringsmötena, men inte delta i besluten; Damien English, (FG) ansvar för Forskning, innovation och färdigheter vid utbildningsdepartementet och arbetsmarknadsdepartementet Tom Hayes (FG), ansvar för livsmedelssäkerhet och skogsbruk vid Jordbruksdepartementet Michael Ring (FG), ansvar för turism och sport vid transport ministeriet Paudie Coffey (FG), ansvar för bostadsfrågor och byggnationsplanering vid miljöministeriet Joe McHugh, (FG), ansvar för iriska frågor och naturresurser vid kommunikations-och energiministeriet samt ministeriet för konst, kulturarv och iriska frågor Kathleen Lynch, (LP), ansvar för bashälsovård, mental hälsa och funktionsnedsättning vid hälsoministeriet Kevin Humphreys, (LP) ansvar för sysselsättning och socialt stöd inom socialdepartementet. Humphreys förväntas också generellt avlasta socialministern, Joan Burton, som ju även måste ägna kraft åt rollerna som partiledare och vice premiärminister Ann Phelan (LP), ansvar för landsbygdens utvecklings- och transportfrågor, vid jordbruksministeriet och kommunikationso transportministeriet Aodhan O Ríordain, (LP), ansvar för nya medborgare, jämställdhet och kultur vid såväl justitieministeriet som ministeriet för konst, kulturarv och iriska frågor. Ekonomi Den irländska ekonomin har förändrats från att vara jordbruksbaserad till en beroende av handel, industri och investeringar.
6 Under 1990-talet hade den irländska ekonomin en enastående hög tillväxt på upp till 10 % per år, vilken gav upphov till benämningen den keltiska tigern. EU-medlemskapet, stora utländska investeringar under fördelaktiga skattevillkor, samt en ung, välutbildad och växande befolkning gynnade utvecklingen. Tillverknings- och servicenäringarna blev de största exporttillgångarna. Industrin svarar för 46 procent av BNP och ungefär 80 % av exporten samt 30 % procent av arbetskraften. Den globala ekonomiska nedgången slog dock hårt mot Irlands exportberoende ekonomi, och under hösten 2008 var Irland det första europeiska land som officiellt gick in i recession. En kris inom bankväsendet växte till en nationell ekonomisk kris och vid slutet av 2010 tvingades landet söka stödlån från EU och IMF. Irland har genomgått ett framgångsrikt och genomgripande reformprogram och blev i december 2013 första EU-land i kris att lämna EU:s och IMF:s stödprogram. Irland driver nu att samtliga eurozonsländer, inklusive krisländerna, ska leva upp till sina respektive åtaganden vis à vis EU för en bättre ekonomisk och finanspolitisk styrning av unionen. EU-politik 1973 blev Irland medlem av EU, och därmed en jämbördig part till och mindre beroende av Storbritannien. Sviterna av den ekonomiska krisen dominerar dagens irländska EU-politik. Det gäller såväl de nationella ekonomiska problemen, som den ekonomiska krishanteringen inom EU, inte minst Euro-zonen. Pågående reformansträngningar för att utveckla bättre ekonomisk planering och samordning inom EU har Irlands stöd. Som ett exportberoende land är Irland mån om frihandel ex vis mellan EU och USA och en fungerande gemensam inre marknad, inklusive en digital sådan. Klimat- och miljöfrågorna är viktiga för Irland, även om klimatmålen har hamnat på undantag under den ekonomiska krisen. Irlands energibehov täcks till över 80 procent av importerade fossila bränslen och utsläppen av växthusgaser ökar. Irland är positiv till en fortsatt utvidgning av EU:s medlemskrets. Utrikes- och säkerhetspolitik Förutom EU är FN en grundbult i Irlands utrikespolitik. Irland har genom åren bidragit till åtskilliga av FN:s fredsbevarande operationer, och har i dessa vid flera tillfällen samarbetat med Sverige, bl.a. i Liberia, Mali och Tchad. Redan under andra världskriget och alltsedan sin självständighet har Irland bedrivit en säkerhetspolitik baserad på neutralitet. Man är följaktligen inte medlem i NATO, men deltar i NATO:s Partnerskap för fred (PFF). Irland har också återkommande
ingått i den nordiska snabbinsatsstyrkan, som upprättats inom ramen för EU:s försvars- och säkerhetspolitik. 2015 ingick Irland i Nordic Battle Group, under Sveriges ledning. Irland var under 2012 ordförande (Chairman-in-Office) för Organisationen för Säkerhet och Samarbete i Europa, OSSE, och under 2013 EU-ordförande. Irland var medlem i FN:s råd för mänskliga rättigheter 2013-15. Landet var också ordförande tillsammans med Kenya för framtagandet av de nya universella hållbara utvecklingsmålen för alla världens länder (SDG/Agenda 2030). Landet är kandidat till FN:s säkerhetsråd 2021-22 och till FN:s kvinnokommission 2018-22. Sveriges förbindelser med Irland När Irland blev självständigt år 1949 var Sverige ett av de länder som tidigt upprättade diplomatiska förbindelser med Irland. Vårt samarbete har genom åren varit utmärkt, såväl bilateralt som i internationella fora. Särskilt kan nämnas samverkan inom OSSE, i flera av FN:s fredsbevarande operationer samt vad gäller nedrustningsfrågor inom CD och FN. Samarbetet har ytterligare intensifierats sedan Sverige blev medlem i EU. Bland områden där vi generellt är likasinnade kan nämnas vidareutveckling av den gemensamma marknaden, en digital inre marknad, stärkt konkurrenskraft, frihandelsförhandlingar med länder utanför EU och fortsatt utvidgning. Irland har också ingått i den nordiska snabbinsatsstyrkan (NBG) som upprättats inom ramen för EU:s säkerhetspolitiska samarbete. Irland är ett populärt turistmål, och uppskattningsvis 2500 svenskar är stadigvarande bosatta i Irland. Åtskilliga svenska företag finns representerade i landet, och den svenska-irländska handelskammaren leds f.n. av den svenska honorära generalkonsuln i Dublin. Som en konsekvens av budgetbesparingar stängdes den svenska ambassaden i Dublin sommaren 2010. Sverige har sedan september 2010 en Stockholmsbaserad ambassadör till Irland, som regelbundet besöker Dublin och landet. Vidare finns ett honorärt generalkonsulat i Dublin. Irland har ambassad i Stockholm samt ett konsulat i Göteborg. 7
8