Emma Eklund UNGA BILFÖRARE. En undersökning om olycksfallsstatistik och trafiksäkerhet hos 18 24- åringar

Emma Eklund UNGA BILFÖRARE En undersökning om olycksfallsstatistik och trafiksäkerhet hos 18 24- åringar Företagsekonomi och turism 2013

VASA YRKESHÖGSKOLA Utbildningen för företagsekonomi ABSTRAKT Författare Emma Eklund Lärdomsprovets titel Unga bilförare en undersökning om olycksfallsstatistik och trafiksäkerhet hos 18 24-åringar År 2013 Språk svenska Sidantal 54 + 2 bilagor Handledare Maj-Lis Backman Syftet med detta lärdomsprov är att undersöka olycksfallsstatistiken, trafikbeteendet och trafiksäkerheten bland unga förare. Unga förare hör till den största riskgruppen i trafiken. I lärdomsprovet redogörs för hur olyckor bland unga kan förebyggas och vad som kan göras för att förbättra säkerheten i trafiken. Teoridelen baserar sig främst på körkortslagen. Det beskrivs på vilka sätt det är möjligt att ta körkort. Ämnen som körkortstillstånd, förarutbildning och förarexamen behandlas. Dessutom redogörs för körförbud, eftersom det kan vara en av konsekvenserna av bristfälliga kunskaper i trafiksäkerhet. I lärdomsprovet klargörs också vilka förutsättningar förarutbildningen ger en ung bilförare samt vilket förarutbildningens syfte är. Undersökningens resultat visar att olycksfallsstatistiken bland unga minskar varje år. Det finns dock ännu mycket som kan göras för att trafiksäkerheten skulle förbättras ytterligare och olycksfallen minskas. I sista kapitlet presenteras kort de centrala slutsatser och tolkningar som kan dras av detta lärdomsprov. Ämnesord unga förare, olycksfallsstatistik, trafiksäkerhet, trafikbeteende, förarutbildning

VAASAN AMMATTIKORKEAKOULU UNIVERSITY OF APPLIED SCIENCES Utbildningen för företagsekonomi ABSTRACT Author Emma Eklund Title Young drivers a study of accident statistics and road safety in 18 to 24 year olds Year 2013 Language Swedish Pages 54 + 2 Appendices Name of Supervisor Maj-Lis Backman The purpose of this thesis is to investigate the accident statistics, traffic behavior and road safety among young drivers. Young drivers belong to the highest risk group in traffic. The thesis describes how accidents among young people can be prevented and what can be done to improve traffic safety. The theory part is primarily based on the driver license law. It describes the ways in which it is possible to get a driving license. Topics like driving license s permit, driver education and driving test is treated. Moreover, it describes the driving ban, as it may be one of the consequences of lack of knowledge of road safety. The thesis also clarifies what conditions the driver education provides young drivers, as well as driver's education aims. The survey results show that the accident statistics among the young are declining each year. However, there is still much that can be done that road safety would be improved further and accidents reduced. The last chapter briefly presents the major conclusions and interpretations that can be drawn from this research. Keywords Young Driver, accident statistics, traffic behavior, traffic safety, Driver training

4 INNEHÅLL ABSTRAKT ABSTRACT 1 INLEDNING... 8 1.1 Val av ämne... 8 1.2 Syfte... 9 1.3 Problemområde... 9 1.4 Avgränsning... 9 1.5 Arbetets struktur... 9 2 ATT FÅ KÖRKORT... 11 2.1 Ansökan om körkortstillstånd... 11 2.2 Villkor för körkortstillstånd... 11 2.3 Körrätt... 12 2.4 Villkor och begränsningar... 12 2.5 Medicinska krav... 13 3 FÖRARUTBILDNING... 14 3.1 Förarutbildningens mål... 14 3.2 Förarutbildningens innehåll... 14 3.3 Genomförande av förarutbildningen... 14 3.4 Bilskola och trafiklärartillstånd... 15 3.5 Undervisningstillstånd... 16 3.6 Förarexamen... 17 3.7 Regeringens proposition... 18 4 TRAFIKSÄKERHET... 20 4.1 Tryggt trafiksystem... 20 4.2 Trafikproblem... 21 4.2.1 Ouppmärksamhet... 22 4.2.2 Svåra förhållanden... 23 4.2.3 Trötthet... 23 4.2.4 Rattfylleri... 23 4.2.5 Älgar och andra djur... 24 5 OLYCKSFALLSSTATISTIK... 25

5 5.1 Statistiköversikt... 25 5.2 Olycksfallsstatistik före och efter 80-lappen... 27 6 MEDEL FÖR ATT FÖRBÄTTRA TRAFIKSÄKERHETEN... 29 6.1 Hastighetskontroll... 29 6.2 Begränsningar... 29 6.3 Utbildning och upplysning... 30 6.4 Attitydpåverkan... 31 6.5 Trafikskyddets projekt... 31 6.6 Förnyande av lagstiftningen... 32 7 KÖRFÖRBUD... 34 7.1 Körförbud på grund av flera förseelser... 34 7.2 Villkorligt körförbud... 35 7.3 Övervakad körrätt... 35 7.4 Varning... 35 7.5 Rättsfall... 36 8 DEN EMPIRISKA DELEN... 38 8.1 Val av metod... 38 8.2 Respondenterna... 38 8.3 Respondenternas svar... 39 8.3.1 Polisen... 39 8.3.2 Bilskola... 44 8.3.3 Unga förare... 45 8.4 Analys av resultaten... 47 9 SLUTDISKUSSION... 49 9.1 Reliabilitet och validitet... 50 9.2 Förslag till fortsatt forskning... 51 KÄLLOR... 52 BILAGOR

6 FÖRTECKNING ÖVER FIGURER OCH TABELLER Tabell 1. Döda i vägtrafikolyckor per åldersgrupp 1975-2012 s. 26 Tabell 2. Skadade i vägtrafiken per åldersgrupp 1975-2012 s.27

7 FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR BILAGA 1. Frågor till intervjun med Juha Koistila BILAGA 2. Frågor till e-postintervjun med bilskolor och unga förare

8 1 INLEDNING Unga förare anses vara de farligaste i trafiken. Varje år dör omkring 75 unga i trafikolyckor. Många undersökningar klassificerar 10-17 % av de unga förarna som riskförare. Risken att en ung person skadas eller dör i trafikolyckor är ca tre gånger större om man ser till befolkningsandelen än risken för övriga. Orsaker till allvarliga trafikolyckor där unga förare, speciellt manliga förare, är inblandade är ofta hög hastighet, avkörning, påverkning av alkohol och ingen användning av säkerhetsbälte. Vad beror det här på och vad kunde man göra för att minska på olyckorna bland unga i trafiken? (Österbottens tidning, 17.9.2013, Trafikskyddet, ungdomar mellan 15 och 24) Den nya körkortslagen som trädde i kraft i början av 2013 strävar efter att öka ungas säkerhet i trafiken. I den nya lagen stadgas bland annat om både ett övningsskede och en fördjupande del när man tar körkort. 1.1 Val av ämne Jag gjorde min praktik på tillståndskansliet på polisstationen i Jakobstad under våren 2013 och har fått fortsätta att arbeta där under hösten. I arbetet har jag stor nytta av körkortslagen, därför blev jag intresserad av att skriva mitt lärdomsprov om något som anknyter till körkortslagen. Eftersom det i media på sista tiden har diskuterats om att unga personer, främst unga män, är de farligaste förarna i trafiken, blev jag intresserad av att skriva om unga förare i trafiken. Teoridelen baserar sig främst på körkortslagen och vägtrafiklagen, men jag har även använt mig av böcker, tidningsartiklar i pappersformat och elektroniska utgåvor samt regeringspropositioner. Jag behandlar ämnen som körkortstillstånd, förarutbildning, förarexamen och körförbud. Jag kommer även att undersöka olycksfallsstatistiken. I den empiriska delen har jag valt att göra en kvalitativ undersökning. Jag har valt ut tre respondenter, som alla på något sätt kommer i kontakt med unga förare. Dessa är polis, bilskola och unga förare.

9 1.2 Syfte Syftet med arbetet är att undersöka vad det är som gör att olycksfallsstatistiken är så hög bland unga förare och vad som kan göras för att minska olycksfrekvensen, dvs. för att minska olyckorna bland unga förare i trafiken och samtidigt öka säkerheten. Syftet är även att undersöka vilka förutsättningar förarutbildningen ger en ung förare. 1.3 Problemområde Mitt forskningsproblem är varför olycksfallsstatistiken är så hög bland unga förare och varför säkerheten inte ökar i trafiken. Jag kommer att undersöka varför unga förare anses vara de farligaste i trafiken. Vad är typiskt för ungas körstil och hurudant trafikbeteende har de? Körskickligheten och körstilen spelar en stor roll i de olyckor som sker bland unga. Vad är det som gör att man väljer att ta körkort endera i bilskola eller med privatlärare? Har 80-fartbegränsningen som infördes på 1970-talet, men som togs bort på 1990-talet, påverkat olycksfallsstatistiken och i så fall på vilket sätt? Vilken är den vanligaste orsaken till att det sker så många olyckor bland unga förare? Vad kan man göra för att öka säkerheten i trafiken bland unga förare? 1.4 Avgränsning Jag har valt att avgränsa till unga bilförare i åldern 18-24 år. Jag kommer alltså inte att ta med unga mopedförare eller äldre personer som kör bil. Jag tar heller inte med yrkeschaufförer som kör lastbil, långtradare och buss. 1.5 Arbetets struktur Första kapitlet är inledningen. I inledningen berättar jag vilket ämne jag har valt att skriva om, vilket syfte och problemområde lärdomsprovet har. Andra kapitlet handlar om hur man tar körkort, dvs. vilka villkor som krävs för att man ska få körkortstillstånd, vilka begränsningar det finns och vilka medicinska krav som ställs. Kapitlet behandlar även körrätt.

10 I tredje kapitlet behandlas förarutbildningen. Jag tar upp om förarutbildningens syfte och på vilket sätt förarutbildning kan ges. Förarutbildning kan ges i bilskola, med trafiklärartillstånd eller privat med stöd av undervisningstillstånd. I samma kapitel behandlas förarexamen. Fjärde kapitlet handlar om trafiksäkerhet och om de problem som finns i trafiken. Trafiksäkerhet handlar om att vara rädd om och skydda andras liv och hälsa, samt egendom. En förare ska alltid ta in en trafiksituation och anpassa hastigheten därefter. I femte kapitlet behandlas olycksfallsstatistik. Det redogörs för olycksfallsstatistiken bland unga och för olycksfallsstatistik under de senaste åren. I sjätte kapitlet tas det upp på vilka sätt man kan förbättra säkerheten i trafiken. Trafiksäkerheten kan förbättras bl.a. genom hastighetsbegränsningar, utbildning och upplysning, attitydpåverkan och olika projekt. Följande kapitel behandlar körförbud. Körförbud kan fås t.ex. på grund av upprepade förseelser eller på grund av rattfylleri. Den empiriska undersökningen behandlas i kapitel 8. Den består av intervjuer av polis, bilskolor och unga förare. Avslutningsvis sammanfattar jag undersökningen i en slutdiskussion i sista kapitlet. Kapitlet innehåller också förslag till fortsatt forskning.

11 2 ATT FÅ KÖRKORT 2.1 Ansökan om körkortstillstånd Enligt körkortslagens 3 kap 9 ska ansökan om körkortstillstånd göras hos polisen. Körkortstillstånd får beviljas tidigast ett år innan sökanden uppfyller ålderskravet för körkortskategorin i fråga. Körkortstillstånd för kategori B kan dock beviljas tidigast två år innan ålderskravet är uppfyllt. När ansökan lämnas in ska identiteten bestyrkas. Till ansökan ska bifogas ett hälsointyg för unga, ett fotografi som uppfyller kraven på passfoto, ett namnteckningsprov för körkort och samtycke från vårdnadshavarna om sökanden är under 18 år och ansöker om körkortstillstånd för en körkortskategori där minimiåldern är 15 eller 16 år. Sökanden ska dessutom försäkra att han eller hon inte har något körkort som är beviljat i någon annan medlemsstat eller i någon stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och inte heller har körförbud i någon annan EU- eller EES-stat. (Körkortslagen 386/2011 3 kap. 10 ) 2.2 Villkor för körkortstillstånd Enligt körkortslagens 3 kap 12 krävs det för att man ska beviljas körkortstillstånd att sökanden uppfyller de medicinska kraven för körkortstillstånd, bor i Finland eller har studerat i Finland i minst sex månader, inte betraktas som farlig i trafiken på grund av missbruk av alkohol eller något annat rusningsmedel, inte har körförbud eller temporärt körförbud i Finland eller någon annan EES-stat och även att sökanden uppvisar ett utbildningsintyg om förarexamen inte har behövt avläggas. Vid upprepat missbruk av alkohol finns det möjlighet att få körkortstillstånd, om föraren åläggs att använda alkolås. (Körkortslagen 386/2011 3 kap. 12 ) En ansökan om körkortstillstånd ska avgöras utan onödigt dröjsmål. Det är polisen som avgör om körkortstillstånd beviljas eller inte. Om ett utländskt körkort byts ut utan att ny förarexamen krävs, ska det antecknas på körkortet vem som har bevil-

12 jat det utbytta körkortet. Körkortstillstånd för kategori B gäller i två år och övriga körkortstillstånd i ett år. (Körkortslagen 386/2011 3 kap. 13 ) Körkortstillstånd kan återkallas om personen inte längre uppfyller de villkor som krävs för att bevilja tillstånd. Om personen redan fått intyg över förarexamen eller körkort, ska körförbud ges istället för att återkalla körkortstillståndet. (Körkortslagen 386/2011 3 kap. 15 ) 2.3 Körrätt Körrätten börjar då körkortet ges ut eller då förarexamen har blivit godkänd och man har fått ett intyg över det. Om man har haft körförbud får man körrätten tillbaka när körkortet lämnas tillbaka åt en. (Körkortslagen 386/2011 2 kap. 6 ) En person saknar körrätt om denne har körförbud, inte har förnyat körkortet eller om körrätten har upphört. För att behålla körrätten måste man lämna in de intyg från optiker eller läkare som krävs för körkort. De som har fått körrätt för lastbil eller buss före 19.1.2013, dvs. före den nya lagen trädde i kraft, har körkort som gäller tills de fyller 70 år, men bör alltid uppvisa ett läkarintyg vart femte år från det att de fyllt 50 år. (Trafiksäkerhetsverket, behållande av körrätten) Körkorten i grupp 1 är i kraft i 15 år, men högst tills personen är 70 år. Efter det ska körkortet förnyas vart femte år. Körkortet kan även vara i kraft en kortare tid än 5 år, om det på grund av personens hälsoskäl är nödvändigt. Körkorten i grupp 2 utfärdas för 5 år åt gången, tills personen fyller 70 år. Efter det utfärdas körkortet bara för två år åt gången. (Körkortslagen 386/2011 3 kap. 22 ) En förare har alltid skyldighet att ha med sig körkortet eller intyg över förarexamen och vid behov visa upp det för en polis, tullman eller gränsbevakningsman som gör sin tjänst inom trafikövervakning. (Körkortslagen 386/2011 3 kap. 32 ) 2.4 Villkor och begränsningar Till körkortstillstånd och körkort kan antecknas olika villkor och begränsningar som måste följas. Det kan handla t.ex. om att körrättsinnehavaren ska använda glasögon, linser, hörapparat eller alkolås när han eller hon kör bil eller att det ska

13 finnas automatväxel i fordonet. Det kan också vara fråga om ett villkor att körrättsinnehavaren inom en viss tid ska lämna in ett intyg av en läkare eller specialistläkare till polisen. (Körkortslagen 386/2011 3 kap. 16 ) 2.5 Medicinska krav I samband med förnyandet av körkortslagstiftningen så har hälsokontrollerna utvecklats. Det finns vissa medicinska krav som måste uppfyllas för att man ska få körkortstillstånd för kategorier i grupp 1 eller 2. Körkortskategorier i grupp 1 är t.ex. moped och personbil och körkortskategorier i grupp 2 är t.ex. lastbil och buss. För att få körkortstillstånd för kategorierna i grupp 1 ska synskärpan vara minst 0,5 för båda ögonen tillsammans, endera utan eller med glasögon och sökandes synfält ska uppfylla kraven på körkort. Sökanden får inte heller ha något men eller någon sådan sjukdom som utgör hinder och försämrar förmågan att köra ett fordon. (Körkortslagen 386/2011 3 kap. 17 ) För att få körkortstillstånd för kategorierna i grupp 2 ska sökanden ha en synskärpa på minst 0,8 på ett öga och minst 0,1 på det andra ögat och synfältet på båda ögonen ska uppfylla de krav som krävs för körkort. Sökanden ska även åtminstone på ett öra kunna uppfatta normal konversationsstämma på fyra meters avstånd. På samma sätt som för kategori 1 så får sökanden inte ha något men eller någon sjukdom som inverkar väsentligt på förmågan att köra ett fordon i kategori 2. Kontrollen av att de medicinska kraven uppfylls sker när man ansöker om körkortstillstånd men även vid förnyande av körkort. (Körkortslagen 386/2011 3 kap. 18 ; Jääskeläinen 2012, 341)

14 3 FÖRARUTBILDNING Enligt körkortslagens 4 kap 34 krävs det tillstånd att driva bilskola eller undervisningstillstånd för att få ge förarutbildning för körkort. Den som tar körkort har alltså två alternativ att välja mellan antingen att ta körkort i bilskola eller via privatundervisning genom undervisningstillstånd. 3.1 Förarutbildningens mål Målet för förarutbildningen är att eleverna ska utvecklas till ansvarsfulla förare och att i detta syfte ge dem grundläggande färdigheter i att köra fordon säkert i trafiken. Syftet är att de som förare ska känna sitt ansvar även för andra trafikanters säkerhet och för miljökraven och att de anpassar sin körstil därefter. (Körkortslagen 386/2011 4 kap 35 1 mom.) 3.2 Förarutbildningens innehåll I förarutbildningen ska eleverna få utbildning om trafiksystemet, sociala aspekter på och samspelet i trafiken, trafikens påverkan på miljön, faktorer som påverkar förarens körförmåga och säkerheten för olika kategorier av trafikanter. Det ges också utbildning i hur fordon används, manövreras och körs rätt, säkert, ekonomiskt, ekologiskt och flexibelt med hänsyn till deras särskilda egenskaper. Till förarutbildningen hör även utbildning om trafikreglerna i varierande trafiksituationer och trafikmiljöer och hur farliga trafiksituationer kan upptäckas och undvikas och hur man ska köra under svåra förhållanden. (Körkortslagen 386/2011 4 kap 36 ) 3.3 Genomförande av förarutbildningen Enligt körkortslagen 4 kap 37 består förarutbildningen av såväl teoriutbildning som körundervisning. Det är Trafiksäkerhetsverket som fastslår läroplanen. I förarutbildningen för kategori B ingår dels grundläggande utbildning, dels en övningsdel och fördjupningsdel. I övningsdelen ingår studier på egen hand och övningskörningar samt återkoppling i bilskolan. I fördjupningsdelen ska eleverna få bygga vidare på de kunskaper och färdigheter som de har fått i den grundläggande

15 utbildningen och övningsdelen. Dessutom ska de bli bättre på att upptäcka och undvika farliga trafiksituationer, köra under svåra förhållanden och ta hänsyn till miljöeffekterna. Enligt Statsrådets förordning om ändring av statsrådets förordning om körkort ska fördjupningsdelen innehålla 4 lektioner teoriutbildning och 4 lektioner körundervisning. (Statsrådets förordning om körkort, Trafiksäkerhetsverket) Efter att man har fått det kortvariga körkortet ska övningsskedet och det fördjupande skedet avläggas inom två år. Eleven kan börja med övningsskedet direkt efter att hon har fått den kortvariga körrätten. Det fördjupande skedet kan påbörjas tidigast tre månader efter övningsskedet. Ett intyg över att eleven har avlagt övningsskedet och det fördjupande skedet ska inlämnas till polisen för att man ska få det egentliga körkortet. Det egentliga körkortet får eleven tidigast ett år efter förarexamen. För att erhålla det egentliga körkortet ska man inte ha fått några trafikförseelser under tiden man har haft det kortvariga körkortet. (Trafiksäkerhetsverket, körkortstillstånd) 3.4 Bilskola och trafiklärartillstånd Enligt körkortslagen 8 kap 77 krävs det tillstånd för att upprätthålla en bilskola. En sökande ska beviljas tillstånd att driva en bilskola om denne har ekonomiska och andra förutsättningar att upprätthålla verksamheten, inte är försatt i konkurs, är myndig och inte har begränsad handlingsbehörighet, har en utbildningsansvarig föreståndare och undervisningspersonal som uppfyller de krav som ställs och att sökanden har tillgång till de undervisningslokaler, undervisningsmaterial och undervisningsredskap som behövs. (Körkortslagen 386/2011 8 kap. 77 ) En bilskola bör ha en utbildningsansvarig föreståndare som leder och utvecklar utbildningen. Föreståndaren ansvarar för innehållet i undervisningen och för att utbildningen ges på det sätt som bestämmelser och tillståndsvillkor förutsätter. (Körkortslagen 386/2011 8 kap 78 )

16 3.5 Undervisningstillstånd Enligt körkortslagen 4 kap 39 krävs det för att få ge undervisning för körkort för kategori B att sökanden har fyllt 25 år, har haft körkort för kategori B i minst tre år, har avlagt provet som krävs för att få ge undervisning eller har trafiklärartillstånd och till sina personliga egenskaper är lämplig för utbildningsuppdrag. Övningsfordonet ska ha de manöverorgan som läraren behöver och det ska ha godkänts som övningsfordon vid ändringsbesiktning. (Körkortslagen 386/2011 4 kap. 39 ) Sökanden behöver inte avlägga teoriprovet, om han eller hon har avlagt provet med godkänt resultat högst tre år tidigare. Det är Trafiksäkerhetsverket som föreskriver hur provet ska göras och vad det innehåller. (Körkortslagen 386/2011 4 kap 39 ) Sökanden är inte lämplig att ge utbildning om han eller hon t.ex. har haft körförbud på grund av rattfylleri eller grovt äventyrande av trafiksäkerheten eller är allvarligt likgiltig för trafiksäkerheten. Man är inte heller lämplig att ge undervisning om man under det senaste året har gjort sig skyldig till sådant som förutsätter att man får körförbud eller om man utifrån uppgifterna i straffregistret eller något annat av polisens register med sitt beteende visar sig vara olämplig att ge undervisning. (Körkortslagen 386/2011 4 kap 39 ) För att undervisningstillstånd för övningsdelen och fördjupningsdelen ska kunna beviljas ska sökanden ha trafiklärartillstånd. Undervisningstillstånd beviljas av polisen. Tillståndet innebär att innehavaren får ge den utbildning som är stadgad om förarutbildning. En sökande kan ha högst två giltiga undervisningstillstånd samtidigt. Undervisningstillstånd får beviljas för högst nio månader och tidigast sex månader innan eleven uppnår minimiåldern för körkort i den kategori som undervisningen ska ske i. Nytt tillstånd för att förlänga giltighetstiden för ett redan beviljat tillstånd får inte beviljas utan giltig orsak. I undervisningstillståndet ska det komma fram vilket fordon som används i undervisningen. (Körkortslagen 386/2011 4 kap 42 )

17 3.6 Förarexamen Syftet med förarexamen är att examinanden visar att hon behärskar det som undervisningen i förarutbildningen har handlat om, bl.a. att kunna köra tryggt och säkert och kunna förutse och undvika farliga trafiksituationer. (Körkortslagen 386/2011 5 kap. 36 och 52 ) Till förarexamen hör ett teoriprov och ett körprov. För att få delta i körprovet måste först teoriprovet vara avklarat. Det är statsrådet som genom en förordning ger noggrannare bestämmelser om vilka krav som ställs på förarexamen. Trafiksäkerhetsverket ger närmare bestämmelser om teoriprov, körprov, manöverprov och prov på körförmåga. (Körkortslagen 386/2011 5 kap. 53 ) För att få avlägga förarexamen ska deltagaren ha körkortstillstånd och inte vara i körförbud eller temporärt körförbud. Han eller hon ska även uppfylla ålderskravet för körkortskategorin i fråga. Om personen har ålagts av polisen att avlägga nytt körprov så krävs inget körkortstillstånd och körförbud är heller inget hinder. (Körkortslagen 386/2011 5 kap. 54 ) När man har avlagt förarexamen med godkänt resultat ska man få ett intyg. Intyget innebär att man får köra i Finland i en månad i den körkortskategori som framkommer från intyget. Under den månaden tillverkas körkortet som föraren sedan får hem per post. Om förarexamen underkänns måste förarexamensmottagaren informera om varför examinanden har blivit underkänd och utreda om det behövs kompletterande undervisning. Den kompletterande undervisningen ska vara gjord innan examinanden på nytt kan delta i körprovet. (Körkortslagen 386/2011 5 kap. 55 ) Polisen kan meddela att en förare ska delta i förarexamen på nytt om det finns orsak att misstänka att personen inte längre har kvar körskickligheten. (Körkortslagen 386/2011 5 kap. 56 )

18 3.7 Regeringens proposition Trots att den nya lagen trädde i kraft så sent om i januari 2013 så har det redan nu hittats brister i den. Bland annat körkort med undervisningstillstånd har kritiserats för att vara för dyrt, så att det inte är ett konkurrenskraftigt alternativ till bilskolorna. Regeringen föreslår att undervisning privat för bilkörkort kan ges utan gemensam undervisning i bilskolan. Det samma skulle gälla undervisning för moped och motorcykel. (Österbottens tidning, 9.11.2013) För att kvaliteten på förarutbildningen ska tryggas föreslår regeringen att provet som lärare med undervisningstillstånd ska göra ska breddas. Syftet är att trafiksäkerheten ska tas fram i provet ännu mera. Privatundervisningen kommer att begränsas så det endast är möjligt att en person beviljas högst sex undervisningstillstånd på tre år. (Österbottens tidning, 9.11.2013) Bilskolelärarna tycker inte om det nya förslaget som Kommunikationsministeriet kommer med. När den nya lagen trädde i kraft i januari var de tvungna att investera mycket för att kunna uppfylla de krav som ställdes. Om allt ändrar nu så är det bortkastat för dem. Ordföranden i Karleby-Jakobstadsnejdens bilskoleförening, är kritisk till förslaget. Han tror att det som kommer att lämna åt bilskolorna är övningsskedet och det fördjupande skedet. Den som är 25 år gammal kan få undervisningstillstånd, det är bara att klara teoriprovet. Enligt det nya förslaget skulle man inte ens behöva ändringsbesikta bilen och inte heller lägga in tilläggspedaler. (Österbottens tidning, 9.11.2013) Eija Maunu, regeringsråd på Kommunikationsministeriet motiverar reformen med att alla inte har möjlighet till bilskoleundervisning. Med reformen vill man jämställa de som tar körkort. Det ska vara möjligt för dem som bor på en ort där det inte finns någon bilskola att ta körkort. För att få ge undervisning ska personen vara minst 25 år gammal och ha haft körkort för fordonskategorin i fråga i minst tre år. Det nya förslaget finns nu hos riksdagens trafikutskott och Maunu räknar med att de nya bestämmelserna kan träda i kraft redan vid årsskiftet. (Österbottens tidning, 9.11.2013)

19 I artikeln i Österbottens tidning skrevs om en förälder som har lärt sin dotter att ta mopedkörkort. Hon tror att en person som lär privat med undervisningstillstånd kan anpassa undervisningen efter elevens behov. Privatläraren vet t.ex. vilka elevens starka och svaga sidor är och har på det sättet lättare att anpassa undervisningen efter det. (Österbottens tidning, 9.11.2013) Kommunikationsministeriet funderar just nu på nya sätt att ta körkort. Det som bl.a. diskuteras är ett examensbaserat körkort som tillåts enligt EU-direktivet. Det innebär att utbildningen ges så att man kan bygga på körkortet. T.ex. om man har mopedkörkort från tidigare, kan det räcka med färre lektioner när man tar bilkörkort. Det enda som är obligatoriskt i utbildningen är teoriprovet och uppkörningen. Det examensbaserade körkortet skulle minska på kostnaderna, speciellt för de som har körrätt i någon lägre fordonsklass. (Österbottens tidning, 9.11.2013)

20 4 TRAFIKSÄKERHET 4.1 Tryggt trafiksystem Enligt vägtrafiklagen 1 kap. 3 ska en vägtrafikant följa trafikreglerna samt vara försiktig och undvika faror. En vägtrafikant får inte heller hindra eller störa trafiken i onödan. Tecken eller anvisningar som ges av polisman eller av någon annan person som reglerar trafiken, bör alltid följas. (Vägtrafiklagen 267./1981 1 kap. 4 ) Trafikens huvudmening är att kunna transportera människor och saker från ett ställe till ett annat. Det strävar man efter att göra så tryggt, säkert och snabbt som möjligt. Till trafikens positiva värden hör snabbhet, effektivitet, komfort och flyt. Samhället behöver ett trafiksystem som fungerar för att människor ska kunna röra sig från plats till plats. (Tuori 2002, 14 15) Trafiksäkerhet handlar om att vara rädd om och skydda andras liv och hälsa, samt egendom. En förare ska alltid ta in en trafiksituation och anpassa hastigheten därefter. Man bör beakta vägens skick, vädret, föret, sikten och trafikförhållandena. Föraren ska kunna behärska fordonet och kunna förutse situationer som kan uppstå. Andra vägtrafikanter ska inte behöva lida av t.ex. smuts- eller grusstänk, utan föraren ska kunna anpassa sin hastighet efter väglaget. (Vägtrafiklagen 267./1981 2 kap. 23 ; Tuori 2002, 13) För att vi ska ha ett tryggt trafiksystem måste vi vara förutseende i trafiken. Det handlar om att förutse situationer, känna igen risker och på så sätt kunna ändra sitt handlande. Eftersom vi rör oss i trafiken tillsammans med andra, så måste vi också tänka på våra medtrafikanter. Är vi förutseende i trafiken, så är det också lättare för andra att vara det. För att kunna vara förutseende i trafiken är det bra att på förhand planera hur man ska köra för att undvika stress. (Trafikskyddet, förutseende körning) Vi måste ha spelrum i trafiken. Det viktigaste är att tänka på hastigheten. Har vi lägre hastighet så har vi även större spelrum. Hastigheten ska anpassas bl.a. enligt vägens skick, vädret, föret, sikten samt trafikförhållandena. När man sänker has-

21 tigheten blir stoppsträckan och stopptiden kortare, man hinner iaktta situationen bättre, det är lättare att kontrollera fordonet och om en krock skulle ske så blir följderna lindrigare. (Trafikskyddet, körhastighet) 4.2 Trafikproblem Trots utvecklingen inom trafiksäkerheten minskar inte antalet omkomna och skadade unga i åldern 15-24 år. Trafik-och kommunikationsministeriet har haft en arbetsgrupp som har försökt utreda på vilket sätt man kan påverka de ungas trafiksäkerhet, bedöma eventuella förarrelaterade begränsningar för nya förare och effektivera påföljderna vid de unga förarnas trafikförseelser. Publikationen kom ut år 2010. Arbetsgruppens mål är att utreda hur man kan förbättra trafiksäkerheten bland unga. Olycksfallsrisken bland unga är fortsättningsvis märkbart högre än bland övriga förare. Var fjärde som dör i trafiken och var tredje som skadas är en ung person. De ungas dödsrisk är närmare tre gånger högre än den övriga befolkningens. Under 2000-talet har inga större förändringar skett bland ungas trafiksäkerhet. (Trafikministeriets publikation 20/2010) Bland de olyckor där alkohol är inblandat sker de flesta olyckorna även bland unga. Orsakerna till de allvarligaste olyckorna bland unga är en för hög hastighet, avkörningar, användning av alkohol och att säkerhetsbältet inte används. Olyckorna sker ofta på sommarveckosluten. Det är vanligare att unga män är inblandade i olyckor än unga kvinnor. Unga män som har kompisar i bilen kan känna att de vill tävla eller visa upp sina kunskaper, vilket lätt leder till att en olycka sker. Unga borde från början få ett ansvarsfullt och förutseende körsätt. Det är dock på grund av körerfarenheten som inte är så stor i början som riskerna i trafiken ökar. När körerfarenheten ökar så minskar även olycksrisken. (Trafikskyddet, rattfylleri) I de olyckor där unga män i åldern 18-24 år har varit inblandade och där döden har varit ett faktum så har hastigheten varit minst 10 km/h för hög i 70 % av fallen. I 44 % av fallen så har föraren varit berusad och i 60 % av fallen har föraren