1(40) Vård, omsorg och IFO Antagen av KS 2014.497.776 215 Riktlinjer för handläggning av ärenden- och verkställighet, enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387)
2 Innehåll Inledning... 5 Riktlinjer handläggning... 5 Lagens mål- att leva som andra... 5 Kvalitetsnivå- goda levnadsvillkor... 5 Personkrets... 5 Stora funktionshinder... 6 Varaktiga funktionshinder... 6 Betydande svårigheter... 6 Omfattande behov av stöd eller service... 6 Ansvarsfördelning mellan bosättningskommun och vistelsekommun... 7 Starkast anknytning... 7 Vistelsekommunens ansvar... 7 Akuta situationer... 8 Särskilda skäl krävs... 8 Utökad möjlighet till förhandsbesked... 8 Skyldighet för vistelsekommun att i vissa fall bistå bosättningskommunen... 8 Bistå med utredning och beslut... 9 Ersättning mellan kommuner... 9 Särskild avgift för dröjsmål med verkställighet... 9 Vård- och förhandsbesked... 9 Personkretsbedömning av små barn... 10 Personer med missbruksproblem... 10 Personer med psykisk störning... 10 Personer över 65 år... 10 KOMMUNICERING... 11 BESLUT... 11 ÖVERKLAGAN... 13 OMPRÖVNING... 15 RÅDGIVNING OCH ANNAT PERSONLIGT STÖD... 15 PERSONLIG ASSISTANS... 15 LEDSAGARSERVICE... 18 KONTAKTPERSON... 19 AVLÖSARSERVICE I HEMMET... 19 KORTTIDSVISTELSE UTANFÖR DET EGNA HEMMET... 20 KORTTIDSTILLSYN... 20 BOENDE I FAMILJEHEM ELLER BOSTAD MED SÄRSKILD SERVICE FÖR BARN OCH UNGDOMAR SOM BEHÖVER BO UTANFÖR FÖRÄLDRAHEMMET... 20
3 BOSTAD MED SÄRSKILD SERVICE FÖR VUXNA... 21 DAGLIG VERKSAMHET... 21 INDIVIDUELL PLAN... 22 GOD MAN/FÖRVALTARE... 23 TANDVÅRD... 23 Riktlinjer vid verkställande av insatserna ledsagarservice, kontaktperson, avlösarservice samt stödfamilj enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade ()... 25 Inledning... 25 Principer som skall ligga till grund för alla insatser inom lagens verksamhetsområde:... 25 Medbestämmande och inflytande... 25 Tillgänglighet... 25 Delaktighet... 25 Kontinuitet och helhetssyn... 26 Rekrytering... 26 Dokumentation... 26 Sekretess... 27 Användning av tolk... 27 Verkställighet... 27 Omvårdnad... 28 Uppföljning... 28 Avslut av uppdrag... 28 Barnperspektivet... 29 Anmälningsskyldighet enligt 24 a, Lex Sarah... 29 Ledsagarservice enligt 9 p 3... 29 Ledsagning i närmiljön och vid resor... 30 Rekrytering av ledsagare vid kontinuerligt uppdrag... 30 Rekrytering av ledsagare vid tillfälliga uppdrag... 30 Arvode vid uppdrag... 31 Ersättning av omkostnader i närmiljön... 31 Måltider... 31 Inträden... 32 Ersättning av omkostnader vid tillfällig ledsagning och/eller resa... 32 Kontaktperson enligt 9 p 4... 32 Utgångspunkter för ersättningsnivåer... 33 Korttidsvistelse utanför det egna hemmet i form av lägervistelse... 35 SOCIAL DOKUMENTATION... 35 Förändring av behov... 36 Den enskildes behov av att hantera sin ekonomi... 36 SAMVERKAN... 37
4 MÅL OCH KVALITETSKRAV... 37 Kvalitetskrav... 37 Checklista vid rekrytering av person till uppdrag enligt... 40
5 Inledning Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade började gälla från och med den 1 januari 1994 och ersatte den tidigare omsorgslagen. I och med den nya lagen fick kommunerna ett tydligare och större ansvar. verksamheten har sedan dess varit organiserad på olika sätt i Bengtsfors kommun. Kommunen är skyldig enligt lag att informera om lagen, dess intentioner, rätten till insats och innehållet i insatserna. Syftet med denna dokumentation är att ta fram beskrivningar och förtydliga uppdraget samt skapa samsyn. Beskrivningen innehåller en presentation av insatserna och hur dessa ska bedömas och utföras så att en jämn kvalitet säkerställs. Riktlinjer handläggning Lagens mål- att leva som andra Det övergripande målet är att den enskilde ska kunna leva som andra, trots sitt funktionshinder. Jämlika livsvillkor innebär att jämförelsen måste göras med villkor som gäller jämnåriga som inte har funktionshinder. Den enskilde skall kunna skapa sig ett värdigt liv, så likt andra människors liv som möjligt och i gemenskap med andra. Kvalitetsnivå- goda levnadsvillkor Den enskilde skall genom de särskilda insatserna enligt tillförsäkras goda levnadsvillkor (7 ) och verksamheten skall vara av god kvalitet (6 ). Goda levnadsvillkor kan ses som ett övergripande begrepp som anger kvalitet och nivå på de särskilda insatserna. Personkrets 1. I punkt ett ingår, om det är styrkt, att en person har utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd tillhör personen personkrets 1 i. För diagnosen utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd krävs ofta en utförlig utredning av legitimerad psykolog och/eller specialistläkare Med begreppet utvecklingsstörning avses en intellektuell funktionsnedsättning. Den sammanhänger med en under individens utvecklingsperiod inträffad brist eller skada som är så betydande att personen behöver stöd och hjälp i sin livsföring genom olika insatser. 1. I punkt 2 ingår personer som har fått ett begåvningsmässigt funktionshinder efter en hjärnskada i vuxen ålder. Hjärnskadan skall ha orsakat ett betydande och bestående begåvningsmässigt funktionsnedsättning. Hjärnskadan kan exempelvis ha uppstått genom yttre våld, sjukdom eller olycksfall. Personer med psykiska sjukdomstillstånd som medför begåvningshandikapp som exempelvis sjukdomar som är en följd av missbruk eller demens kan endast omfattas av lagen om de uppfyller kriterierna i tredje punkten. 2. I punkt 3 ingår personer med varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder, som är så stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och har därmed ett omfattande behov av
6 stöd och service. För att tillhöra tredje punkten måste samtliga kriterier vara uppfyllda. Att en person tidigare har bedömts tillhöra personkrets och blivit beviljad insats enligt innebär inte att den enskilde med automatik alltid tillhör personkretsen, då den enskildes behov av stöd och service kan minska. Vilket kan leda till att den enskilde inte har sådana svårigheter i den dagliga livsföringen som krävs för att den enskilde ska omfattas av personkrets enligt 1. Domar som berör personkretstillhörighet: 2008-11-07 mål nr.3034-08. 2004-12-20 mål nr.2802-03. Stora funktionshinder I specialmotiveringen till anges funktionshinder vara den begränsning eller det hinder som gör att en människa till följd av skada eller sjukdom inte kan utföra en aktivitet på det sätt eller inom de gränser som kan anses normalt. Funktionshindret skall vara stort på så sätt att det inkräktar på viktiga livsområden som t ex i hemmet, på arbetet, eller under fritiden samt förmågan att ta till sig information, att kommunicera, strukturera, organisera och förstå den egna vardagen eller förstå sin ekonomi. Exempel på funktionshinder som gör att en enskild omfattas av personkrets 3 kan vara t ex uttalade förlamningar, svårartade och invalidiserande effekter av t ex. diabetes eller hjärt- och lungsjukdomar, grava syn- och hörselskador och olika former av psykiska funktionshinder. Varaktiga funktionshinder Funktionshindren skall vara varaktiga, d v s inte vara av tillfällig eller mer övergående karaktär. Det kan vara svårt att avgöra hur ett funktionshinder kan komma att utvecklas både pga. funktionshindrets karaktär men även pga. att den beviljade insatsen kan påverka behovets varaktighet och omfattning. Funktionshindret skall betraktas som varaktigt. Betydande svårigheter I specialmotiveringen till anges betydande svårigheter i den dagliga livsföringen kunna vara att inte klara vardagsrutiner som toalettbestyr och hygien, påklädning, mathållning, kommunikation (t ex direkt samtal med andra och telefonering), förflyttning inom- eller utomhus, sysselsättning och nödvändig träning och/eller behandling. Det kan också handla om att kunna göra sig förstådd eller förstå sin ekonomi. Omfattande behov av stöd eller service Detta kan vara behov av hjälp med toalettbesök, påklädning, matlagning, skrivning och läsning, kommunikation, förflyttning, sysselsättning och rekreation. Med omfattande menas att den enskilde i allmänhet har ett dagligt behov av långvarigt eller upprepat stöd i olika situationer och miljöer. Ibland
7 kan det dock behövas återkommande insatser av så speciell art att de trots mindre tidsåtgång är att betrakta som omfattande. En enskilds behov av stöd och service skall ske utifrån en sammanvägning av medicinska, sociala och psykologiska faktorer. För människor med flera funktionshinder måste den samlade effekten bedömas. Små men flera funktionshinder kan sammantaget förorsaka betydande svårigheter. Ansvarsfördelning mellan bosättningskommun och vistelsekommun. Bosättningskommunen ska även ansvara för det stöd och den service enligt som den enskilde kan behöva under en tillfällig vistelse i en annan kommun (om det inte handlar om ett akut behov av stöd). Det gäller oavsett hur lång vistelsen är. Bosättningskommunens ansvar gäller t.ex. i samband med en längre tids studier eller arbete på annan ort, men även med tillfällig vistelse under sommaren, en kurs på annan ort eller ett teaterbesök med behov av ledsagning. Med bosättningskommun avses enligt 2 a kap. 3 SoL den kommun där den enskilde är stadigvarande bosatt i är i de allra flesta fall också den kommun där han eller hon är folkbokförd enligt folkbogföringsreglerna (12 folkbokföringslagen 1999:481). I de allra flesta fall är vistelsekommunen och bosättningskommunen en och samma kommun. I vissa fall kan en enskild ha starkare anknytning till en annan kommun än där han eller hon är stadigvarande bosatt, det kan t.ex. gälla personer som flyttar ofta eller när uppgifterna i folkbokföringen av andra skäl inte är uppdaterad. För dessa personer ska bosättningskommunen anses vara den kommun till vilken den enskilde har starkast anknytning (2 a kap. 3 2 SoL). Om den enskilde saknar stadigvarande bostad ska den kommun till vilken han eller hon har sin starkaste anknytning anses vara bosättningskommun (2 a kap. 3 3 SoL). Det kan t.ex. gälla personer som är hemlösa eller som flyttar mellan tillfälliga boenden. De ska anses bosatta i den kommun till vilken de har starkast anknytning även om de inte är folkbokförda i den kommunen. Starkast anknytning Bosättningskommunen ska vara den kommun till vilken den enskilde har starkast anknytning. Vid bedömningen av vilken kommun som är bosättningskommun bör det vara av betydelse var den enskilde har sitt sociala nätverk och vilken uppfattning den enskilde själv har om till vilken kommun han eller hon har sin starkaste anknytning. Vistelsekommunens ansvar Ett undantag från bosättningskommunens ansvar är när någon vistas i en kommun och behöver ett omedelbart stöd. Det är då vistelsekommunen som sak ansvarar för det stöd enligt som kan behövas i den akuta situationen (16 fjärde stycket ). Vistelsekommunen har, enligt 2 kap. 2 SoL, även ansvar för stöd och hjälp enligt SoL som kan behövas i en akut situation. Ansvar för den kommun som beslutat om boende i annan kommun. Ytterligare ett undantag från huvudregeln om bosättningskommunens ansvar för insatser enligt regleras i 16. Undantaget gäller dem 9 8 eller
8 för vuxna enligt 9 utom för insatsen rådgivning och annat personligt stöd enligt 9 1 som landstinget ansvarar för. I det fall en person är bosatt i en kommun till följd av en annan kommuns beslut om boende, ska den kommun som beslutat om boendet behålla ansvaret för -insatser. Detta sammanhållna ansvar inkluderar även insatser som blir aktuells först sedan den enskilde flyttat till den nya bosättningskommunen. Detta innebär att den nya bosättningskommunen inte ska pröva en ansökan om insatser från den enskilde utan ska hänvisa honom eller henne till den kommun som fattat beslut om boendet. Akuta situationer Med akuta situationer avses sådana situationer som uppstår oväntat och oförutsett. Även andra fall kan förekomma då en enskild inte kan invänta insatser från en annan kommun. Det ankommer då på vistelsekommunen att tillhandhålla de insatser som den akuta situationen kräver. Vistelsekommunens ansvar i den akuta situationen omfattar utredning, beslut, verkställighet och kostnader för de insatser som omedelbart behövs. Särskilda skäl krävs Ett beslut om boende i en annan kommun får, liksom tidigare, bara fattas om det finns särskilda skäl enligt 16 c särskilda skäl kan t.ex. råda för att underlätta för personer som har en ovanlig diagnos eller komplicerade funktionsnedsättningar att få tillgång till anpassade boendelösningar. Målet bör vara att den enskilde efter en kortare eller längre tid ska flytta hem. Den kommun som verkställt ett beslut om boende i annan kommun får ett sammantaget ansvar för -insatser. Utökad möjlighet till förhandsbesked För att inte inskränka den enskildes rätt att själv bestämma var han eller hon vill bosätta sig permanent infördes i 16 tredje stycket en utökad möjlighet till förhandsbesked. En enskilds som redan är bosatt i en kommun kan ansöka om förhandsbesked i denna kommun under förutsättning att det är en annan kommun som har det ursprungliga ansvaret för de -insatser som redan är beviljade. Kommunen har kvar ansvaret till dessa att den nya bosättningskommunen, efter att ha meddelat förhandsbesked, börjar verkställa insatser för den enskilde. Det räcker inte med att en ansökan om förhandsbesked har prövats utan den enskilde måste även ha möjlighet att välja om han eller hon vill utnyttja de erbjudna insatserna. Skyldighet för vistelsekommun att i vissa fall bistå bosättningskommunen Vistelsekommunen är i vissa fall skyldig att på begäran av bosättningskommunen bistå med utredning och ansvara för att verkställa ett beslut (16 a ) Det gäller när en person under en kortare tid (upp till sex månader) vistas i en annan kommun och har behov av stöd och service. Vistelsen ska vara föranledd den enskildes önskemål och ske på hans eller hennes initiativ. Tillfälliga vistelser kan vara längre än sex månader men i sådana fall har inte
9 vistelsekommunen någon skyldighet att bistå med utredning och verkställighet. Det är då bosättningskommunen som ansvarar för detta. Bistå med utredning och beslut Vistelsekommunen ska på begäran bistå med en utredning som bosättningskommunen behöver för att kunna besluta i ärendet. Den enskilde kan eventuellt behöva helt eller delvis andra insatser i vistelsekommunen. Vistelsekommunen ska också verkställa ett beslut om bosättningskommunen begär det. Vistelsekommunen kan välja att själv utföra insatsen eller genom avtal enligt 17 låta någon annan utföra den. Vistelsekommunen svarar för kvaliteten i insatsen. Ersättning mellan kommuner Bosättningskommunen ska ersätta vistelsekommunen för kostnader för att verkställa ett beslut som bosättningskommunen fattat (16 b ). Sådan ersättningsnivå ska betalas enligt bosättningskommunens ersättningsnivå för motsvarande insats. Särskild avgift för dröjsmål med verkställighet När bosättningskommunen begärt att vistelsekommunen ska verkställa ett beslut ska vistelsekommunen ansvarar för särskild avgift enligt 28 a om sådan blir aktuell. Vård- och förhandsbesked 16 En kommuns ansvar enligt denna lag gäller gentemot dem som är bosatta i kommunen. Ansvaret för insatser enligt 9 2-10 omfattar dock inte dem som är bosatta i kommunen genom beslut av en annan kommun i fall som avses i 16 c eller 16 d. Om en person som anges i 1 tänker bosätta sig i en kommun, ska kommunen på ansökan meddela förhandsbesked om rätten till insatser enligt 9. Vid prövning av en ansökan om förhandsbesked ska bestämmelserna i denna lag gälla. Kommunen ska utan dröjsmål planera och förbereda insatser som förhandsbeskedet ger den enskilde rätt till om han eller hon bosätter sig i kommunen. Förhandsbeskedet gäller under sex månader räknat från den dag då insatserna blir tillgängliga för den enskilde. Förhandsbesked enligt andra stycket ska också meddelas på ansökan av en person som redan är bosatt i kommunen, om en annan kommun enligt 16 c eller 16 d har ansvaret enligt denna lag, och om ansökan avser 1. Insats enligt 9 8 eller 9, eller 2. Andra insatser enligt 9 och den enskilde ordnar eget boende. Om behovet av insatser enligt denna lag uppkommer under en tillfällig vistelse i en kommun ska kommunen ansvara för det stöd och den hjälp som behövs i akuta situationer. I frågan om regionens förpliktelser gäller vad som sägs i denna paragraf om kommunen i stället Regionen.
10 Personkretsbedömning av små barn Vid personkretsbedömning av små barn kan det vara svårt att avgöra om funktionshindret kan komma att förorsaka betydande svårigheter i den dagliga livsföringen eftersom alla små barn har mer eller mindre svårigheter med att gå, äta själv, tala o s v. En bedömning ska då göras om barnet med stigande ålder kan antas komma att få onormalt stora svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service. Om det inte går att bedöma om barnet kommer omfattas av personkretsen i framtiden uppfylls inte kraven på varaktighet i funktionshindret. Vårdnadshavaren skall dock informeras om att en ny ansökan om insatser enligt kan göras längre fram. Om barnet har t ex allvarligt ryggmärgsbråck eller en grav CP skada kan man dock anta att barnet kommer få betydande svårigheter även på längre sikt och det finns därmed ingen anledning att inte bedöma personkretstillhörigheten. Personer med missbruksproblem Personer som till följd av missbruksproblem får ett stort och varaktigt funktionshinder som förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och som därmed har ett omfattande behov av stöd eller service kan omfattas av. Hjälp för att komma till rätta med missbruksproblematiken ges dock inte inom ramen för utan hänvisas till handläggare för missbruk/beroende inom Bengtsfors kommuns socialtjänst. Personer med psykisk störning Personer vars psykiska störning är stor och varaktig och att den därmed förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen vilket medför ett omfattande stödbehov omfattas av personkrets 3. Personer över 65 år Personer över 65 år vars funktionshinder uppenbart inte beror på normalt åldrande kan omfattas av. Även när åldrandet förstärker ett funktionshinder kan den enskilde omfattas av. Undantaget är insatsen personlig assistans som inte kan beviljas personer som ansöker efter 65- årsdagen. Riktlinjer: Det är endast den begärda insatsen som kan utredas. -handläggaren ska utreda om den enskilde har behov av insatsen. -handläggaren ska bedöma om den enskilde tillhör personkrets enligt. Personkrets enligt 1 punkt 1 och 2 skall alltid intygas med psykolog och/eller läkarutlåtande, där diagnosen uttryckligen överensstämmer med begreppen i lagtexten. Personkrets enligt 1 punkt 3 ska handläggaren begära in intyg på diagnos där varaktigheten tydligt skall framgå, för att kunna göra en bedömning om den enskilde till hör personkrets. Det kan även
11 behövas kompletterande intyg från exempelvis psykolog, sjukgymnast och/eller arbetsterapeut. -handläggaren ska ha den enskildes medgivande för att kunna inhämta intyg och underlag från olika myndigheter för att på ett rättssäkert sätt kunna utreda om den enskilde tillhör personkrets. Handläggningstiden bör inte överskrida fyra månader. KOMMUNICERING FL 17 Ett ärende får inte avgöras utan att den som är sökande, klagande eller annan part har underrättats om en uppgift som har tillförts ärendet genom någon annan än honom själv och han har fått tillfälle att yttra sig över den, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild. Myndigheten får dock avgöra ärendet utan så har skett om avgörandet inte går part emot, om uppgiften saknar betydelse eller om åtgärderna av någon annan anledning är uppenbart obehövligt. om det kan befaras att den annars skulle bli avsevärt svårare att genomföra beslutet i ärendet eller om avgörandet inte kan vänta. Myndigheten bestämmer hur underrättelsen ska ske, muntligt, genom vanligt brev, genom delgivning eller på annat sätt. Riktlinjer: Ärendet ska kommuniceras skriftligt vid avslag eller efter sökandes önskemål. Synpunkter från den sökande ska vara inkomna till socialnämnden inom två veckor från utskickets datum. BESLUT FL 20 Ett beslut varigenom en myndighet avgör ett ärende skall innehålla de skäl som har bestämt utgången, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild. Skälen får dock utelämnas helt eller delvis om beslutet inte går någon part emot eller om det av någon annan anledning är uppenbart obehövligt att upplysa om skälen, om beslutet rör tjänstetillsättning, antagning för frivillig utbildning, betygssättning, tilldelning av forskningsbidrag eller något jämförbart, om det är nödvändigt med hänsyn till rikets säkerhet, skyddet för enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden eller något jämförbart förhållande,
12 om ärendet är så brådskande att det inte finns tid att utforma skälen, eller om ärendet gäller meddelande av föreskrifter som avses i 8 kap. regeringsformen och det inte är fråga om prövning i högre instans efter överklagande. Har skälen utelämnats, bör myndigheten på begäran av den som är part om möjligt upplysa honom om dem i efterhand. FL 21 En sökande, klagande eller annan part skall underrättas om innehållet i det beslut varigenom myndigheten avgör ärendet, om detta avser myndighetsutövning mot någon enskild. Parten behöver dock inte underrättas, om det är uppenbart obehövligt. Om beslutet går parten emot och kan överklagas, skall han underrättas om hur han kan överklaga det. Han skall då också underrättas om sådana avvikande meningar som avses i 19 eller som har antecknats enligt särskilda bestämmelser. Myndigheten bestämmer om underrättelsen skall ske muntligt, genom vanligt brev, genom delgivning eller på något annat sätt. Underrättelsen skall dock alltid ske skriftligt, om parten begär det. Denna paragraf tillämpas också när någon annan som får överklaga beslutet begär att få ta del av det. FL 22 Ett beslut får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom emot och beslutet kan överklagas. FL 29 En myndighet som skall pröva ett överklagande får bestämma att det överklagande beslutet tills vidare inte skall gälla. 7 Personer som anges i 1 har rätt till insatser i form av särskilt stöd och särskild service enligt 9 1-9, om de behöver sådan hjälp i sin livsföring och om deras behov inte tillgodoses på annat sätt. Personer som anges i 1 1 och 2 har, under samma förutsättningar, även rätt till insatser enligt 9 10. Den enskilde skall genom insatserna tillförsäkras goda levnadsvillkor. Insatserna skall vara varaktiga och samordnade. De skall anpassas till mottagarens individuella behov samt utformas så att de är lätt tillgängliga för de personer som behöver dem och stärker deras förmåga att leva ett självständigt liv.
13 Riktlinjer: Beslut tas i enlighet med lagstiftning och Riktlinjer : Beslut ska innehålla det lagrum som beslutet fattades utifrån, vem beslutet avser, vad som har beslutats, när beslutet fattades, vem som fattade beslutet och eventuell tidsbegränsning av beslutet. I beslutet ska det framgå den enskildes särskilda behov. Dokumentera att underrättelse av beslutet sker i kommunens gällande verksamhetssystem samt hur, när och av vem underrättelse har gjorts. Vid helt eller delvis avslag underrättas den sökande om beslutet genom att bifoga utredning och besvärshänvisning till den enskilde. När handläggaren fattat beslut ska bevakning skickas till berörd verkställighet. Bevakningar skickas via kommunens gällande verksamhetssystem. Alla beslut av -insatser ska följas upp kontinuerligt, handläggaren ska ta kontakt med en enskilde innan beslutet går ut för att på nytt utreda om behovet finns av insatsen. Ett avslag på en begäran om en insats enligt 9 ska kunna hänföras till någon av följande grunder, den sökande tillhör inte personkrets, den sökande har inte behov av insatsen eller den sökande får behovet tillgodosett på annat sätt. ÖVERKLAGAN FL 22 Ett beslut får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom emot och beslutet kan överklagas. FL 22 a Beslutet överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagan till kammarrätten. FL 23 Ett beslut överklagas skriftligt. I skrivelsen skall klagande ange vilket beslut som överklagas och den ändring i beslutet som han begär. Skrivelsen ges in till myndighet som har meddelat beslut. Den skall ha inkommit in dit inom tre veckor från den dag då klagande fick del av beslutet. FL 24 Den myndighet som har meddelat det överklagande beslutet prövar om skrivelsen med överklagandet har inkommit i rätt tid. Har skrivelsen kommit för sent skall myndigheten avvisa den.
14 FL 25 Om skrivelsen inte avvisas enligt 24 skall den myndighet som har meddelat beslut överlämna skrivelsen och övriga handlingar i ärendet till den myndighet som skall pröva överklagandet. 27 Beslut av en sådan nämnd som avses i 22 eller av socialstyrelsen får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol om beslutet avser 1. insatser för en enskild enligt 9, 2. utbetalning till någon annan enligt 11, 3. återbetalning enligt 12, 4. förhandsbesked om rätt till insatser enligt 16 andra stycket, 5. tillstånd till enskild verksamhet enligt 23, 6. omhändertagande av personakt enligt 23 d, 7. föreläggande enligt 26 c och 26 f, eller 8. återkallelse av tillstånd och förbud enligt 26 g-26 i. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. I fråga om överklagande av Socialstyrelsens beslut enligt 23 c gäller i tillämpliga delar bestämmelser i 6 kap. 7-11 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Beslut i frågor som avses i första stycket gäller omedelbart. Förvaltningsrätten eller kammarrätten får dock förordna att dess beslut ska gälla först sedan det vunnit laga kraft. Lag (2010:480). Riktlinjer: Skicka alltid med besvärshänvisning som finns med i kommunens gällande verksamhetssystem. Informera den sökande vad som gäller avseende överklagan. Handläggaren ska vara den sökande behjälplig med att upprätta skrivelse om den enskilde så önskar. Dokumentera datum för när sökande underrättats beslutet och hur underrättelsen sker. Handläggaren ansvarar för att ärendet med samtliga handlingar tillsammans med eget yttrande vidarebefordras till Förvaltningsrätten. I de fall kommunstyrelsen vill överklaga avseende ett domslut ska besvären lämnas in till berörd förvaltningsdomstol snarast och senast tre veckor från dom/beslutsdatum. Ansökan om inhibition av förvaltningsdomstolens beslut ska handläggas skyndsamt. Vid enbart begäran om inhibition ska denna vara kammarrätten tillhanda inom en vecka efter delgivning.
15 OMPRÖVNING FL 27 Finner myndighet att ett beslut, som den meddelat som första instans, är uppenbart oriktig på grund av nya omständigheter eller av någon annan anledning, skall myndigheten ändra beslutet, om det kan ske snabbt och enkelt utan att det blir till nackdel för någon enskild part. Skyldigheten gäller även om beslutet överklagas, såvida inte klagande begär att beslutet tills vidare inte skall gälla (inhibition). Skyldigheten gäller inte, om myndigheten har överlämnat handlingar i ärendet till en högre instans eller om det i annat fall finns särskilda skäl mot att myndigheten ändrat beslut. Riktlinjer: Omprövning ska ske om de förhållanden/förutsättningar och/eller behov som ligger till grund för beslutet väsentligen förändras. RÅDGIVNING OCH ANNAT PERSONLIGT STÖD Är en stödinsats som Regionen primärt ansvarar för. Insatserna kan vara av rådgivande och stödjande karaktär som exempelvis kan ges av kurator, sjukgymnast, psykolog, dietist, arbetsterapeut, talpedagog osv. Riktlinjer: -handläggaren ska vara den enskilde behjälplig vid ansökan av insatsen råd och stöd. PERSONLIG ASSISTANS Är en insats som är avsedd för personer med stora och varaktiga funktionshinder som behöver hjälp med den personliga hygienen, att inta måltider och annan personlig service. Den enskilde kan få biträde av personlig assistans eller ekonomisk stöd till skäliga kostnader för sådan assistans. Kommunen har ansvaret för de första 20 timmarna (grundläggande behov) per vecka, överstiger de grundläggande behoven 20 timmar per vecka är det försäkringskassan som utreder, fattar beslut och finansierar överstigande antal timmar. Vilket regleras i socialförsäkringsbalken kap. 51. Ålder Den som fyllt 65 år kan inte beviljas personlig assistans. Enskild som haft personlig assistans innan 65 årsdagen får dock behålla den beviljade tiden även efter den fyllt 65 år. Om den enskilde ansökt om personlig assistans senast dagen innan 65 årsdagen och därefter beviljas insatsen får även den behålla den beviljade tiden. Någon utökning av assistansen beviljas inte utan ett eventuellt utökat behov skall tillgodoses genom hemtjänst enligt Socialtjänstlagen Personlig assistans kan beviljas till barn om de har sådana behov som anges i lagen. Vid bedömning av tidsåtgång för att tillgodose
16 behoven skall hänsyn tas till föräldrars omvårdnadsansvar för sina barn, vilket innebär att ju mindre barnet är desto mer omfattande är föräldrars ansvar. I fråga om små barn med andningssvårigheter och som därmed behöver en artificiell luftväg, så kallad trakeostomi, har Kammarrätten i Stockholm (2004-03-19,mål nr 8190-02, 4634-02, 926-03) med ledning av RÅ 1997 not. 60 konstaterat att detta i huvudsak handlar om egenvård och därmed skall berättiga till assistansersättning. Personlig assistans och särskilt boende/bostad med särskild service Personlig assistans beviljas inte enskild som är beviljad särskild boende enligt SoL eller bostad med särskild service enligt för behov som skall tillgodoses genom boendet. Personlig assistans kan dock beviljas enskild för sådana behov som inte tillgodoses via boendet om den enskilde har behov som berättigar till personlig assistans. Kammarrätten i Stockholm (domar 2003-09-30, mål nr 6015-03 och 6018-03) har beslutat att två yngre personer (24 och 26 år gamla) som bodde i gruppboende enligt skulle beviljas personlig assistans enligt för att besöka föräldrahemmet. Om den enskilde har personlig assistans skall ansökan om särskilt boende eller bostad med särskild service avslås då behovet är tillgodosett inom ramen för assistansen. Om en enskild med assistans fyllt 65 år och ansöker om särskilt boende kan detta beviljas om den enskilde har sådana omvårdnadsbehov som berättigar till särskilt boende enligt SoL. Den enskilde får då välja personlig assistans i det egna hemmet eller särskilt boende enligt Sol. Personlig assistans och korttidsvistelse Enskilda med personlig assistans kan beviljas korttidsvistelse. Korttidsvistelse kan fylla två funktioner. Dels fungera som miljöombyte och rekreation för den enskilde men också som avlastning för föräldrar eller make/maka/sambo. Syftet med insatsen skall vara direkt kopplad till den funktionshindrades behov och/eller vårdnadshavares behov av avlastning. I första hand kan denna kombination av insatser beviljas när det är fråga om avlastning. Syftet med korttidsvistelse är inte att erbjuda avlastning till en anställd. Personlig assistans och daglig verksamhet För daglig verksamhet gäller normalt att den enskildes grundläggande behov ska tillgodoses inom ramen för den dagliga verksamheten. Vid tidsberäkning av grundläggande behov medräknas därför inte tid som den enskilde är på daglig verksamhet. För enskilda med ersättning enligt Socialförsäkringsbalken kan dock assistanstid beviljas för den tid den enskilde är på daglig verksamhet om särskilda skäl finns. Den enskilde skall då hänvisas till försäkringskassan för prövning enligt Socialförsäkringsbalken 51 kap. Exempel på särskilda skäl har angetts vara situationer där den enskildes funktionshinder skapar särskilda svårigheter att kommunicera med andra än sin eller sina personliga assistenter (prop. 1995/96:146, sid. 15). Ett annat exempel är när funktionshindret är sådant (eller kombinationen av funktionshinder sådan) att den
17 funktionshindrade behöver tillgång till någon person med ingående kunskap om den funktionshindrade och dennes hälsotillstånd. (Riksförsäkringsverkets allmänna råd 1998:6). Personlig assistans och egenvård/hsl Det går inte att dra någon knivskarp gräns mellan egenvård (som berättigar till assistanstid) och delegerad hemsjukvård som kommunen har det finansiella ansvaret för. Bedömningen måste vara individuell Tillsyn/aktiverande och motiverande insatser Ständig tillsyn som kräver kontinuerliga, aktiva insatser kan berättiga till personlig assistans (aktiv tillsyn). Ett exempel är vid ständig tillsyn på grund av andningssvårigheter och där det därför behövs en artificiell luftväg, så kallad trakeostomi. (RÅ 1997 not.60 samt kammarrätten i Stockholm, domar 2004-03-19, mål nr 8190-02, 4634-02, 926-03). Ett annat exempel är ett barn som beviljades personlig assistans enligt Socialförsäkringsbalken för behov av ständig tillsyn för att hindra att han förstörde föremål eller skadade sig själv eller andra. Pojken behövde praktisk hjälp för att klara sina grundläggande behov och regeringsrätten ansåg att tid för behov av tillsyn skulle medräknas vid bedömningen om rätt till personlig assistans förelåg (RÅ ref 1997:23). Tillsyn för situationer som eventuellt kan inträffa berättigar normalt inte till personlig assistans (passiv tillsyn). Behov av hjälp med aktiverande/motiverande insatser för att klara sina grundläggande behov berättigar normalt inte heller till personlig assistans. Regeringsrätten har i en dom beslutat att en person som på grund av psykiskt funktionshinder inte klarade av sina grundläggande behov med annat än att någon motiverade honom att sköta behoven inte hade rätt till personlig assistans (RÅ ref 1997:28). Eftersom personen med hjälp av motiverande/aktiverande insatser själv kunde tillgodose de grundläggande behoven ansågs han inte ha rätt till assistans. Tillfällig utökning av personlig assistans Kommunen ansvarar för tillfällig utökning av personlig assistans (utöver vad som beräknas som statlig assistansersättning). När behov av utökning uppstår ska den enskilde göra en ansökan hos kommunen som utreder behovet i sedvanlig ordning. Ett exempel på ett tillfälligt behov kan vara behov av utökning vid en semesterresa. Vid bedömningen av om en person har behov av en insats enligt måste en jämförelse göras med den livsföring som kan anses normal för personer i samma ålder. I praxis har det ansetts rimligt att en person i aktiv ålder någon gång ges möjlighet att göra en kortare resa till närliggande länder. (RÅ 2003 ref. 79). Praxis i dagsläget är restriktiv gällande insatser enligt i samband med utlandsresor. (Kammarrätten i Göteborg 2012-06-04 mål nr 5223-11).
18 Riktlinjer: Handläggaren ska utreda om den enskilde har behov av hjälp för sina grundläggande behov. Handläggaren ska utreda om behoven är av privata eller integritetskänslig karaktär, förutsätter hjälpen specifik kompetens samt hur ofta hjälpen behövs. Har den enskilde behov av hjälp för grundläggande behov, ska handläggaren se om den enskilde har behov av hjälp för övriga behov. Personlig assistans beviljas med visst antal minuter och timmar per vecka. Överstiger de grundläggande behoven 20 timmar per vecka lämnas ärendet över till Försäkringskassan. Om den enskilde är beviljad personlig assistans enligt socialförsäkringsbalken och ansöker om tillfällig utökning, är det kommunen som utreder den tillfälliga utökningen av personlig assistans. Handläggaren ska vid utredningen beakta makars/sambos ansvar för varandra och det gemensamma hushållet med hänvisning till Äktenskapsbalken (1987:230). När utredning gäller barn och unga ska hänsyn tas till barnets utveckling samt föräldraansvaret med hänvisning till Föräldrabalken (1949:381). Vid bifall avseende insatsen personlig assistans kan den enskilde välja biträde av personlig assistans eller ekonomiskt stöd för sådan assistans. I beslutet ska framgå assistansens omfattning. Beslutet följs upp kontinuerligt en gång per år. Vägledande domar vid utredning av insatsen personlig assistans, (Mål 6232-7 och 5321-07). LEDSAGARSERVICE Är en insats som har till syfte att underlätta för den funktionshindrade i kontakt med andra. Insatsen ledsagarservice har till syfte att bryta den enskildes isolering och möjliggöra en aktiv fritid utanför det egna hemmet, insatsen ska vara individuellt utformad. Insatsen ledsagarservice är en insats för vardagliga sammanhang, enklare aktiviteter och utförs i närområdet. Ledsagarservice beviljas som regel inte om den enskilde bor i gruppbostad, men kan om behov föreligger och om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt beviljas.
19 Riktlinjer: Beviljas för enklare aktiviteter i närområdet. Insatsen beviljas vanligtvis i antal gånger och timmar per månad. Enhetschef skriver ledsagarkort till ledsagaren, ledsagarkortet kan ge fri entré vid vissa arrangemang. -handläggare ska informera den enskilde, som blir beviljad insatsen, om att den enskilde står för sina egna samt ledsagarens utgifter, se (Mål 2746-09). Beslutet ska följas upp. Nytt beslut ska tas innan beslutet löper ut eller tidigare om de förhållanden som ligger till grund för beslutet väsentligen förändras. Uppföljning sker av -handläggaren. KONTAKTPERSON Är en insats som har till syfte att ge råd till den enskilde som inte är av komplicerad natur, bryta den enskildes isolering och att underlätta ett självständigt liv i samhället. Kontaktperson beviljas som regel inte när personen bor i gruppbostad men kan om särskilda skäl föreligger beviljas om behov föreligger och inte kan tillgodoses på annat sätt. Insatsen ges som ett icke professionellt stöd av någon med stort engagemang och intresse. Riktlinjer: Insatsen beviljas med en tidsram och antal timmar per månad. -handläggaren har uppföljningsansvar av insatsen. Beslutet ska tidsbegränsas och följas upp. Nytt beslut ska tas innan beslutet löper ut eller tidigare om de förhållanden som ligger till grund för beslutet väsentligen förändras. AVLÖSARSERVICE I HEMMET Är en insats som gör det möjligt för anhöriga, eller familjehemsförälder att få avlastning i hemmet för att kunna koppla av eller komma ut på aktiviteter. Insatsen kan beviljas med regelbunden insats eller som en lösning vid akuta behov. Riktlinjer: Insatsen beviljas vanligtvis med antal timmar per vecka -handläggaren har uppföljningsansvar. Beslutet följs upp. Nytt beslut ska tas innan beslutet löper ut eller tidigare, om de förhållanden som ligger till grund för beslutet, väsentligen förändras.
20 KORTTIDSVISTELSE UTANFÖR DET EGNA HEMMET Är en insats som ska ge den enskilde miljöombyte och rekreation samtidigt som anhöriga ges möjlighet till avlösning i omvårdnadsarbetet. Insatsen korttidsvistelse kan förläggas i korttidshem, familjehem eller som lägervistelse. Insatsen kan beviljas både som en regelbunden insats eller som en lösning vid akut behov. Riktlinjer: Insatsen kan verkställas genom familjehem. Insatsen beviljas med antal dygn per månad eller dygn/år. Det är behovet som styr insatsens omfattning, det vanliga är att börja med två dygn per månad. Insatsen kan aldrig överstiga 15 dygn per månad. Handläggaren har uppföljningsansvar avseende insatsen Beslutet tidsbegränsas och följs upp. Nytt beslut ska tas innan beslutet löper ut eller tidigare om de förhållanden som ligger till grund för beslutet väsentligen förändras. KORTTIDSTILLSYN Är en insats som innebär att barn över 12 år med funktionsnedsättning har möjlighet till korttidstillsyn utanför det egna hemmet före och efter skolans slut samt under lovdagar, längre lov och studiedagar. Korttids tillsyn/fritids gäller om föräldrar/vårdnadshavare arbetar, studerar eller av andra särskilda skäl. Insatsen startar när skolans egna ansvar för fritidsverksamheten upphör. Riktlinjer: Utredning av insatsen görs av -handläggare. BOENDE I FAMILJEHEM ELLER BOSTAD MED SÄRSKILD SERVICE FÖR BARN OCH UNGDOMAR SOM BEHÖVER BO UTANFÖR FÖRÄLDRAHEMMET Är en insats för barn och ungdomar som på grund av sin funktionsnedsättning, trots olika hjälpinsatser inte kan bo kvar hos sina föräldrar, kan ha rätt att bo i familjehem eller bostad med särskild service. Bostad med särskild service kan vara ett bättre alternativ för de barn och ungdomar som har stora omvårdnadsbehov och som kräver personal med kvalificerad kompetens. Bostad med särskild service kan vara motiverad i fall där skolgång erbjuds på annan ort. Riktlinjer: Är familjehem aktuellt, är det samma krav som anges i SoL när det gäller familjehemsplacering. I boendebeslut ska det tydligt framgå, den enskildes särskilda behov.