Riktlinjer för insatser enligt LSS

Riktlinjer för insatser enligt LSS Antagna av Omsorgsnämnden den 17 december 2008 128 Här presenteras besluts- och stödenhetens riktlinjer avseende insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Den enskilde ska erbjudas, om hon/han tillhör personkretsen, de insatser som utredningen kommit fram till att den enskilde behöver för att tillförsäkras goda levnadsvillkor. Omsorgsnämndens verksamhet skall bygga på respekt för enskildas självbestämmanderätt och integritet. Alla insatser bygger på frivillighet som den enskilde kan välja att tacka ja eller nej till eller överklaga om han/hon inte är nöjd med beslutet. Riktlinjerna är i första hand avsedda för handläggarna på beslut- och stödenheten men ska också fungera som information till övriga verksamheter inom omsorgsförvaltningen som kan ha nytta av att känna till vad som ligger till grund för enhetens bedömningar. Avlösarservice i hemmet enl. 9 5 LSS Avlösarservice i hemmet skall göra det möjligt för anhöriga eller familjehemsföräldrar att få avkoppling och uträtta sysslor utanför hemmet. Avlösarservice kan ges som en regelbunden insats eller som en lösning vid akut behov. Insatsen omfattar omvårdnad av de dagliga personliga behoven som den enskilde har svårt att klara själv samt att komma ut bland andra människor. Avlösarservice kan inte användas för att närstående ska arbeta. Biträde av kontaktperson enl. 9 4 LSS Många personer med funktionshinder har få kontakter med andra människor. De bor ensamma i mycket större utsträckning än andra. En kontaktpersons viktigaste uppgift är att hjälpa till att bryta den enskildes isolering genom samvaro och hjälp till fritidsaktiviteter. Att vara kontaktperson kräver ingen särskild yrkeskompetens. Insatsen bör ses som ett icke-professionellt stöd som ges av en person med stort engagemang och intresse för andra människor. Kontaktpersonen skall vara en medmänniska som kan ersätta eller komplettera kontakten med anhöriga, vara en hjälp i fritidsaktiviteter samt kunna ge råd och stöd till den enskilde i situationer som inte är av komplicerad natur. Stödet kan också ges av en hel familj, s.k. kontaktfamilj. Kontaktpersonen kan inte besluta i något ärende som berör huvudmannen. Biträde av personlig assistans enl. 9 2 LSS Enligt 9 a, LSS avser personlig assistans ett personligt utformat stöd som ges av ett begränsat antal personer åt den som på grund av stora och varaktiga funktionshinder behöver hjälp med sin personliga hygien, måltider, att klä av och på sig, att 1

kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade (grundläggande behov). Insatsen beviljas ej till personer vid vård i livets slutskede, dock får den enskilde som har insatsen beviljad sedan tidigare behålla denna i samma omfattning. Behovens omfattning Med stora och varaktiga behov avses att den enskilde skall behöva aktiv hjälp med de grundläggande behoven samt att behoven skall vara bestående. Ålder Den som har fyllt 65 år kan inte beviljas personlig assistans. Enskild som har haft personlig assistans innan 65 års dagen får dock behålla den beviljade tiden även efter 65 år. Om den enskilde ansökt om personlig assistans senast dagen innan 65- årsdagen och därefter beviljas insatsen får även den behålla den beviljade tiden. Någon utökning av assistansen beviljas inte däremot kan utökade behov tillgodoses genom andra LSS-insatser eller hemtjänst enligt socialtjänstlagen. Bostad med särskild service för barn och ungdomar enl. 9 8 LSS Bostad med särskild service för barn och ungdom skall kunna användas flexibelt och efter barnets och familjens behov. Barn och ungdomar i behov av bostad med särskild service bör i princip kunna vara i alla åldrar upp till dess att deras skolgång inom det allmänna skolväsendet för barn och ungdom upphör. Gränsen mellan olika boendealternativ bör vara flytande och utgångspunkten bör vara att med föräldrahemmet som bas hitta den bästa lösningen för barnet eller den unge. Omvårdnad samt fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter ingår i insatsen. Denna boendeform kan också komma ifråga för ungdomar som utbildar sig på annan ort och ej klarar ett internatboende. Bostad med särskild service för vuxna enl. 9 9 LSS Vuxna har rätt till bostad med särskild service eller annan särskild anpassad bostad. En bostad enligt denna punkt kan utformas på olika sätt. Det kan vara fråga om en av kommunen ordnad särskilt anpassad bostad utan fast bemanning, en servicebostad med visst fast stöd från personal anställd för bostaden eller en gruppbostad med fast bemanning. Omvårdnaden ska ges utifrån individuella behov och önskemål med syfte att tillförsäkra den enskilde goda levnadsvillkor. I omvårdnad ingår även att få stöd att delta i olika typer av kulturella- och fritidsaktiviteter i och utanför bostaden, t ex gå på bio, promenera eller gå på café. Gruppbostad är ett bostadsalternativ för personer som har ett så omfattande tillsyns- och omvårdnadsbehov att mer eller mindre kontinuerlig närvaro av personal är nödvändig. I varje gruppbostad bor 4-6 personer och i direkt anslutning till bostäderna finns möjlighet till umgänge i gemensamma utrymmen. Servicebostad har ett visst basstöd genom anställd personal samt gemensamma utrymmen för service och gemenskap. Dessa bostäder är ofta förlagda i ett vanligt bostadshus eller intilliggande hus. 2

Annan särskilt anpassad bostad har en viss grundanpassning av bostaden och utan fast bemanning. I denna boendeform ingår inte omvårdnad och inte heller fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter. Daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig enl. 9 10 LSS Rätten till daglig verksamhet enligt LSS begränsas till de grupper som ingick i omsorgslagens personkrets, nämligen personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd och de som har drabbats av hjärnskada i vuxen ålder. Verksamheten skall erbjuda den enskilde stimulans, utveckling och gemenskap enligt hans/hennes önskemål. Insatsen omfattar också omvårdnad som innebär att man får det stöd och den hjälp man behöver med de dagliga personliga behoven. Exempel på sådana behov kan vara hjälp att sköta hygien, att klä på sig, att förflytta sig, att kommunicera med andra, att komma ut bland andra. Daglig verksamhet bedrivs enligt en modell som kallas BAS-verksamhet. BAS står för basarbete i samverkan, arbete i samverkan och samhällssamverkan. Innehållet är anpassat till den enskildes behov och förutsättningar. Individuell plan I samband med att insatser enligt 9 beviljas kan den enskilde begära att en individuell plan med beslutade och planerade insatser upprättas i samråd med den enskilde. I planen skall även redovisas åtgärder som vidtas av andra än kommunen eller landstinget. Uppföljning och utvärdering görs utifrån uppsatta mål. Landstinget och kommunen skall underrätta varandra om upprättade planer. Korttidstillsyn enl. 9 7 LSS Många ungdomar med omfattande funktionshinder som har förvärvsarbetande föräldrar kan av olika skäl inte klara sig före eller efter skoldagen eller under lov. Det är därför nödvändigt att de under sådan tid kan tillförsäkras både en trygg situation och en meningsfull sysselsättning. Behovet av tillsyn kan vara mycket varierande. Det innebär att tillsynen måste kunna utformas flexibelt och med utrymme för individuella lösningar. Vissa ungdomar kan behöva tillsyn och hjälp i hemmet. I regel är det kommunens reguljära fritidsverksamhet med personligt stöd som är det bästa alternativet. Insatsen skall kunna ges före och efter skolas slut, under lovdagar, studiedagar och längre lov. Korttidsvistelse utanför det egna hemmet enl. 9 6 LSS Syftet med korttidsvistelse utanför det egna hemmet är dels att den funktionshindrade personen skall erbjudas miljöombyte och rekreation samt ges möjlighet till personlig utveckling, dels att anhöriga eller familjehemsföräldrar skall få avlösning i omvårdnadsarbetet. Insatsen kan därför delvis ses som alternativ till insatsen avlösarservice. Korttidsvistelsen kan förläggas i korttidshem eller i stödfamilj, lägerverksamhet kan också vara en form av korttidsvistelse. Den enskildes eller en enskild familjs önskemål och behov bör så långt möjligt vara avgörande vid val av utformningen av korttidsvistelsen, men också vissa 3

lokala förhållanden bör kunna styra utformningen. Oavsett hur korttidsvistelsen arrangeras, bör strävan vara att den enskilde såvida han eller hon inte får insatsen i form av t.ex. lägervistelse, skall kunna fortsätta i sina vanliga dagliga aktiviteter. Korttidsvistelse i form av lägervistelse beviljas 1 gång/år. Korttidsvistelsen kan utgå både regelbundet och i akuta situationer. Den skall kunna utgå dygnet runt och på helger. Ledsagarservice enl. 9 3 LSS Syftet med ledsagare är att göra det möjligt för funktionshindrade att kunna utöva aktiviteter och delta i samhällets gemenskap. Ledsagningen ska vara personligt utformad och ha karaktären av personlig service. Servicen bör erbjudas personer som tillhör lagens personkrets, men inte har personlig assistans, för att t.ex. besöka vänner, delta i fritidsaktiviteter eller i kulturlivet eller för att bara promenera. I insatsen kan ingå hjälp med förflyttning, på- och avklädning, hjälp vid toalettbesök samt måltidssituationer. Hänsyn ska tas till personens ålder (på så sätt att yngre personer ofta kan ha ett större behov av att kunna delta i samhällslivet än en person i hög ålder). För yngre personer skall hänsyn tas till att dessa kan ha behov av intryck och erfarenheter från andra än föräldrarna som ett led i utvecklingen mot ökad självständighet. Ledsagning vid semesterresa En funktionshindrad ska ges möjligheter att leva som andra. I detta ingår att ha möjlighet till rekreation genom semesterresa. Detta innebär att personer som har behov av ledsagare samt personer som har personlig assistans men som behöver tillfällig utökning av assistansen för att kunna genomföra semesterresan kan ha rätt att få ledsagning under resan. Ansökningar för ledsagarservice vid semesterresa bör ha inkommit i god tid, ca 8-10 veckor innan resan påbörjas. Personkretsbedömning enl. 1 LSS Rätt till insatser enligt LSS kan föreligga om den enskilde omfattas av LSS personkrets. I 1 LSS anges vilka som ingår i personkretsen. Personkretsbedömningen görs innan beslut om insats fattas. Bedömningen är en del av beslutet om insatser och kan överklagas. Personkrets 1 (1 p 1 LSS) Enskild som har utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd omfattas av personkrets 1. Personkretstillhörigheten skall styrkas av intyg från behörig person, d v s leg psykolog och/eller leg. läkare med specialkompetens. Det krävs att utvecklingsstörningen ska ha funnits före 16 års ålder för att den enskilde skall omfattas av personkrets 1. När den enskilde är av utländsk härkomst kan detta vara svårt att få styrkt och man får då fästa stor vikt vid närståendes beskrivning av uppväxt och skolgång. 4

Som autismliknande tillstånd räknas Aspergers syndrom. Diagnoser som Tourettes syndrom, ADHD och DAMP omfattas inte av personkrets 1. De kan däremot omfattas av personkrets 3 om de uppfyller de kriterier som anges där. Personkrets 2 (1 p 2 LSS) Person med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom omfattas av personkrets 2. Personkretstillhörigheten skall styrkas med begåvningstest av leg. psykolog och/eller leg. läkare med specialkompetens. Med vuxen ålder menas från 16 år. Utlösande faktorer skall vara sjukdomar av kroppslig art såsom tumörer, hjärnblödning, inflammationer, eller föranletts av yttre våld, t ex trafikskador. Psykiskt sjukdomstillstånd som också kan medföra begåvningshandikapp såsom demens, räknas inte hit. Enskilda som till följd av missbruk av beroendeframkallande medel får sjukdomar, t.ex. Korsakows syndrom, räknas inte heller hit. Dessa kan däremot omfattas av personkrets 3 om de uppfyller de kriterier som anges där. Personkrets 3 ( 1 p 3 LSS) Personer med varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service omfattas av personkrets 3. Underlaget för personkretsbedömningen skall styrkas av behörig person, t.ex. leg. läkare, leg. psykolog eller arbetsterapeut. Samtliga kriterier ska vara uppfyllda samtidigt vilket innebär att funktionshindret skall vara: stort, varaktig och förorsaka betydande svårigheter i den dagliga livsföringen uppenbart inte bero på normalt åldrande föranleda ett omfattande behov av stöd och service Stora funktionshinder Funktionshindret skall vara stort på så sätt att det inskränker på viktiga livsområden som t.ex. i hemmet, på arbetet, eller under fritiden samt förmågan att ta till sig information, att kommunicera, strukturera, organisera och förstå den egna vardagen eller förstå sin ekonomi. Exempel på funktionshinder som kan omfattas av personkrets 3 kan vara uttalade förlamningar, svårartade invalidiserande effekter av t ex diabetes eller hjärt- och lungsjukdomar, grava syn- och hörselskador och olika former av psykiska funktionshinder. Varaktiga funktionshinder Det kan vara svårt att avgöra hur ett funktionshinder kan komma att utvecklas både på grund av funktionshindrets karaktär men även på grund av att den beviljade insatsen kan påverka behovets varaktighet och omfattning. Genom att tidsbegränsa beslutet ges möjlighet att ompröva besluten så att de följer den enskildes behov. Funktionshindret bör förutses bestå i minst tre år för att betraktas som varaktigt. 5

Betydande svårigheter Att inte klara vardagsrutiner som t ex toalettbestyr och hygien, påklädning, mathållning, kommunikation, förflyttning inom- eller utomhus, sysselsättning och nödvändig träning och/eller behandling. Det kan också handla om att kunna göra sig förstådd eller förstå sin ekonomi. Omfattande behov av stöd eller service Detta kan vara behov av hjälp med toalettbesök, påklädning, matlagning, skrivning och läsning, kommunikation, förflyttning, sysselsättning och rekreation. Med omfattande menas att den enskilde i allmänhet har ett dagligt behov av långvarigt eller upprepat stöd i olika situationer och miljöer. Ibland kan det dock behövas återkommande insatser av så speciell art att de trots mindre tidsåtgång är att betrakta som omfattande. En enskilds behov av stöd och service skall ske utifrån en sammanvägning av medicinska, sociala och psykologiska faktorer. För människor med flera funktionshinder måste den samlade effekten bedömas. Små men flera funktionshinder kan sammantaget förorsaka betydande svårigheter. Personer med missbruksproblem Personer som till följd av missbruksproblem får ett stort och varaktigt funktionshinder som förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och som därmed har ett omfattande behov av stöd eller service kan omfattas av LSS. Hjälp för att komma till rätta med missbruksproblematiken ges dock inte inom ramen för LSS. Personer med psykisk störning Personer vars psykiska störning är stor och varaktig och som förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen vilket medför ett omfattande stödbehov omfattas av personkrets 3. Personer över 65 år Personer över 65 år vars funktionshinder uppenbart inte beror på normalt åldrande kan omfattas av LSS. Även när åldrandet förstärker ett funktionshinder kan den enskilde omfattas av LSS. Undantaget är insatsen personlig assistans som inte kan beviljas personer som ansöker efter 65- årsdagen. - - - - - 6