Snabblån. De lege lata och de lege ferenda. Kandidatuppsats inom affärsjuridik

Snabblån De lege lata och de lege ferenda Kandidatuppsats inom affärsjuridik Författare: Handledare: Framläggningsdatum Jönköping maj 2014 Dejan Pucar, Jacob Russell Roger Sandberg 12 maj

Förord Med denna uppsats ser vi nu ljuset i tunneln på våran utbildning på Handelshögskolan i Jönköping. Det har varit en tid fylld med glädje och vi har säkerligen erhållit erfarenheter som kommer följa oss livet ut. Vi skulle vilja tacka vår handledare Roger Sandberg och våra studiekamrater Anna Nyström och Caroline Andersson för deras relevanta synpunkter och för den tid som de lagt ner under uppsatsens författande. Vad gäller ansvarsfördelningen för uppsatsen svarar vi gemensamt för kapitel 1 och 6 i sin helhet. Vad gäller resterande kapitel har vi genom lottning bestämt att Dejan Pucar ansvarar för kapitel 2 och 5 medan Jacob Russell ansvarar för kapitel 3 och 4. Dejan Pucar Jacob Russell Jönköping, maj 2014

Kandidatuppsats inom affärsjuridik Titel: Författare: Handledare: Snabblån De lege lata och de lege ferenda Dejan Pucar, Jacob Russell Roger Sandberg Datum: 2014-05-12 Ämnesord Finansinspektionen, snabblån, sms-lån, överskuldsättning, tillsyn, konsumentkreditlagen, konsumentskydd, lag om viss kreditgivning till konsumenter, sundhetsregeln, kreditprövning. Sammanfattning Utveckling på kreditmarknaden har gett upphov till nya kreditformer. Ett exempel på en sådan kredit är snabblån. Snabblån utmärks av att det är kortfristiga lån på låga belopp som konsumenterna erhåller inom en kort tidsperiod. Vidare är låneprocessen enkel. Statistik från Kronofogdemyndigheten visar att antalet betalningsförelägganden med grund i snabblån har ökat (se bilaga) och regeringen hävdar på basis av statistiken att samband mellan snabblån och överskuldsättning föreligger. Lag om viss kreditgivning till konsumenter har därmed blivit antagen och ska införas. Lagen innebär att snabblångivares verksamhet blir tillståndspliktig samt omfattas av Finansinspektionens tillsyn. Förändringen innebär även att ytterligare krav ställs på snabblångivares bolagsordning, ägare och ledning samt att verksamheten bedrivs på ett sätt som är sunt. Avsikten med denna uppsats är att fastställa gällande rätt beträffande snabblångivares verksamhet. Vidare diskuteras huruvida konsumentskyddet på snabblånemarknaden är bristfälligt och om snabblångivares verksamhet därmed bör bli tillståndspliktig samt omfattas av Finansinspektionens tillsyn. Snabblångivare är finansiella institut och omfattas därmed av AnmL. Detta innebär att snabblångivare ska anmäla sin verksamhet till Finansinspektionen innan verksamhet får börja bedrivas. Finansinspektionen har begränsade ingripandemöjligheter och utför endast en kontroll över snabblångivarnas ägare och ledning. Snabblångivare omfattas även av skyldigheter som följer av KkrL såsom kravet på god kreditgivningssed, information om effektiv ränta, avgifternas utformning och kreditprövning. Snabblångivare har brustit i sina skyldigheter i KkrL vilket följer av domar från MD och flertalet viten och förelägganden från Konsumentverket. I analysen fastställs att Kronofogdemyndighetens statistik inte enskilt kan användas som grund till en förändring men i kombination med gällande rätts bristfällighet,

snabblånets egenskaper och samhällets utveckling påvisas att konsumentskyddet är bristfälligt och att en förändring behövs. Vidare fastställs att systemstabiliserande regler har en indirekt inverkan på konsumentskyddet och kan införas för att förbättra denna. Efter en avvägning mellan förändringens betungande verkan för snabblångivarna och det skydd som konsumenterna erhåller ska förändringen i fråga ses som proportionerlig. Snabblångivares verksamhet bör således vara tillståndspliktig och omfattas av Finansinspektionens tillsyn.

Bachelor s thesis in commercial law Title: Authors: Tutor: Payday loans De lege lata och de lege ferenda Dejan Pucar, Jacob Russell Roger Sandberg Date: 2014-05-12 Subject terms: Abstract Swedish Financial Service Authority, payday loan, overindebtness, supervision, Consumer Credit Act, consumer protection, Act regarding some credits to consumers, the rule of health, credit reference. Evolvement on the credit market has caused the rise of new forms of credits. An example of a credit of such is the payday loan. The payday loan is distinguished by its short-term, low amount and that the customers obtain the loan in a short matter of time. Furthermore, the process of obtaining the loan is simple. Statistics from the Swedish Enforcement Authority shows that the amount of injunctions to pay based on payday loans has increased (see attachment) and that the Government claims on the basis of the statistics that a connection between payday loans and overindebtness exists. A new act regarding some credits to consumers has therefore been adopted and is to be introduced. The new act means that the payday lender s business becomes licensed and are subject to the supervision of the Swedish Financial Service Authority. The change also means additional demands on the payday lender s articles of associtation, owners and management, and that the business is conducted in a healthy manner. The purpose of this essay is to determine the law as it exists regarding payday lender s business. Further discussed is whether the consumer protection on the payday market is inadequate and if the payday lender s business, thus, should be licensed and be subject to the supervision of the Swedish Financial Service Authority. Payday lenders are financial institutions and are therefore subject to the Act regarding the notification duty for some financial businesses. This means that the payday lenders shall report their business to the Swedish Financial Service Authority before operations may start. The Swedish Financial Service Authority has limited intervention possibilities and performs only a control of the owners and management. Payday lenders are also subject to obligations arising from the Consumer Credit Act such as the requirement of good creditors, information about the annual percentage rate, fees designing and credit review. Payday lenders has failed to fulfill its obligations in the

Consumer Credit Act which follows from judgements from the market court and several penalties and injunctions from the Consumer Agency. In the analysis it is established that the statitistics from the Swedish Enforcement Authority alone can not be used as the basis for a change, but in combination with the existing legal deficiency, the characteristics of the payday loan and the development of the society it demonstrates that the consumer protection is inadequate and that a change is needed. Further, it is established that rules of system stabilising nature has an indirect effect on consumer protection and can be used to improve it. After striking a balance between the burdens the payday lenders suffer from the change with the increased consumer protection that the change will result in, the change in question is to be seen as proportionate. Payday lender s business should therefore be subject to license and supervision of the Swedish Financial Service Authority.

Förkortningslista AnmL Lag (1996:1006) om anmälningsplikt avseende viss finansiell verksamhet KkrL Konsumentkreditlag (2010:1846) LBF MD Lag (2004:297) om bank och finansieringsrörelse Marknadsdomstolen MFL Marknadsföringslag (2008:486) Prop. SOU SvJT Proposition Statens offentliga utredningar Svensk juristtidning

Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Bakgrund... 1 1.2 Syfte och avgränsningar... 2 1.3 Metod och material... 2 1.4 Disposition... 4 2 Snabblån konstruktion och målgrupp... 5 3 Snabblångivares omfattning av systemstabiliserande regler... 7 3.1 Kort om Finansinspektionen... 7 3.2 Snabblångivares anmälningsplikt... 8 3.2.1 Allmänt... 8 3.2.2 Finansinspektionens kontroll... 9 3.2.3 Finansinspektionens möjligheter till ingripande... 11 3.2.4 Motivering för snabblångivares anmälningsplikt... 12 4 Snabblångivares omfattning av KkrL... 14 4.1 Allmänt... 14 4.2 God kreditgivningssed... 14 4.3 Effektiv ränta och avgifter... 16 4.4 Kreditprövning... 17 4.5 Delad tillsyn och ingripandemöjligheter... 18 5 Ett förändrat rättsläge... 20 5.1 Motivering till en förändring... 20 5.2 Lag om viss verksamhet med konsumentkrediter... 21 5.2.1 Allmänt... 21 5.2.2 Tillståndsplikt och tillsyn... 22 5.2.3 Finansinspektionens möjligheter till ingripande... 24 5.2.4 Tillsynen i KkrL... 25 6 Analys och slutsats... 26 6.1 Systemstabiliserande regler som konsumentskydd... 26 6.1.1 Inledning... 26 6.1.2 Utredning... 26 6.1.3 Slutsats om systemstabiliserande regler som konsumentskydd... 27 6.2 Är konsumentskyddet bristfälligt?... 27 6.2.1 Inledning... 27 6.2.2 Konsumenternas egna ansvarsområde... 27 6.2.3 Kronofogdemyndighetens statistik... 28 6.2.4 Snabblånets egenskaper och samhällets utveckling... 29 6.2.5 Snabblångivares anmälningsplikt... 30 6.2.6 Snabblångivares överträdelser av skyldigheter i KkrL... 31 6.2.7 Slutsats om konsumentskyddet är bristfälligt... 31 6.3 Den nya lagens proportionalitet... 32 6.3.1 Inledning... 32 i

6.3.2 Kontrollen över snabblångivares bolagsordning... 32 6.3.3 Kontrollen över snabblångivares ägare och ledning... 33 6.3.4 Snabblångivares skyldighet att följa sundhetsregeln... 34 6.3.5 Finansinspektionens möjligheter till ingripande... 34 6.3.6 Ökade kostnader för snabblångivare... 35 6.3.7 Konsumentverkets sanktionsavgift i förhållande till den nya lagen... 37 6.3.8 Slutsats om den nya lagens proportionalitet... 37 6.4 Slutsats... 38 Referenslista... 39 Bilaga... 43 ii

1 Inledning 1.1 Bakgrund Utveckling på kreditmarknaden har gett upphov till nya kreditformer som i större utsträckning görs tillgängliga för konsumenter. Utvecklingen har gjort det enklare och snabbare att erhålla lån 1, vilket har resulterat i att risken för att vissa konsumenter tar förhastade beslut har ökat. Problemet ligger i att risken för överskuldsättning ökar i takt med att tillgängligheten av lånemöjligheter ökar. 2 Den allmänna synen på låntagande har även förändrats. Det ses inte längre som en skuldsättning utan snarare som ett sätt att finansiera utgifter. Det är självklart att ett köp av bostad åtminstone delvis finansieras genom lån. Dock är det i dag inte endast kapitalvaror som finansieras på detta sätt utan även den löpande konsumtionen. 3 Ett exempel på en tämligen omdebatterad kreditform är snabblånet som växte fram i början på år 2006 och som slagit igenom på den svenska kreditmarknaden. 4 Snabblånet utmärks av att dessa är kortfristiga lån på låga belopp som konsumenterna erhåller inom en kort tidsperiod. 5 Snabblånet kännetecknas även av att ha en jämförbart hög effektiv ränta och marknadsföringen har ibland framstått som otillbörlig. Konsumentverket har bland annat vid flertalet tillfällen påpekat att bristfälliga kreditprövningar utförs av snabblångivarna. 6 Statistik från Kronofogdemyndigheten har även visat att antalet betalningsförelägganden med grund i snabblån har ökat. Exempelvis skedde år 2012 en ökning om 62 %. 7 Regeringen har uttalat att antalet betalningsförelägganden med grund i snabblån i dagsläget därmed ligger på en hög nivå. 8 Bank- och finansieringsrörelser är verksamheter som står under Finansinspektionens tillsyn och som behöver tillstånd från samma myndighet för att bedriva sin verksamhet. 9 Snabblångivarna behöver inget tillstånd och omfattas inte heller av Finansinspektionens tillsyn. De behöver därför endast anmäla sin verksamhet till Finansinspektionen, vilket begränsar 1 I uppsatsen kommer det allmänna begreppet lån att användas framför den juridiska benämningen försträckning. Anledningen till ordvalet är att vi anser att benämningen försträckning är ålderdomlig och i stor utsträckning inte längre används av allmänheten och majoriteten av Sveriges jurister. Här kan uppmärksammas SvJT nr 1 2012/13 s. 239. 2 SOU 2013:78 s. 119-120. 3 SOU 2013:78 s. 215. 4 SOU 2013:78 s. 124. 5 Kronofogdemyndigheten, En kartläggning av unga vuxnas erfarenheter, 2007:2, s. 5. 6 Se exempelvis Adacta Investment Group (Dnr 2011/357), Ferratum Sweden AB (FF 2009:22a), Meddelandelån Sverige AB (FF 2009:24a) och Risicum Capital AB (FF 2009:23a). 7 Kronofogdemyndigheten, Obetalda snabblån helårsrapport 2013, s. 2. 8 Prop. 2013/14:107 s. 37 och 41-42. 9 2 kap. 1 och 13 kap. 2 Lag (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse (LBF). 1

möjligheterna att ingripa mot sådana bolag. 10 En förändring kommer dock att ske på snabblånemarknaden. Motiveringen är att nuvarande reglering ger upphov till en ökad risk för överskuldsättning hos konsumenter och att konsumentskyddet därmed är bristfälligt. Med anledning av detta ska det införas ytterligare systemstabiliserande regler i form av lagen om viss kreditgivning till konsumenter. 11 Förändringen i fråga kommer att innebära att snabblångivares verksamhet blir tillståndspliktig och omfattas av Finansinspektionens tillsyn. Vidare ställs krav på att de bedriver sin verksamhet på ett sätt som är sund och lämplig. Den nya lagen träder i kraft den 1 juli år 2014. 12 1.2 Syfte och avgränsningar Avsikten med denna uppsats är att fastställa gällande rätt beträffande snabblångivares verksamhet. Vidare diskuteras huruvida konsumentskyddet på snabblånemarknaden är bristfälligt och om snabblångivares verksamhet därmed bör bli tillståndspliktig samt omfattas av Finansinspektionens tillsyn. Uppsatsen berör inte 31 lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (AvtL) om ocker, då uppsatsen hade varit för omfattande för en kandidatuppsats. Detta är även något som snabblån som kreditform blivit kritiserat för, men som inte förändras om snabblångivares verksamhet blir tillståndspliktig och hamnar under Finansinspektionens tillsyn. Vidare behandlas inte utländsk rätt att i uppsatsen. En komparation mellan gällande rätt i Sverige och gällande rätt i andra länder behandlas inte, då uppsatsen hade blivit alltför omfattande för en kandidatuppsats. Uppsatsen behandlar inte lån mellan näringsidkare, utan endast lån till konsumenter. Inte heller berörs andra sorters blancoutlåning än snabblån, eftersom sådana verksamheter inte omfattas av den nya lagen som ska införas. 1.3 Metod och material Juridiska rättskällor såsom normer, förarbeten, praxis och doktrin används för att fastställa gällande rätt, de lege lata, i nyss nämnd hierarkisk ordning. För att besvara syftet ges inledningsvis en beskrivning av snabblånet och dess målgrupp. Därefter görs en ingående utredning av gällande rätt och den nya lagen, innebärande att snabblångivares verksamhet blir 10 2 1st. Lag (1996:1006) om anmälningsplikt avseende viss finansiell verksamhet (AnmL). 11 Prop. 2013/14:107. 12 Prop. 2013/14:107 s. 1. 2

tillståndspliktig och hamnar under Finansinspektionens tillsyn. Detta för att kunna utföra en djupgående analys. Sedan diskuteras och analyseras huruvida systemstabiliserande regler överhuvudtaget har en inverkan på konsumentskyddet och om konsumentskyddet på snabblånemarknaden är bristfälligt. Slutligen analyseras om den nya lagen är proportionerligt med hänsyn till de effekter som förslaget möjligen har på snabblångivare och konsumenter. På så sätt kan en slutsats dras om snabblångivares verksamhet bör bli tillståndspliktig och hamna under Finansinspektionens tillsyn, de lege ferenda. Lagtext och propositioner har en framträdande betydelse vid utrönandet av gällande rätt, då dessa är detalj- och informationsrika. Praxis används för att ge en bild av snabblånets målgrupp och vid vilka tillfällen snabblångivarna brustit i sina skyldigheter. Finansinspektionen, Kronofogdemyndigheten och Konsumentverket är myndigheter som tillhandahåller väl tilltagen information på området i form av bland annat statistik, utredningar, förelägganden och varningar. Informationen utnyttjas vid utrönandet av gällande rätt och vad motiveringen kan vara för ett förändrat rättsläge. Då informationen inte är bindande motsvarar den doktrin och används med ett kritiskt förhållningssätt. Informationen används på grund av att litteraturen kring snabblån och gällande rätt på området är undermålig eller rentav icke existerande. Lag om viss kreditgivning till konsumenter, innebärande att snabblångivares verksamhet blir tillståndspliktig samt omfattas av Finansinspektionens tillsyn, används för utredningen hur en förändring görs och om den är motiverad. Lagförslaget har nyligen blivit antaget och utgör en proposition. I syfte att belysa hur det går till i praktiken och för att på ett fördelaktigt sätt främja säkerheten av tillförlitlig fakta i uppsatsen, har tio stycken snabblångivare valts för att representera den generella snabblångivaren. Istället för att uppsatsen ska bygga på ett antal år gamla beskrivningar från diverse myndigheter har information inhämtats från respektive vald snabblångivare. Detta för att ge en tidsenligt riktig bild av snabblånet och snabblångivarna som konstruktion. Respondenterna har valts slumpmässigt. En ytlig undersökning har dock även utförts på vissa andra snabblångivare utanför de slumpmässigt valda snabblångivarna. Detta för säkerställandet av att inga icke obetydliga skillnader förekommer på kreditformen eller på snabblångivarna i sig. De snabblångivare som slumpmässigt utvalts är: Risicum Capital AB (Risicum), Ferratum Sweden AB (Ferratum), SMS Pengar Norden AB (Smspengar), 4finance AB (Vivus), Northmill AB (Easycredit), Mobillån Sverige AB (Mo- 3

billån), Nano Invest & Finans AB (Nanokredit), Tact Group AB (Vippi), S&A Sverige AB (Snabbfinans) och Sweden Finans AB (Kundfinans). 1.4 Disposition I uppsatsens andra kapitel förklaras snabblånet som kreditform och vilken målgrupp krediten främst riktar sig till. Detta för att läsaren ska få en förståelse för snabblånets egenskaper men också för att läsaren senare ska kunna förstå uppsatsens problemområde. I uppsatsens tredje kapitel redogörs för Finansinspektionens uppgifter och i dagsläget gällande systemstabiliserande regler för snabblångivare. I det fjärde kapitlet redogörs för vissa skyldigheter som snabblångivare omfattas av i konsumentkreditlagen (2010:1846) (KkrL). Båda kapitlen syftar till att ge läsaren en förståelse för gällande rätt. Det femte kapitlet behandlar regeringens motivering till en förändring samt hur förändringen kommer ser ut. Här redogörs för vilka skyldigheter den nya regleringen medför snabblångivare. Det sjätte kapitlet består av en analys och slutsatser därtill om huruvida snabblångivares verksamhet bör bli tillståndspliktig och omfattas av Finansinspektionens tillsyn. Här görs en återkoppling till föregående kapitel, då en utredning görs om gällande rätt är bristfällig samt om förändringen i fråga är proportionerlig. 4

2 Snabblån konstruktion och målgrupp Snabblån är en kreditform som växte fram i Sverige i början av år 2006. 13 Sedan dess har antalet snabblångivare ökat. Det råder tveksamheter kring det exakta antalet snabblångivare på den svenska kreditmarknaden men år 2007 fanns det över 20 stycken enligt Kronofogdemyndigheten. 14 I en utredning i Statens offentliga utredningar från år 2013 nämns att det vid tidpunkten för utredningens arbete fanns cirka 55 stycken snabblångivare i Sverige. 15 Det finns flera benämningar på snabblån som kreditform. Snabblån, sms-lån, mobil-lån och snabbkrediter är endast en exemplifierande uppräkning av olika benämningar på kreditformen. Ingen skillnad i sak finns mellan de olika benämningarna. 16 Fortsättningsvis används benämningarna snabblån och snabblångivare i uppsatsen. En snabblångivare utgör ingen bolagsform i sig, utan definitionen av en snabblångivare utgörs av vilken sorts kreditverksamhet som bolaget i fråga bedriver. En snabblångivare utmärks av att bolaget är ett finansiellt företag som tillhandahåller kreditgivning till konsumenter. Krediterna utmärks sedermera av att de är att anse som kortfristiga lån på låga belopp som konsumenterna erhåller inom en kort tidsperiod. 17 Krediterna ges vanligen på låga belopp såsom 50 kronor upp till det något högre beloppet 15 000 kronor, där det vanligtvis förutsätts att konsumenten är en återkommande låntagare för att ett lån motsvarande de högre beloppen ska beviljas. Villkoren varierar självfallet i viss mån mellan diverse snabblångivare men grundtanken och utformningen på krediterna är i hög grad densamma. Krediterna utmärks som sagt bland annat av att de är kortfristiga, då krediterna vanligen ges under en period om 30 till 90 dagar men kortare kredittid kan i några fall förekomma. Lånas ett lägre belopp villkoras en kredittid om 30 dagar medan den maximala kredittiden om 90 dagar kan utnyttjas vid lån av högre belopp. 18 Ansökningen av ett snabblån är utformad så att lån kan erhållas på ett enkelt och snabbt vis jämfört med hur låneprocessen ser ut vid övriga kreditformer. Många gånger beviljas lånet kort efter låneansökan och utbetalning sker sedan i regel samma dag eller efter redan 15 minuter. 19 Dock har låneprocessen utvecklats sedan kreditformen först introducerades. Ti- 13 SOU 2013:78 s. 124. 14 Kronofogdemyndigheten, En kartläggning av unga vuxnas erfarenheter, 2007:2, s. 4. 15 SOU 2013:78 s. 225. 16 Prop. 2009/10:242 s. 33. 17 Kronofogdemyndigheten, En kartläggning av unga vuxnas erfarenheter, 2007:2, s. 5. 18 Se exempelvis; www.risicum.se, www.ferratum.se, www.smspengar.nu, www.easycredit.se, www.vivus.se. Samtliga webbsidor hämtade 26-02-2014 11:53. 19 Se exempelvis https://www.ferratum.se/om_ansokan, https://www.vippi.se/sms-lan/ och https://www.nanokredit.se/sa-har-gar-det-till.html. Samtliga webbsidor hämtade 28-02-2014 11:33. 5

digare erfordrades endast att kredittagaren lämnade namn, personnummer, kontonummer samt lånebelopp så erhöll kredittagaren lånebeloppet kort tid efter att lånet beviljats av snabblångivaren. 20 I dagsläget kräver snabblångivare att kredittagaren ytterligare anger inkomst, boendeform samt boende- och lånekostnader med mera. 21 Snabblångivare kräver ingen säkerhet för beviljandet av snabblån, varpå snabblån kategoriseras som blancolån. 22 Kredittagare kan ansöka om snabblån via webben och telefonen; både genom sms och telefonsamtal. 23 Den höga effektiva räntan 24 är ett kännetecken för snabblån. Vanligt förekommande är att snabblånen är räntefria eller att en låg ränta följer med lånet. Som kompensation tar istället snabblångivarna ut en avgift för lånet. Även om snabblånet är räntefritt så blir den effektiva räntan hög, då avgifterna är höga och kredittiden är kort. 25 Snabblångivare riktar sig främst mot individer med svag ekonomi som har behov av att erhålla likvida medel inom en kort period. 26 Konsumentverket har uttryckt att snabblångivares representativa konsumenter är 37-åriga ensamstående kvinnor med barn. Konsumentverket menar även att de allra flesta låneansökningar sker i slutet av månaden samt att cirka 60 till 70 % av antalet sökande är återkommande låntagare. 27 Kronofogdemyndighetens statistik visar att det är lika många kvinnor som män som finns registrerade för obetalda snabblån samt att ungdomar och unga vuxna står för en icke obetydlig andel av låntagarna. En studie från Sveriges Konsumenter, utförd år 2009, visar att individer som har låneskuld som härstammar från ett snabblån hos Kronofogdemyndigheten nästan aldrig endast har en skuld, utan istället flera skulder från flera kreditgivare. 28 20 Ingvarsson, Lån i telefon dags att reglera?, SvJT nr 2 2009/10 s. 385. 21 Se exempelvis; http://www.smspengar.nu/webblan/, https://www.easycredit.se/priser-pa-smslan/ och https://www.ferratum.se/loan-application/registration där detta framkommer tydligt. Samtliga webbsidor hämtade 26-02-2014 12:05. 22 Prop. 2009/10:242 s. 33. 23 SOU 2013:78 s. 125. 24 Effektiv ränta är, enkelt sagt, ett procentuellt mått för den årliga kostnaden för behållningen av ett kreditutrymme. Syftet med den effektiva räntan är således att verka som en jämförelsemodell för kostnaden av olika lån. Se 1 förordning (2010:1855) om beräkning av effektiv ränta vid konsumentkrediter som hänvisar till del 1 av bilaga 1 till Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/48/EG om konsumentkreditavtal och om upphävande av rådets direktiv 87/102/EG där formel för beräkning av effektiv ränta ställs upp. 25 SOU 2013:78 s. 125. 26 MD 2007:17. 27 Prop. 2013/14:107 s. 23. 28 Sveriges Konsumenter, Att kränga krediter till utsatta en studie om snabblån, s. 42-43. 6

3 Snabblångivares omfattning av systemstabiliserande regler 3.1 Kort om Finansinspektionen Finansmarknaden utgör en risk för samhällsekonomiska effekter då aktörer på finansmarknaden kan skapa problem som kan komma att påverka hela ekonomin. Därför är det av vikt att marknaden kontrolleras. 29 Finansinspektionen är en statlig förvaltningsmyndighet under Finansdepartementet vars uppgift är att ansvara för tillsynen och tillståndsprövningen som rör finansiella marknader och finansiella företag. Finansinspektionen ska även ansvara för samordningsorganet för tillsyn enligt förordning (2009:92) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Vidare ska Finansinspektionen vidta åtgärder för att motverka finansiella obalanser i syfte att stabilisera kreditmarknaden med beaktande av åtgärdernas effekt på den ekonomiska utvecklingen. 30 Finansinspektionen ska med ovanstående i beaktande följa och analysera utvecklingen på finansmarknaden bland annat gällande risker för konsumenterna inom det finansiella området, bedöma den finansiella stabiliteten samt vilka åtgärder som vidtagits eller kan komma att vidtas. Detta sker genom utredningar som Finansinspektionen sedan kan bistå regeringen med rapporter och yttranden. 31 Finansinspektionen ska även samråda med myndigheter med koppling till finansmarknaden i Sverige såsom Konsumentverket samtidigt som ett samarbete med utländska motsvarigheter till finansiella tillsynsmyndigheter ska bedrivas. 32 Finansinspektionens uppgift är, som nämnt ovan, bland annat att utfärda tillstånd och utöva tillsyn. 33 Tillsynen ska fungera som ett kontrollsystem över att tillståndspliktiga företag tillämpar det finansiella regelverket korrekt. Tillsynen sker över banker och kreditmarknadsbolag som omfattas av lag (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse (LBF), innebärande att kontroll bland annat sker över bolagens kapital, verksamhetsplan samt ägare och ledning. 34 För finansiella institut som omfattas av lag (1996:1006) om anmälningsplikt avseende vissa finansiella institut (AnmL), där snabblångivare ingår, sker endast en registrering efter att nyss nämnda institut anmält sin verksamhet till Finansinspektionen. 35 Anmälningsplikten och registreringen syftar till att förenkla Finansinspektionens kontroll över bo- 29 Prop. 2002/03:139 s. 155. 30 1 förordning (2009:93) med instruktion för Finansinspektionen. 31 2 och 3 förordning med instruktion för Finansinspektionen. 32 5-7 förordning med instruktion för Finansinspektionen. 33 1 förordning med instruktion för Finansinspektionen. 34 13 kap. 2 och 3 kap. 2 LBF. 35 2 1-2st. AnmL. 7

lagens skyldigheter enligt penningtvättslagen. 36 En viss kontroll över det finansiella institutens ägare och ledning sker men inte i jämförbar omfattning som vid en tillsyn. 37 Om ett bolag brister i sina skyldigheter som omfattas av tillsynen eller registreringen har Finansinspektionen olika befogenheter att tillgå. 38 Mer om Finansinspektionens registrering, tillsyn och befogenheter nedan i avsnitt 3.2. 3.2 Snabblångivares anmälningsplikt 3.2.1 Allmänt Systemstabiliserande regler reglerar förhållandet mellan näringsidkaren och staten och syftar direkt till att skapa ett stabilt finansiellt system med en stabil kreditmarknad. Reglerna ska motverka obalanser i det finansiella systemet och verka för hög effektivitet och förutsättningar för konkurrens på kreditmarknaden. 39 Det finns två huvudsakliga lagar av systemstabiliserande karaktär som är tillämpliga på kreditmarknaden: LBF och AnmL. Den förstnämnda lagens tillämpningsområde omfattar kreditinstitut, d.v.s. banker och kreditmarknadsföretag. 40 Den senare nämnda lagen omfattar istället finansiella institut. 41 I benämningen finansiella institut omfattas såväl fysiska som juridiska personer, vars verksamhet ägnar sig åt valutaväxling eller annan finansiell verksamhet. 42 Med annan finansiell verksamhet avses yrkesmässig verksamhet som huvudsakligen består i att lämna och förmedla kredit (exempelvis i form av konsumentkredit), medverka vid finansiering, tillhandahålla betalningsmedel, ikläda sig garantiförbindelser och göra liknande åtaganden, medverka vid värdepappersemissioner, lämna ekonomisk rådgivning, förvara värdepapper, driva rembursverksamhet, tillhandahålla värdefackstjänster och driva valutahandel. 43 De bolag som anmält sig skiftar. Det rör sig om allt från stora finansbolag till privatpersoner som ägnar sig åt valutaväxlingsverksamhet i mindre omfattning. 44 År 2011 hade Finansinspektionen 265 stycken finansiella institut registrerade. Finansinspektionen befarar dock att ytterligare ett hundratal finansiella institut bör vara registrerade men som inte är det. 45 Som nämnt ska verksamheten som bedrivs vara yrkesmässig samt huvudsakligen bestå i en av ovan nämnda 36 Prop. 2002/03:139 s. 246. 37 3 1st. AnmL. 38 Se 15 kap. LBF. 39 Prop. 2002/03:139 s. 1. 40 1 kap. 1 och 5 2, 10 och 13p. LBF. 41 2 1st. och 1 3p. AnmL. 42 1 3p. AnmL. 43 1 2p. AnmL med hänvisning till 7 kap. 1 2st. 2, 3 och 5-12p. LBF. 44 Finansinspektionen, Tillsyn och registrering, s. 13. 45 Finansinspektionen, Tillsyn och registrering, s. 5. 8

verksamheter. Att verksamheten ska bedrivas yrkesmässigt innebär att verksamheten ska bedrivas med självständighet, regelbundenhet och varaktighet men även med vinstsyfte. 46 Att huvudsakligen sådan verksamhet ska bedrivas innebär att annan verksamhet kan bedrivas i viss mån, såsom sidoverksamhet. 47 Långivare som tar emot inlåning från allmänheten undantas dock från att definieras som ett finansiellt institut i AnmL:s mening. 48 Då snabblångivare yrkesmässigt och som sin huvudsakliga verksamhet tillhandahåller konsumentkrediter, utan att ta emot återbetalningspliktiga medel från allmänheten, ska verksamheten anses som ett finansiellt institut och faller därmed inom AnmL:s tillämpningsområde. Syftet med AnmL är att ge Finansinspektionen en möjlighet att få kännedom om vilka bolag som omfattas av lag (2009:62) om åtgärder om penningtvätt och finansiering av terrorism (penningtvättslagen) och att genom en form av kontroll se till att dessa bolag följer densamma. 49 Penningtvättslagen syftar till att förhindra att finansiell verksamhet eller annan näringsverksamhet utnyttjas för penningtvätt eller finansiering av terrorism. 50 Finansiella institut som omfattas av AnmL, däribland snabblångivare, ska därför anmäla sin verksamhet till Finansinspektionen. 51 Efter att anmälan skett får anmälningspliktig verksamhet börja bedrivas. 52 Anmälan ska bestå av namn, firma, personnummer och organisationsnummer. Finansinspektionen har bemyndigats att meddela föreskrifter om vilka uppgifter och handlingar utöver ovanstående som ska ingå i en anmälan. 53 Finansinspektionen ska i sin tur bland annat föra register över de finansiella institut som anmält sig. 54 Registret syftar till att ge offentlighet över den information som ingår i registret men också att tillhandahålla uppgifter för den kontroll som Finansinspektionen utövar. 55 3.2.2 Finansinspektionens kontroll Anmälningsförfarandet i fråga skiljer sig från traditionella anmälningsförfaranden där en enkel anmälan görs i form av ett administrativt förfarande. Anmälningsförfarandet är egenartat på så sätt att mottagaren, Finansinspektionen, även ska utföra en viss kontroll över 46 Prop. 1999/2000:145 s. 28. 47 Prop. 1995/96:216 s. 40-41. 48 1 2p. AnmL ec. 49 Prop. 2002/03:139 s. 246. 50 1 kap. 1 penningtvättslagen. 51 2 1st. AnmL. 52 Prop. 1995/96:216 s. 37. 53 9 och 12 förordning (2004:331) om anmälningsplikt avseende viss finansiell verksamhet. 54 2 2st. AnmL. 55 4 förordning om anmälningsplikt avseende viss finansiell verksamhet. 9

anmälaren. Kontrollen består delvis av en granskning över företagets ägare och ledning. 56 Personer som i väsentlig utsträckning har åsidosatt skyldigheter i näringsverksamhet eller gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet får inte ägna sig åt anmälningspliktig verksamhet. Finansinspektionen bör granska Kronofogdemyndighetens register, belastningsregister, upprätta kontakt med skattemyndigheten och diverse konkursförvaltare. Att personen varit skyldig till bokföringsbrott, skattebrott i större omfattning eller underlåtit att betala skatter och avgifter vid flertalet tillfällen motsvarande icke obetydliga belopp eller på diverse sätt handlat otillbörligt i ett konkursförfarande kan vara exempel på att personen i väsentlig utsträckning åsidosatt skyldigheter i näringsverksamhet. 57 Om fallet är sådant att en juridisk person är ägare till det finansiella institutet gäller ovanstående förbud den som har ett kvalificerat innehav av andelar i den juridiska personen eller ingår i dess ledning. 58 Med ett kvalificerat innehav avses ett direkt eller indirekt ägande i ett företag om innehavet representerar minst 10 % av kapitalet eller av samtliga röster eller annars möjliggör ett väsentligt inflytande över ledningen av företaget. 59 Med företagets ledning avses styrelseledamöter, verkställande direktör samt ersättare respektive ställföreträdare. 60 När ett finansiellt institut som anmält sin verksamhet till Finansinspektionen fått kännedom om att förändringar har skett i ägar- eller ledningskretsen enligt ovan är institutet skyldigt att snarast anmäla detta till Finansinspektionen. Även den juridiska person som innehar kvalificerade andelar i det finansiella institutet ska anmäla ändringar i företagsledningen till Finansinspektionen. 61 Regeringen har anfört att utan dessa bestämmelser om ett kontinuerligt informationskrav hade kraven på det finansiella institutets ägare och ledning kunnat kringgås och reglernas reella funktion hade gått förlorad. 62 Finansinspektionen ska sedan utföra en kontroll över de förändringar som anmälts. 63 Utöver detta ska Finansinspektionen även utföra en kontroll minst en gång om året över de finansiella institutens ägare och ledning. 64 56 9 1st. AnmL. 57 Prop. 2013/14:107 s. 29. 58 3 1st. AnmL. 59 3 2st. AnmL, 1 kap. 5 14p. LBF, jfr även 1 kap. 5a LBF. 60 Prop. 2002/03:139 s. 249. 61 3 3st. AnmL. 62 Prop. 2002/03:139 s. 249. 63 9 1st. AnmL. 64 9 1st. AnmL. 10

3.2.3 Finansinspektionens möjligheter till ingripande Brister ett finansiellt institut i någon skyldighet i AnmL har Finansinspektionen vissa befogenheter att tillgå. Om ett finansiellt institut underlåter att anmäla sin verksamhet, ska Finansinspektionen förelägga det finansiella institutet att göra en anmälan. Vid utebliven anmälan efter ett föreläggande ska Finansinspektionen istället förelägga det finansiella institutet att upphöra med sin verksamhet. 65 Registrerade bolag ska av Finansinspektionen tas bort ur registret när föreläggande från Finansinspektionen att upphöra med verksamheten vunnit laga kraft men även när ett finansiellt institut upphört med anmälningspliktig verksamhet. 66 För att Finansinspektionen överhuvudtaget ska kunna förelägga ett finansiellt institut, enligt ovan, att anmäla sin verksamhet eller upphöra med sin verksamhet, krävs information om det finansiella institutet. Om Finansinspektionen inte innehar tillräckligt med information för att avgöra huruvida anmälningspliktig verksamhet bedrivs, kan Finansinspektionen förelägga personen att lämna relevanta upplysningar om verksamheten för att en bedömning ska kunna göras. 67 Förelägganden enligt ovan kan förenas med vite för extra påtryckning. 68 Finansinspektionen kan vidta vissa åtgärder om kraven på företagets ägare och ledning i lagen inte är uppfyllda. Finansinspektionen kan, om verksamheten drivs av en fysisk person, ålägga denne att upphöra med verksamheten. 69 Drivs verksamheten av en juridisk person får Finansinspektionen förelägga rättelse och om en sådan inte görs, istället ålägga den juridiska personen att upphöra med verksamheten. 70 Om det däremot handlar om att en innehavare med kvalificerad andel i det finansiella institutet inte uppfyller kraven på ledningen i företaget får Finansinspektionen ålägga den fysiska personen att avyttra så stor del av sina andelar i det finansiella institutet att innehavet därefter inte är att anse som kvalificerat. Är innehavaren istället en juridisk person har den juridiska personen möjlighet att istället byta ut personen som inte uppfyller de befintliga kraven på ledningen mot någon annan som gör det. 71 Skälet till att kvalificerade innehavare inte kan åläggas att upphöra med verksamheten är att det anses vara oproportionerligt att exempelvis ett företag ska upphöra med sin verksamhet endast på grund av att en ägare vägrar avyttra sitt innehav i det finansiella insti- 65 8 1st. AnmL. 66 2 3st. AnmL. 67 8 2st. AnmL. 68 11 1st. AnmL. 69 9 2st. AnmL. 70 9 3st. AnmL. 71 9 4st. AnmL. 11