ATT BETALA TILLBAKA ANNUITETSLÅN

ATT BETALA TILLBAKA ANNUITETSLÅN Information om regler för betalning av lån tagna efter den 30 juni 2001 2006

Innehåll Annuitetslån 3 Återbetalning 4 Trygghetsregler 9 Avskrivning 10 Flera lån 12 Återkrav 14 Övriga upplysningar 16 Kontakta CSN 17 2

Annuitetslån Studiestöd som du fick efter den 1 juli 2001 består av bidrag och ett lån. Lånet betalar du tillbaka med ett årsbelopp som baseras på skuldens storlek, räntan för året, det antal år som återbetalningen beräknas pågå samt ett uppräkningstal på två procent per år. Det här lånet är ett slags annuitetslån. Genom konstruktionen med ett uppräkningstal blir årsbeloppet lägre under den första delen av din återbetalningstid för att sedan öka. Ett tradionellt annuitetslån har i stället en jämn återbetalningstakt. Principen illustreras av följande figur. Årlig återbetalning kr... 1 år 5 år 10 år 15 år 20 år 25 år Återbetalningsår... Modifierat annuitetslån Traditionellt annuitetslån Du kan läsa mer om formeln för beräkning av årsbeloppet i informationsbladet Beräkning av årsbelopp för annuitetslån. I början av varje år får du ett årsbesked. Där redovisar CSN hur din skuld förändrats under pågående år. Du får också en uppgift om hur stort ditt årsbelopp blir. 3

Återbetalning Återbetalningstid Återbetalningen av ditt lån börjar vid det årsskifte som kommer tidigast sex månader från det att du senast fick studiestöd från CSN. Återbetalningstiden är längst 25 år, eller det lägre antal år som återstår till slutet av det år du fyller 60 år. Om du har en mindre skuld blir återbetalningstiden kortare. Det beror på att det finns en regel om lägsta årsbelopp som innebär att ditt årsbelopp aldrig kan bli lägre än 15 procent av prisbasbeloppet. Återbetalningstiden kan ändras om du blivit återbetalningsskyldig och börjar studera på nytt med studiestöd från CSN. Du kan också få en ny återbetalningstid om du haft nedsättning i mer än tre år. Observera att du själv måste ansöka om att få återbetalningstiden ändrad hos CSN. Om du har en skuld kvar när din ordinarie återbetalningstid är slut förfaller hela skulden till betalning året därpå. Då har du möjlighet att ansöka om nedsättning och få beloppet anpassat till din inkomst (se avsnittet om trygghetsregler). Detta upprepas fram till dess att du har betalat skulden, eller fram till det år du fyller 68 år. Då skriver vi av eventuell resterande skuld under förutsättning att du betalat de föregående årens årsbelopp. Om du inte betalat de tre senaste årens årsbelopp fortsätter kraven på betalning till och med november det år du fyller 70 år. Ränteberäkning Lånet löper med ränta från det första utbetalningstillfället. Räntan är 2,3 procent under 2006 och är inte avdragsgill i din självdeklaration. Räntan fastställs av regeringen varje kalenderår och den beräknas på ett genomsnitt av statens upplåningskostnad under de tre senaste åren. Därefter tar man hänsyn till avdragsreglerna i skattesystemet genom att räntesatsen reduceras med 30 procent. Därför är räntan inte avdragsgill i din självdeklaration. Räntebefrielse Du som gör en längre grundutbildning än 60 dagar enligt lagen om totalförsvarsplikt behöver inte betala ränta på ditt studielån under utbildningstiden. För att slippa betala räntan måste du dock ansöka om detta efter det att du har genomfört utbildningen. CSN kommer att rätta räntan i efterhand. En blankett för att ansöka om räntebefrielse kan du beställa från CSN. 4

Årsbeloppets storlek Ditt årsbelopp beror på följande fyra faktorer: skuldens storlek räntan återstående återbetalningstid ett uppräkningstal på två procent. Årsbeloppet beräknas utifrån en speciell annuitetsformel som innebär att årsbeloppet ökar år från år baserat dels på uppräkningstalet, dels på hur räntan ändras mellan olika år. Uppgift om hur mycket du ska betala får du i årsbeskedet varje år. Lägsta årsbelopp Om ditt årsbelopp vid beräkning enligt annuitetsformeln blir lägre än 15 procent av prisbasbeloppet, sätts årsbeloppet till 15 procent av prisbasbeloppet under det första året (5 955 kronor för 2006). Detta innebär att återbetalningstiden blir kortare än det maximala antalet år du annars skulle ha fått. Därefter ska årsbeloppet beräknas med hänsyn taget till ränteförändringar och uppräkningstal. Om den totala skulden är mindre än 15 procent av prisbasbeloppet, ska du betala hela skulden under det första återbetalningsåret. Beräkning av årsbelopp efter extra inbetalning, återkrav eller delvis avskrivning Ditt årsbelopp kan förändras och därmed återbetalningstiden om du har gjort en extra inbetalning, har fått återkrav eller har fått en del av skulden avskriven. Följande villkor måste vara uppfyllda: Skulden ska ha minskat med minst tio procent av prisbasbeloppet (3 970 kronor för 2006). Om årsbeloppet efter omräkning beräknas till 15 procent av prisbasbeloppet (5 955 kronor för 2006). Betalningstillfällen Du kan välja att betala fyra gånger per år (förfallodagar den sista bankdagen i februari, maj, augusti och november) varje månad (förfallodagar den sista bankdagen i månaden) en gång per år (förfallodag den sista bankdagen i februari). Det belopp du ska betala framgår av ditt årsbesked. CSN tar alltid ut en expeditionsavgift när vi debiterar årsbeloppet. Avgiften är 100 kronor per år för års- 5

belopp och 100 kronor för resterande slutligt årsbelopp. Expeditionsavgiften betalar du vid första betalningstillfället. Det kan vara praktiskt att betala en gång per år om du betalar från utlandet. Meddela CSN om du vill ändra antalet betalningstillfällen. Vid betalning med inbetalningskort som CSN skickar ut räknar vi i första hand av din betalning på de äldsta obetalda avgifterna. Om du betalar med ett eget inbetalningskort räknas din betalning av på samma sätt om du inte skrivit att betalningen gäller ett speciellt avgiftsår. Betalning av annuitetslån Du kan betala ditt annuitetslån via bankgiro, plusgiro eller autogiro. CSN skickar ut bankgiroavier till alla låntagare som inte har begärt ett annat betalningssätt. CSN:s bankgironummer för annuitetslån är 5580-3084 och plusgirokontot är 495 90 04-5. Om du vill betala ditt annuitetslån via autogiro ska du anmäla detta skriftligt till CSN. Blanketten kan du beställa via Mina sidor på CSN:s webbplats, www.csn.se eller genom Talsvar, tfn 0771-276 800. Om du betalar via internet ska du använda det referensnummer som finns på inbetalningskortet. Har du inget inbetalningskort kan du, om du betalar via bankgironumret, skriva ditt personnummer som referens. Då skriver du alla tio siffror i en följd utan bindestreck eller mellanslag. Du kan inte göra en internetbetalning till vårt plusgirokonto om du inte har det fullständiga OCR-numret. Om du gör en extra inbetalning via internet och vill lämna information om den måste du komplettera med detta i ett brev eller via e-post eftersom du i normalfallet inte kan skicka textmeddelande på internetbetalningen. Betalning från utlandet För dig som är bosatt utomlands finns flera olika sätt att betala. Du som bor inom EU/EES-området eller i Schweiz kan betala studielånet via bank till ett så kallat IBAN (International Bank Account Number). Betalning till IBAN kan du endast göra via plusgiro, skriv vårt IBAN samt BIC/SWIFT-adressen NDEASESS. För lån tagna efter den 30 juni 2001 ska du skriva SE78 9500 0099 6042 4959 0045 NDEASESS som kontonummer och ditt personnummer som referens. Skriv även namn, adress och vad betalningen gäller. Om du får problem när du försöker göra en IBAN-betalning via din internetbank, måste du kontakta banken. Du kan också betala via bank (så kallad BIC/SWIFT-betalning). Betalning gör du då till Nordeas BIC/SWIFT-adress NDEASESS, Nordea, 105 71 Stockholm. De kostnader som bankerna tar ut för utlandsbetalningar får du som låntagare 6

själv stå för, det innebär att banken drar sina kostnader från din betalning innan betalningen når CSN. Du kan även betala med en check i svenska kronor eller annan växlingsbar valuta. Checken kan du köpa i bank och den ska vara ställd på Centrala studiestödsnämnden (CSN). Du skickar din check tillsammans med inbetalningskortet till CSN:s huvudkontor, SE-851 82 Sundsvall. Om du använder en check från ett privat utländskt bankkonto eller liknande medför det extra kostnader. Extra inbetalning Du kan betala lånet snabbare genom en extra inbetalning. Glöm då inte att skriva personnummer, namn, adress och vad betalningen gäller. Vill du betala hela ditt lån bör du alltid kontakta CSN innan du gör detta för att få uppgift om aktuell skuld inklusive ränta. Om du väljer att göra en extra inbetalning ska du tänka på att CSN i första hand kommer att räkna av det belopp du betalar in mot ditt ordinarie årsbelopp. Den del av den extra inbetalningen som blir kvar när vi räknat av den mot årsbeloppet kommer vi att räkna som en extra inbetalning på ditt lån. Om du gör den extra inbetalningen tidigt på året och den täcker ditt ordinarie årsbelopp kommer du inte att få några fler inbetalningskort för ditt ordinarie årsbelopp. Om du vill ha inbetalningskort för att betala ytterligare måste du kontakta CSN. Om du betalar utan att det finns någon avgift att räkna av mot kommer din inbetalning att bokföras som en extra betalning på din skuld. Avräkningsordning för inbetalning De belopp du betalar räknar vi i första hand av på de administrativa avgifterna, därefter på räntan och slutligen på kapitalskulden. Den ränta som du inte har betalat vid årets slut kapitaliseras. Det innebär att vi lägger räntan till skulden. Om du har lagt samman flera olika lån räknar vi av dina inbetalningar i första hand på den del av din totala skuld som är äldst. Försenad eller utebliven betalning Om du inte betalar ditt årsbelopp i tid till förfallodagen, skickar CSN ut en påminnelse och tar ut en påminnelseavgift. Påminnelseavgiften är 120 kronor. Om du trots detta inte betalar skickar vi ytterligare en påminnelseavi som innehåller alla obetalda belopp och lägger till ännu en påminnelseavgift på 120 kronor. Om du ändå inte betalar skickar vi ett kravbrev och därefter går ärendet vidare till kronofogdemyndigheten för indrivning. Kronofogdemyndigheten tar ut en 7

grundavgift på 500 kronor per krav vid indrivning av årsbelopp. Du kan också få en betalningsanmärkning hos kreditupplysningsföretagen. Bor du utomlands lämnar CSN kravet till en ambassad eller inkassobyrå. Ny återbetalningstid När du blir återbetalningsskyldig fastställer CSN din återbetalningstid. Därefter ändras den fastställda tiden normalt inte, även om du tar nya studielån eller får nedsättning. Återbetalningstiden ändras endast om skulden under ett återbetalningsår har minskat med minst 10 procent av prisbasbeloppet. Skulden kan minska på grund av att du har gjort en förtida inbetalning du har fått någon del av skulden avskriven CSN har krävt tillbaka lån enligt 5 kapitlet studiestödslagen. Tiden ändras om något av detta skett och den återstående skulden därmed är så liten att årsbeloppet sätts till 15 procent av prisbasbeloppet vid det kommande årsskiftet. Då förkortas återbetalningstiden. Från och med 2006 räknas återbetalningstiden i några fall om utan att du behöver ansöka om det. Det gäller om du har tagit nya lån på minst ett halvt prisbasbelopp (19 850 kronor för 2006) efter det att CSN fastställde återbetalningstiden tidigare har fått återbetalningstiden ändrad på grund av att du fått ett beslut om att du ska betala tillbaka studiemedel som du inte haft rätt till, och det beslutet därefter har upphävts. Du kan även ansöka om att återbetalningstiden ska förändras. CSN kan räkna om din återbetalningstid om du har fått nedsättning enligt trygghetsregeln under minst tre år nedsättning på grund av synnerliga skäl under minst tre år. Om du vill ansöka om ny återbetalningstid ska du göra det på en blankett som du beställer från CSN. Din ansökan måste ha kommit in till oss senast den 30 november för att en eventuell ny återbetalningstid ska börja gälla från närmaste årsskifte. 8

Trygghetsregler Om du har svårt att betala det årsbelopp som du har fått kan du ansöka om att i stället få ditt årsbelopp beräknat utifrån din sammanlagda inkomst. Sammanlagd inkomst är summan av ditt överskott i inkomstslagen tjänst, näringsverksamhet och kapital. Du kan i sådana fall få årsbeloppet nedsatt till fem procent av din sammanlagda inkomst till och med det år du fyller 49 år, och till sju procent av din inkomst från och med det år du fyller 50 år. Om du har fyllt 50 år ska du även lägga till 20 procent av din eventuella förmögenhet som överstiger 2,75 prisbasbelopp (109 175 kronor för 2006) till din inkomst. Förutsättningen för att du ska kunna få nedsättning är att ditt årsbelopp minskar med minst tre procent av prisbasbeloppet (1 191 kronor för 2006) i jämförelse med det ursprungliga årsbeloppet. Om ditt årsbelopp efter nedsättning blir lägre än fem procent av prisbasbeloppet (1 985 kronor för 2006) sätter vi ned årsbeloppet till 0 kronor. Årsbeloppet kan dock aldrig bli nedsatt till ett lägre belopp än vad du har betalat in. Sista ansökningsdag för nedsättning av årsbeloppet med hänsyn till din inkomst är den 30 november betalningsåret. Även när du bor utomlands kan du ansöka om nedsättning och då beräknar vi inkomsten för betalningsåret utifrån de uppgifter som du lämnar om din skattepliktiga inkomst. Vid bedömningen om vad som är skattepliktig inkomst kommer vi att jämföra med de skatterättsliga principer som gäller i Sverige. Du kan också få nedsättning om du studerar med studiestöd från CSN, om du genomgår grundutbildning enligt lagen om totalförsvarsplikt, deltar i utbildning till reserv- eller yrkesofficer eller om det finns synnerliga skäl för nedsättning. Observera att du inte får nedsättning på grund av studier om du får rekryteringsbidrag. Då kan du i stället ansöka om nedsättning med hänsyn till din inkomst. Slutligt årsbelopp Om du har ansökt om och fått ett preliminärt årsbelopp beräknat utifrån din inkomst, kommer CSN att hämta uppgifter från Skatteverket när taxeringen för året är klar. Dessa uppgifter jämför vi med de uppgifter som du lämnat i din ansökan. Om det visar sig att du har betalat ett för lågt årsbelopp måste du betala in skillnaden mellan det preliminära och det slutliga årsbeloppet som ett resterande årsbelopp. I dessa fall tillkommer en tilläggsavgift som är sex procent av det belopp som ska betalas i efterhand. Om du har betalat in ett för högt preliminärt årsbelopp kommer det överskjutande beloppet att ligga kvar som en inbetalning på ditt lån. 9

Avskrivning Ålder Om du har en skuld kvar vid början av det år du fyller 68 år får du lånet avskrivet, under förutsättning att du inte har några obetalda årsbelopp för de tre senaste åren. CSN fortsätter att kräva betalning av sådana obetalda årsbelopp till och med november månad det år du fyller 70 år. Dödsfall Vid dödsfall skriver CSN av hela lånet inklusive obetalda årsbelopp (administrativa avgifter och årsbelopp). Synnerliga skäl I vissa fall kan CSN skriva av en skuld om det finns synnerliga skäl. Möjligheten att få avskrivning på grund av synnerliga skäl är mycket begränsad, men kan exempelvis komma i fråga för dig som har en mycket låg sjukersättning eller för dig som har fått studietiden förlängd på grund av ett handikapp. Lån för behörighetsgivande studier Du som har fått studiestöd för studier på grundskole- eller gymnasienivå kan få en del av lånet avskrivet om du senare tar lån för studier på högskolenivå. I de flesta fall skriver CSN av det belopp du har rätt till utan att du behöver ansöka om det. Den del av studielånet som vi kan skriva av är som mest hälften av de lån som du har tagit för att få grundläggande eller särskild behörighet för grundläggande högskoleutbildning. Det så kallade basåret som anordnas inom ramen för högskoleutbildning räknas till sådana studier som kan skrivas av. Dessutom är kravet att du har studerat med den generella bidragsdelen. Studier med den högre bidragsdelen ger inte rätt till avskrivning. Vi kan skriva av en sjättedel av det du lånat för de behörighetsgivande studierna plus ränta för varje 40 poäng som kan ingå i en högskoleexamen och som du har genomfört med godkänt resultat. Det innebär att du måste ha slutfört och blivit godkänd på 40 poängs högskolestudier, innan du kan få en sjättedel av lånet för studier på grundskole- eller gymnasienivå avskrivet. Kravet är också att du lånat för dina högskolestudier. Eftergymnasiala studier utomlands berättigar i dagsläget inte till avskrivning. I avdelning B2 i bilagan till studiestödsförordningen kan du läsa vilka utbildningar som kan ingå i en högskoleexamen och därmed ger rätt till avskrivning. 10

För dig som har läst på grundskole- eller gymnasienivå med lån före den 1 juli 2001 gäller äldre avskrivningsbestämmelser, dvs. efter tre eftergymnasiala terminer kan du få avskrivning. För dig som kommer att ha lån både före och efter den 1 juli 2001 gäller olika avskrivningsbestämmelser för de olika delarna av lånet. Det som avgör vilken regel som gäller är med vilken lånetyp du läst på grundläggande nivå. Sjukförsäkring Du som studerar med studielån och är sjukskriven en längre tid än 30 dagar, och därför inte kan studera, har ett försäkringsskydd. Detta innebär att du som har studielån kan få hela lånedelen för sjukperioden avskriven. Reduceringen sker från och med den 31:a sjukdagen till sjukperiodens slut. Beslut om reducering av studielånet på grund av sjukförsäkring fattas i efterhand. Du behöver normalt inte lämna in någon ansökan om reducering eftersom CSN får uppgifter om godkända sjukperioder direkt från Försäkringskassan. Om du har godkända sjukperioder först efter den aktuella terminen eller senare, måste du själv begära att få lånet avskrivet hos CSN. I samband med din begäran om avskrivning ska du bifoga intyg från Försäkringskassan. Ansökan Du ansöker om avskrivning på särskilda blanketter som du beställer från CSN. 11

Flera lån Om du tidigare har studerat med studiestöd från CSN och du tar lån efter den 30 juni 2001 kommer du att ha flera lån med olika återbetalningsvillkor. Så länge du inte begär något annat kommer du att betala de olika lånen var för sig. Ändrade lånevillkor Om du har studiemedel (lån tagna före 1989) eller studielån (lån tagna mellan den 1 januari 1989 och den 30 juni 2001) men inte lånat något efter den 30 juni 2001 kan du ansöka om ändrade lånevillkor. Det innebär att du för över dina studiemedel eller studielån till ett annuitetslån och att du därefter betalar enligt de regler som gäller för annuitetslånet. Om du exempelvis ansöker om nedsättning efter att du fått ändrade lånevillkor kommer reglerna för annuitetslånet att gälla. En ansökan om ändrade lånevillkor är definitiv och har du flyttat över lånen kan du inte ändra dig. Din ansökan ska ha kommit in till CSN senast den 30 november året innan du vill att de ändrade lånevillkoren ska börja gälla. Sammanläggning Om du både har lån enligt de äldre bestämmelserna och annuitetslån kan du begära att få lägga samman de olika lånen till ett enda lån. En sammanläggning innebär att lånen slås ihop och att en ny återbetalningstid och ett årsbelopp beräknas enligt reglerna för annuitetslånet. När du gör inbetalningar på ett sammanlagt lån kommer beloppen att räknas av enligt principen äldst först. Det innebär att CSN håller reda på de olika lånedelarna i din totala skuld utifrån vad som ingick i sammanläggningen. Om du exempelvis hade lån före 1989 så kommer inbetalda belopp i första hand att räknas av på denna del. Däremot kommer den löpande räntan att beräknas på hela skulden, liksom årsbeloppet. Du kommer också att få eventuell åldersavskrivning enligt de äldre bestämmelserna (dvs. vid början av det år du fyller 65 år) för den del av den totala skulden som är lån tagna före den 1 juli 2001, medan den del av lånet som är annuitetslån skrivs av vid början av det år du fyller 68 år. För dig som har begärt att vi ska lägga samman lånen gäller också särskilda bestämmelser vid nedsättning av årsbeloppet. Vi kan sätta ned årsbeloppet till en viktad procentsats som är lägre än fem procent eller sju procent, men som är högre än fyra procent. Vilken procentsats som ska gälla beror på hur stora de olika lånedelarna är vid beslutstillfället, dvs. hur mycket som är studiemedel, studielån och annuitetslån. Det innebär att lånen måste ställas i relation till varandra när den viktade procentsatsen ska räknas fram. 12

Eftersom du bara kan ansöka om nedsättning för ett år i taget kommer vi att göra viktningen varje gång du söker nedsättning, och den viktade procentsatsen kommer att förändras varje gång beroende på att det du betalar in förändrar relationen mellan de olika lånedelarna. Den del av det sammanlagda lånet som har varit studielån sätter vi ned till fyra procent av inkomsten, medan de delar av det sammanlagda lånet som har varit studiemedel eller annuitetslån sätter vi ned till fem procent av inkomsten till och med 49 års ålder. Från och med 50 års ålder sätter vi ned de delar som gäller studiemedel och annuitetslån till sju procent av inkomsten och vi tar även hänsyn till eventuell förmögenhet. När lånens storlek i förhållande till varandra har räknats fram kan procentsatsen som ska ligga till grund för årsbeloppet beräknas. Denna multipliceras sedan med den sammanlagda inkomsten för året. Sista ansökningsdag för sammanläggning är den 30 november året innan du vill att sammanläggningen ska börja gälla. Du ansöker på CSN:s blankett och skriver under ansökan själv. 13

Återkrav CSN kan besluta att kräva tillbaka utbetalt studiemedel som du inte haft rätt till. Det kan exempelvis gälla för tid efter studieavbrott eller om du haft för hög inkomst. Du måste då omedelbart betala tillbaka det du har fått för mycket. På det belopp som vi kräver tillbaka ska du betala ränta. Räntan är avdragsgill i självdeklarationen. Räntesatsen är 6,13 procent för 2006. Om det finns särskilda skäl kan CSN bevilja hel eller delvis befrielse från skyldigheten att betala ränta. En återkravsskuld ska du betala efter speciella regler och vi kan därför inte sammanföra den med din normala studieskuld. Om ett lån ingår i återkravsskulden, minskar vi ditt vanliga lån med motsvarande del liksom den ränta som vi har beräknat på beloppet. Betalning av återkravsskuld Din återkravsskuld ska du betala till CSN:s plusgirokonto 81 22 02-0 eller bankgironummer 5175-4158. Skriv ditt personnummer, namn och adress på inbetalningskortet om du inte använder det ifyllda inbetalningskortet du får från CSN. Du som bor inom EU/EES-området eller i Schweiz kan betala återkravet via bank till ett så kallat IBAN (International Bank Account Number). Betalning till IBAN kan du endast göra via plusgiro, skriv vårt IBAN SE30 9500 0099 6034 0812 2020 samt BIC/SWIFT-adressen NDEASESS som kontonummer och ditt personnummer som referens. Skriv även namn, adress och vad betalningen gäller. Om du har svårigheter att betala hela beloppet på en gång, kan du kontakta CSN och komma överens om en betalningsplan på återkravsskulden. Vi tar ut en expeditionsavgift för administrativa kostnader. Den är 100 kronor per kalenderår. Försenad eller utebliven betalning av återkrav Om du inte betalar din återkravsskuld får du först en påminnelse och därefter ett kravbrev. Om du ändå inte betalar kommer CSN att överlämna ärendet till kronofogdemyndigheten som fastställer din betalningsskyldighet i ett utslag. I samband med att kronofogdemyndigheten utfärdar utslag tillkommer administrativa kostnader med 640 kronor. Utslaget innebär också att du får en betalningsanmärkning som finns kvar i tre år hos kreditupplysningsföretagen. Efter utslaget kan kronofogden göra utmätning av lönen, överskjutande skatt eller i annan egendom. Bor du utomlands lämnar CSN kravet till en ambassad eller inkassobyrå. 14

Avskrivning av återkravsskuld CSN skriver av återkrävt studiestöd det år du fyller 68 år eller vid dödsfall. 15

Övriga upplysningar Lag och förordning Återbetalning av annuitetslån som beviljats för studier efter den 30 juli 2001 regleras i 4 kap. studiestödslagen (SFS 1999:1395) och studiestödsförordningen (SFS 2000:655). Återkrav av beviljat studiestöd regleras i 5 kap. studiestödslagen och studiestödsförordningen. Överklagande CSN:s beslut om återbetalning av annuitetslån, exempelvis beslut om nedsatt årsbelopp, kan du överklaga till den länsrätt som vi hänvisar till i beslutet. Överklagandet ska du dock skicka till CSN i Eskilstuna. Det kan ta lång tid innan ett överklagande är avgjort i länsrätten. Under tiden gäller CSN:s beslut. Du ska alltså betala även om du överklagar. Beslut om återkrav som har fattats av CSN:s lokalkontor kan överklagas till Överklagandenämnden för studiestöd i Härnösand. Överklagandet ska även i dessa fall skickas till CSN i Eskilstuna. Skuldsanering Från och med den 1 juli 1994 finns en skuldsaneringslag. Lagen innebär att den som har mycket stora skuldproblem i vissa fall kan få hjälp med att ordna upp sin ekonomiska situation. För ytterligare information, vänd dig till budgetrådgivaren i din kommun. Deklaration Enligt 20 kommunalskattelagen är ränta på studielån inte avdragsgill i deklarationen. Skuldbelopp vid årets slut får du däremot ta upp som skuld i förmögenhetsdeklarationen. Kontrolluppgift CSN skickar kontrolluppgifter till Skatteverket. Uppgifter om din sammanlagda skuld till CSN och eventuell inbetald ränta för återkrav meddelas. Betald ränta på återkrav är avdragsgill i deklarationen. 16

Kontakta CSN CSN:s självservicetjänster På vår webbplats, www.csn.se, kan du få mer information. Där finns ett simuleringsprogram där du på ett enkelt sätt kan få en uppfattning om hur din återbetalning kommer att se ut under olika förutsättningar. På webbplatsen har du också tillgång till tjänsten Mina sidor där du kan få personlig information och beställa blanketter. Du kan även ringa Talsvar, 0771-276 800, för att få information om din skuld eller för att beställa vissa blanketter. För att använda Mina sidor och Talsvar behöver du ditt personnummer och en personlig kod som finns i ditt årsbesked. Har du ingen personlig kod kan du beställa en ny via Mina sidor och Talsvar. Telefon- och brevkontakt Om du vill tala med någon på CSN kan du ringa till oss på vardagar 08.00 16.30. Vårt telefonnummer är 0771-276 000. Post- och besöksadresser samt besökstider till oss hittar du på vår webbplats. Blanketter och andra skriftliga svar ska du skicka till CSN, Postservice, 833 81 Strömsund. 17

CSN 6517A/0512 Använd Mina sidor på www.csn.se eller Talsvar 0771-276 800 när du vill ha snabb personlig information om ditt studiestöd, din skuld eller vill beställa ny kod.