Utvärdering av matavfallsinsamlingen på Gotland

Utvärdering av matavfallsinsamlingen på Gotland Slutrapport REGION GOTLAND 27 juni 2012 M I L J Ö - O C H A V F A L L S B Y R Å N I M Ä L A R D A L E N A B K O P P A R B E R G S V Ä G E N 8 7 2 2 1 3 V Ä S T E R Å S T E L E F O N : 0 7 6-7 6 7 1 6 0 4 O R G. N R. : 5 5 6 8 6 4-6 8 7 0 B A N K G I R O : 8 0 3-3128 E - P O S T : I N F O @ M I L A V. S E W E B B : W W W. M I L A V. S E

2(20) 2012-06-27

FÖRORD I oktober 2011 fick Miljö- och avfallsbyrån AB i uppdrag av Region Gotland att genomföra en utvärdering av insamlingen av matavfall på Gotland. Utvärderingen delrapporterades i februari 2012. Rapporten har kompletterats efter att plockanalyser av insamlat matavfall och brännbart avfall genomförts i maj 2012. Föreliggande rapport utgör därmed det slutliga resultatet utvärderingen av insamlingen av matavfall på Gotland. Utvärderingen har genomförts i dialog med Katarina Nilsson, Region Gotland. Andra nyckelpersoner som också har bidragit med värdefulla uppgifter är projektledaren för införande av matavfallsinsamling och representanter för kundtjänst, miljötillsyn och entreprenören. Huvuddelen av konsultinsatsen har genomförts av Jörgen Leander vid Miljö- och avfallsbyrån AB. Granskning av rapporten samt projektledning och utvärdering av plockanalyserna har genomförts av Malin Sernland, Miljö- och avfallsbyrån AB. Västerås 2012-06-27 Jörgen Leander Uppdragsledare Miljö- och avfallsbyrån AB 3(20)

SAMMANFATTNING Föreliggande rapport är resultatet av en utvärdering av insamlingssystemet för matavfall på Gotland. Utvärderingen baseras på befintlig dokumentation såsom renhållningstaxa, renhållningsordning, projektplan, uppställda mål, insamlade mängder och resultat från kundenkät och plockanalyser samt intervjuer med nyckelpersoner inom kommunens avfallsorganisation, inklusive avfallsingenjör, projektledare, kundtjänstpersonal, representanter för entreprenören och miljötillsyn. Syftet med utvärderingen har främst varit att följa upp Region Gotlands mål om insamling av matavfall enligt bl.a. projektplanen för införande av matavfallsinsamling och att jämföra med erfarenheter och resultat från andra kommuner och regioner. I rapporten konstateras att insamlingssystemet för matavfall är i princip helt utbyggt. Insamlingstekniken fungerar över lag bra och mål om det insamlade matavfallets mängd och kvalitet har sammantaget i det närmaste uppnåtts, även om insamlingsgraden på årsbasis är relativt låg jämfört med många andra kommuner. Det finns inga uppgifter som tyder på att kunderna skulle vara missnöjda med insamlingssystemet för matavfall. I samband med utvärderingen har också uppmärksammats att taxan inte finansierar avfallsverksamheten fullt ut och att den skulle kunna användas på ett bättre sätt som styrmedel, tillsammans med Region Gotlands information om avfallshantering. Åtgärder behövs på olika områden för att förbättra insamlingsteknik, arbetsmiljö vid insamling, insamlingsgrad och återvinning av insamlat matavfall. I rapporten föreslås följande åtgärder för att förbättra hanteringen av matavfall på Gotland: Åtgärda problem med kladd och spill av matavfall vid insamling från vissa verksamheter. Bevaka utvecklingen av hämtningsintervallens längd vid behovsanpassad tömning, så att de inte leder till olägenheter. För dialog med sophämtare och tillsynsmyndighet samt informera fastighetsinnehavare i syfte att motverka ett felaktigt omhändertagande av matavfall eller eldning av brännbart avfall. Öka sorteringsutbytet och de insamlade mängderna matavfall genom olika åtgärder. Revidera renhållningstaxan så att finansiering av verksamheten säkerställs, att önskade styreffekter uppnås och att budskapet om vikten av källsortering och återvinning tydliggörs. Höj taxan generellt, höj den fasta avgiften (grundavgiften) och hämtningsavgiften och minska rabatten för hemkompostering. Säkerställ att hushållen använder de påsar som Region Gotland tillhandahåller för matavfall, genom att tydliggöra informationen och eventuellt se över påsdistributionen. Säkerställ att komposteringen av matavfall sker på Gotland, i enlighet med informationen till hushållen, och utveckla avsättningen för komposten på produktiv mark så att användning vid efterbehandling av deponier undviks. Säkerställ fortsatt hög kvalitet på matavfallet och arbeta för att minska förekomsten av felsorterat avfall i matavfallet från framförallt lägenheter. Kvalitetsarbete inklusive information bör särskilt utformas för att matavfallet ska hålla en hög kvalitet även under turistsäsong. Framtida plockanalyser kan med fördel inbegripa avfall från turistanläggningar och fritidshus. 4(20)

INNEHÅLL 1 BAKGRUND... 6 1.1 INFÖRANDE AV MATAVFALLSINSAMLING PÅ GOTLAND... 6 1.2 UTVÄRDERING AV MATAVFALLSINSAMLINGEN PÅ GOTLAND... 7 2 NULÄGE... 7 2.1 AVFALLSHANTERING PÅ GOTLAND... 7 2.2 LOKALA FÖRUTSÄTTNINGAR AV BETYDELSE FÖR INSAMLING AV MATAVFALL... 9 3 MÅL OM INSAMLING OCH BEHANDLING AV MATAVFALL... 9 3.1 PROJEKTMÅL MATAVFALL... 9 3.2 BALANSERADE STYRKORT OCH MÅL I AVFALLSPLANEN... 10 4 STATISTIK, NYCKELTAL OCH ERFARENHETER... 10 4.1 ABONNEMANGSVAL... 10 4.2 INSAMLADE MÄNGDER... 11 4.3 MATAVFALLETS KVALITET... 15 4.4 ARBETSMILJÖ... 15 4.5 KUNDNÖJDHET... 16 4.6 BEHANDLING OCH ÅTERVINNING... 17 4.7 KOSTNADSUTVECKLING OCH FINANSIERING... 18 5 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER... 18 6 REFERENSER... 20 5(20)

1 BAKGRUND 1.1 INFÖRANDE AV MATAVFALLSINSAMLING PÅ GOTLAND Region Gotland har infört insamling av matavfall och utbyggnaden är i stort sett helt genomförd. Utbyggnaden av insamlingssystemet för matavfall har genomförts i projektform etappvis under en period av flera år enligt en projektplan som tagits fram med stöd av konsulten Jörgen Leander. Insamlingssystemet har införts med den första etappen i december 2007. Den näst sista etappen, Visby, startade 7 december 2009. Därefter återstod Visby innerstad, där införande startade 6 december 2010. För cirka 60 fastigheter inom den sista etappen Visby innerstad statade införandet ungefär ett år senare, 3 oktober 2011. I Visby innerstad återstår, när detta skrivs, något tiotal fastigheter där avfallslösningen behöver anpassas och bygglovsprövas. Information om insamlingssystemet för matavfall har genomförts utifrån särskilt framtaget informationsmaterial med broschyrer och valblanketter och även en särskild hemsida. Dekaler för placering på kärlet för matavfall har tagits fram, se figur nedan. Fastighetsinnehavarna har bjudits in till informationsmöten där även entreprenören har medverkat. Mötena har varit välbesökta. Region Gotland har även på begäran besökt bostadsrättsföreningar. Med stöd av Region Gotland har Gotlandshem informerat sina hyresgäster genom hembesök och i samband med detta också delat ut påshållare. Gotlandshem har även genomfört informationsmöten för sina hyresgäster. Vid ett särskilt möte har Region Gotland informerat Gotlandshems fastighetsskötare om matavfallsinsamlingen. I samband med införandet av matavfallsinsamling infördes en ny viktbaserad taxa som innebär högre fast avgift (grundavgift) och att placering av kärl med dragavstånd avvecklades. Säckhämtning, undantaget s.k. betalsopsäck, upphörde även när matavfallsinsamlingen infördes. Parallellt med införandet av matavfallsinsamling i olika delar av kommunen har även åtgärder för att förbättra arbetsmiljön vid insamling genomförts: Hämtställen har inventerats och åtgärder har vidtagits såsom att flytta ut hämtställen till farbar väg. En åtgärdsplan för att förbättra arbetsmiljöförhållandena vid insamling av avfall i Visby innerstad har tagits fram som ett resultat av en inspektion från Arbetsmiljöverket. Åtgärder har genomförts enligt planen. Entreprenören har införskaffat ett mindre insamlingsfordon för att bättre komma åt hämtställen i trånga gränder i Visby innerstad och därmed underlätta vid planering för nya hämtställen. Det nya fordonet togs i drift under sommaren 2011. 6(20)

1.2 UTVÄRDERING AV MATAVFALLSINSAMLINGEN PÅ GOTLAND I föreliggande rapport redovisas resultatet av genomförd utvärdering av matavfallsinsamlingen på Gotland. Utvärderingen fokuserar på följande områden: Abonnemangsval Insamlade mängder Matavfallets kvalitet Arbetsmiljö Kundnöjdhet Behandling och återvinning Kostnadsutveckling och finansiering Syftet med utvärderingen har främst varit att följa upp Region Gotlands mål om insamling av matavfall enligt bl.a. projektplanen för införande av matavfallsinsamling och att jämföra med erfarenheter och resultat från andra kommuner och regioner. 2 NULÄGE 2.1 AVFALLSHANTERING PÅ GOTLAND Insamling Insamlingen av matavfall på Gotland sker i en separat behållare (140-190 l) och s.k. biopåsar av majsstärkelse som placeras i en särskild hållare. Större kärl än 190 liter används endast för brännbart avfall. Hämtning sker högst varannan vecka i småhus och fritidshus. Behovsanpassad tömning tillämpas, vilket gör att tömning från småhus och fritidshus i många fall sker mera sällan än varannan vecka. Från flerfamiljshus/lägenheter och verksamheter sker hämtning varannan vecka eller en gång i veckan. Från vissa verksamheter, t.ex. en del restauranger, förekommer särskilt på sommaren hämtning flera gånger i veckan. Påsar för matavfall finns att hämta på alla återvinningscentraler och på Region Gotland i Visby. Mot avgift, för att täcka portokostnaden, kan påsar (tre rullar) även skickas per post. Behandling och återvinning Merparten av det insamlade matavfallet transporterades 2010 till Högbytorp i Upplands-Bro kommun och en mindre del behandlades lokalt i Roma. Från 2011 behandlas hela mängden på fastlandet p.g.a. ombyggnation på Roma. Behandlingen skedde första året genom kompostering. Den färdiga komposten lagrades eller användes som jordförbättringsmedel vid 7(20)

växtetablering på nedlagda deponier. Sedan våren 2012 förbehandlas matavfallet på Högbytorp och levereras sedan till Himmelfjärdsverkets reningsverk för rötning med produktion av fordonsgas. Brännbart avfall transporterades tidigare till Händelöverket i Norrköping för förbränning med energiutvinning. Brännbart avfall behandlas idag genom förbränning med energiutvinning vid Cementas anläggning i Slite på Gotland. Enligt avtalet med entreprenören för behandling av avfall (Ragn-Sells) gäller särskilda kvalitetskrav för s.k. förädlat avfallsbränsle som innebär att avfallet inte får innehålla farligt avfall, elektronik och kablar, våtorganiskt 1 etc. Detta betyder i praktiken att matavfallet ska sorteras i en separat fraktion. Brännbart avfall från fastigheter där matavfall inte sorterats separat, s.k. Blandat avfall behandlas inte i Slite utan transporteras till fastlandet. Entreprenören ansvarar för att tillverka en bränslefraktion som uppfyller kvalitetskravet för behandling i Slite av det insamlade sorterade brännbara avfallet. Taxa Renhållningstaxan består av en fast grundavgift, en rörlig hämtningsavgift som beror av behållarvolym och hämtningsfrekvens och en rörlig behandlingsavgift som är viktbaserad och som betalas per kilogram avfall. Den fasta avgiften betalas per hushåll eller verksamhet. Hämtningsavgiften är differentierad så att hushåll som hemkomposterar (abonnemang Hemkompostering) betalar lägst avgift, de hushåll som sorterar ut matavfall för insamling och central behandling (abonnemang Kompost och brännbart) betalar en högre avgift och de hushåll som inte sorterar ut matavfall (abonnemang Blandat) betalar högst avgift. Den miljöstyrande fasta hämtningsavgiften och den viktbaserade rörliga avgiften ger tillsammans en relativt kraftig taxerabatt för hushåll som hemkomposterar. Ett normalt villahushåll som hemkomposterar sitt matavfall betalar ca 500 kr mindre per år än ett hushåll som väljer att lämna matavfallet till kommunen för kompostering. Taxan på Gotland är hög jämfört med nationella genomsnitt. Enligt uppgifter från Avfall Sverige betalar ett genomsnittligt villahushåll i Sverige ca 2 000 kr/år (2010). I kommuner som har infört matavfallsinsamling är avgiften 2 165 kr/år. I jämförelsen betalar ett villahushåll på Gotland ca 2 218 kr/år. Efter 2010 har taxan höjts med ca 10% enligt index. Grundavgiftens andel av den totala renhållningsavgiften på Gotland bedöms vara låg, jämfört med andelen i många andra kommuner. Den viktbaserade behandlingsavgiften ligger på en normalnivå i jämförelse med avgiften i andra kommuner som tillämpar viktbaserad taxa. 1 Exempelvis matavfall. 8(20)

2.2 LOKALA FÖRUTSÄTTNINGAR AV BETYDELSE FÖR INSAMLING AV MATAVFALL Befolkning och bebyggelsestruktur På Gotland fanns vid utgången av 2010 ca 57 200 invånare, fördelat på ca 28 000 hushåll där 18 164 är småhus och 9 887 är lägenheter. På Gotland finns dessutom 8 448 fritidshus, vilket är en hög siffra i relation till antalet småhus för permanentboende. Befolkningsutvecklingen på Gotland visar på en försiktigt ökande trend. Bebyggelsestrukturen varierar kraftigt mellan olika delar på ön. Bebyggelsen utgörs till stor del av småhus men även flerbostadshus förekommer, främst i Visby tätort. En stor del av ön utgörs av landsbygd. Visby innerstad intar en särställning beträffande hämtningsförhållanden med begränsad framkomlighet för insamlingsfordon, brist på utrymmen för avfallshantering och ofta dragvägar med ojämnt underlag (t.ex. kullersten). Turism och säsongsvariationer Gotland är en utpräglad turistkommun med ett stort antal fritidshus och betydande turistnäring. Säsongsvariationerna blir därmed stora och under juli och augusti kan befolkningen periodvis mer än fördubblas. Detta inverkar även på avfallsmängderna och på hur källsorteringen fungerar under turistsäsongen, då svårigheter föreligger att få turister och hyresgäster i fritidshus att sortera ut t.ex. matavfall. Erfarenheter visar att det är svårare att nå turister och besökare med information. Vid uthyrning av lägenheter och hus till turister finns det risk att hyresgäster inte får tillräcklig information om källsortering. Geografiskt läge och behandlingskapacitet Kommunens läge på en ö i Östersjön försvårar tillskapande av lokal behandlingskapacitet för avfall och återföring av nyttigheter såsom kompost, biogödsel och biogas till kommunen. Detta bedöms göra utmaningen större att utnyttja de pedagogiska möjligheter som lokal användning av nyttigheter kan ge. 3 MÅL OM INSAMLING OCH BEHANDLING AV MATAVFALL 3.1 PROJEKTMÅL MATAVFALL Det övergripande syftet med insamling av matavfall på Gotland är enligt projektplanen för införande av insamlingssystemet att möjliggöra att näringsämnen och mullbildande ämnen nyttiggörs genom att framställa en kompost av en kvalitet som på sikt medger användning som jordförbättringsmedel inom lantbruket, samt att producera ett bränsle som kan ersätta fossila bränslen vid Cementa i Slite. För projektet att införa matavfallsinsamling på Gotland formulerades följande projektmål, vilka framgår av projektplanen: Minst 95% av hushållen ska ha tillgång till insamlingssystemet för Kompost och Brännbart avfall senast under år 2009 Anm. Innebörden av målet har inte beskrivits närmare men avser att vara ett mått på utbyggnadsgraden. Enligt projektledaren för införandet av matavfallsinsamling avser målet att insamlingssystemet Kompost och Brännbart ska ha byggts ut i en omfattning som innebär att fastighetsinnehavare, motsvarande minst 95% av hushållen, senast 2009 ska ha gjort sitt val mellan de tre abonnemangstyper som erbjuds. Högst 10% skall välja att lämna blandade hushållssopor Anm. Avser fastighetsinnehavarna. Minst 3 500 ton matavfall ska samlas in för biologisk behandling senast under 2010 Den insamlade matavfallsfraktionen ska innehålla minst 99% matavfall 9(20)

3.2 BALANSERADE STYRKORT OCH MÅL I AVFALLSPLANEN Tekniska nämnden har antagit balanserade styrkort för 2007 för Tekniska förvaltningen, Region Gotland. Målen i styrkortet beträffande avfallshanteringen innefattar bl.a. insamlade mängder, finansiering av renhållningsverksamheten samt kundnöjdhet. Bland kompletterande mål för avfallshanteringen år 2010 enligt avfallsplanen märks särskilt: Kommunen ska verka för att komposterbart avfall sorteras ut för biologisk behandling i rena fraktioner samt att mull och näringsämnen i kompostjord kan återföras till kretsloppet. Minst 30 % av den totala mängden kärl- och säckavfall ska sorteras ut i den komposterbara fraktionen, vilket motsvarar 60 kg/person vid en avfallsmängd på 200 kg/person enligt mängdmålet. Måluppfyllelsen kommenteras närmare i kapitel 4.2. För att uppnå målen föreslås åtgärder såsom olika typer av information samt miljöstyrande taxa med vägning och differentierade avgifter för källsorterat och blandat avfall. 4 STATISTIK, NYCKELTAL OCH ERFARENHETER 4.1 ABONNEMANGSVAL Fastighetsinnehavarna hade i början av 2011, när insamlingssystemet var i stort sett helt infört, valt abonnemang med följande fördelning mellan abonnemangstyperna Kompost och brännbart (matavfallsinsamling), Hemkompostering och Blandat (ingen utsortering av matavfall): Kompost och brännbart 62% Hemkompostering 34% Blandat 4% Detta betyder att ca 96% av fastighetsinnehavarna har valt abonnemang med separat hantering av matavfallet från sina fastigheter, d.v.s. abonnemang Kompost och brännbart eller Hemkompostering. Efter val av abonnemang är det därmed 4% av fastighetsinnehavarna som inte deltar i den separata hanteringen av matavfall. Eftersom det i flerbostadshusen bor flera hushåll i varje fastighet så har nära 100% av hushållen idag tillgång till system med separat hantering av matavfall, d.v.s. har antingen behållare för insamling av matavfall eller en hemkompostbehållare. Ett överslag visar att andelen av hushållen som efter genomförda abonnemangsval har tillgång till och deltar i utsortering av matavfall genom abonnemanget Kompost och brännbart uppgår till ca 80%. 10(20)

Införandet av insamlingssystemet för matavfall blev försenat, vilket innebar att projektets mål om 95% utbyggnadsgrad senast under år 2009 inte uppnåddes till avsedd tidpunkt men istället nåddes under senare delen av 2010. Projektet genomfördes i huvudsak enligt projektplanen men tidplanen tvingades revideras beroende på svårigheter att hitta lösningar för en del fastigheter i Visby innerstad. Entreprenören medverkade aktivt i utbyggnaden men upprepade byten av arbetsledare kan ha bidragit till förseningen. Projektets mål om att högst 10% av fastighetsinnehavarna skall välja att lämna blandade hushållssopor är uppnått. Samtliga fastighetsinnehavare valt abonnemang. Fastighetsinnehavare till några fastigheter 2 i Visby innerstad ingår dock ännu inte i det nya systemet eftersom en anpassad lösning för respektive hämtställe behöver tas fram. Anslutningsgraden 3 till insamlingssystemet för matavfall i småhus och lägenheter ligger något under genomsnittet för svenska kommuner som genomfört utbyggnad av insamlingssystem för matavfall. Enligt Avfall Sverige rapport B2009:01 är anslutningsgraden i genomsnitt 67% i småhus och 97% i lägenhet. Uppgifter om fritidshus har inte kunnat tas fram. Merparten av verksamheterna har valt abonnemang Kompost och brännbart, vilket innebär att anslutningsgraden bland verksamheter bedöms vara högre än genomsnittet bland svenska kommuner som har infört matavfallsinsamling. Enligt Avfall Sverige rapport B2009:01 är anslutningsgraden i genomsnitt 50% i verksamheter. Vissa verksamheter har både Kompost och brännbart och Blandat, vilket betyder att de har kärl för utsorterat matavfall, utsorterat brännbart och blandat avfall. Med tanke på att Gotland har en betydande turistnäring noteras särskilt att de flesta campingar har Kompost och brännbart men även Blandat förekommer. Flera av de stora säsongsöppna restaurangerna har enbart kärl för blandat avfall. Antalet hushåll som anmält hemkompostering uppgår till ca 6 100 st, vilket betyder en hög andel av det totala antalet småhus i jämförelse andra kommuner. Hushåll som hemkomposterar sitt matavfall betalar en lägre renhållningsavgift enligt renhållningstaxan. Ett genomsnittligt hemkomposterande hushåll uppskattas betala ca 500 kr/år lägre avgift än motsvarande hushåll som lämnar sitt matavfall till kommunen för insamling och behandling. Avgiftsskillnaden mellan abonnemangen Kompost och brännbart (matavfallsinsamling) och Hemkompostering bedöms vara stor i jämförelse med många andra kommuner. I kommuner som behandlar eller avser att behandla matavfall genom rötning för produktion av biogas sänks eller avvecklas ofta helt rabatten för hemkomposterare. 4.2 INSAMLADE MÄNGDER Insamlad mängd matavfall De utsorterade och separat insamlade mängderna matavfall har ökat stadigt under införandeperioden. Från 2009 till 2010 fördubblades den insamlade mängden beroende på att införandet i Visby tätort, utom innerstaden, påbörjades först mot slutet av 2009. 2010 insamlades enligt uppgifter från RagnSells mottagningsanläggning totalt ca 9 900 ton kärloch säckavfall (matavfall och brännbart), varav ca 7 100 ton samlades in från hushåll i fastigheter som valt abonnemang. Ca 3 000 ton, eller ca 39% den insamlade mängden kärloch säckavfall från fastigheter som valt abonnemang, utgjordes av separat insamlat matavfall. 2 Sju stycken, när detta skrivs. 3 Andel av hushållen i t.ex. småhus eller lägenheter som har behållare för insamling av matavfall. 11(20)

Under 2011 insamlades ca 3 400 ton matavfall. Under 2011 infördes matavfallsinsamling i huvuddelen av återstående fastigheter i Visby innerstad men detta ger inte någon påtaglig effekt på de insamlade mängderna matavfall på årsbasis beroende på att många fastigheter anslöts under senare delen av året. Ökningen jämfört med 2010 kan troligen förklaras av tillkommande matavfallsmängder från de fastigheter som anslöts till insamlingssystemet för matavfall under senare delen av 2010. Projektplanens mål om att minst 3 500 ton matavfall ska samlas in för biologisk behandling senast under 2010 uppnåddes inte inom utsatt tid. Kommunen bedömer att den totala mängden matavfall 4 har minskat under senare år, vilket kan ha försvårat möjligheten att uppnå målet. Den insamlade mängden 2011 överensstämmer väl med målnivån enligt projektplanen. Den insamlade mängden matavfall inklusive matavfall från verksamheter uppgick 2010, utslaget på samtliga permanentboende invånare i kommunen, till ca 53 kg/person av totalt 173 kg/person kärl- och säckavfall. Drygt 30 % av den totala mängden insamlat kärl- och säckavfall sorterades ut i den komposterbara fraktionen 2010. Målet enligt avfallsplanen för Region Gotland om utsortering av minst 30 % av den totala mängden kärl- och säckavfall i den komposterbara fraktionen är därmed uppnått. Om den insamlade mängden istället slås ut på de hushåll som har tillgång till insamlingssystemet för matavfall blir den insamlade mängden ca 60 kg/person. Mängden insamlat matavfall per anslutet hushåll i permanent- och fritidsbostad (exklusive hushåll med hemkompostering) uppgick år 2010 till ca 100 kg/hushåll 5, vilket ligger något under nationella medianvärden. Andelen fritidsbostäder är stort på Gotland, jämfört med de flesta andra kommuner i Sverige. Som konstaterats ovan har uppgifter om anslutningsgraden till insamlingssystemet för matavfall i fritidshus inte kunnat tas fram men det kan konstateras att eftersom fritidsbostäderna endast bebos under en del av året sänker dessa den insamlade mängden matavfall per anslutet hushåll i genomsnitt. Sorteringsutbyte avseende matavfall Uppgifter om antal registrerade tömningar och vikter enligt entreprenören visar att ett småhus med 140 liters kärl i genomsnitt får sitt matavfallskärl tömt var tredje vecka 6 och att kärlet innehåller 7-9 kg/tömning 7. På årsbasis ger det en insamlad mängd matavfall på i genomsnitt ca 120 kg/hushåll, vilket utifrån nyckeltal och invägda mängder motsvarar ett sorteringsutbyte 8 på närmare 60% i småhus. Beräknat sorteringsutbyte utifrån genomförda plockanalyser uppgår till 84% i småhus i Visby och 77% på landsbygden. Det nationella medianvärdet för sorteringsutbytet i småhus ligger enligt Avfall Sverige på 77%. Över lag bedöms hushållen på Gotland sortera väl men på årsbasis bedöms det finnas en potential att öka den insamlade mängden matavfall på Gotland. Detta bekräftas av uppgifter enligt RagnSells årsrapport 2010 Behandling hushållsavfall, där det framgår att den brännbara fraktionen under sommaren innehåller mycket matavfall och att en del brännbart avfall därför 4 Summa utsorterad komposterbar fraktion och del av brännbar fraktion. 5 3 016 ton insamlat matavfall (enligt uppgift från RagnSells årsrapport) fördelat på 28 051 permanentbostäder och 8 448 fritidsbostäder reducerat med 6 100 permanent- och fritidsbostäder med hemkompostering, 3016/(28051+8448-6100) = 99 kg/hushåll 6 För småhus med insamling av matavfall (KF140) har det genomsnittliga antalet hämtningar beräknats till 15,2 st/år, vilket motsvarar en hämtningsfrekvens på något mindre än en gång på tre veckor. För fritidshus med insamling av matavfall (KF140S) har det genomsnittliga antalet hämtningar beräknats till 3,5 st/år. 7 Inkluderar även matavfall från verksamheter som i många fall har 140 liters kärl. 8 Avser andelen av den totala matavfallsmängden som sorteras ut och samlas in som komposterbar fraktion. Nivån är beräknad baserat på 8 kg matavfall per tömning och 15 tömningar per år samt Avfall Sveriges nyckeltal om att ett genomsnittligt villahushåll genererar totalt ca 4 kg matavfall per vecka. 12(20)

inte kan förbrännas i Slite utan måste skickas till Högdalen. Ragn-Sells har inte redovisat mängd eller andel utsorterat brännbart avfall som omklassats på grund av felsortering och därmed inte ingått i avfallsbränslet till Cementa. Sorteringsutbytet i lägenheter uppgår enligt genomförda plockanalyser till 62%, vilket överstiger det nationella medianvärdet för sorteringsutbytet i lägenheter som enligt Avfall Sverige ligger på 46%. En indikation om sorteringsutbytet i fritidshus och turistnäring kan fås utifrån säsongsvariationer beträffande insamlade mängder hushållsavfall. Enligt uppgifter från RagnSells mottagningsanläggning är säsongsvariationerna stora beträffande insamlade mängder hushållsavfall, vilket även framgår av gjorda tömningsregistreringar. Juli och augusti ligger i topp med ungefär 50% större insamlad mängd matavfall per månad än övriga månader. Övrigt kärl- och säckavfall ökar i ännu högre utsträckning, vilket indikerar att utsorteringen av matavfall fungerar sämre hos fritidshus och verksamheter med stora säsongsvariationer. Den insamlade mängden brännbart avfall ökar med nära 100% och mängden blandat avfall med ca 150%. Enligt entreprenören fungerar utsorteringen av matavfall bra i fritidshus som nyttjas av ägaren men sämre i fritidshus som lämnas till uthyrning, vilket är en betydande andel av totala antalet fritidshus. Några större variationer av matavfallsmängderna under övriga månader kan inte påvisas. En bedömning är att ökad insamling från restauranger under juli och augusti är starkt bidragande till ökningen av de insamlade mängderna matavfall under augusti. Statistiken visar att inte bara permanentboende utan även fritidsboende och turister deltar i utsorteringen av matavfall men att det finns en potential att öka matavfallsinsamlingen från fritidshus och turistnäring. Total mängd hushållsavfall till behandling Den totala mängden brännbart kärl- och säckavfall i avfallsbränsle till Cementa under 2010 uppgick till närmare 3 700 ton. Härutöver även ca 2 600 ton brännbart avfall från återvinningscentraler. Den totala mängden avfallsbränsle som levererades till Cementa för energiutvinning under 2010 uppgick till mer än 9 000 ton. I Tabell 1 redovisas en översiktlig sammanställning av insamlade mängder brännbart avfall, matavfall, förpackningar och tidningar år 2005, år 2007 före införandet av matavfallsinsamling, år 2010 när införandet av matavfallsinsamling till stor del genomförts samt 2011 när insamlingssystemet är i princip helt utbyggt. Redovisningen görs i form av nyckeltal per person och jämförs med uppställda mål enligt avfallsplanen. Tabell 1 Insamlade mängder hushållsavfall, exkl grovavfall. Utfall och mål. Källa: Region Gotland Utfall År 2005, kg/person Utfall År 2007, kg/person Utfall År 2010, kg/person Utfall År 2011, kg/person Mål År 2010, kg/person Kärl- och säckavfall - Brännbart 223 221 120 108 140 - Matavfall - - 53 59 60 Totalt kärl- och säckavfall 223 221 173 167 200 Förpackningar och tidningar 149 174 166 155 175 Total mängd, exkl grovavfall 372 395 339 322 375 13(20)

Av Tabell 1 framgår följande: Den totala mängden hushållsavfall exklusive grovavfall (kärl- och säckavfall och insamlade tidningar och förpackningar) har minskat med 56 kg/person eller ca 14 % under perioden 2007-2010. Den insamlade mängden kärl- och säckavfall (hushållsavfall från sophämtning), exklusive matavfall som hemkomposteras, har minskat med ca 6 kg/person från 2010 till 2011, vilket motsvarar en minskning med närmare 4 %. Under perioden 2007-2010 har mängden kärl- och säckavfall minskat med ca 48 kg/person eller 22 %. Anm. I avfallsplanen finns ett mål som innebär en minskning av mängden hushållsavfall från 223 kg/person 2005 till 200 kg/person 2010, d.v.s. en minskning med 10 %. Utfallet blev 173 kg/person. Detta motsvarar en minskning med 22 % vilket är betydligt mer än avfallsplanens mål. Mängden insamlade förpackningar och tidningar var 2010 ca 166 kg/person, vilket motsvarar ca 49 % av den totala mängden kärl- och säckavfall, förpackningar och tidningar. Under perioden 2007-2010 har mängden förpackningar och tidningar minskat med ca 8 kg/person eller 5 %. Anm. I avfallsplanen finns ett mål som innebär en ökning av den insamlade mängden förpackningar och tidningar från 149 kg/person 2005 till 175 kg/person 2010 (d.v.s. 47 % av den totala mängden hushållsavfall vid målet på 200 kg/person kärl- och säckavfall). Utfallet blev 166 kg/person, vilket betyder en ökning med 11 %. Ökningen i kg/person från 2005 till 2010 är mindre än målet. Andelen förpackningar och tidningar 2010 i procent av den totala mängden kärl- och säckavfall, förpackningar och tidningar är dock högre än målet. Även nationellt noteras en minskning 9 av den insamlade mängden hushållsavfall exklusive grovavfall under perioden 2007-2010 av ungefär samma omfattning som på Gotland. Minskningen nationellt gäller främst tidnings- och kontorspapper till materialåtervinning och kärl- och säckavfall till energiutvinning. Den nationella statistiken för 2011 visar att avfallsmängderna åter ökar. Erfarenheter från kommuner som infört matavfallsinsamling visar också att den insamlade mängden kärl- och säckavfall per person i många fall minskar samtidigt som utsorteringen av förpackningar och tidningar ökar i samband med införande av matavfallsinsamling, kanske till följd av information, taxa eller olika former av pedagogsiska effekter. En annan möjlig delförklaring till att den insamlade mängden kärl- och säckavfall per person på Gotland har minskat skulle kunna vara ökad eldning av avfall. Tillsynsmyndigheten bekräftar ca 5-10 anmälningar om eldning av avfall per år. Enligt Region Gotland och entreprenören förekommer det att kärl för brännbart avfall inte nyttjas trots att fastigheten är bebodd. Erfarenheter från andra kommuner är att viktbaserad taxa kan innebära ökad risk för eldning eller annat olämpligt omhändertagande av hushållsavfall. Det finns inga uppgifter om detta skulle ha blivit vanligare på Gotland sedan den viktbaserade taxan infördes. Att eldning av brännbart avfall skulle vara vanligt förekommande på Gotland kan inte heller påvisas utifrån sammansättning eller mängd per hushål enligt genomförda plockanalyser. Sammanfattningsvis har den insamlade mängden hushållsavfall per person minskat med 14 % under perioden då insamling av matavfall infördes (2007-2010). Framförallt har mängden brännbart avfall minskat, vilket till en betydande del förklaras av att matavfall sorteras ut. Som konstaterats har mängden hushållsavfall exklusive kärl- och säckavfall minskat även nationellt under perioden 2007-2010. Preliminärt noteras även en viss minskning av den insamlade mängden hushållsavfall per person på Gotland från 2010 till 2011. 9 Ca 12% från 2007 till 2010, exklusive grovavfall, baserat på uppgifter från Avfall Sverige. 14(20)

4.3 MATAVFALLETS KVALITET Mottagande behandlingsanläggning har inte framfört klagomål på matavfallets kvalitet. Av RagnSells Årsrapport 2010 Behandling hushållsavfall framgår dock att den komposterbara fraktionen innehöll mycket förpackningsplast. Plockanalyser som genomförts i maj 2012 visar att matavfallet håller en hög kvalitet. Plockanalyser Som en del av utvärderingen av insamlingssystemet för matavfall på Gotland har Region Gotland i maj 2012 genomfört plockanalyser av insamlat matavfall för att ta reda på matavfallets kvalitet. Resultaten visar att projektplanens mål om att den insamlade matavfallsfraktionen ska innehålla minst 99% matavfall uppnåtts beträffande matavfall från småhus i Visby och på landsbygden. Matavfall från lägenheter innehåller enligt plockanalyserna 93% matavfall, vilket är lägre än målet. Annat avfall i matavfallsfraktionen utgjordes av brännbart avfall såsom förpackningar av papper och plast, trädgårdsavfall samt felkastade påsar med brännbart avfall. Komposterbar kattsand förekom också. Om trädgårdsavfall räknas som rättsorterat uppgår renheten på matavfallet från småhus till mer än 99% och från lägenheter till 97%. Om felkastade påsar med brännbart avfall exkluderas ur beräkningen kan konstateras att de hushåll som deltar i utsorteringen av matavfall sorterar med bra resultat. Farligt avfall förekom inte i matavfallet. Eftersom plockanalyserna genomförts före turistsäsongen kan dock inga slutsatser dras beträffande matavfallets kvalitet från t.ex. fritidshus och turistanläggningar. Enligt aktuell statistik från Avfall Sverige visar plockanalyser från svenska kommuner att utsorterat matavfall i kommuner som har infört insamlingssystem för matavfall i genomsnitt innehåller 95% matavfall för småhus och 94% för lägenheter. I de kommuner som har högst kvalitet på det insamlade matavfallet är motsvarande siffra ca 99%. Matavfallet från småhus på Gotland håller alltså en kvalitet i nivå med de bästa kommunerna i landet medan kvaliteten på matavfallet från lägenheter på Gotland ligger på ett nationellt genomsnitt. Om även trädgårdsavfall räknas som rättsorterat ligger kvaliteten på den insamlade matavfallsfraktionen från lägenheter över riksgenomsnittet. Erfarenheter från andra kommuner visar att kvaliteten på insamlat matavfall ofta är lägre vid insamling i majsstärkelsepåsar än i papperspåsar. Kvalitetssäkringsrutiner Region Gotland tillämpar kvalitetssäkringsrutiner som innefattar en avvikelserapportering där entreprenören placerar en gul kärlhängare på kärlet vid upptäckt felsortering. Vid upprepad felsortering placeras en röd kärlhängare på kärlet. Kärlet lämnas otömt och töms sedan separat. Ett informationsbrev skickas till fastighetsägaren om att felsortering upptäckts och att upprepad felsortering kan medföra krav på byte till abonnemang Blandat. Brännbart avfall som innehåller för mycket matavfall eller matavfall som innehåller felsorterat avfall såsom glas klassas om till blandat avfall. Uteslutande verksamheter och flerfamiljshus har fått anmärkning till följd av felsortering (avvikelse) och ändrat abonnemang. 4.4 ARBETSMILJÖ Förekomst av lukt och flugor, särskilt sommartid, samt tunga kärl är arbetsmiljöaspekter som brukar uppmärksammas i kommuner som infört matavfallsinsamling. Enligt insamlingsentreprenören på Gotland är arbetsmiljöförhållandena vid insamling av matavfall generellt goda på Gotland. I en del restauranger och andra verksamheter med kraftigt ökade matavfallsmängder under turistsäsong och som lämnar stora mängder både fast och delvis 15(20)

flytande matavfall i kärlen förekommer dock läckage av matavfall genom ventilerna i kärlen. Detta medför även arbetsmiljöproblem p.g.a. tunga kärl och bristande hygien. 4.5 KUNDNÖJDHET Hushåll Kommunen deltar i undersökningen Kritik på teknik. Undersökningen genomfördes 2007, d.v.s. före införandet av matavfallsinsamling, och 2010 när införandet var i stort sett genomfört. 2007 var 86% av hushållen mycket eller ganska nöjda med hämtningen av hushållsavfall. Motsvarande siffra för 2010 var 75%, vilket kan tolkas som att kunderna blivit mindre nöjda med hämtningen av hushållsavfall. Andelen som är varken nöjda eller missnöjda har ökat i motsvarande grad. Muntliga uppgifter från kommunens kundtjänst, baserat på telefonsamtal med kunder, indikerar att den lägre kundnöjdheten i 2010 års undersökning skulle kunna bero på synpunkter på den förändrade taxekonstruktionen med bl.a. högre fasta avgifter och därmed totalt sett höjd avgift för hushåll som lämnar lite avfall och mindre incitament till längre hämtningsintervall. Synpunkterna har framförallt framförts från hushåll utanför tätorterna. Det finns ingenting som tyder på att den lägre kundnöjdheten skulle bero på missnöje med matavfallsinsamlingen, vilket bekräftas av entreprenören. Vissa framför att det är positivt att matavfall kan sorteras ut. Enstaka klagomål på lukt från matavfallet och på påsarnas storlek eller kvalitet förekommer men är inget anmärkningsvärt. Kundtjänst bedömer att även förändrad hämtning av förpackningar och tidningar med bl.a. avveckling av fastighetsnära insamling från småhus kan ha bidragit till den lägre kundnöjdheten. I undersökningen 2010 ställdes även en fråga om i vilken utsträckning källsorteringen är meningsfull. 79% svarade att de tror att källsorteringen är meningsfull i mycket eller ganska hög utsträckning. 83% tycker att de har tillräcklig information om hur källsortering fungerar. Hushåll i småhus förefaller tycka att de är tillräckligt informerade i större utsträckning än hushåll i flerbostadshus. Hushåll på landsbygden tycker i större utsträckning att de är tillräckligt informerade än hushåll som bor mer centralt. Utifrån resultatet från Kritik på teknik kan inte utläsas hur nöjda hushållen är med informationen om matavfallsinsamlingen. Det har även framkommit att det förekommer att hushåll använder andra påsar för matavfall än de som tillhandahålls av Region Gotland, kanske till följd av otillräcklig information. Omfattningen av användningen av felaktiga påsar har inte kunnat fastställas. 16(20)

Verksamheter Motsvarande undersökning om kundnöjdhet hos verksamheter har inte genomförts. Enligt muntliga uppgifter från entreprenören är verksamheterna över lag nöjda med matavfallsinsamlingen med undantag för en del restauranger och andra verksamheter med kraftigt ökade matavfallsmängder under turistsäsong. Från sådana verksamheter som lämnar stora mängder både fast och delvis flytande matavfall i kärlen har framförts synpunkter på att matavfallskärlen inte är täta. Flera stora verksamheter har valt att inte sortera ut matavfall överhuvudtaget, ibland efter att först ha försökt men inte lyckats åstadkomma en tillräckligt hög kvalitet på matavfallsfraktionen. Exempel på sådana verksamheter är restauranger, hotell, campingplatser och stugbyar. 4.6 BEHANDLING OCH ÅTERVINNING År 2010 komposterades ca 2 500 ton av ca 3 000 ton på RagnSells anläggning i Högbytorp. Resterande ca 500 ton komposterades i Roma på Gotland. Även under 2011 komposterades merparten av matavfallet på fastlandet, i motsats till vad som avtalats med entreprenören. Att behandling inte skett lokalt på Gotland överensstämmer inte heller med budskapet i informationen till fastighetsinnehavare och hushåll på Gotland, där miljöfördelarna med lokal behandling i form av exempelvis minskade transporter framhållits. Detta bedöms kunna ha inverkat på hushållens motivation att sortera ut och lämna matavfall till kommunen för central behandling. I februari 2011 drabbades komposteringsanläggningen i Roma av driftproblem, så att matavfall tvingades lagras och påverkade ett närliggande vattendrag genom avrinningsvatten. Händelsen uppmärksammades i media och kan ha inverkat negativt på trovärdigheten för källsorteringssystemet för matavfall. I vågstatistiken från entreprenören syns en tydlig nedgång av de insamlade mängderna matavfall under april och maj 2011, vilka därmed är de två månaderna med minst invägda mängder matavfall under de senaste två åren. Den totalt behandlade mängden matavfall enligt RagnSells årsrapport 2010 Behandling hushållsavfall är ca 200 ton högre än enligt insamlingsentreprenörens sammanställning av insamlade mängder. Motsvarande differens finns även för år 2011. Enligt entreprenören är uppgifterna från RagnSells mottagningsanläggning de mest tillförlitliga. Differensen är mindre än 10% och ligger inom acceptabel mätnoggrannhet enligt gällande krav på vågutrustningen i fordonen. Mängden matavfall som hemkomposterades under 2010 har uppskattats till i storleksordningen 1000 ton. Målnivån enligt det nationella målet om att 35% av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker ska behandlas biologiskt bedöms vara uppnådd. Det kan dock konstateras att de metoder för behandling och återvinning som tillämpas för matavfall från Gotland inte överensstämmer med det föreslagna nationella målet om att minst 40% av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger år 2015 ska behandlas biologiskt så att växtnäring och energi tas tillvara. Som beskrivits i kapitel 2.1 har den färdiga komposten lagrats eller använts som jordförbättringsmedel vid växtetablering på nedlagda deponier, vilket även bedöms vara tveksamt ur pedagogisk synvinkel och därmed kunna vara av betydelse för motivationen hos hushåll och verksamheter att sortera ut matavfall av hög kvalitet. 17(20)

4.7 KOSTNADSUTVECKLING OCH FINANSIERING Inför införandet av matavfallsinsamling på Gotland höjdes renhållningstaxan med 17% för att finansiera det nya insamlingssystemet inklusive kärl, påsar, påshållare och ökade hämtningskostnader. Taxeintäkterna har dock inte varit tillräckliga för att fullt ut finansiera avfallshanteringen. Bidragande skäl till att taxan inte ger kostnadstäckning är bland annat: Större andel blandat avfall än förväntat. Enligt avtalet med entreprenören skulle upp till ca10% av avfallsmängden hanteras som blandat avfall som behandlas på fastlandet. Utfallet blev ca 18%. Under 2010 förklarades den större mängden blandat avfall främst av försenad utbyggnad av insamlingssystemet för matavfall i Visby innerstad. Många större verksamheter sorterar inte ut matavfall, vilket bidrar ytterligare till den totala mängden blandat avfall. 2010 gjordes en överenskommelse med entreprenören om att räkna upp behandlingspriset för blandat avfall, mot bakgrund av merkostnader till följd av större andel blandat som tvingats transporteras till fastlandet för att innehållet av organiskt är för högt för att det ska kunna behandlas på Gotland inom ramen för de villkor som gäller för behandlingen. Insamling med ett mindre fordon i Visby innerstad för att skapa förutsättningar för bättre arbetsmiljö med kortare dragvägar har inneburit merkostnader, som har täckts genom höjd ersättning till entreprenören för samtliga tömningar fr.o.m. juli 2011. Kostnadsutvecklingen i andra delar av verksamheten, såsom slamtömning, återvinningscentraler och deponi. Taxan indexreglerades inte under införandeperioden men däremot indexreglerades avtalade priser för insamling och behandling. 5 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER Insamlingstekniken bedöms generellt fungera bra. Det bedöms dock finnas behov av åtgärder avseende insamling av matavfall från verksamheter med särskilt blött eller rent av flytande matavfall i syfte att skapa bättre hygieniska förhållanden i avfallsutrymmena och därmed en bättre arbetsmiljö för insamlingspersonalen. Det förekommer också att hushållen använder andra påsar än de som tillhandahålls av Region Gotland. Detta bedöms dock främst vara ett informationsproblem men kan även handla om på vilket sätt påsar tillhandahålls, vilket även kan påverka mängden utsorterat matavfall. Anslutningsgraden till insamlingssystemet för matavfall är i genomsnitt i nivå med andra kommuner, eller möjligen något lägre. Det kan också konstateras att anslutningsgraden i verksamheter är hög. Projektmålen avseende anslutningsgrad är i princip uppnådda. Det finns inga uppgifter som tyder på att kunderna skulle vara missnöjda med insamlingssystemet för matavfall. Kundnöjdheten har visserligen sjunkit på senare år men detta bedöms främst bero på den nya taxan med behovstömning och ökad avgift för hushåll som tidigare hade långa hämtningsintervall. Taxan styr kraftigt mot hemkompostering och andelen hushåll som hemkomposterar är hög jämfört med många andra kommuner. Den viktbaserade taxan kan medföra risk för exempelvis eldning av avfall eller andra oönskade lösningar men det har inte kunnat påvisas att eldning har blivit vanligare. Det förekommer att en del fastighetsinnehavare inte lämnar något avfall alls vid sophämtningen. Det kan också konstateras att taxan inte ger kostnadstäckning för avfallsverksamheten, vilket till en del beror på den nya taxekonstruktion som infördes inför införandet av matavfallsinsamling. Taxans fasta del (grundavgiften) är relativt låg, samtidigt som taxans 18(20)

viktbaserade rörliga del ger minskade intäkter när hushållen sorterar bättre. Dessutom styr taxan kraftigt mot hemkompostering, som medför stor taxereduktion. En annan bidragande anledning till att taxan inte ger kostnadstäckning fullt ut är ökade kostnader för insamling och behandling p.g.a. indexökningar och högre behandlingskostnad till följd av att mängden osorterat avfall blivit större än förväntat. En översiktlig bedömning utifrån nationella nyckeltal är att sorteringsutbytet på årsbasis är relativt lågt, särskilt från fritidshus och en del verksamheter. Taxestyrningen bedöms bidra till att de insamlade mängderna blir för låga. I samband med genomförda plockanalyser har sorteringsutbytet analyserats närmare. Analysen visar att sorteringsutbytet under den period då plockanalyserna genomfördes ligger på en godtagbar nivå. Det relativt låga sorteringsutbytet på årsbasis indikerar att sorteringsutbytet under perioder eller från vissa delar av kommunen kan vara lägre än vad plockanalyserna visar. Plockanalyserna visar också att matavfallet från småhus håller en hög kvalitet, som ligger i nivå med de kommuner som har högst kvalitet på det insamlade matavfallet. Kvaliteten på matavfall från lägenheterna ligger ungefär på en nationell genomsnittsnivå men det kan samtidigt konstateras att de lägenhetshushåll som deltar i utsorteringen av matavfall sorterar med bra resultat. Behandlingen bör utvecklas mot lokal behandling och mer kvalificerat nyttiggörande av komposten, vilket bedöms kunna bidra till ökad insamlad mängd och ett bättre förtroende för inte bara insamlingen av matavfall utan även avfallshanteringen som helhet på Gotland. Hanteringen av matavfall på Gotland föreslås sammanfattningsvis förbättras enligt följande: Åtgärda problemen sommartid med kladd och spill av matavfall vid insamling från vissa verksamheter. Bevaka utvecklingen av hämtningsintervallens längd vid behovsanpassad tömning, så att de inte leder till olägenheter. Längre hämtningsintervall för matavfall än två veckor bör undvikas. För dialog med sophämtare och tillsynsmyndighet samt informera fastighetsinnehavare i syfte att motverka ett felaktigt omhändertagande av matavfall eller eldning av brännbart avfall. Öka sorteringsutbytet och de insamlade mängderna matavfall. Exempel på åtgärder som kan bidra till detta är översyn av taxan, information om sorteringsresultatet, att behandling och återvinning sker på avsett sätt och att hushållen på ett bekvämt sätt alltid har tillgång till matavfallspåsar. Revidera renhållningstaxan så att finansiering av verksamheten säkerställs, att önskade styreffekter uppnås och att budskapet om vikten av källsortering och återvinning tydliggörs. Höj taxan med hänsyn till hur kostnaderna för insamling och behandling har utvecklats. Höj den fasta avgiften (grundavgiften) och hämtningsavgiften och minska rabatten för hemkompostering. Säkerställ att hushållen använder de påsar som Region Gotland tillhandahåller för matavfall, genom att exempelvis i informationen tydliggöra vikten av att rätt påsar används och hur dessa tillhandahålls och eventuellt göra en översyn av hur påsarna distribueras. Säkerställ att komposteringen av matavfall sker på Gotland, i enlighet med informationen till hushållen, och utveckla avsättningen för komposten på produktiv mark så att användning vid efterbehandling av deponier undviks. Detta är viktigt ur 19(20)

såväl miljömässig som pedagogisk synvinkel och bedöms kunna bidra positivt till det insamlade matavfallets mängd och kvalitet. Säkerställ fortsatt hög kvalitet på matavfallet och arbeta för att minska förekomsten av felsorterat avfall i matavfallet från framförallt lägenheter. Kvalitetsarbete inklusive information bör särskilt utformas för att matavfallet ska hålla en hög kvalitet även under turistsäsong. Undersök matavfallets kvalitet och sorteringsutbytet genom återkommande plockanalyser. Framtida plockanalyser kan med fördel inbegripa avfall från turistanläggningar och fritidshus. Vid plockanalyserna är det viktigt att dokumentera bakgrundsuppgifter så att önskad information och nyckeltal kan tas fram. 6 REFERENSER Muntliga referenser och e-postmeddelanden Niklas Andersson, chaufför RagnSells Thomas Kahlqvist, arbetsledare, RagnSells Anders Lindholm (projektledare), Region Gotland Katarina Nilsson, Samhällsbyggnadsförvaltningen, Region Gotland Folke Petersén, Samhällsbyggnadsförvaltningen, Region Gotland Marlene Söderholm, kundtjänst, Region Gotland Skriftliga referenser Avfall Sverige (2009): Insamlade mängder matavfall i olika insamlingssystem i svenska kommuner. Nyckeltal och förutsättningar för insamlade mängder, Avfall Sverige Rapport B2009:01 Avfall Sverige (2011): Nationell kartläggning av plockanalyser av kärl- och säckavfall, Avfall Sverige Rapport U2011:04 Avfall Sverige (2011): Svensk avfallshantering 2011 Miljömålsberedningen (2011): Etappmål i miljömålssystemet, delbetänkande av Miljömålsberedningen, SOU 2011:34. Naturvårdsverket (2011): Från avfallshantering till resurshushållning - Sveriges avfallsplan 2012-2017. Remissutgåva 2011-09-12. RagnSells AB (2011): Årsrapport Behandling Region Gotland (2007): Föreskrifter om avfallshantering, Renhållningsordning för Gotlands kommun Region Gotland (2011): Renhållningstaxa för Gotlands kommun Region Gotland (2012): Abonnemangsstatistik, statistik från utförda vägningar m fl interna underlag Region Gotland (2012): Plockanalys av hushållens kärlavfall 20(20)