Lokal anpassning av ALMEGA Branschavtal Allmänna anställningsvillkor 2012-2013 Spårtrafik Veolia Transport/Division Tåg Mittnabotåget Kustpilen Öresund Veolia Transport SEKO ST Sveriges Ingenjörer/TJ Förteckning över avtal som gäller för Spårtrafik Huvudavtal Alliansen LO/PTK Förhandlingsordning rättstvister Utvecklingsavtal samt avtal om förslagsverksamhet Omställningsavtal TFA-avtal TGL-avtal Pensionsavtal Avtal om social trygghet vid utlandstjänstgöring Avtal angående rätten till arbetstagares uppfinningar Överenskommelse om begränsning av konkurrensklausuler i tjänsteavtal Beredskapsavtal Överenskommelse om vissa särskilda åtgärder för arbetstagare som utsatts för asbestexponering mellan SAF och LO/PTK och ersättningsregler i anslutning därtill 1
Innehållsförteckning 1 Avtalets omfattning...3 2 Anställning...3 3 Allmänna åligganden...3 4 Bisyssla...4 5 Lön...4 6 Arbetstid...5 7 Övertid... 11 8 Mertid... 13 9 Restidsersättning m m... 15 10 Ersättning för Ob, jour och beredskap... 16 11 Semester... 18 12 Sjuklön m m... 21 13 Föräldraledighet... 25 14 Ledighet... 26 15 Uppsägning... 28 16 Giltighetstid... 31 Bilaga 1, lön... 32 Bilaga 2, arvodesavtal med hjälptabell... 33 1 Avtalets omfattning Avtalet gäller för Veolia Transport/Division Tåg Avtalet gäller på arbetstagarsidan alla arbetstagare med följande undantag arbetstagare anställda i beredskapsarbete eller annat arbete anordnat i arbetsmarknadspolitiskt syfte arbetstagare som intar företagsledande eller därmed jämförlig ställning (definieras lokalt) praktikanter (examensarbete eller motsvarande) arbetstagare anställda med arvode enligt särskilt avtal Om en arbetstagare på arbetsgivarens uppdrag tjänstgör utomlands ska anställningsvillkoren under utlandsvistelsen regleras antingen genom överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren eller genom särskilda regler som gäller vid företaget. 2
2 Anställning Mom 1 Anställning tillsvidare Anställning gäller tillsvidare om inte annat överenskommits enligt mom 2. Mom 1 a Anställning tillsvidare, tillägg för Öresundståg Företagets huvudsakliga arbetsuppgifter (framföring av tåg, ombordservice) ska i första hand utföras av egen tillsvidareanställd personal. Mom 2 Tidsbegränsad anställning Avtal om tidsbegränsad anställning får utöver vad som anges i lagen om anställningsskydd träffas i följande fall. Anställning för att uppehålla en befattning i avvaktan på att en ny innehavare utses får ske under högst sex månader. Lokalt avtal kan träffas med berörd arbetstagarorganisation om annan tidsbegränsad anställning. Mom 3 Flyttning Vid förändringar av verksamheten som medför att arbetstagaren på arbetsgivarens initiativ flyttar eller omstationeras till annan ort ligger det i arbetsgivarens intresse att verka för en lösning för individen som gagnar alla inblandade. Sådana lösningar kan avse ersättning för direkta och nödvändiga kostnader för flyttning samt, under en övergångsperiod, ersättning för fördyrade levnadsomkostnader till följd av dubbel bosättning eller ökade resekostnader. 3 Allmänna åligganden Anställningsförhållandet ska grunda sig på ömsesidig lojalitet och förtroende. Arbetstagaren ska ta tillvara och främja arbetsgivarens intressen samt iaktta diskretion såväl inåt som utåt i företagets angelägenheter. 3
4 Bisyssla Mom 1 Uppgiftsskyldighet Arbetstagaren är skyldig att på anfordran lämna uppgift till arbetsgivaren huruvida och i vilken omfattning han innehar bisyssla. Arbetsgivaren får ålägga arbetstagaren att helt eller delvis upphöra med bisyssla som enligt arbetsgivarens bedömande inverkar hindrande i arbetet. Mom 2 Konkurrensbisyssla Arbetstagaren får inte inneha anställning eller uppdrag hos, ha del i eller själv eller genom annan driva företag inom området för bolagets verksamhet och inte heller annars i förvärvssyfte utöva verksamhet som berör nämnda område (konkurrensbisyssla). Det som sägs i första stycket gäller inte i den mån arbetsgivaren medger annat. Har sådant medgivande lämnats, är arbetstagaren skyldig att på anfordran lämna uppgift till arbetsgivaren om arten och omfattningen av konkurrensbisysslan. 5 Lön Mom 1 Begreppet månadslön Med månadslön avses i avtalet, om inte annat framgår, fast kontant lön och eventuella fasta lönetillägg som utbetalas per månad. Vid avtalets tillämpning skall, om inte annat framgår, för heltidsanställd arbetstagare som arbetar deltid belopp enligt första stycket avse de till följd av deltiden reducerade beloppen. Mom 2 Löneutbetalning Månadslönen utbetalas den 25:e i den månad den intjänas. Infaller den 25:e på ett veckoslut eller en helgdag eller därmed jämställd dag skall lönen finnas tillgänglig sista bankdagen före den 25:e. Alla avdrag respektive utbetalningar av rörliga tillägg sker vi ordinarie löneutbetalningstillfälle månaden efter den månad där avdragen/tilläggen genererades. 4
Mom 3 Lön för del av löneperiod Om en arbetstagare börjar eller slutar sin anställning eller får löneförändring under löpande kalendermånad utbetalas en daglön för varje kalenderdag som anställningen omfattar. Daglönen beräknas som 3,3 % av månadslönen. Mom 4 Arbetstagare som tas ur tjänst När en arbetstagare av medicinska skäl tas ur tjänst gäller: Vid tagande ur tjänst vid en olyckshändelse eller vid våld eller hot om våld och fram till besök hos läkare erhålls oförändrad lön inkl rörliga tillägg enligt den tjänstgöring som lagts ut för arbetstagaren. Har något arbete inte lagts ut för viss arbetsdag innan läkarbesöket, ersätts arbetstagaren med ett dagbelopp baserat på lön samt genomsnittet av under föregående år utbetalda rörliga lönetillägg (dock endast anställningstid hos Veolia Transport). Vid sjukskrivning tillämpas reglerna i 12. Om en arbetstagare vid bedömning enligt föregående stycke av läkare sjukskrivs, erhåller arbetstagaren en ersättning som, tillsammans med sjuklön och ersättning från annat avtal, under sjuklöneperioden ger arbetstagaren oförändrad lön inklusive lönetillägg. Vid temporär omplacering på grund av sjukdom eller skada enligt ovan erhålls oförändrad månadslön. Dessutom garanteras under högst 12 månader arbetstagarens genomsnittliga månatliga inkomst det senaste året av rörliga tillägg. Vid definitiv omplacering tillämpas reglerna i 5 mom. Mom 5 Arbetstagare som omplaceras Arbetstagare som utan egen begäran omplaceras till annan anställning skall behålla den månadslön som betalas i den tidigare anställningen. Detta gäller endast om omplaceringen skett på grund av arbetsbrist eller på grund av sjukdom eller skada. Mom 6 Lön och löneutveckling Se separat lönebilaga 5
Mom 7 Särskilda lönetillägg i vissa fall Enstaka arbetstagare kan med anledning av särskilt uppdrag erhålla ett lönetillägg. Sådant tillägg skall normalt vara tidsbegränsat. Detta tillägg kan efter förhandling med berörd facklig organisation göras om till ett personligt avräkningsbart tillägg. 6 Arbetstid Mom 1 Grunden En grundtanke är att en modern arbetsplats erbjuder individen inflytande och flexibilitet inom den ram som verksamheten utgör. Det innebär att arbetstidens förläggning bör fastläggas på den egna arbetsplatsen. Härigenom kan man få en förläggning av arbetstiden som tillgodoser såväl verksamhetens som individens behov. Inriktningen är att finna former som möjliggör för respektive arbetsgrupp/lag att ta gemensamt ansvar för såväl tillräcklig bemanning som individuella önskemål om arbetstidens förläggning. Mom 2 Definitioner Arbetspass Sammanhängande period av egentlig arbetstid och annan tid som helt tillgodoräknas som arbetstid. Arbetsperiod Tiden från den egentliga arbetstidens början efter en viloperiod till den egentliga arbetstidens slut före nästa viloperiod. Arbetstid Med arbetstid förstås egentlig arbetstid och tillgodoräknad arbetstid. Egentlig arbetstid är tid då arbetstagare utför arbete för arbetsgivarens räkning samt tid för uppehåll i arbetet som understiger 30 minuter. Tillgodoräknad arbetstid är tid som inte är egentlig arbetstid men likväl tillgodoräknas helt eller delvis som arbetstid. Begränsningsperiod Den tidsperiod inom vilken arbetstagarens ordinarie arbetstid skall 6
utjämnas till genomsnittlig arbetstid. Helg Med helg avses helgdag som infaller måndag fredag samt jul, midsommar och nyårsafton som infaller måndag - fredag. Koncentrerad arbetstidsförläggning: Personal som har mer än 1 (en) F-dag (tjänstefri arbetsdag med 0 timmar arbete) per vecka i snitt under begränsningsperioden enl. fastställd turlista/-nyckel eller motsvarande anses ha koncentrerad arbetstidsförläggning. Kvot För personal som har koncentrerad arbetstidsförläggning framräknas en kvot varefter semester beräknas. Kvoten beräknas enligt följande: Den genomsnittliga arbetstiden per arbetsdag under begränsningsperioden enl fast lista eller motsvarande delas med antal timmar per arbetsdag enl normal arbetsvecka. Exempel: Under 12 veckor turläggs 444 timmar (vid en veckoarbetstid om 37 timmar) fördelat på 44 arbetsdagar. Genomsnittliga arbetstiden blir 10,09 timmar per arbetsdag som delas med normalarbetstidens 7,4 timmar. Kvoten blir i detta fallet 1,36. Kvoten avrundas till 2 decimaler och nedåt. Lista Handling i vilken i förväg har angetts en eller flera tjänstgöringsturer som är avsedda att fullgöras på ordinarie arbetstid. Natt Arbetstid som infaller mellan klockan 22.00-06.00 Passresa Resa som ingår i tjänstgöringstur för åkande personal, då tjänstgöring påbörjas eller avslutas på annan ort. Passresa före tjänstgöring är egentlig arbetstid. Resa i samband med utlåning till annan ort är inte passresa utan vanlig tjänsteresa vid flerdygnsförrättning som överstiger två dygn, (för chartertrafik gäller ett dygn som gräns). Stationeringsort Den ort där arbetstagare i huvudsak skall utföra arbetet i sin befattning. Kan denna ort inte anges beslutar arbetsgivaren om stationeringsort. 7
Tjänsteställe Den plats på stationeringsorten där en arbetstagare fullgör huvuddelen av sitt arbete. Tjänstgöringstur Arbetstid som är avsedd att fullgöras aven och samme arbetstagare mellan vissa klockslag under ett kalenderdygn. Viloperiod Tiden mellan två arbetsperioder. Mom 3 Arbetstidens längd Den totala arbetstiden per vecka får inte överstiga 48 timmar i genomsnitt under en fyra-månaders period. Begränsningsperioderna är decembermars, april-juli samt augusti-november. Den ordinarie arbetstiden får inte överstiga 40 timmar per helgfri vecka i genomsnitt under en begränsningsperiod. Lokal överenskommelse skall träffas om begränsningsperiodens längd. Om så inte sker är begränsningsperioden 12 kalenderveckor. För vikariepersonal som inte tjänstgör på fast lista omfattar begränsningsperioden en kalendermånad. För arbetstagare med oregelbunden förläggning av arbetstiden får den egentliga arbetstiden igenomsnitt per vecka inte överstiga 38 timmar om den egentliga arbetstiden per vecka infaller Minst en gång på tid mellan klockan 23.00 och 05.00 samt Med minst två timmar mellan klockan 23.00 och 05.00 38 timmar Om den egentliga arbetstiden slutar klockan 21.00 eller senare mer än två gånger i genomsnitt per vecka och om listan därutöver innehåller i genomsnitt mer än två arbetsdagar som slutar före klockan 21.00. 38 timmar Om den egentliga arbetstiden till någon del infaller på lördags - eller söndagsdygn. 8
38 timmar om den egentliga arbetstiden är förlagd till tid mellan klockan 21.00 och 05.00 minst två gånger per vecka i genomsnitt. Nattarbete, gäller endast Öresundståg 36 timmar För arbetstagare med oregelbunden förläggning av arbetstiden och med minst 6 timmars arbete mellan kl 22.00-06.00 per vecka, är den ordinarie arbetstiden 36 timmar i genomsnitt per vecka. I samband med turlisteförhandlingar kan överenskommelse dock träffas om annan arbetstid. Nattarbete, gäller även Öresundståg Nattarbete som fullgörs utöver 12 timmar i genomsnitt/vecka per begränsningsperiod kompenseras med att veckoarbetstiden förkortas till nedanstående: 12-14 timmar natt/vecka, ger 34 timmars arbetstid/vecka 14-16 per vecka, ger 33 timmars arbetstid/vecka och 16 timmar och mer per vecka ger 32 timmars arbetstid/vecka. Mom 4 Avstämning av arbetstid (gäller inte arvodister) Avstämningen görs för fastställd begränsningsperiod. Den ordinarie arbetstiden som arbetstagaren har fullgjort under begränsningsperioden jämförs med den för arbetstagaren fastställda veckoarbetstiden för hela begränsningsperioden. Om den faktiskt fullgjorda arbetstiden är större än ordinarie arbetstid för begränsningsperioden, ersätts varje överstigande timme med ett belopp per timme som är månadslönen dividerat med 72. Någon reducering av OB-tillägg skall inte göras i samband med denna omvandling av listenlig arbetstid till övertid. Mom 5 Tillgodoräknad tid Tillgodoräknad tid i form av redovisningstid, förberedelsetid etc fastställs i lokala turlisteförhandlingar. 9
Mom 6 Fridagar (gäller ej arvodister). Ej för Öresundståg, se mom 6:2 Helårsarbetande arbetstagare ska vid oavbruten tjänstgöring varje kalenderår erhålla ett antal i fridagsperiod ingående fridagar, som motsvarar antalet under året infallande lördagar och söndagar. Sådana fridagar skall 9 i största möjliga utsträckning förläggas till lördagar och söndagar. Fridagsperioden skall förutom fridagen/fridagarna omfatta ytterligare minst 12 timmar. Fridagsperioden bör om möjligt omfatta tiden från kl 19 dagen före till kl 05 dagen efter. Fridag som ingår i fridagsperiod kallas i detta avtal Fp och skall läggas ut med minst en per kalendervecka. Sjudagarsperiod enligt 14 ATL utgörs av kalendervecka, om inte annat överenskommes lokalt. Om någon del av de 12 timmars ledighet, som skall erhållas utöver kalenderdygnet infaller i angränsande vecka, anses veckovilan erhållen. Fridagarna skall som regel förläggas till minst i genomsnitt varannan lördag-söndag. Schemalagda fridagar får endast flyttas efter överenskommelse med arbetstagaren. Ledighet utöver fridagar som behövs för att jämna ut arbetstiden under begränsningsperioden (F) kan läggas ut som arbetsdag med 0 timmars ordinarie arbete. Sådan fridag (F) inräknas i antalet arbetsdagar när uträkning av periodtiden skall göras. Mom 6:1 Kompensation för lätthelgdagar (sk FV-dagar). Ej för Öresundståg, se Mom 6:2 Utöver antal fridagar erhåller helårsarbetande arbetstagare vid oavbruten tjänstgöring, från from december ena året tom november det andra året, ledighet motsvarande dagarbetstidsmåttet x 14 dagar för att kompensera de helgdagar som inträffar måndag till fredag under beräkningsåret. Ledigheten ska i första hand förläggas till lätthelgdagar och i andra hand i samråd med den anställde och i tredje hand förlägger arbetsgivaren ensidigt ledigheten. Timmarna kan, på arbetstagarens initiativ, förläggas som ledighet del av dag. De anställda har rätt att av det totala antalet FV-timmar för året, få tiden utlagd i form av fem kalenderdagar. De anställda som önskar få en sådan sammanhängande ledighet, ska ansöka om det i samband 10
med att man ansöker om huvudsemester och ledigheter ska beviljas i samband med semesterhanteringen. Vid utläggning av ledighet konsumeras det antal timmar som är planerade i tjänstgöringslistan. Finns ingen planerad tjänstgöring konsumeras det genomsnittliga dagsarbetstidsmåttet. Vid utläggning av sådan ledighet minskar arbetstiden med motsvarande tid under begränsningsperioden. Detta stycke gäller from 2008-12-01. Mom 6:2 Fridagar Öresundståg Helårsarbetande arbetstagare med oregelbunden fridagsförläggning ska vid oavbruten tjänstgöring varje kalenderår erhålla 118 fridagar. Dessa fridagar motsvarar antalet under året infallande lördagar och söndagar samt inkluderar kompensation för under året infallande helgdagar måndag till fredag (s k lätthelgdagar). Fridagar ska i största möjliga utsträckning förläggas till lördagar och söndagar och om möjligt till under året infallande lätthelgdag. Helårsarbetande arbetstagare med arbetstiden förlagd till helgfri måndag-fredag, är berättigad till det antal lördag-söndagar samt lätthelgdagar som infaller under året. Fridagar ska som regel förläggas till minst i genomsnitt varannan lördag-söndag under begränsningsperioden. Fridagarna ska förläggas i samband med planering av arbetstiden. Fridagsperiod ska förutom fridagen/fridagarna omfatta ytterligare minst 12 timmar. Fridagsperioden ska omfatta tiden från kl 19.00 dagen före fridagen/fridagarna till kl 05.00 dagen efter fridagen/fridagarna. Om ordinarie egentlig arbetstid ändå fullgörs efter kl 19.00 på dag före fridag eller före kl 05.00 på dag efter fridag och detta inte beror på arbetstagaren, betalas ett fridagstillägg, se beloppsbilaga. 104 av fridagarna (FP) fördelas jämnt över året, januari till december. De övriga 14 dagarna benämns FP-V (V för vinter) och förläggs jämnt under månaderna september till och med maj, dvs att de läggs ut i schema/tjänstgöringslista. Schemalagda fridagar får endast flyttas efter överenskommelse med arbetstagaren. 11
Ledighet utöver fridagar, som erfordras för utjämning av arbetstiden, benämns 0-dag. Sådan dag innebär en arbetsdag med 0 timmars arbete. 0-dag inräknas i antalet arbetsdagar när uträkning av periodtiden ska göras. Mom 7 Ordinarie arbetstids förläggning Av arbetstidsschemat/lista, eller på annat sätt, ska framgå arbetstidens förläggning under avstämningsperioden, samt ordningsföljden för tjänstgöringsturer och fridagar under begränsningsperioden. Lokal förhandling skall bedrivas så att den - om inte särskilda skäl föreligger är avslutad senast två veckor innan listan skall börja tillämpas. Den ordinarie arbetstidens förläggning bestäms i samband med verksamhetsplanering och turlistekonstruktion. Härvidlag skall särskild vikt läggas vid samverkan mellan arbetsgivaren och de anställda så att verksamheten, inklusive turlistor, upplevs som bästa möjliga lösning av såväl företag som anställda. (Detta stycke gäller ej arvodister) Arbetsperiod ska omfatta högst 13 timmar och får inte delas i mer än två arbetspass. Den egentliga arbetstiden ska inte överstiga 10 timmar per arbetsperiod. Ett arbetspass får inte vara kortare än två timmar, varvid viss utfyllnadstid (tillgodoräknad tid) kan behöva läggas till. Ett fristående arbetspass ska vara minst tre timmar. Längre arbetstid och arbetsperiod kan förekomma i turlista efter överenskommelse i samband med lokal turlisteförhandling. Verksamheten är av den arten att den bedrivs under dygnets alla timmar. Nattarbete är av den anledningen nödvändigt för verksamhetens bedrivande. Nattarbetet skall i turlista planeras på samma sätt och med samma målsättning som alla andra turlistor och enligt första stycket. Rast kan läggas ut med minst 30 och max 60 minuter per arbetsperiod. Sammanhängande ledighet mellan arbetsperioderna skall vara minst 11 timmar. För åkande personal skall vilan på bortastation vara minst 8 timmar. För stationär personal kan viloperioden förkortas till 8 12
timmar efter överenskommelse. Kortare viloperiod kan förekomma efter lokal överenskommelse. Förkortad nattvila ska kompenseras, med det minskade antalet timmar, vid nästa nattvila på hemmastation. Mom 7:1 Ordinarie arbetstids förläggning (gäller endast Öresundståg) Arbetsperiod som till någon del pågår mellan kl 01.30-05.59 får inte överstiga 8 timmar. För övrig arbetstid får arbetsperiod inte överstiga 11 timmar. Mom 7:2 Maximalt antal landsgränspassager (gäller endast Öresundståg) Tågrörelse från Malmö till Köpenhamn eller omvänt utgör en landsgränspassage. I en arbetsperiod bör maximalt 6 landsgränspassager förekomma. Högst 2 turer per personalkategori och veckodag får dock innehålla 8 landsgränspassager. Personalkategorierna är förare, tågvärd 1 (med Danmarkskompetens), tågvärd 2 (utan Danmarkskompetens) och servicevärd. Mom 8 Deltagande i utbildningskurs (gäller ej arvodister) När arbetstagare deltar i utbildningskurs, anordnad av arbetsgivaren, som omfattar hela kursdagar och hel kalendervecka, har arbetstagaren rätt att vara ledig närmast efterföljande lördag och söndag. Mom 9 Tjänstgöringsfria uppehåll för åkande personal. Ej för Öresundståg, se Mom 9:1 Arbetstagare, som tillhör den åkande personalen, får tillgodoräkna arbetstid för tjänstgöringsfritt uppehåll på bortastation enligt lista i nedan angiven omfattning. På hemmastation Uppehåll högst 1 timme Full arbetstid 13
På bortastation Uppehåll högst 1 timme Full arbetstid Uppehåll mer än 1 timme men högst 3 timmar Full arbetstid kl. 22.00-06.00 och 1/4 arbetstid kl.06.00-22.00 Uppehåll mer än 3 timmar men högst 6 timmar 1/4 arbetstid Uppehåll mer än 6 timmar 1/4 arbetstid kl. 06.00-22.00 och ingen arbetstid kl. 22.00-06.00 Arbetstagare får tillgodoräkna sig full arbetstid under ett tjänstgöringsfritt uppehåll på bortastation, om följande förutsättningar samtidigt är uppfyllda, nämligen arbetstagaren har inte tillgång till överliggningsrum arbetstagaren har inte tillgång till rast lokal arbetstagaren får inte ersättning för logikostnad och får inte nattraktamente Mom 9:1 Tjänstgöringsfria uppehåll, Öresundståg Under en arbetsperiod kan som mest förekomma 1 timmes obetald tid. Det ska finnas tillgång till godkänd rastlokal. Viloperiod på bortastation mellan kl 22.00-07.00 är obetald. Övernattningsrummet ska vara av hotellstandard. Mom 10 Tidsförskjutningstillägg Tidsförskjutningstillägg betalas endast vid ändring som meddelats senare än måndagen i den närmast föregående veckan. Varseltiden är uppfylld även då besked om ändrad arbetstid når arbetstagaren senare än måndag veckan före pga. av att arbetstagaren har haft annan ledighet än fridag. För varje kalenderdygn under vilken egentlig eller helt tillgodoräknad arbetstid med minst två timmar fullgörs på annan tid än vad som anges i den ursprungliga schemalagda arbetsperioden betalas tidsförskjutningstillägg med 137:66 kronor inkl semestertillägg. Om ändringen meddelas senare än två dygn före tjänstgöringsdagen betalas istället för ovanstående ersättning 160:43 kronor inklusive 14
semestertillägg. Det betalas inte fler än ett tidsförskjutningstillägg per kalenderdygn. Anmärkning: Parterna är överens om att ovanstående även avser ordinarie arbetstid som fullgörs på dag som saknar schemalagd arbetstid. Den ordinarie arbetstiden i ett arbetspass får inte ändras, om arbetstagaren redan har påbörjat arbetspasset eller inställt sig på arbetsplatsen. Den ordinarie arbetstiden får inte ändras så att den förläggs in på Fp-dag. Mom 10:1 Tidsförskjutningstillägg, Öresundståg För Öresundståg gäller tidsförskjutningstillägg enligt särskild beloppsbilaga. 7 Övertid Mom 1 Övertidsarbete Med övertidsarbete avses arbete som heltidsarbetande arbetstagare har utfört utöver den ordinarie dagliga arbetstid som gäller för arbetstagaren. Mom 2 Skyldighet att utföra övertidsarbete När särskilda skäl föreligger är en arbetstagare skyldig att fullgöra allmän övertid med högst 200 timmar per kalenderår (48 timmar under en fyraveckorsperiod eller 50 timmar under en kalendermånad). För arbete på allmän övertid bör i första hand anlitas arbetstagare som frivilligt åtar sig detta. Partiellt sjukskrivna eller partiellt tjänstlediga med stöd av lag har inte skyldighet att utföra övertidsarbete. Fullgjord övertid bokförs i särskild ordning och redovisas varje månad. När arbetstagare kompenseras i form av ledighet för utfört arbete på övertid skall den kompenserade tiden avräknas ifrån antalet timmar övertid fullgjorda under året enligt 1:a stycket. För varje kompenserad 15
timme avräknas 75% av tiden från antalet fullgjorda timmar enligt 1:a stycket. Ytterligare övertid kan tas ut efter lokalt avtal med berörd arbetstagarorganisation. För chefer och kvalificerade handläggare kan överenskommelse träffas direkt med arbetstagaren. Mom 3 Nödfallsövertid En arbetstagare är skyldig att fullgöra nödfallsövertid enligt arbetstidslagen. Mom 4 Arbete som medför rätt till övertidskompensation Rätt till övertidskompensation föreligger om övertidsarbetet har beordrats på förhand eller övertidsarbetet har godkänts i efterhand. Om en arbetstagare har frihet beträffande arbetstidens förläggning, kan arbetsgivaren och arbetstagaren komma överens om att han inte ska ha rätt till övertidskompensation utan förekomsten av erforderligt övertidsarbete ska beaktas vid fastställande av lönen. Detsamma gäller för arbetstagare som har rätt att beordra andra arbetstagare till övertidsarbete eller har rätt att självständigt avgöra eget övertidsarbete. Arbetsgivaren skall underrätta berörd lokal arbetstagarorganisation om överenskommelse har träffats enligt detta stycke. Mom 5 Övertidsarbete som inte utförs i direkt anslutning till ordinarie arbetstid Om en arbetstagare beordras att utföra övertidsarbete på tid som inte är förlagd i direkt anslutning till den ordinarie arbetstiden ges övertidskompensation som om övertidsarbetet hade utförts under minst tre timmar. Detta gäller dock inte om endast rast om högst 30 minuter skiljer övertidsarbetet från den ordinarie arbetstiden. Om arbetstagaren inställer sig till övertidsarbete ska arbetsgivaren ersätta uppkomna resekostnader. Detta gäller även för arbetstagare som inte har rätt till särskild övertidskompensation. Mom 6 Olika typer av övertidskompensation Kompensation för övertidsarbete kan ges antingen i pengar (övertidsersättning) eller i ledig tid (kompensationsledighet). 16
Kompensationsledighet ges om arbetstagaren själv vill det och arbetsgivaren inte av särskilda skäl bestämmer annat. Vid utläggning av ledighet bör arbetstagarens önskemål om tidpunkt beaktas. Mom 7 Beräkning av övertidsersättning Övertidsersättning per timme betalas enligt följande. För övertidsarbete klockan 06.00-20.00 helgfria måndagar - fredagar. Fasta kontanta månadslönen (uppräknad till heltidslön) 94 För övertidsarbete på annan tid. Fasta kontanta månadslönen (uppräknad till heltidslön) 72 För kompensation av evalverad tid. Fasta kontanta månadslönen (uppräknad till heltidslön) 140 Semestertillägg är inkluderat i beloppet. Övertidsarbete på vardagar som är arbetsfria för den enskilde arbetstagaren samt på midsommarafton, julafton och nyårsafton jämställs med övertidsarbete på "annan tid". Mom 8 Beräkning av kompensationsledighet Kompensationsledighet per övertidstimme ges enligt följande. a) För övertidsarbete klockan 06.00-20.00 helgfria måndagar fredagar = 1 1/2 timme. b) För övertidsarbete på annan tid, enligt mom 7 = 2 timmar. 8 Mertid Mom 1 Mertidsarbete Med mertidsarbete avses arbete som deltidsarbetande arbetstagare utför utöver den ordinarie dagliga arbetstid som gäller för arbetstagarens deltid men som ligger inom det ordinarie arbetstidsmåttet för heltidsarbetande. Arbete på mertid anses som ordinarie arbetstid. 17
Arbete för deltidsarbetande är övertid och ersätts enligt bestämmelserna i 7 om arbetstagaren arbetar utöver ordinarie arbetstidsmåttet för heltidsarbetande under ett kalenderdygn arbetar på dag som är arbetsfri för motsvarande heltidsarbetande arbetar mer än det tillåtna antalet mertidstimmar inkallas till arbete på tid som inte är ordinarie arbetstid för motsvarande heltidsarbetande. Mom 2 Skyldighet att utföra mertidsarbete När särskilda skäl föreligger är en deltidsarbetande arbetstagare skyldig att fullgöra mertidsarbete. Allmän mertid och allmän övertid får tas ut med sammanlagt 250 timmar per kalenderår. Den allmänna övertiden får inte överstiga 200 timmar per kalenderår (48 timmar under en fyraveckorsperiod eller 50 timmar under en kalendermånad). Den allmänna mertiden får inte överstiga 175 timmar per kalenderår. För arbete på allmän mertid bör i första hand anlitas arbetstagare som frivilligt åtar sig detta. Partiellt sjukskrivna eller partiellt tjänstlediga med stöd av lag har inte skyldighet att utföra mertidsarbete. Delpensionärers skyldighet är begränsad till högst 25 timmar per kalenderår. Timtalen får överskridas om det behövs för att kunna slutföra ett uppdrag eller arbete som inte kan avbrytas utan stora olägenheter för verksamheten. Ytterligare övertid eller ytterligare mertid kan tas ut efter lokalt avtal med berörd arbetstagarorganisation. För chefer och kvalificerade handläggare kan överenskommelse träffas direkt med arbetstagaren. Mom 3 Nödfallsmertid En arbetstagare är skyldig att fullgöra nödfallsmertid enligt arbetstidslagen. Mom 4 Arbete som medför rätt till mertidskompensation Rätt till mertidskompensation föreligger om 18
mertidsarbetet har beordrats på förhand eller mertidsarbetet har godkänts i efterhand. Mom 5 Mertidsarbete som inte utförs i direkt anslutning till den deltidsanställdes ordinarie arbetstid Om en arbetstagare beordras att utföra mertidsarbete på tid som inte är förlagd i direkt anslutning till den ordinarie arbetstiden ges mertidskompensation som om mertidsarbetet hade utförts under minst tre timmar. Detta gäller dock inte om endast rast om högst 30 minuter skiljer mertidsarbetet från den ordinarie arbetstiden. Mom 6 Olika typer av mertidskompensation Kompensation för mertidsarbete kan ges antingen i pengar (mertidsersättning) eller i ledig tid (kompensationsledighet). Kompensationsledighet ges om arbetstagaren själv vill det och arbetsgivaren inte av särskilda skäl bestämmer annat. Vid utläggning av ledighet bör arbetstagarens önskemål om tidpunkt beaktas. Mom 7 Beräkning av mertidsersättning Vid mertidsarbete utbetalas följande ersättning per timme Fasta kontanta månadslönen (heltid) 140 Semestertillägg är inkluderat i beloppet. Mom 8 Beräkning av kompensationsledighet vid mertidsarbete Kompensationsledighet beräknas timme för timme. 9 Restidsersättning m m Mom 1 Rätt till restidsersättning Arbetstagaren har rätt till restidsersättning enligt nedan om inte arbetsgivaren och arbetstagaren har enats om att arbetstagaren ska vara undantagen från bestämmelsen om restidsersättning (gäller endast arbetstagare som inte har rätt till särskild kompensation för övertidsarbete) 19
arbetsgivaren och arbetstagaren har kommit överens om att kompensation för restid ska utges i annan form. Förekomsten av restid kan t ex beaktas vid fastställande av lönen arbetstagaren har en befattning som normalt medför tjänsteresor i betydande omfattning, t ex resande försäljare, servicetekniker eller liknande. En sådan arbetstagare har rätt till restidsersättning endast om arbetsgivaren och arbetstagaren har kommit överens om detta. Mom 2 Restid Med restid som medför rätt till ersättning avses den tid under en beordrad tjänsteresa utanför den egna stationeringsorten och inom Sverige som går åt för själva resan till bestämmelseorten och i förekommande fall ofrivillig väntetid under själva resan. Restid som faller inom klockslagen för arbetstagaren ordinarie dagliga arbetstid räknas som arbetstid. Vid beräkning av restid medtas därför endast tjänsteresor utanför arbetstagarens ordinarie arbetstid. Ersättning beräknas inte för kortare tid än 15 minuter i följd. Om arbetsgivaren har bekostat sovplats på tåg eller båt under resan eller under en del av resan, ska tiden kl 00-06.00 inte räknas med. Som restid räknas även normal tidsåtgång då arbetstagaren under en tjänsteresa själv kör bil eller annat fordon, oavsett om detta tillhör arbetsgivaren eller inte. Resan ska anses påbörjad och avslutad i enlighet med de bestämmelser som gäller för traktamentsberäkning eller motsvarande hos respektive arbetsgivare. Mom 3 Ersättning Restidsersättning betalas per timme för respektive avtalsår enligt följande: 2010-06-01 2011-06-01 57:51 59:01 För tid från klockan 19.00 dag före tjänstgöringsfritt kalenderdygn till klockan 07.00 påföljande tjänstgöringsdag är dock tillägget per timme respektive avtalsår: 20
2010-06-01 2011-06-01 86:22 88:46 Semestertillägg är inkluderat i beloppen. Lokalt avtal kan träffas om annan ersättning. Sådant avtal får även innebära avvikelse från bestämmelserna i 2 mom. Mom 4 Traktamente Traktamente av alla slag är ersättning för merkostnader, som arbetstagaren åsamkas vid tjänsteuppdrag, som kräver bortavaro med övernattning utanför den egna stationeringsorten. Stationeringsort är den ort eller i vars närhet arbetstagaren har sin huvudsakliga sysselsättning. Om sysselsättningen inte är koncentrerad till viss ort fastställs stationeringsorten efter lokala överläggningar. Som grund för traktamenten gäller Kommunalskattelagens regler. Mom 5 Bilersättning Vid beordrad tjänsteresa med egen bil utges bilersättning med det skattefria beloppet enligt Kommunalskattelagen om arbetsgivaren inte kan tillhandahålla bil utan arbetstagaren enligt överenskommelse använder egen bil. Dessutom utbetalas ett beskattningsbart belopp i enlighet med företagets policy. 10 Ersättning för Ob, jour och beredskap Mom 1 Obekväm arbetstid Arbetstagare, som arbetar på obekväm tid, har obekvämtidstillägg, om inte annat följer av lokalt avtal. Obekvämtidstillägg utbetalas endast för sådant i ordinarie arbetstid ingående arbete som enligt arbetstidsschema eller motsvarande föreskrift eller enligt beslut av överordnad fullgörs på obekväm tid. Obekvämtidstillägg utgår för timme respektive avtalsår enligt följande: 21
2010-06-01 2011-06-01 Enkel 16:80 kr 17:24 kr Kvalificerat 37:53 kr 38:51 kr Storhelg 84:35 kr 86:54 kr Enkel obekväm tid är: - tid mellan klockan 19.00 och 22.00, i den mån det inte är fråga om tid som sägs nedan Kvalificerad obekväm tid är: - tid från klockan 19.00 på fredag till klockan 07.00 på måndag - tid från klockan 19.00 på dag före trettondagen, första maj och Kristi himmelsfärds dag till klockan 07.00 på närmast följande vardag - all tid på vardag som både föregås och efterföljs av sön- eller helgdag - tid i övrigt mellan klockan 22.00 och 06.00. Obekväm arbetstid på storhelg är: - tid från klockan 19.00 dag före långfredagen till klockan 07.00 på dagen efter annandag påsk eller på nationaldagen klockan 00.00 till 24.00 - tid från klockan 19.00 på dag före pingstafton, midsommarafton, julafton eller nyårsafton till klockan 07.00 på vardag närmast efter helgdagsaftonen Semestertillägg är inkluderat i beloppen. Mom 2 Jour Jour är tid då arbetstagaren på tjänstgöringsfri tid är skyldig att stå till arbetsgivarens förfogande på arbetsplatsen eller annan anvisad plats utom bostaden för att när behov uppkommer utföra arbete. Jourtid får tas ut med högst 48 timmar under en fyraveckorsperiod eller högst 50 timmar under en kalendermånad. Lokalt avtal kan träffas om annan beräkning eller omfattning av jour. För chefer och kvalificerade handläggare kan överenskommelse om omfattningen träffas direkt med arbetstagaren. Ersättning för jour regleras i lokalt avtal. Mom 3 Beredskap Beredskap är tid då arbetstagaren på tjänstgöringsfri tid är skyldig att vara anträffbar för att efter varsel infinna sig på arbetsplatsen. 22
Tid för beredskap ersätts antingen med beredskapstillägg per timma eller med beredskapsersättning för beredskap som omfattar en vecka. 1. Följande gäller när tid för beredskap ersätts med beredskapstillägg: Beredskapstillägg betalas med 11,25 kronor/timme för de första 130 timmarna under en kalendermånad. För övrig tid är beloppet 22,50 kronor/timme. Beloppen höjs med 100 procent för beredskap som fullgörs a.) mellan klockan 19 på fredag och kl 7 på måndag samt b.) mellan klockan 19 på dag före Trettondedag Jul, Första Maj eller Kristi Himmelsfärds dag och klockan 7 på närmast följande vardag. Beloppen höjs med 200 procent för beredskap som fullgörs c.) mellan klockan 19 på dag före Långfredagen och klockan 7 på dagen efter Annandag Påsk samt d.) mellan klockan 19 på dag före pingstafton, midsommarafton, julafton eller nyårsafton och klockan 7 på vardag närmast efter helgdagsaftonen samt tid från klockan 19.00 dag före den 5 juni 2005 eller tid före klockan 07.00 den 5 juni 2006 till klockan 07.00 på närmaste påföljande vardag. Om en arbetstagare inte får veckovila på grund av att han har beredskap, skall han/hon kompenseras med en fridag. Fridagen tillförs arbetstidsbanken om arbetstagaren så önskar. För varje beredskapspass utgår beredskapstillägg för minst åtta timmar. Antalet timmar för vilket tillägg skall utgå minskas dock med den arbetstid som infaller under ett beredskapspass. Ett tillfälligt ingripande under beredskapspass i form av mottagande av enstaka kortare telefonsamtal inte utgör arbetstid vid tillämpning av gällande arbetstidsbestämmelser. Här avsedd beredskap får inte utan överenskommelse åläggas arbetstagare mer än 7 gånger under en tid av fyra veckor. Beredskapsersättning betalas för beredskap som omfattar en vecka. Beloppet är 1 536 kronor/hel passningsvecka. När passningsveckan omfattar tid som anges i c) eller d) enligt punkt 1 ska istället för ovanstående belopp ges 2 048 kronor/hel passningsvecka. 23
Semestertillägg är inkluderat i samtliga belopp enligt detta moment. 11 Semester Mom 1 Allmänna bestämmelser Arbetstagare har rätt till semester enligt lag med de ändringar och tillägg som gjorts nedan. Semester år och intjänandeår sammanfaller och utgörs av kalenderår. För personal som har koncentrerad arbetstidsförläggning används kvot för beräkning av semester. Decimalvärde avrundas uppåt till hela dagar. Därefter utges nettosemester, dvs. en arbetsdag (ej F-dag) enl. fast lista eller motsvarande konsumerar en semesterdag. Mom 2 Semesterns längd. Ej för Öresundståg, se Mom 2:1 Årssemestern är 26 dagar Mom 2:1 Semesterns längd, Öresundståg Årssemestern är 25 dagar. Arbetstagare som vid övergången från DSB First till Veolia hade rätt till överdagar behåller motsvarande rätt i Veolia, trots verksamhetsövergången. Överdagar ersätts inte med semesterlön utan innebär istället en rätt till tjänstledighet med bibehållen grundlön. Mom 3 Semesterlön Semesterlönen utgörs av den månadslön som är aktuell under semestern plus semestertillägg. Semestertillägg utgörs av 0,8% av aktuell månadslön per semesterdag. 24
Mom 4 Utbetalning av semesterlön Det semestertillägg, som beräknas på den aktuella månadslönen, betalas vid det ordinarie löneutbetalningstillfället i samband med eller närmast efter semestern. Semestertillägget för rörliga lönedelar betalas ut senast i juni månad om inte de lokala parterna enas om annat. Mom 5 Avdrag för obetald semesterdag För varje obetald semesterdag görs avdrag från arbetstagarens aktuella månadslön med 4,6 procent av månadslönen. Mom 6 Avräkning Om arbetstagaren under semesteråret fått större semesterlön än vad som motsvaras av intjänad semesterlön får arbetsgivaren göra avräkning mot den ordinarie lönen samt semestertillägget för rörlig lönedel. Mom 7 Semesterersättning Semesterersättning utgörs av intjänad semesterlön som inte betalats ut i samband med semesterledighet. Den beräknas som 4,6 procent av den aktuella månadslönen per semesterdag plus semestertillägg. Mom 8 Sparande av semester Mom 8:1 Antal sparade semesterdagar Semesterdagar får hållas sparade under obegränsad tid. Antalet sparade semesterdagar får uppgå till högst 40. Mom 8:2 Semesterlön för sparad semesterdag Semesterlön för sparad semesterdag utgörs av den månadslön som är aktuell under semestern samt semestertillägget om 0,8 procent. Mom 9 Semester vid intermittent deltidsarbete Om en arbetstagare är deltidsarbetande och arbetar mindre än fem dagar i genomsnitt per helgfri vecka, ska antalet bruttosemesterdagar (= det antal semesterdagar som ska läggas ut under semesteråret) omräknas till nettosemesterdagar (= som ska 25
förläggas på de dagar som annars skulle ha utgjort arbetsdagar för arbetstagaren). Beräkningen görs enligt följande: Antal arbetsdagar/vecka x antalet bruttosemesterdagar 5 = antalet nettosemesterdagar (Antal arbetsdagar/vecka = arbetsdagar i genomsnitt per helgfri vecka i genomsnitt under begränsningsperioden enligt arbetstagarens arbetstidsschema.) Uppstår vid beräkningen brutet tal sker avrundning uppåt till närmaste heltal. Denna avrundning görs vid ett tillfälle per semesterår. Om arbetstagarens arbetstid ändras så att antalet arbetsdagar per vecka förändras, ska antalet outtagna nettosemesterdagar räknas om att svara mot den nya arbetstiden. Beräkning av semestertillägg, semesterersättning respektive löneavdrag vid obetald semester ska ske med utgångspunkt från antalet bruttosemesterdagar. Mom 10 Ändrad sysselsättningsgrad Lokalt avtal kan träffas om beräkning av semester för arbetstagare med partiell sjukledighet som varat mer än 2 år eller med partiellt sjukbidrag/sjukpension. Mom 11 Intyg om uttagen semester Intyg om uttagen semester ska utfärdas av arbetsgivaren vid anställningens upphörande. Mom 12 Semesterns förläggning Semesterplan skall vara fastställd senast 1 jan eller vid den senare tidpunkt som anges i lokal överenskommelse. Huvudsemester skall omfatta en sammanhängande period om minst 4 veckor under tiden juni augusti. Huvudsemestern bör förläggas, så att den börjar och slutar i anslutning till arbetsfria veckoslut. I det fall huvudsemestern för en arbetstagare blir förlagd utanför perioden juni augusti och denna förläggning har skett på 26
arbetsgivarens initiativ för att verksamheten så kräver, erhåller arbetstagaren följande ersättning: - Om huvudsemestern i sin helhet blir förlagd utanför perioden, betalas en extra månadslön - Om huvudsemestern med minst tre hela kalenderveckor blir förlagd utanför perioden, betalas tre fjärdedels månadslön - Om huvudsemestern med minst två hela kalenderveckor blir förlagd utanför perioden, betalas en halv månadslön - Om huvudsemestern med minst en hel kalendervecka blir förlagd utanför perioden, betalas en fjärdedels månadslön - Ersättningen betalas ut efter sommarperioden om inte annat överenskommes mellan arbetsgivare och arbetstagare Som förutsättning för denna ersättning gäller vidare, att arbetstagaren inte begär och erhåller annan lagstadgad ledighet under perioden juni augusti. Härmed avses inte ledighet för sjukdom eller ledighet med tillfällig föräldrapenning, som förälder tar ut för vård av sjukt barn. I det fall arbetstagaren blir sjuk eller ledig med tillfällig föräldrapenning för vård av sjukt barn före första måndagen i juni och därefter inte arbetar alls under sommarperioden förfaller rätten till ersättning för utflyttad semester. Moment 12:1 Kort semester, Öresundståg När arbetstagare är semesterledig mindre än 5 dagar inklusive lördag och/eller söndag som annars skulle utgjort arbetsdag, är sådan dag semesterkonsumerande. Arbetsfri 0-dag på en semesterdag är också semesterkonsumerande. Arbetsfri dag (FP-dag) eller inarbetad fridag konsumerar däremot inte semester. Begäran om kort semester ska inlämnas senast den 9:e månaden innan begärd ledighet. Svar lämnas senast den 17:e månaden innan begärd ledighet. Senare inkommen begäran besvaras skyndsamt. Moment 13 Arbete vid kranshelger, Öresundståg Arbetstagare som arbetar på s k kranshelg, dvs frihelg i direkt anslutning till huvudsemestern, erhåller förutom övertidsersättning en extraersättning per dag (kranshelgstillägg). Arbetstiden måste dock vara lägst 5 timmar. 27
Anmälan om sådant arbete görs skriftligen till arbetsgivaren senast den 1 mars varje år och är bindande för arbetstagaren. Svar om huruvida arbete erhålls meddelas senast den 2 april. 12 Sjuklön m m Mom 1 Rätten till sjuklön Arbetstagare har rätt till sjuklön enligt de regler som anges i denna paragraf. Mom 2 Sjukanmälan till arbetsgivare När en arbetstagare blir sjuk och därför inte kan arbeta ska arbetstagaren snarast möjligt underrätta arbetsgivaren om detta. Samma gäller om arbetstagaren måste avhålla sig från arbete på grund av risk för överförande av smitta. Mom 3 Försäkran och läkarintyg Arbetstagaren ska styrka sjukdomen med en skriftlig försäkran som skall lämnas till arbetsgivaren. Av denna ska framgå att, och i vilken omfattning, arbetstagaren inte kunnat arbeta på grund av sjukdom. Om sjukperioden är längre än sju dagar, ska arbetstagaren styrka sjukdomen med läkarintyg, som visar att arbetstagaren är oförmögen att arbeta och som också anger sjukperiodens längd. Arbetsgivaren får om särskilda skäl föreligger begära att arbetstagaren ska styrka nedsättningen av arbetsförmågan med läkarintyg från tidigare dag. Arbetsgivaren har rätt att anvisa läkare. Berörd facklig organisation ska informeras om ovanstående åtgärd efter arbetstagarens godkännande. Mom 4 Sjuklönens storlek Mom 4:1 Sjukdom t o m 14:e kalenderdagen per sjukperiod För varje timme en arbetstagare är frånvarande på grund av sjukdom görs sjukavdrag 28
- för den första frånvarodagen (karensdagen) i sjuklöneperioden Månadslönenx12 52 x genomsnittliga arbetstiden i helgfri vecka - fr o m den andra frånvarodagen i sjuklöneperioden månadslönenx12 20 % x 52 x genomsnittliga arbetstiden i helgfri vecka Lokalt avtal kan träffas om andra beräkningsgrunder. Anmärkningar 1. För arbetstagare som enligt försäkringskassans beslut är berättigad till sjuklön om 80 procent under hela sjuklöneperioden görs sjukavdrag enligt vad som gäller fr o m den andra frånvarodagen i sjuklöneperioden. 2. Ny sjukperiod som börjar inom fem kalenderdagar från det att en tidigare sjukperiod avslutats ska betraktas som fortsättning på den tidigare sjukperioden. 3. Om arbetstagaren under de senaste tolv månaderna haft sammanlagt tio karensdagar görs sjukavdrag för den första dagen i kommande sjukperiod enligt vad som gäller fr.o.m. den andra frånvarodagen i sjuklöneperioden. Mom 4:2 Sjukdom fr o m 15:e kalenderdagen Anmärkning Mom 4.2 t o m mom 6 samt mom 9 gäller endast arbetstagare som omfattas av ITP-avtalet. För varje sjukdag (inklusive arbetsfria dagar) görs sjukavdrag per dag enligt följande. För arbetstagare med månadslön om högst: 7,5 x prisbasbeloppet 12 90 % x månadslönen x 12 365 För arbetstagare med månadslön över: 7,5 x prisbasbeloppet 12 90% x 7,5 x basbeloppet + 10 % x (månadslönen x 12)- (7,5 x basbeloppet) 365 365 29
Mom 5 Sjuklönetidens längd Rätt till sjuklön gäller längst t o m den dag när arbetsoförmågan har förelegat 90 kalenderdagar i följd. Om arbetsoförmågan inte förelegat 90 kalenderdagar i följd men arbetstagaren under den senaste tolvmånadersperioden varit sjuk vid flera tillfällen upphör rätt till sjuklön när arbetstagaren varit arbetsoförmögen i sammanlagt 105 kalenderdagar under perioden. När arbetstagare har rätt till sjukpension enligt pensionsavtalet upphör rätten till sjuklön. Bestämmelserna i detta moment inskränker inte rätten till sjuklön enligt lag under sjuklöneperiod (mom 4.1 ovan). Mom 6 Ersättning när smittbärarpenning utgår Om arbetstagare måste avhålla sig från arbete på grund av risk för överförande av smitta och rätt föreligger till smittbärarpenning görs avdrag enligt följande. Frånvaro t o m 14:e kalenderdagen: För varje timme av frånvaro görs avdrag med månadslönen x 12 52 x genomsnittliga arbetstiden i helgfri vecka Fr o m den 15:e kalenderdagen görs avdrag enligt mom 4.2. Mom 7 Avdrag vid sjukdom när arbetstagaren inte har rätt till Sjuklön Mom 7:1 Sjukdom t o m 14:e kalenderdagen per sjuktillfälle För varje timme en arbetstagare är frånvarande på grund av sjukdom görs avdrag med: månadslönen x 12 52 x genomsnittliga arbetstiden i helgfri vecka Mom 7:2 Sjukdom fr o m 15:e kalenderdagen För varje kalenderdag av frånvaro görs avdrag med: månadslönen x 12 365 30
Vid frånvaro hel månad med kalenderdagsavdrag görs avdrag med hela månadslönen. Mom 8 Begreppet månadslön Med månadslön i denna paragraf avses - förutom fast kontant lön och eventuella fasta lönetillägg som utbetalas per månad - även den genomsnittliga inkomsten per månad kalenderåret före insjuknandeåret av rörliga lönedelar, med undantag av övertidsersättning och sådana rörliga lönedelar som behålls även under sjukledighet, uppräknad med löneutrymmet enligt branschavtalet respektive år. Lokalt avtal kan träffas om annan beräkningsgrund av de rörliga lönedelarna. Mom 9 Vissa samordnings- och inskränkningsregler Om arbetstagare får ersättning från staten, från försäkring eller från skadevållande tredje man, får arbetsgivaren besluta om minskning helt eller delvis av sjuklön för att undvika överkompensation vid sjukdom i förhållande till de sjuklönenivåer som följer av detta avtal. Det sagda gäller inte ersättning från allmän försäkringskassa eller ersättning enligt kollektivavtal. Om arbetstagaren på grund av arbetsskada uppbär livränta i stället för sjukpenning och detta sker under tid då tjänstemannen har rätt till sjuklön, ska sjuklönen inte beräknas enligt mom 4, utan i stället utgöra skillnaden mellan 90 % av månadslönen och livräntan. Om arbetstagaren helt eller delvis har undantagits från sjukförsäkringsförmåner enligt lagen om allmän försäkring reduceras sjuklönen i motsvarande mån. Om arbetstagaren har skadats vid olycksfall under förvärvsarbete för någon annan arbetsgivare eller i samband med egen rörelse, ska arbetsgivaren betala sjuklön fr o m 15:e kalenderdagen i sjukperioden endast om arbetsgivaren särskilt har åtagit sig detta. Rätt till sjuklön föreligger inte om arbetstagaren - ådragit sig sjukdomen vid uppsåtligt brott som han har dömts för genom dom som har vunnit laga kraft, eller 31
- medvetet eller av grov vårdslöshet lämnar oriktiga eller vilseledande uppgift angående något förhållande som är av betydelse för rätten till sjuklön. Mom 10 Ersättning för sjukvård Ersättning ges för sådan sjukvård och sjukvårdande behandling som omfattas av högkostnadsskydd, under förutsättning att kvitto och högkostnadskort uppvisas för arbetsgivaren. Rätten till ersättning är förfallen om inte arbetstagaren yrkar ersättning från arbetsgivaren senast 6 månader efter den dag då arbetstagaren hade utgiften. Kostnaden ersätts med belopp som medarbetaren haft enligt högkostnadskortet och kvittot. När arbetstagaren beviljas hel ledighet enligt 14 mom 2, gäller att arbetstagaren är undantagen från reglerna om sjukvård och sjukvårdande behandling under ledigheten, om denna är längre än en kalendermånad. Undantaget gäller fr o m den dag då ledigheten påbörjats. 13 Föräldraledighet Under tid som arbetstagaren är föräldraledig utbetalas ersättning enligt följande under förutsättning att arbetstagaren haft oavbruten anställning hos arbetsgivaren under minst ett år före den första dagen av föräldraledighet. För en sammanhängande trettiodagarsperiod av föräldraledighet med antingen hel, tre fjärdedels, halv eller fjärdedels föräldrapenning utbetalas. Vid hel föräldrapenning, en månadslön minus 30 löneavdrag beräknad per dag enligt nedan. För varje dag (inklusive arbetsfria dagar) görs löneavdrag per dag enligt följande. För arbetstagare med månadslön om 10 x prisbasbeloppet högst: 12 32