GLÄNS ÖVER SJÖ OCH STRAND BETLEHEMS STJÄRNA TEXT: Viktor Rydberg (18281895). Svesk författare, föreläsare, riksdagsma, kulturkritiker och rofessor vid Stockholms högskola. 1877 blev Rydberg medlem av Sveska Akademie och samma år hedersdoktor i Usala. Ha arbetade bl.a. vid Jököigsoste och Göteborgs Hadelsoch Sjöfarts Tidig. Dikte Betlehems stjära kom ut i Dikter adra samlige frå 1891. Det är möjligt att de var täkt som e del av ett större diktverk som då skulle ha fått titel Guds kugadöme och Lucifers. Dikte kom i stället att igå i kaitel 7 På Mäster Gudmuds brygga i romae Vaesmede, som har kallats Viktor Rydbergs hägrigar frå reformatiostide. De är skrive i slutet av 1870talet, me kom ut först 1891. Dikte består av fyra verser och blev färdig strax ia mauset till romae skulle lämas i till förläggare. Hadlige utselar sig uder reformatiostide i Sverige me tar sikte å företeelser i Rydbergs ege tid. Det är vaesmedes Margit som e försommardag sjuger haroselare doktor Svates såg (ha fick sitta och ro) till hara uder e båtfärd å Vätter. Hees far, Gudmud, sköter rodret. Såge Betlehems stjära sjögs av e barkör vid Viktor Rydberg dödsbädd. Ur samma bok, Vaesmede, kommer också dikte Harolekare och has so (tosatt av Ivar Widée). MUSIK: Alice Charlotte Sadström Tegér (18641943). Svesk komositör och musiklärare. Efter exame frå Lärariesemiariet i Stockholm 1883 studerade Alice Tegér musik för bl.a. Norma och Ludberg. Ho blev sart Djursholms musiklärare och kyrkas orgaist.
Ho komoerade orgelmusik, festmusik, fyra katater, salmer och måga, måga barvisor. E del av dessa betraktas ästa som folkvisor. Uder åre 1892 1934 gav ho ut 9 häfte med titel Sjug med oss mamma. Gläs över sjö och strad fis i häfte två (1893) som också iehåller Brevduva (das och rörelselek), Vaggsåg, Katte och svase, Tue och höa och de fosterlädska sågera Karl de tolfte och Frihet är det bästa tig. Ho var de första som tosatte dikte Betlehems stjära och det var först geom hees tosättig de blev e julsåg. Något år ia familje Tegér byggde sitt hem Tegabo i Djursholm, som de flyttade i i 1891, flyttade Viktor Rydberg till Ekelide i Djursholm. Ha blev sart skolas isektor. Alice Tegér blev mycket glad och väldigt isirerad är ho 1892 fick löfte att tosätta has dikt Betlehems stjära. Första gåge ho och flickora skulle framföra såge å skolas julavslutig var ho ägslig över vad Viktor Rydberg skulle tycka om att ho ädrat i texte för att de skulle assa musike bättre. Ha blev bara rörd till tårar och sa: Kära fru Tegér, ädra hur mycket i vill. Nu förstår jag att e dikt blir aldrig folkets egedom, förrä de sjuges. Alice Tegér var också e av de drivade kraftera bakom sågsamligara Uga röster (1904) och Sjug sveska folk (1905). Gustaf Nordqvist, Ivar Widée (1916) och Oskar Lidberg (1938) har också tosatt Betlehems stjära. Att sjuga: Goder afto (Sjug med oss mamma, häfte 1, 1892), Nu så kommer jule (Toelius, Sjug med oss mamma, häfte 3, 1895), Juldagsmorgoe (Sjug med oss mamma, häfte 4, 1897), Nu sjuga Guds äglar, Nu så är det jul ige (Sjug med oss mamma, häfte 5, 1899), Tre earkaksgubbar, Julatte (Sjug med oss mamma, häfte 6, 1913), E jul är mor var lite, Herdara sela för baret (Bok r 13), Jesus, Julglädje, Maria i Töreskog, Baret i krubba (19 julsåger/reuter & Reuter), O, Betlehem!, Sios dotter, O, Stjära du som tädes, Du riga stad, Julotta Betlehems stjära med evigt ljus, Vid Juletid Så klart de stjäror glimma, O Betlehem, du riga stad ( bl.a. i JaÅke Hillerud: Jule rut/reimers), God morgo, mitt herrska (Bok r 66), Herdar uti Betlehem (Bok r 62), God Jul, Vem vill till krubba gå, E stjära ra å himle klar, Julglädje (ur Sju julsåger, 1917), Det riger till otta, Jesusbarets födelsedag (Fyra
Julsåger, 1935). H Kjerulf: Jugfru Maria i rosegård (text: Viktor Rydberg ur Mali Holmström Igers: De sveska såge/glerus förlag). Såge fis med med diskatstämma i CarlBertil Agestig: Lätt för kör 3, Gehrmas, i trestämmig sättig i 19 Julsåger, Reuter & Reuter, i Julkörrisma, Gehrmas och i David Wikader: Såg i december (trestämmig damkör), Nordiska musikförlaget.. GLÄNS ÖVER SJÖ OCH STRAND BETLEHEMS STJÄRNA (Iledigstexte till dikte/såge) Vätter var i dag så klar och stämde så i i himmelsfärge, att om icke e vidkåre då och då dragit silvergrått vattrade bad över sjös yta, och om icke guldstäk bläkt krig julles årblad, så kude e åskådare å strade tyckt, att de hade si väg i lufte. Svate hade icke rott lågt, då Margit, som var has lärjuge i strägasel och kude måga visor, som ha diktat, förde hädera över hara och sjög i takt med årtage och med de svala, friska suckara av vattet framför julles bog: BETLEHEMS STJÄRNA Gläs över sjö och strad, stjära ur fjärra, du, som i Österlad tädes av Herra! Bare och herdare följa dig gära, Betlehems stjära.
Natt över Judalad, att över Sio. Borta vid västerrad slockar Orio. Herde, som sover trött ute å fjället, baret, som slumrar sött ie i tjället, vaka vid uderbar korus av röster, skåda e härligt klar stjära i öster, gåga frå lamm och hem, sökade Ede, stjära frå Betlehem visar dem lede fram geom hidrade jordiska fägsel hä till det glidrade lustgårdes stägsel. Armar där sträckas dem, läar där viska, viska och räckas dem ljuva och friska: stjära frå Betlehem leder ej bort, me hem. Bare och herdare följa dig gära, strålade stjära! Viktor Rydberg (18281895)
Betlehems stjära Gläs över sjö och strad Viktor Rydberg (1828 1895) 4 Adate co moto Adate co moto 4 semre legato? b b b b4, mf J 1.Gläs 2.Natt ö ö ver ver sjö Ju och strad, da lad, j Alice Tegér (1864 1943) stjär att a ur ö ver 5 fjär Si, Œ j ra, o. Œ du, Bor som ta i vid b Ös väs ter lad ter rad j? b b b b tä slock des ar av O 9 mf, Œ? b b b b Her ri ra! o. b j Stjär Her mf Œ b b a de, frå som Bet so le hem le ver trött, bar j der et, ej som
2 13 b 17 21 25 bort, slum her u f strå skå f stjär ös me rat dar e der bar la da hem. sött,? b b b b cresc., j b Ó föl ko de stjär e här ja rus dig av gär rös cresc. Bar vak a, ter, a, strå ligt klar stjär dim. Ó a! ter. dim. b b ẇ? b b b b b b Ó b? b b b b b? b b b b j Œ Œ Ó Œ e a la a och vid de i