Hälso- och sjukvård Delrapport Befolkningens hälsa

Hälso- och sjukvård Delrapport Befolkningens hälsa Blekinge, Dalarna, Gotland, Gävleborg, Halland, Jämtland, Kronoberg, Sörmland, Uppsala, Värmland Västerbotten, Västmanland, Västra Götaland, Örebro 2007-11-30 Kontaktpersoner Nysams AU: Operatör Helseplan: Peter Molin E-post: peter.molin@ltv.se Kontaktperson Dag Gjesteby Lena Kierkegaard E-post: lena.kierkegaard@lthalland.se Tel: 021-12 99 88 / +47 22 41 70 60 Ove Löfqvist E-post: ove.lofqvist@ltkronoberg.se E-post: dag.gjesteby@helseplan.no Axel Bergh E-post: axel.bergh@vgregion.se Rolf Forsman E-post: rolf.forsman@hsf.gotland.se

2006... 2 Hälso- och sjukvården och befolkningsperspektivet... 3 Hälsoutvecklingen... 4 Material och metod... 6 Källor... 6 Diagram... 6 Tabeller... 7 Kartor... 7 Begreppsförklaringar... 7 Konfidensintervall... 7 Demografi... 8 Antal kommuner... 8 Folkmängd... 8 Andel äldre... 9 Födelsenetto... 9 Livsvillkor...11 Långtidssjukskrivna...11 Sjukersättning/aktivitetsersättning...12 Ekonomiskt bistånd...13 Utbildningsnivå...14 Levnadsvanor...15 Rökning...15 Övervikt...16 Riskfylld Alkoholkonsumtion...17 Fysisk Aktivitet...18 Hälsa...19 Cancer...19 Bröstcancer och prostatacancer...19 Medellivslängd...20 Index...22 Tabeller...

2006 För trettonde året i rad har en grupp landsting, med Helseplan som operatör, tagit fram nyckeltal för sin hälso- och sjukvård. Antal deltagande landsting har successivt ökat. Vilka landsting / kliniker som deltar inom de olika områdena framgår av delrapporterna. I materialet beskrivs befolkningens hälsa, befolkningens vårdkonsumtion, primärvårdens-, psykiatrins- och sjukhusens produktion samt landstingens nettokostnader och verksamhetens totalkostnader. Nyckeltal används inom olika nivåer av landstingens organisation som ett hjälpmedel i styr- och ledningsprocessen med fokus på uppföljning och prioriteringar av resurser. Verksamhetsansvariga på olika nivåer kan genom nyckeltal få signaler om utvecklingen av egen verksamhet för att kunna göra nödvändiga förändringar. Intentionerna med nyckeltalssamverkan är att ta fram data så att varje landsting ska kunna jämföra sin hälso- och sjukvård med andra landsting. Avsikten är att nyckeltalssystemet ska kunna utvecklas till ett generellt system för kontinuerlig uppföljning av regionens/landstingets verksamhet. Genom utvecklingsarbetet har man i betydande grad diskuterat och formulerat gemensamma krav (definitioner, metoder, registreringsrutiner, mm) på ett sådant system. I framtiden gäller det att försäkra sig om att alla driftsenheter som ingår, använder de definitioner man har kommit överens om. Nysam leds av en styrgrupp med representanter för samtliga deltagande landsting, och där Helseplan också är representerade. Landstingen har själva tagit fram (baserat på enhetliga definitioner), kvalitetssäkrat och levererat sifferuppgifter för år 2006. Grundprincipen är att ansvarig chef på enskilda vårdcentraler och sjukhuskliniker själv ska vara ansvarig för sina siffror. Nyckeltal 2006 redovisas i en separat huvudrapport per landsting och 25 delrapporter: befolkningens hälsa, ekonomi, vårdkonsumtion, primärvård, psykiatri (2), medicin, onkologi, hud, barn, kirurgi, ortopedi, kvinnosjukvård, ögon, ÖNH, habilitering och medicinsk service (9 delrapporter). Kvalitetsdata och data för effekter av hälso- och sjukvårdens insatser är viktiga utvecklingsområden för Nysam. Tidigare har sjukvårdens verksamhet enbart beskrivits i form av konsumtionsdata, aktiviteter, resursinsatser och produktivitetsmått. De nya områdena syftar till att komplettera nyckeltalen med indikatorer om kvalitet och hälsoförhållanden relaterade till hälso- och sjukvårdens mål. Indirekta mått på effekter har hämtats ur olika centrala register men ambitionen är att kunna ta fram mer direkta data. Nysam kommer att utvecklas enligt sin verksamhetsplan. Det innebär bland annat att ytterligare landsting/kliniker/verksamhetsområden som är beredda att acceptera de krav som ställs på aktivt deltagande och kvalitetsambitionerna är välkomna. För Styrgruppen Peter Molin (ordförande), Lena Kierkegaard, Ove Löfqvist, Axel Bergh, Rolf Forsman Dag Gjesteby (operatör Helseplan ) 2

Hälso- och sjukvården och befolkningsperspektivet Landstingens och regionernas roll som företrädare för befolkningen har under det senaste decenniet tydligt utvecklats. Befolkningsföreträdarrollen innebär bl.a. att verka för en god och jämlik hälsa i befolkningen samt hälso- och sjukvård efter behov och på lika villkor. Frågor kring behov, befolkningsperspektiv, patientperspektiv, effekter och folkhälsa har fått allt större betydelse. Befolkningsperspektivet blir allt viktigare. Hälso- och sjukvårdens resurser ska prioriteras och fördelas efter behov. Resultatet av hälso- och sjukvårdens insatser måste i sin tur värderas efter vad som åstadkoms i form av hälsovinster i befolkningen och för patientgrupper. Utvecklingstakten inom det medicinska området är snabb; nya behandlingsmetoder påverkar vårdbehoven mer och snabbare än förändringar i befolkningens sjuklighet. Det medför ökade krav och ökad efterfrågan på hälso- och sjukvård en efterfrågan som inte kan mötas med utökad verksamhet. Detta innebär tydligare krav på prioritering, ledning och styrning, vilket i sin tur kräver god informationsförsörjning. Enligt en teoretisk modell är de viktiga momenten i planeringsprocessen beskrivning av befolkningens hälsoförhållanden, fastställande av mål, analys av behov, prioritering, styrning, genomförande samt uppföljning av hälsovinster. En annan närliggande modell utgår från kunskap om hälsoförhållanden och sjukdomsbörda, bedömningar av nyttjandet av evidensbaserade metoder, kostnadseffektivitet och befintliga resurser. Dessa aspekter ställs sedan mot olika avvägningar och värderingar från den politiska arenan, vilket utmynnar i målformuleringar, prioriteringar, styrning, genomförande och uppföljning. Utvecklingen mot en tydligare roll som befolkningsföreträdare för landsting och regioner har inom Nysam bl.a. tagit sig uttryck i tillskapandet av utvecklingsgruppen Befolkningens hälsa, som försöker spegla just dessa perspektiv. Gruppens arbete resulterar bl.a. i en återkommande rapport - Befolkningens Hälsa. Rapporten kommer i år att publiceras hösten 2007. Skälet till detta är framför allt att aktuella hälsodata inte finns tillgängliga i tid. I rapporten kommer hälsoförhållandena i befolkningen att beskrivas med hjälp av registerdata och självrapporterad hälsa. Rapporten kommer att presentera ett antal nyckeltal, som beskriver olika aspekter av befolkningens hälsa. Dessa nyckeltal kan fungera både som hälsolägesbeskrivningar och uppföljningsindikatorer. Skillnader mellan län och kommuner bör ge anledning till mer fördjupade och detaljerade lokala analyser. Rapporten Befolkningens Hälsa är ett jämförande kunskapsunderlag om hälsoläget i befolkningen och den syftar till att ge kunskap och väcka frågor, som har betydelse för hälso- och sjukvårdens planering. I detta kapitel ger vi en sammanfattande bild av hälsoläget utifrån tillgängliga hälsodata. 3

Hälsoutvecklingen Generellt sett har folkhälsan i Sverige förbättrats sedan en lång tid tillbaka. Socialstyrelsens Lägesrapport om folkhälsan (mars 2007) konstaterar att medellivslängden aldrig har varit högre än den är idag. Enligt SCB:s prognoser kommer medellivslängden att fortsätta att stiga. Den självrapporterade hälsan bland 65-84 år har förbättrats under en längre tid. Det har diskuterats om det skett en förändring av trenderna från friskare äldre till allt fler äldre med en eller flera sjukdomar. Studier av diabetes, hjärtsjukdomar och högt blodtryck visar att dessa tenderar att öka. Förklaringen till detta kan vara den ökade andelen äldre eller att sjukvården blivit bättre på att upptäcka och behandla dessa sjukdomar. Risken att insjukna eller dö i hjärt- kärlsjukdomar har minskat under en längre tid. Risken att insjukna eller dö i hjärtinfarkt eller stroke har minskat mellan och. Andelen nya cancerfall ökar. Denna ökning av cancer beror till stor del på att medellivslängden ökar. Två fall av tre inträffar efter 65 års ålder. Däremot syns ingen ökning när det gäller cancerdödlighet. Cancer i bröst och prostata är vanligast, tillsammans står de för drygt en tredjedel av alla nya fall. Ökar gör också malignt melanom och annan hudcancer samt lungcancer hos kvinnor. Vad som också påverkar medellivslängden är den stadigt minskade spädbarnsdödligheten. Dödligheten av skador har ökat sedan år från att tidigare ha minskat under flera decennier. Den självrapporterade psykiska hälsan började försämras under 1990-talets början speciellt bland medelålders och unga individer. Mycket tyder på att en kulmen nåtts runt början av -talet. En minskad andel som rapporterar psykiska problem kan skönjas både bland kvinnor och bland män. Samma tendenser rapporteras också från olika barn- och ungdomsstudier, undantaget är de äldre flickorna (15 år) där ingen minskning kan ses. När det gäller barn och ungdom minskar även somatiska besvär som huvudvärk, magont, ryggont och yrsel. Psykiska sjukdomar som schizofreni och allvarligare psykiska störningar har legat på samma nivå en längre tid. Självmorden fortsätter att minska vilket varit en trend under en längre tid. Minskningen av antalet sjukskrivna under början av -talet berodde till stor del på att många i denna grupp fick sjuk- eller aktivitetsersättning, det vill säga de pensionerades bort. På senare år har antalet nybeviljade sjuk- eller aktivitetsersättningar kraftigt minskat samtidigt som antalet sjukfrånvarande också fortsatt att minska. Denna minskning har skett samtidigt som arbetslösheten minskat. Historiskt har det funnits en trend att det är fler sjukskrivna när arbetslösheten är låg och tvärtom. Psykiska orsaker till sjukskrivning har ökat och är idag lika förekommande som diagnoser från rörelseorganen. I flera decennier har det skett en kraftig ökning av övervikt och fetma, denna ökning verkar under de senaste åren ha stannat av. Samma tendens verkar även finnas i barn- och ungdomsgrupper. Rökningen fortsätter att minska både bland kvinnor och bland män. Männen har dock minskat sin rökning mer än kvinnorna. Snusningen har parallellt ökat. Alkoholkonsumtionen ligger på en historik hög nivå. Under 2006 minskade dock alkoholkonsumtionen, minskning fanns även bland ungdomar i årskurs 9. Det är främst utlandsinförd alkohol som minskat men även hemtillverkning. Systembolaget ökade sin försäljning med 6 procent under samma period. Andelen högkonsumenter av alkohol har dock ökat. I denna grupp dricker flickorna lika mycket som pojkarna. I högre åldersgrupper dricker pojkar/män mer än flickor/kvinnor. Den alkoholrelaterade dödligheten har ökat bland män i åldrarna över 65 år och bland kvinnorna i åldrarna över 45 år. Tillgången till olika former av narkotika har ökat kraftigt de senaste åren. Trots denna kraftiga ökning finns tecken på att narkotikamissbruket minskat. Antalet tunga missbrukare uppskattas till knappt 30 000. Den narkotikarelaterade sjukligheten och dödligheten har inte ökat under -talet. 4

Stora skillnader finns mellan olika grupper när det gäller livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Olika åldergrupper, kvinnor/män och socioekonomiska grupper är exempel där stora skillnader kan iakttas. Oftast kan den positiva hälsoutvecklingen förklaras av förändringar framförallt i mer privilegierade grupper. 5

Material och metod Rapporten är en sammanställning över olika demografiska, sociala och hälsomässiga förhållanden i 14 av Sveriges län varav en region (Västra Götaland). Den ger en möjlighet att få en samlad bild av hälsoläget i Nysam-länen. Årets rapport består av fyra delar: demografi, livsvillkor, levnadsvanor, och hälsa. En del variabler är samma som i tidigare rapporter medan andra bytts ut. Källor Denna rapport baseras på material från en rad olika källor. Registerdata är hämtade från Statistiska centralbyrån (SCB), Socialstyrelsen och Riksförsäkringsverket (RFV). När det gäller avsnittet om levnadsvanor baseras uppgifterna på olika enkätundersökningar. I Liv & Hälsa i Norrland (LH Norrland) deltog Nysam-länen Jämtland och Västerbotten. I Liv & Hälsa (LH CDUST) deltog Nysam-länen Uppsala, Sörmland, Värmland, Västmanland samt Örebro. I Folkhälsoinstitutets enkät Hälsa på lika villkor (HLV-04 och HLV-05) deltog Nysamlänen Dalarna, Gotland, Gävleborg, Halland, Kronoberg, Västra Götaland samt Blekinge med förstärkta urval. 1 De enkätfrågor som redovisas i rapporten är ställda på i princip samma sätt i de olika enkätstudierna och har bedömts som jämförbara. Förhoppningen var att bland annat avsnittet om levnadsvanor i år skulle baseras på uppgifterna från Folkhälsoinstitutets enkät Hälsa på lika villkor (HLV) som nu genomförts fyra år i rad -2007. Tyvärr är urvalet så litet att relevanta jämförelser mellan Nysam-länen är svåra att göra. Som exempel visas två diagram med konfidensintervall över variablerna riskfylld alkoholkonsumtion samt fysisk aktivitet. Källorna redovisas i anslutning till tabeller och diagram. Diagram I huvuddelen av denna rapport redovisas Nysam-länens avvikelser från riket i så kallade jämförelsediagram. Det är faktiska avvikelser från riket som redovisas. Detta innebär att värdet på den aktuella variabeln för länet subtraheras från rikets värde. 2 Syftet med diagrammen är, som i övrig Nysam-rapportering, att ställa frågor snarare än att ge svar. Jämförelsediagrammen ska tolkas enligt följande: Har ett län ett positivt värde i diagrammet har länet ett högre värde på den aktuella variabeln jämfört med riket. Har länet ett negativt värde i diagrammet har länet ett lägre värde jämfört med riket. Huruvida det är bra eller dåligt för ett län att avvika på det ena eller det andra sättet går inte att säga generellt. I kapitlet Index redovisas ett indexdiagram för varje län. I dessa finns några utvalda variabler från denna rapport. Indexdiagrammen visar respektive läns procentuella avvikelse från riket till skillnad från jämförelsediagrammen där de faktiska avvikelserna redovisas. 1 Fler än dessa län deltog i undersökningarna men i denna rapport nämns endast Nysam-länen. 2 Är variabelvärdena för länet och riket angivna i procent blir skillnaden uttryckt i procentenheter, vilket inte ska förväxlas med procent, som är en andel. 6

Tabeller I bilagan Kommuntabeller, redovisas fyra av rapportens variabler på kommunnivå. De variabler som återfinns i tabellbilagan är: medellivslängd, andel 75 år och äldre, biståndsmottagare och andel lågutbildade. Kartor Några variabler presenteras i kartor och för dessa gäller att ju mörkare färgen är på kartan, desto högre andel har länet för den redovisade variabeln. Begreppsförklaringar Några av de redovisade variablerna bygger på 5-årsmedelvärden. Detta innebär att ett medelvärde för fem års uppgifter beräknas för att få mer stabila resultat. Exempelvis bygger ett 5-årsmedelvärde för på uppgifter från -2006. På motsvarande sätt beräknas 3-årsmedelvärde. Begreppet incidens betyder antalet nya fall av en viss sjukdom i en viss befolkning under en definierad tidsperiod. Exempel: antalet nya fall av diabetes i Sverige under år 2005. Begreppet prevalens betyder antalet sjuka i en viss sjukdom i en viss befolkning vid en viss tidpunkt. Exempel: antalet personer med diabetes i Sverige 2005-12-31. Några av variablerna är åldersstandardiserade vilket innebär att hänsyn har tagits till skillnader i åldersstruktur mellan länen. Vid tolkning av åldersstandardiserade variabler är ålderseffekten eliminerad och skillnader mellan områden eller grupper beror på någonting annat. Konfidensintervall är ett intervall varinom det sanna värdet med viss sannolikhet ligger. Ofta, liksom i föreliggande rapport, används ett 95 % -igt konfidensintervall vilket innebär att det sanna värdet med 95 procents sannolikhet ligger inom detta intervall. Begreppet används för att beskriva osäkerheten vid urvalsundersökningar då värden från en del får representera hela populationen. Som synonymt begrepp används ibland osäkerhetsmarginal. 7

Demografi Kommunernas storlek och befolkningssammansättning är två variabler som speglar demografin. Dessa ger viktig bakgrundskunskap när de resultat som redovisas i denna rapport ska tolkas. Intressant är bland annat skillnaderna i antal kommuner och i folkmängd, som varierar stort mellan länen. Andel äldre är intressant då vårdkonsumtionen är störst i den gruppen. För att beskriva en del av befolkningsförändringarna redovisas födelsenetto. Antal kommuner Antalet kommuner i länen varierar stort, alltifrån Gotland som endast består av en kommun, till Västra Götaland med 49 kommuner. Blekinge, Gotland, Halland, Jämtland, Kronoberg, Sörmland samt Uppsala har alla färre än tio kommuner. Hela området som Nysam omfattar bestod år 2006 av 172 kommuner, vilket motsvarar nära 60 procent av samtliga kommuner i Sverige och ungefär halva Sveriges befolkning. Från 2007-01-01 hör Heby kommun till Uppsala län. Heby tillhörde Västmanlands län under 2006, men eftersom Statistiska Centralbyrån (SCB) i sin statistik för 2006 använder den nya länsindelningen har vi beslutat att göra likadant. Folkmängd 2006-12-31 Län Antal kommuner Antal kvinnor Antal män Totalt Blekinge 5 75 074 76 362 151 436 Dalarna 15 137 962 137 749 275 711 Gotland 1 29 001 28 296 57 297 Gävleborg 10 138 271 137 382 275 653 Halland 6 145 344 143 515 288 859 Jämtland 8 63 631 63 389 127 020 Kronoberg 8 89 354 90 281 179 635 Sörmland 9 132 622 130 477 263 099 Uppsala 8 161 584 158 341 319 925 Värmland 16 137 357 136 132 273 489 Västerbotten 15 128 672 128 909 257 581 Västmanland 10 124 827 123 662 248 489 Västra Götaland 49 772 956 765 328 1 538 284 Örebro 12 139 032 135 998 275 030 Totalt Nysam 172 2 275 687 2 255 821 4 531 508 Källa: SCB Folkmängd Folkmängden i Nysam-länen är varierande. Gotlands är minst med en befolkning på drygt 57 000. Västra Götaland är den största regionen med ett invånarantal på drygt en och en halv miljon. Förutom Blekinge, Jämtland och Kronoberg har de övriga länen ungefär 250 000 till 300 000 invånare. Dessa variationer är viktiga att ha i åtanke vid tolkningar av statistiken i detta kapitel. Ett problem som kan infinna sig i de fall regionen är stor och omfattar många invånare är att eventuella skillnader inom länet utjämnas. Västra Götaland är ett sådant exempel, där det finns både en storstadskommun och många små kommuner. Även siffrorna rörande Gotlands län bör tolkas med försiktighet då befolkningen är liten vilket medför större osäkerhetsmarginaler. Samtliga län förutom Blekinge, Kronoberg och Västerbotten har ett större antal kvinnor än män. 8

Andel äldre Andelen äldre i befolkningen ökade under 1900-talet och ökningen har fortsatt in på -talet. Ökningen stoppades dock upp under 2006, till en del beroende på det stora antalet nyfödda under året. Vårdkonsumtionen är större bland de äldre och då gruppen blir större kommer troligtvis vårdbehovet successivt att öka. Andelen 75 år och äldre i riket år 2006 var för kvinnor 10,6 procent och för män 6,9. I diagrammet nedan, liksom i övriga diagram i detta kapitel, redovisas faktiska avvikelser 3 från riket och inte procentuella avvikelser. Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Kronoberg Sörmland Uppsala Värmland Västerbotten Västmanland Västra Götaland Örebro Kvinnor -2-1,5-1 -0,5 0 0,5 1 1,5 2 procentenheter Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Kronoberg Sörmland Uppsala Värmland Västerbotten Västmanland Västra Götaland Örebro Män -2-1,5-1 -0,5 0 0,5 1 1,5 2 procentenheter Andel 75 år och äldre, 2006. Avvikelse i procentenheter från riket för respektive kön. Källa: SCB Av Nysam-länen var det Jämtlands län som hade störst andel äldre i befolkningen. Skillnaden mellan länet och riket var för kvinnorna 1,8 procentenheter och för männen 1,6. Även Värmland och Dalarna hade en stor andel äldre. Uppsala län däremot, hade en betydligt lägre andel än riket. Differenserna där var för kvinnorna 1,8 procentenheter och för männen 0,8. Födelsenetto Födelsenetto är ett mått på skillnaden mellan antalet födslar och dödsfall. För att kunna jämföra länen med riket redovisas ett relativt födelsenetto, antalet födda minus antalet döda per 10 000 invånare. Som diagrammen på nästa sida visar har Blekinge, Dalarna, Gotland, Gävleborg, Jämtland, Sörmland, Värmland och Örebro sedan haft ett negativt födelsenetto, det vill säga fler människor har dött än fötts. Uppsala är det enda av Nysam-länen som har haft ett positivt födelsenetto ända sedan, det vill säga fler människor har fötts än avlidit. 3 Faktiska avvikelser = differensen mellan aktuellt Nysam-län och riket. 9

10 Födelsenetto Antalet födda minus antalet döda per 10 000 invånare. Trender, -2006 Källa:SCB Blekinge Dalarna Gotland -100-60 -20 20 60 100 2005 2006-100 -60-20 20 60 100 2005 2006-100 -60-20 20 60 100 2005 2006 Gävleborg Halland Jämtland -100-60 -20 20 60 100 2005 2006-100 -60-20 20 60 100 2005 2006-100 -60-20 20 60 100 2005 2006 Kronoberg Sörmland Uppsala -100-60 -20 20 60 100 2005 2006-100 -60-20 20 60 100 2005 2006-100 -60-20 20 60 100 2005 2006 Värmland Västerbotten Västmanland -100-60 -20 20 60 100 2005 2006-100 -60-20 20 60 100 2005 2006-100 -60-20 20 60 100 2005 2006 Västra Götaland Örebro -100-60 -20 20 60 100 2005 2006-100 -60-20 20 60 100 2005 2006 Riket Länet

Livsvillkor De livsvillkor en person lever under påverkar den personliga hälsan. Undersökningar har visat att det finns samband mellan hälsa och sociala förhållanden. Det är därför av intresse att studera variabler som speglar den sociala situationen i befolkningen. Ett nyckeltal som speglar den ojämlika hälsan är utbildning. Lågutbildade har ofta fler hälsoproblem än högutbildade. Uppgifter om långtidssjukskrivna och nytillkomna med sjukersättning/aktivitetsersättning speglar ohälsan i befolkningen. Även andel biståndsmottagare är viktigt att studera då det finns ett samband mellan den variabeln och risken att bli sjuk eller skadas. Långtidssjukskrivna Den ökning i sjukskrivning som varit fallet under flera år har senaste året avbrutits och vänt nedåt. Sjukskrivning är problematisk som indikator på ohälsa då en ökning inte motsvaras av en lika hög ökning i självrapporterad ohälsa. Flera faktorer spelar in varav sjuklighet är en. I denna rapport redovisas endast antalet långtidssjukskrivna 4, vilka för rikets kvinnor år 2006 var 35,3 per 1 000 sjukpenningförsäkrade och för män 19,0. Kvinnor Män Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Kronoberg Sörmland Uppsala Värmland Västerbotten Västmanland Västra Götaland Örebro -30-20 -10 0 10 20 30 Antal Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Kronoberg Sörmland Uppsala Värmland Västerbotten Västmanland Västra Götaland Örebro -30-20 -10 0 10 20 30 Antal Antal långtidssjukskrivna år 2006. Avvikelse från riket i antal per 1000 sjukpenningförsäkrade för respektive kön. Källa: RFV Bland Nysam-länen avviker Jämtland mest från riksvärdet. Där är det, bland både kvinnor och män, ett betydligt högre antal långtidssjukskrivna per 1 000 sjukpenningförsäkrade. Avvikelserna var för kvinnor 24,5 per 1 000 och för män 11,1 per 1 000. Det lägsta antalet långtidssjukskrivna per 1 000 sjukpenningförsäkrade återfinns i Gotland. Där var avvikelserna minus 10,7 per 1 000 för kvinnor och minus 3,6 per 1 000 för män. 4 Långtidssjukskrivna är de som varit sjukskrivna 90 dagar eller mer. 11

Sjukersättning/aktivitetsersättning Antalet personer med nybeviljad sjukersättning/aktivitetsersättning 5 i riket år 2006 var bland kvinnor 10,9 per 1 000 sjukpenningförsäkrade och för män 7,5. Kvinnor Män Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Kronoberg Sörmland Uppsala Värmland Västerbotten Västmanland Västra Götaland Örebro -5 0 5 Antal Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Kronoberg Sörmland Uppsala Värmland Västerbotten Västmanland Västra Götaland Örebro -5 0 5 Antal Antal nytillkomna med sjukersättning/aktivitetsersättning år 2006. Avvikelse från riket i antal per 1 000 sjukpenningförsäkrade för respektive kön. Källa: RFV Blekinge har högst antal per 1 000 sjukpenningförsäkrade med nybeviljad sjukersättning/aktivitetsersättning bland Nysam-länen. Avvikelserna är för kvinnor 5,0 per 1 000 och för män 2,9 per 1 000. Västerbottens kvinnor har lägst andel där avvikelsen var minus 1,4 per 1 000 medan Sörmland hade lägst andel för män med en avvikelse på minus 0,9 per 1 000. Dessa siffror skall tolkas med stor försiktighet. En stor del av avvikelserna består i skillnader i handläggning av ärenden i de olika länen. Om exempelvis en försäkringskassa under en tid satsar särskilt på att ta hand om ärenden som blivit liggande visar sig detta tämligen tydligt i statistiken. En ökning av antalet personer med nybeviljad sjukersättning/aktivitetsersättning kan exempelvis bero på att utredningar av långa sjukfall har prioriterats och många personer ur denna grupp bedömts uppfylla kraven för sjukersättning/aktivitetsersättning. 5 Vid årsskiftet / byttes begreppen förtidspension och sjukbidrag ut mot aktivitetsersättning för personer 19-29 år och sjukersättning/tidsbegränsad sjukersättning för personer 30-64 år 12

Ekonomiskt bistånd En välfärds- och folkhälsoindikator är andelen biståndsmottagare. Undersökningar har visat att dödlighet och sjuklighet är högre bland biståndsmottagare jämfört med andra grupper. År 2006 var det 34,3 kvinnliga biståndsmottagare i åldern 18-64 år per 1 000 i åldern 0-64 år i Sverige. (Beräkning görs så för att ta hänsyn till att barn indirekt mottar bistånd). Motsvarande siffra för männen var 34,5. Detta är en minskning, jämfört med år 2005. Kvinnor Män Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Kronoberg Sörmland Uppsala Värmland Västerbotten Västmanland Västra Götaland Örebro -15-10 -5 0 5 10 15 Antal socialbidragstagare per 1000 Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Kronoberg Sörmland Uppsala Värmland Västerbotten Västmanland Västra Götaland Örebro -15-10 -5 0 5 10 15 Antal socialbidragstagare per 1000 Biståndsmottagare, 18-64 år, 2006 Avvikelse i antal per 1000 i åldern 0-64 år från riket för respektive kön. Källa: SCB Västmanland har högst antal biståndsmottagare per 1 000 jämfört med riket både när det gäller kvinnor och män. Avvikelserna var för kvinnor 13,4 per 1 000 och för män 12,6 per 1 000. Det län som låg lägst jämfört med riket var Halland, både när det gäller kvinnor och män. Avvikelsen för kvinnor var minus 12,7 per 1 000 och för män minus 13,5 per 1 000. 13

Utbildningsnivå Utbildningsnivå kan användas som en indikator på socioekonomiska förhållanden, vilka har betydelse för hälsan. I befolkningen minskar andelen personer med endast förgymnasial utbildning. År 2006 hade nära en fjärdedel av befolkningen, 16-74 år, endast förgymnasial utbildning. Kvinnor Män Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Kronoberg Sörmland Uppsala Värmland Västerbotten Västmanland Västra Götaland Örebro -5-4 -3-2 -1 0 1 2 3 4 5 procentenheter Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Kronoberg Sörmland Uppsala Värmland Västerbotten Västmanland Västra Götaland Örebro -5-4 -3-2 -1 0 1 2 3 4 5 procentenheter Andel med endast förgymnasial utbildning år 2006. Avvikelse i procentenheter från riket för respektive kön. Källa: SCB De flesta Nysam-länen har, gentemot riket, en högre andel lågutbildade. Högst andel med lågutbildade kvinnor och män fanns i Gävleborg. Avvikelsen för kvinnorna är 3,6 procentenheter och för männen 4,4 procentenheter. Uppsala och Västerbotten avviker däremot åt motsatt håll och uppvisar en lägre andel av befolkningen med enbart förgymnasial utbildning både när det gäller kvinnor och män. Avvikelsen är störst i Västerbotten och är för kvinnorna minus 3,7 procentenheter och för männen minus 3,2 procentenheter. 14

Levnadsvanor Människors levnadsvanor har ett starkt samband med den egna hälsan. Det är svårt att finna statistik över levnadsvanor och självupplevd hälsa eftersom detta endast kan insamlas genom enkät- eller intervjuundersökningar. Med hjälp av tre skilda enkäter 6 kan vi dock redovisa resultaten för två utvalda variabler som har med levnadsvanor och hälsa att göra. Den ena variabeln är dagligrökning som är en av västvärldens största hälsorisker. Övervikt (BMI över 25) är den andra variabeln som redovisas i kapitlet. Antalet överviktiga och kraftigt överviktiga personer har i Sverige fördubblats under de senaste 20 åren. Övervikt är ett resultat av ärftlighet och/eller levnadsvanor. Det är en indikator på hälsan i befolkningen eftersom övervikt ökar risken för bland annat hjärt- kärlsjukdomar och diabetes. Ytterligare två variabler som visas är riskfylld alkoholkonsumtion och motionsvanor som exempel på data från det nationella urvalet i FHIs enkät med ett medelvärde för åren - 2007. Tyvärr, vilket framgår av osäkerhetsmarginalerna (konfidensintervallen) 7, är urvalet i de enskilda länen för litet för intressanta jämförelser. Rökning Trenden för dagligrökande är enligt Undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) som genomförs årligen av SCB, neråtgående men har på senare år planat ut något. I riket var 5-årsmedelvärdet för andelen dagligrökare (både kvinnor och män) drygt 25 procent år 1991 och tio år senare var andelen drygt 19 procent. Studeras kvinnor och män separat syns det tydligt att kvinnornas andelar sedan slutet av 1980-talet legat högre än männens och att andelen dagligrökande män sjunkit mer än andelen dagligrökande kvinnor. Enligt HLV-05 var andelen dagligrökare i riket 17 procent bland kvinnorna och 13 procent bland männen. Andel dagligrökare, 18-84 år Källa: FHIs enkät Hälsa på lika villkor -04 och -05, Liv&hälsa Norrland 03 samt Liv&hälsa CDUST -04 6 Läs mer om detta i avsnittet Material och metod på sidan 4. 7 Konfidensintervall är ett intervall varinom det sanna värdet med viss sannolikhet ligger. Se Material och metod. 15

I Gotlands län fanns den högsta andelen dagligrökare både när det gäller kvinnor och män. Andelen för kvinnor var 21 procent och för män 16 procent. I Västerbotten återfanns den lägsta andelen dagligrökare. Andelen för kvinnor där var 13 procent och för män 10 procent. Övervikt I riket var andelen överviktiga kvinnor och män 37 respektive 53 procent enligt HLV-05. SCB:s ULF-undersökning visar tydligt en uppåtgående trend sedan 1980, speciellt stor var ökningen under 90-talet. Denna uppgång har till viss del avstannat. Andel överviktiga,, 18-84 år. Källa: FHIs enkät Hälsa på lika villkor -04 och -05, Liv&hälsa Norrland 03 samt Liv&hälsa CDUST -04 Högsta andelen överviktiga kvinnor fanns i Gävleborg medan högsta andelen överviktiga män fanns i Gävleborg, Värmland och Västmanland. Andelen för kvinnor var 47 procent och för män 59 procent. I Halland fanns den lägsta andelen överviktiga kvinnor, 36 procent. I Blekinge fanns den lägsta andelen överviktiga män, 51 procent. 16

Riskfylld alkoholkonsumtion Variabeln är konstruerad av fyra frågor från Folkhälsoinstitutets enkät. Tre av dem bildar det som kallas AUDIT (Alcohol Use Disorders Identification Test), ett index där en viss poäng indikerar riskfyllt drickande. Till detta har lagts resultatet från en fjärde fråga vilken beskriver frekvensen av berusningsdrickande. % 20 15 10 5 0 Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Kronoberg Stockholm Sörmland Uppsala Värmland Västerbotten Västmanland Västra Götaland Örebro Riket Andelar (%) med riskfylld alkoholkonsumtion. Fyraårsmedelvärde med konfidensintervall. Källa: FHIs enkät Hälsa på lika villkor -2007 Diagrammet visar att det begränsade urvalet ger så stora konfidensintervall att det nästan är omöjligt att påvisa signifikanta skillnader mellan länen och i förhållande till riket. Endast Stockholms län (högre än) och Örebro län (lägre än) avviker signifikant från Riket. 17

Fysisk aktivitet Variabeln fysiskt aktiv minst 30 minuter per dag har konstruerats av två variabler. Andelen som senaste året motionerat minst 1 gång per vecka i 30 minuter under svettning eller en vanlig vecka ägnar minst 3 timmar åt måttligt ansträngande aktiviteter såsom raska promenader, trädgårdsarbete, tyngre hushållsarbete, cykling, simning har beräknats. % 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Kronoberg Stockholm Sörmland Uppsala Värmland Västerbotten Västmanland Västra Götaland Örebro Riket Andelar (%) fysiskt aktiva. Fyraårsmedelvärde med konfidensintervall. Källa: FHIs enkät Hälsa på lika villkor -2007 Även detta diagram visar de svårigheter som det begränsade urvalet ger i form av stora konfidensintervall. Gotlands län och Stockholms län (lägre än) och Hallands län och Kronobergs län (högre än) avviker signifikant från Riket. 18

Hälsa Sjuklighet och dödlighet är vanliga och viktiga mått för att beskriva hälsoläget i befolkningen. I denna rapport redovisas sjuklighetsmåtten, cancerincidens samt bröst- respektive prostatacancer. När det gäller dödlighet redovisas medellivslängd. Cancer Efter hjärt- och kärlsjukdomar är cancer den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Studier visar på att var tredje svensk kommer att drabbas av en cancersjukdom under sin livstid. Cancer drabbar främst äldre personer (cirka två tredjedelar av alla cancerfall diagnostiseras hos personer som är 65 år och äldre) och med en åldrande befolkning kan antalet cancerfall förväntas öka. Antalet cancerfall ökade under det senaste decenniet med 0,5 procent bland kvinnor och drygt en procent bland män. Däremot väntas dödligheten i cancersjukdomar minska. År 2005 var incidensen i riket 47,67 per 10 000 kvinnor och 65,12 per 10 000 män i åldersstandardiserade tal. Kvinnor Män Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Kronoberg Sörmland Uppsala Värmland Västerbotten Västmanland Västra Götaland Örebro Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Kronoberg Sörmland Uppsala Värmland Västerbotten Västmanland Västra Götaland Örebro -20-15 -10-5 0 5 10 15 20 Incidens per 10 000-20 -15-10 -5 0 5 10 15 20 Incidens per 10 000 Cancerincidens per 10 000, 2005. Avvikelser från rikets incidens, åldersstandardiserade tal. Källa: Cancer Incidence in Sweden 2005, Socialstyrelsen. De flesta Nysam-län uppvisade en lägre incidens än riket. För kvinnor hade Västra Götaland den högsta incidensen med en avvikelse från riket på 2,14 per 10 000. Halland hade högst incidens för männen och avvek med 6,67 per 10 000. Lägst incidens bland kvinnorna fanns i Västerbotten där avvikelsen var 6,58 per 10 000. I Gävleborg fanns den lägsta incidensen för män och avvikelsen där var 14,06 per 10 000. Bröstcancer och prostatacancer De vanligaste cancerformerna är bröstcancer och prostatacancer. Bröstcancer utgör 30 procent av alla cancerfall bland kvinnor och prostatacancer utgör 35 procent av alla cancerfall bland män. Båda dessa cancerformer visar på en ökande trend. 5-årsmedelvärdet för bröstcancerincidens per 10 000 kvinnor i riket år var 14,1 och 5-årsmedelvärdet för prostatacancerincidens per 10 000 män i riket under samma period var 20,1. 19

Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Kronoberg Sörmland Uppsala Värmland Västerbotten Västmanland Västra Götaland Örebro Kvinnor -8-6 -4-2 0 2 4 6 8 Incidens per 10 000 Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Kronoberg Sörmland Uppsala Värmland Västerbotten Västmanland Västra Götaland Örebro Män -8-6 -4-2 0 2 4 6 8 Incidens per 10 000 Cancerincidens, 5-årsmedelvärde för åren -2005. Avvikelser från rikets incidens för bröstcancer (kvinnor) respektive prostatacancer (män). Källa: EpC, Socialstyrelsen Bland Nysam-länen uppvisar Sörmlands län högst incidens av bröstcancer och avviker från riket med 1,1 per 10 000 kvinnor. Jämtland har lägst incidens av bröstcancer och avviker från riket med 2,2 per 10 000 kvinnor. Även Västerbotten med 2,1 och Örebro med 2,0 per 10 000 kvinnor avviker från riksgenomsnittet. Västra Götaland har den högsta incidensen av prostatacancer och avviker från riket med 1,1 per 10 000 män. Gävleborg har den lägsta incidensen och avviker från riket med 8,2 per 10 000 män. Medellivslängd Medellivslängden 8 i Sverige har ökat under en längre tid. För kvinnorna var 5-årsmedelvärdet i riket år -2006 82,6 år och för männen 78,2 år. Detta är en ökning på 1,4 år för kvinnorna och 2,3 år för männen i jämförelse med 5-årsmedelvärdet 10 år tidigare. Trenden för medellivslängden mellan åren 1994- visar att det är Halland, Kronoberg och Uppsala som under denna period har haft en högre medellivslängd än riket, vilket gäller för båda könen. Gävleborg, Jämtland, Gotland (endast männen) och Örebro (endast kvinnorna) har hela tiden legat under rikets medellivslängd. Medellivslängden för männen på Gotland har för varje år närmat sig riksgenomsnittet och ligger numer nästan i nivå med riket. En mindre positiv utveckling uppvisar Gävleborg, där medellivslängden legat i stort sett konstant senaste femårsperioden, medan den stadigt ökat för riket som helhet. 8 Förväntad medellivslängd vid 0 års ålder. 20

21 Medellivslängd Trender, 5-årsmedelvärden Källa: SCB Blekinge 74 76 78 80 82 84 1994 1995 1996 Dalarna 74 76 78 80 82 84 1994 1995 1996 Gotland 74 76 78 80 82 84 1994 1995 1996 Gävleborg 74 76 78 80 82 84 1994 1995 1996 Halland 74 76 78 80 82 84 1994 1995 1996 Jämtland 74 76 78 80 82 84 1994 1995 1996 Kronoberg 74 76 78 80 82 84 1994 1995 1996 Sörmland 74 76 78 80 82 84 1994 1995 1996 Uppsala 74 76 78 80 82 84 1994 1995 1996 Värmland 74 76 78 80 82 84 1994 1995 1996 Västerbotten 74 76 78 80 82 84 1994 1995 1996 Västmanland 74 76 78 80 82 84 1994 1995 1996 Västra Götaland 74 76 78 80 82 84 1994 1995 1996 Örebro 74 76 78 80 82 84 1994 1995 1996 Riket * Före bestod inte Västra Götaland av samma kommuner som idag och kan därför inte jämföras med medellivslängden före. Kvinnor Män

Index För att på länsnivå sammanfatta denna rapport har ett index tagits fram. Detta ger en summarisk bild av hälsoläget i Nysam-länen. Följande variabler ingår i indexdiagrammen: - Övervikt, kvinnor och män. Källor: HLV-04, HLV-05, LH Norrland 03 samt LH CDUST 04, det jämförande riksvärdet kommer från HLV-05. - Cancerincidens, kvinnor och män, år 2005. Källa: Cancer Incidence in Sweden 2005, Socialstyrelsen - Långtidssjukskrivna, kvinnor och män, år 2006. Källa:RFV - Andel med endast förgymnasial utbildning, kvinnor och män, år 2006. Källa: SCB - Andel 75 år och äldre, kvinnor och män, år 2006. Källa: SCB Observera att indexdiagrammen visar procentuella avvikelser från riket, därmed skiljer de sig från i rapporten tidigare förekommande diagram. Blekinge Övervikt, kv Övervikt, m Cancerincidens, kv Cancerincidens, m Långtidssjukskrivna, kv Långtidssjukskrivna, m Förgymnasial utbildning, kv Förgymnasial utbildning, m Andel 75- år, kv Andel 75- år, m -40-30 -20-10 0 10 20 30 40 % 22

Dalarna Övervikt, kv Övervikt, m Cancerincidens, kv Cancerincidens, m Långtidssjukskrivna, kv Långtidssjukskrivna, m Förgymnasial utbildning, kv Förgymnasial utbildning, m Andel 75- år, kv Andel 75- år, m -40-30 -20-10 0 10 20 30 40 % Gotland Övervikt, kv Övervikt, m Cancerincidens, kv Cancerincidens, m Långtidssjukskrivna, kv Långtidssjukskrivna, m Förgymnasial utbildning, kv Förgymnasial utbildning, m Andel 75- år, kv Andel 75- år, m -40-30 -20-10 0 10 20 30 40 % 23

Gävleborg Övervikt, kv Övervikt, m Cancerincidens, kv Cancerincidens, m Långtidssjukskrivna, kv Långtidssjukskrivna, m Förgymnasial utbildning, kv Förgymnasial utbildning, m Andel 75- år, kv Andel 75- år, m -40-30 -20-10 0 10 20 30 40 % Halland Övervikt, kv Övervikt, m 0 Cancerincidens, kv Cancerincidens, m Långtidssjukskrivna, kv Långtidssjukskrivna, m Förgymnasial utbildning, kv Förgymnasial utbildning, m Andel 75- år, kv Andel 75- år, m -40-30 -20-10 0 10 20 30 40 % 24

Jämtland Övervikt, kv Övervikt, m Cancerincidens, kv Cancerincidens, m Långtidssjukskrivna, kv Långtidssjukskrivna, m Förgymnasial utbildning, kv 69,5 58,1 Förgymnasial utbildning, m Andel 75- år, kv Andel 75- år, m -40-30 -20-10 0 10 20 30 40 % Kronoberg Övervikt, kv Övervikt, m 0 Cancerincidens, kv Cancerincidens, m Långtidssjukskrivna, kv 0,1 Långtidssjukskrivna, m Förgymnasial utbildning, kv Förgymnasial utbildning, m Andel 75- år, kv Andel 75- år, m -40-30 -20-10 0 10 20 30 40 % 25

Sörmland Övervikt, kv Övervikt, m Cancerincidens, kv Cancerincidens, m Långtidssjukskrivna, kv Långtidssjukskrivna, m Förgymnasial utbildning, kv Förgymnasial utbildning, m Andel 75- år, kv Andel 75- år, m -40-30 -20-10 0 10 20 30 40 % Uppsala Övervikt, kv Övervikt, m 0 Cancerincidens, kv Cancerincidens, m Långtidssjukskrivna, kv Långtidssjukskrivna, m Förgymnasial utbildning, kv Förgymnasial utbildning, m Andel 75- år, kv Andel 75- år, m -40-30 -20-10 0 10 20 30 40 % 26

Värmland Övervikt, kv Övervikt, m Cancerincidens, kv Cancerincidens, m Långtidssjukskrivna, kv Långtidssjukskrivna, m Förgymnasial utbildning, kv Förgymnasial utbildning, m Andel 75- år, kv Andel 75- år, m -40-30 -20-10 0 10 20 30 40 % Västerbotten Övervikt, kv Övervikt, m 0 Cancerincidens, kv Cancerincidens, m Långtidssjukskrivna, kv Långtidssjukskrivna, m Förgymnasial utbildning, kv Förgymnasial utbildning, m Andel 75- år, kv Andel 75- år, m -40-30 -20-10 0 10 20 30 40 % 27

Västmanland Övervikt, kv Övervikt, m Cancerincidens, kv Cancerincidens, m Långtidssjukskrivna, kv Långtidssjukskrivna, m Förgymnasial utbildning, kv Förgymnasial utbildning, m Andel 75- år, kv Andel 75- år, m -40-30 -20-10 0 10 20 30 40 % Västra Götaland Övervikt, kv Övervikt, m Cancerincidens, kv Cancerincidens, m Långtidssjukskrivna, kv Långtidssjukskrivna, m Förgymnasial utbildning, kv Förgymnasial utbildning, m Andel 75- år, kv Andel 75- år, m -40-30 -20-10 0 10 20 30 40 % 28

Örebro Övervikt, kv Övervikt, m Cancerincidens, kv Cancerincidens, m Långtidssjukskrivna, kv Långtidssjukskrivna, m Förgymnasial utbildning, kv Förgymnasial utbildning, m Andel 75- år, kv Andel 75- år, m -40-30 -20-10 0 10 20 30 40 % 29

Medellivslängd 5-årsmedelvärde åren -2006 Andel 75 år och äldre år 2006 Antal biståndsmottagare per 1000 invånare år 2006 Andel med förgymnasial utbildningsbakgrund år 2006 Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Riket 82,57 78,22 10,61 6,93 34,35 34,62 21,93 25,24 Blekinge 82,83 78,69 12,10 7,99 25,27 26,84 25,29 26,75 Karlshamn 82,98 78,93 12,40 8,37 22,95 23,77 26,57 29,00 Karlskrona 82,84 78,44 11,99 7,31 28,36 30,16 22,78 22,08 Olofström 82,72 79,12 12,08 8,75 15,38 16,24 29,58 32,16 Ronneby 82,80 78,35 12,06 8,30 27,63 29,00 26,26 26,88 Sölvesborg 82,73 79,18 11,99 8,68 24,99 26,34 27,03 35,39 Dalarna 82,30 77,98 12,38 8,20 35,42 34,73 24,40 27,98 Avesta 81,46 76,96 13,09 8,67 41,19 40,00 28,58 29,51 Borlänge 81,99 78,08 10,68 7,20 45,89 49,66 24,79 26,33 Falun 82,61 78,64 10,56 6,84 46,00 43,97 19,97 23,36 Gagnef 82,30 78,65 11,08 7,59 18,78 12,96 23,42 30,22 Hedemora 82,36 76,94 12,73 8,12 27,78 27,16 27,35 30,57 Leksand 82,82 78,92 13,77 9,00 21,92 22,31 19,69 26,78 Ludvika 82,70 77,59 15,36 9,92 38,29 39,30 27,78 27,69 Malung 82,20 76,69 13,84 8,78 36,15 29,57 26,23 33,92 Mora 81,90 79,35 12,63 8,32 12,28 13,56 23,04 29,07 Orsa 83,75 78,34 12,89 9,15 37,36 36,63 22,99 30,12 Rättvik 83,58 79,10 16,31 11,33 37,03 28,47 25,47 30,34 Smedjebacken 80,98 76,72 11,60 7,88 39,17 38,38 29,23 31,39 Säter 83,19 77,58 11,39 7,49 15,19 16,54 22,03 28,80 Vansbro 80,74 77,63 14,22 9,11 20,18 23,31 31,81 36,20 Älvdalen 82,33 75,82 14,56 10,71 45,62 34,36 27,47 32,14

Medellivslängd 5-årsmedelvärde åren -2006 Andel 75 år och äldre år 2006 Antal biståndsmottagare per 1000 invånare år 2006 Andel med förgymnasial utbildningsbakgrund år 2006 Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Gotland 82,34 78,07 11,08 7,48 38,55 37,17 25,36 29,17 Gävleborg 81,42 77,33 12,20 8,09 35,49 37,85 25,51 29,65 Bollnäs 82,07 77,5 13,51 8,96 34,52 36,07 24,67 29,30 Gävle 81,90 77,47 10,62 6,71 28,01 36,44 23,24 26,53 Hofors 79,62 78,06 14,90 9,50 51,28 53,94 29,13 33,55 Hudiksvall 81,07 77,26 11,70 7,99 49,86 45,29 25,26 29,54 Ljusdal 80,63 76,84 14,57 9,63 43,61 41,61 25,95 31,72 Nordanstig 80,27 76,54 11,89 8,78 28,21 22,28 27,97 36,07 Ockelbo 80,35 78,03 14,46 10,15 34,18 28,32 29,57 36,01 Ovanåker 81,34 78,56 13,65 9,29 38,22 32,51 30,30 39,97 Sandviken 81,24 77,48 12,10 7,98 37,05 38,30 25,89 28,82 Söderhamn 81,88 76,59 13,53 9,32 36,88 41,49 28,83 30,70 Halland 83,63 79,26 10,54 7,44 21,62 21,10 22,91 27,92 Falkenberg 84,53 79,76 12,19 8,93 27,94 27,77 26,00 32,80 Halmstad 82,98 78,77 11,09 7,36 23,92 23,89 22,03 24,49 Hylte 83,52 77,21 12,63 8,93 38,33 38,19 32,44 40,54 Kungsbacka 84,52 79,99 7,66 5,83 13,20 13,08 19,49 22,69 Laholm 82,63 78,37 12,15 8,47 28,80 25,46 26,29 35,60 Varberg 83,45 79,36 11,09 7,85 19,72 18,42 23,49 30,85

Medellivslängd 5-årsmedelvärde åren -2006 Andel 75 år och äldre år 2006 Antal biståndsmottagare per 1000 invånare år 2006 Andel med förgymnasial utbildningsbakgrund år 2006 Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Jämtland 81,98 77,73 12,40 8,48 30,66 32,00 20,65 25,57 Berg 81,12 77,65 14,43 11,43 27,85 27,04 26,94 30,71 Bräcke 81,66 77,17 14,47 10,44 42,35 41,13 22,69 31,03 Härjedalen 83,11 76,71 15,80 11,12 26,25 30,79 26,64 31,36 Krokom 81,53 78,09 10,17 7,49 34,50 35,52 20,71 27,12 Ragunda 80,72 76,14 16,08 11,26 26,80 26,10 26,34 31,30 Strömsund 80,70 76,66 15,89 10,67 42,96 44,83 26,07 28,86 Åre 82,17 77,02 10,11 7,23 18,64 24,98 20,42 28,14 Östersund 82,47 78,33 11,12 7,00 30,90 31,65 17,19 20,98 Kronoberg 83,30 78,91 11,65 8,04 30,62 30,39 22,95 28,26 Alvesta 83,04 77,31 11,97 8,83 36,01 32,95 25,20 32,69 Lessebo 82,48 77,63 13,07 8,26 42,36 44,08 27,45 37,06 Ljungby 83,39 78,67 12,26 8,28 20,58 18,49 25,06 29,83 Markaryd 83,47 79,71 13,54 9,78 29,22 27,87 31,87 37,74 Tingsryd 82,60 77,87 15,60 11,55 24,53 19,88 28,02 34,81 Uppvidinge 82,98 79,09 14,57 10,06 27,40 27,11 29,54 38,83 Växjö 83,37 79,69 9,84 6,44 36,89 37,88 18,32 21,33 Älmhult 84,14 79,45 12,59 9,36 15,06 18,19 25,65 33,53 Sörmland 82,26 77,83 11,36 7,37 45,43 44,89 25,43 27,87 Eskilstuna 82,15 77,30 11,26 7,00 65,59 65,95 25,98 26,27 Flen 82,43 78,02 12,14 8,38 39,97 41,62 27,53 32,84 Gnesta 82,62 78,26 9,91 6,25 28,47 25,60 25,82 30,42 Katrineholm 82,57 77,56 13,11 8,57 44,75 40,89 27,26 29,20 Nyköping 82,25 78,28 11,66 7,82 31,05 32,18 23,11 25,73 Oxelösund 81,41 76,99 12,34 7,94 28,45 30,79 28,28 29,30 Strängnäs 82,14 78,18 9,97 6,44 38,38 35,84 22,81 28,01 Trosa 84,28 79,22 8,36 5,72 24,27 21,94 23,88 27,81 Vingåker 80,72 79,24 11,86 8,38 34,14 31,19 29,74 37,31

Medellivslängd 5-årsmedelvärde åren -2006 Andel 75 år och äldre år 2006 Antal biståndsmottagare per 1000 invånare år 2006 Andel med förgymnasial utbildningsbakgrund år 2006 Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Uppsala 83,05 79,24 8,84 6,09 27,35 27,30 19,54 23,39 Enköping 83,43 79,03 10,30 7,16 24,45 24,68 23,14 27,66 Heby 82,10 77,74 11,46 8,69 28,18 28,76 28,12 35,86 Håbo 84,03 79,34 4,40 3,37 23,28 21,04 23,69 26,89 Knivsta 82,94 79,88 5,30 4,01 17,69 14,03 20,23 23,87 Tierp 81,82 78,54 12,50 9,45 42,83 35,82 27,87 32,74 Uppsala 83,29 79,51 8,21 5,35 30,14 32,00 15,77 18,70 Älvkarleby 81,25 78,25 12,14 7,96 37,40 28,26 27,27 33,11 Östhammar 82,81 79,16 11,54 8,42 18,81 16,56 28,29 32,46 Värmland 82,25 77,59 12,35 8,31 29,72 30,28 23,03 26,49 Arvika 81,20 77,54 13,99 8,85 33,29 28,31 25,01 27,25 Eda 82,66 77,08 13,81 9,21 40,91 31,39 30,97 34,01 Filipstad 82,25 76,27 15,86 10,22 31,29 34,10 31,95 35,24 Forshaga 82,99 78,73 9,56 6,78 23,40 23,54 24,28 27,49 Grums 81,83 78,38 11,73 8,13 28,06 27,23 27,89 34,94 Hagfors 82,26 76,12 15,52 11,26 41,56 37,94 27,91 30,74 Hammarö 82,17 78,55 8,17 5,98 12,35 15,40 19,04 22,03 Karlstad 82,69 78,15 10,85 6,69 30,94 33,41 17,63 19,96 Kil 82,80 79,42 9,86 6,93 25,64 28,73 23,85 27,60 Kristinehamn 81,87 77,23 13,24 9,20 35,46 41,24 24,67 27,91 Munkfors 81,00 75,44 15,84 11,66 59,97 54,20 29,03 30,85 Storfors 81,21 78,86 13,14 8,79 57,34 51,12 28,57 32,58 Sunne 82,88 77,38 13,25 9,50 29,34 23,30 24,98 28,93 Säffle 81,98 76,97 13,50 9,89 17,49 18,01 23,34 30,45 Torsby 81,99 75,27 15,62 11,06 38,68 42,18 25,30 31,36 Årjäng 82,20 77,00 13,17 8,79 16,74 16,44 27,41 29,74

Medellivslängd 5-årsmedelvärde åren -2006 Andel 75 år och äldre år 2006 Antal biståndsmottagare per 1000 invånare år 2006 Andel med förgymnasial utbildningsbakgrund år 2006 Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Västerbotten 82,63 78,12 10,52 7,09 34,77 37,39 18,28 22,00 Bjurholm 81,31 77,03 17,81 13,23 49,24 33,30 27,10 34,05 Dorotea 82,56 77,09 18,19 13,81 53,97 48,89 23,12 30,18 Lycksele 82,51 77,38 12,64 8,61 66,20 70,59 20,29 26,14 Malå 78,98 76,64 13,55 9,03 42,24 38,15 25,79 29,61 Nordmaling 81,47 77,57 13,03 9,42 35,98 38,90 26,13 33,31 Norsjö 81,19 77,59 13,59 10,35 15,54 12,99 24,92 31,29 Robertsfors 82,40 77,56 13,98 9,22 26,51 25,68 23,42 29,13 Skellefteå 82,70 78,26 11,75 7,83 34,19 37,79 21,03 23,38 Sorsele 79,40 76,79 15,90 12,25 72,08 48,18 25,44 32,58 Storuman 82,29 78,31 13,93 10,40 46,63 51,76 25,08 29,81 Umeå 83,08 78,97 7,39 4,74 33,79 38,54 13,43 16,60 Vilhelmina 81,72 74,68 13,24 9,57 23,54 21,26 23,63 27,32 Vindeln 83,89 76,02 16,74 10,84 19,11 18,89 24,88 29,46 Vännäs 83,60 77,14 12,19 7,18 27,94 22,75 21,40 25,80 Åsele 83,57 75,36 17,59 12,89 46,39 38,96 24,32 29,15 Västmanland 82,32 78,06 11,21 7,27 47,71 47,21 24,34 25,95 Arboga 82,46 78,33 12,64 8,38 38,67 39,70 27,36 26,24 Fagersta 80,64 75,95 14,43 9,01 37,82 36,75 29,50 29,63 Hallstahammar 81,61 77,33 12,10 8,23 35,95 39,64 27,25 29,71 Kungsör 83,25 77,19 10,97 7,23 16,95 12,90 25,47 31,79 Köping 82,02 77,98 12,93 8,06 54,05 49,97 26,54 30,11 Norberg 80,93 79,38 12,86 8,59 48,24 42,51 29,19 32,49 Sala 81,99 78,52 12,29 8,04 53,61 46,67 23,49 28,95 Skinnskatteberg 82,03 77,75 11,03 8,11 43,50 45,19 31,33 36,70 Surahammar 82,10 77,51 10,06 6,62 34,15 29,56 29,86 32,02 Västerås 82,64 78,30 10,21 6,59 50,20 51,14 22,08 22,38

Medellivslängd 5-årsmedelvärde åren -2006 Andel 75 år och äldre år 2006 Antal biståndsmottagare per 1000 invånare år 2006 Andel med förgymnasial utbildningsbakgrund år 2006 Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Västra Götaland 82,61 78,29 10,49 6,96 36,12 35,45 22,80 26,23 Ale 82,17 78,61 7,33 4,88 24,66 20,99 25,54 30,16 Alingsås 82,59 78,80 11,06 7,38 23,10 23,66 23,07 26,57 Bengtsfors 82,18 77,73 15,91 11,04 30,54 27,17 31,54 36,04 Bollebygd 83,28 79,79 7,97 6,14 13,51 11,58 25,18 32,94 Borås 82,89 78,18 11,56 7,10 38,11 37,90 26,88 29,08 Dals-Ed 82,28 78,07 12,36 7,48 26,46 35,02 32,16 38,32 Essunga 81,04 79,00 11,89 8,40 21,94 20,73 28,56 36,22 Falköping 82,92 78,44 13,13 8,77 38,81 38,17 24,79 33,03 Färgelanda 80,84 75,56 11,35 9,30 24,05 26,33 30,81 39,12 Grästorp 80,63 79,07 11,42 9,40 29,76 27,08 27,06 31,11 Gullspång 81,65 76,66 13,30 9,63 43,52 41,21 29,01 40,33 Göteborg 82,16 77,53 9,93 5,85 58,88 59,29 18,92 19,96 Götene 83,63 79,00 10,04 7,47 17,46 12,61 26,66 35,11 Herrljunga 84,13 77,76 12,26 8,06 24,87 18,84 31,20 38,42 Hjo 82,01 77,12 12,61 8,16 24,57 26,29 24,43 29,69 Härryda 83,04 79,66 6,57 4,95 12,44 12,33 20,07 23,83 Karlsborg 82,54 79,02 14,75 10,50 20,09 15,93 23,75 27,46 Kungälv 83,27 79,49 8,77 6,65 20,40 19,91 21,74 27,30 Lerum 83,56 80,62 6,98 5,18 19,18 17,40 20,03 22,83 Lidköping 82,55 78,94 11,54 7,70 19,59 16,78 22,45 26,98 Lilla Edet 81,14 78,22 8,81 6,41 38,28 36,97 29,68 35,14 Lysekil 82,99 78,59 13,44 9,70 41,15 38,14 27,27 29,88 Mariestad 81,95 78,36 12,01 8,29 17,81 16,87 25,22 29,36 Mark 84,05 79,28 11,66 8,56 20,37 21,79 29,39 36,72 Mellerud 82,82 77,98 14,10 10,23 43,87 33,71 30,76 37,66 Munkedal 81,68 78,35 12,09 8,97 30,22 26,00 28,94 32,80 Mölndal 83,00 78,35 8,73 5,76 27,53 28,92 20,17 22,40 Orust 82,83 79,87 10,84 8,09 21,18 19,35 24,39 32,24 Partille 83,00 79,4 8,54 5,74 18,97 20,61 20,33 22,68