BESKATTNING startaeget.fi och Paula Väisänen (1/25) 17.11.2005

BESKATTNING startaeget.fi och Paula Väisänen (1/25) 17.11.2005

1. INKOMSTSKATTER... 3 1.1. Beskattningen i olika företagsformer... 5 1.1.1. Enskild näringsidkare... 5 1.1.2. Öppet bolag... 7 1.1.3. Kommanditbolag... 8 1.1.4. Aktiebolag... 9 1.1.5. Andelslag... 11 1.2. Förskottsskatt, förskottskomplettering, kvarskatt och skatteåterbäring... 11 1.3. Sökande av ändring i inkomstbeskattningen... 13 2. BESKATTNING AV ÖVERLÅTELSEVINSTER... 14 3. ÖVERLÅTELSESKATT... 15 4. FÖRMÖGENHETSSKATT...16 5. ARVS- OCH GÅVOSKATT...17 6. MERVÄRDESSKATTEN...18 6.1. Hur räknas mervärdesskatten... 19 6.2. Anteckningar på fakturan... 20 6.3. Skattskyldighet och lättnad i momsbeskattningen... 21 6.4. Redovisning och betalning av mervärdesskatt... 22 6.5. Internationellt... 24 7. ACCISER... 25 startaeget.fi och Paula Väisänen (2/25) 17.11.2005

1. INKOMSTSKATTER Till de direkta skatterna räknas inkomstskatterna till staten, kommunerna och församligarna. Inkomstskatten till staten räknas enligt en progressiv, stigande, skatteskala. Den fungerar så att ju större inkomsterna är dess större andel av dem går i skatt. Denna skatteskala används vid beskattning av inkomsttagarens sammanlagda förvärvsinkomster. Den statliga inkomstskatteskalan år 2006 Beskattningsbar Skatt vid nedre Skatt på den inkomst som förvärvsinkomst, gränsen, överskrider den nedre gränsen, euro euro % 12 200 17 000 8 9.0 17 000 20 000 440 14.0 20 000 32 800 860 19.5 32 800 58 200 3 356 25.0 58 200-9 706 32.5 Den aktuella skatteskalan hittar Du på www.vero.fi. Använd nyckelordsökningen, på S. Kommunerans och församlingarnas skatter är relativa. Detta innebär, att för varje euro beskattningsbar inkomst betalas lika många procent i skatt. Dessa skatteprocenter varierar från kommun till kommun och är 16.5-19.5 % i kommunerna och 1-2 % församlingarna. Även dessa skatter gäller förvärvsinkomster. Dina skatteprocenter hittar Du snabbast i Din förskottsdebetsedel. Förvärvsinkomster är förvärvsinkomstandelen av företagets beskattningsbara resultat eller förvärvsinkomstandelen av dividender, löner, arvoden, inkomstöverföringar, ersättningar mm. Skatten på kapitalinkomster är 28 %. Kapitalinkomster är kapitalinkomstandelen av företagets beskattningsbara resultat eller startaeget.fi och Paula Väisänen (3/25) 17.11.2005

kapitalinkomstandelen av dividender, ränta på andelskapital, hyror, inkomster av virkesförsäljning mm. I ett företag eller av dividendinkomst bildas ofta både förvärvsinkomster och kapitalinkomster eller företagaren har andra förvärvsinkomster. Detta aktualiserar behovet av skatteplanering och då är det viktigt att känna igen begreppet marginalskatt. Marginalskatten bildas av procentsatsen i den statliga inkomstskatteskalan plus skatteprocenterna i kommun och församling. Den lägsta marginalskatten hittar vi där inkomsskatteskalan börjar, dvs. vid 12 200 euro år 2006. Exempel: Staten 9.00 14.00 19.50 osv. Kommunen 19.00 19.00 19.00 Församlingen 1.25 1.25 1.25 Sammanlagt 29.25 % 34.25 % 39.75 % osv. Tag reda på Din egen marginalskatt och jämför den med skatten på kapitalinkomster! Skatteplanering i detta sammanhang innebär att minimera Din egen skatt genom att tänka på att ju högre Din marginalskatt är dessto större andel av företagsinkomsten borde vara kapitalinkomst. Detta innebär att nettoförmögenheten inte borde minska. startaeget.fi och Paula Väisänen (4/25) 17.11.2005

1.1. Beskattningen i olika företagsformer 1.1.1. Enskild näringsidkare Den enskilda näringsidkarens beskattninsbara resultat fördelas i kapital- och förvärvsinkomster så att man från det resultat som skall fördelas i dessa två inkomstslag först avdrar kapitalinkomstandelen och resten är förvärvsinkomst. Kapitalinkomstandelen baserar sig på företagets fastslagna nettoförmögenhet från föregående år. Tillgångarna främmande kapital = nettoförmögenhet Observera att till en enskild näringsidkares skattefria och källskattepliktiga konton inte räknas till nettoförmögenheten. Till detta belopp räknas 30 % av utbetalda bruttolöner. Av lönerna beaktas de som utbetalats under de 12 närmast föregående månaderna. Sedan kan den skattskyldige näringsidkaren välja om 10 % eller 20 % av detta belopp är kapitalinkomst. Om företagarens sammanlagda beskattningsbara förvärvsinkomster är under det belopp där skatteskalan börjar (12 200 euro år 2006) lönar det sig i allmännhet att yrka på 10 %:ig andel. Yrkar man ingenting på deklarationsblanketten räknar skattemyndigheterna kapitalinkomstandelen utgående från 20 % av nettöförmögenheten. I öppna bolag och kommanditbolag räknas kapitalinkomstandelen utgående från 20 % av nettoförmögenheten. En enskild näringsidkare och dennes maka eller make som deltar i verksamheten kan fördela företagsinkomsten mellan sig för beskattning. Fördelningen mellan makarna sker i förhållande till deras arbetsinsats i företaget då det gäller förvärvsinkomstandelen och i förhållande till deras andel av tillgångarna då det gäller kapitalinkomstandelen. Om annan startaeget.fi och Paula Väisänen (5/25) 17.11.2005

fördelning inte ges på deklarationsblanketten fördelas inkomsterna i allmännhet lika. En enskild näringsidkare betalar alltså ingen lön vare sig åt sig själv eller åt sin maka eller make, utan man gör privatuttag av medel eller varor och tjänster. Privata uttag är inte beskattningsbar inkomst för företagaren men de minskar företagets egna kapital. Om det egna kapitalet blir negativt på grund av privatuttagen kan inte alla räntor dras av i beskattningen utan de återförs till resultatet på deklarationsblanketten. Samma förfarande gäller användningen av företagets tillgångar i privathushållet, ofta användningen av företagets bil. Läs mera om hur detta görs i deklarationsanvisningarna För användning av privathushållets tillgångar, huvudsakligen privatbilen, och för ökade levnadskostnader vid tillfälliga arbetsresor görs avdrag från beskattningsbar inkomst på deklarationsblanketten. Dessa avdrag är lika stora som de kilometerersättningar och dagtraktamenten som en löntagare får i skattefria ersättningar. År 2006 är kilometeravdraget 42 cent och halvdasdagtraktamentet 14 euro och heldagstraktamentet 30 euro. Förutsättningen för att kunna göra avdraget för ökade levnadskostnader är att resan ena vägen är över 15 kilometer och varar över 6 timmar för halvdagstraktamentet eller över 10 timmar för heldagstraktamentet. Också för resor till utlandet är avdraget lika stort som motsvarande traktamente för löntagare. Se www.vero.fi, med sökordet skattefria resekostnader. Använd med fördel en kördagbok, där Du också noterar vid vilket klockslag en resa börjat och när den slutat. Förlust avdras från näringsverksamhetens resultat under 10 påföljande år. Avdraget görs före resultatet fördelas i kapital- och förvärvsinkomst. Man kan också yrka på avdragande av förlusten från samma års kapitalinkomster. Förlusten avdras då i sin helhet enligt 28 %:ig skattesats. startaeget.fi och Paula Väisänen (6/25) 17.11.2005

Sjukförsäkringspremien baserar sig på företagarpensionsförsäkringens arbetsinkomst och dess storlek är 1,5 % av detta belopp. Källor och tips för fördjupade studier i ämnet: www.vero.fi Skatteinfo>> Beskattningsinformation för företagskunder>>nytt företag Starta eget företag. Praktisk handledning. TE-centralens företagsavdelning 2005 Att bli egen företagare. Centralhandelskammaren 2005 1.1.2. Öppet bolag Öppna bolag är inte separat skattskyldiga i beskattningen. De skall lämna in en deklaration, av vilken den beskattningsbara inkomsten beräknas. Denna inkomst fördelas för att beskattas som bolagsmännens inkomster. Fördelningen mellan bolagsmännen sker i förhållande till deras andelar av bolagets inkomst som skall anges i bolagets deklaration. Andelarna kan basera sig på bolagsavtalet eller annan överenskommelse. Inkomsten fördelas i kapital- och förvärvsinkomst på basen av bolagets nettoförmögenhet. Tillgångarna främmande kapital = nettoförmögenhet Observera att ett personbolag inte kan ha skattefria eller källskattepliktiga konton. Därför räknas alla tillgångar till nettoförmögenheten. Observera också att om en bolagsman som sin egen bostad har använt en bostad som ingår i bolagets tillgångar avdras värdet på en sådan bostad från bolagsmannens andel av nettoförmögenheten. Då kapitalinkomstens andel beräknas, lägger man till nettoförmögenheten 30 % av de löner som betalats ut de närmast föregående 12 månaderna. startaeget.fi och Paula Väisänen (7/25) 17.11.2005

Bolagsmannens kapitalinkomstandel är 20 % av hans eller hennes andel av detta belopp. Förvärvsinkomstandelen beräknas så att man från bolagsmannens andel av det gemensamma resultatet avdrar hans eller hennes kapitalinkomstandel. Resten är alltså förvärvsinkomst som räknas ihop med bolagsmannens övriga förvärvsinkomster för beskattningen. Uttag av medel sker antingen genom vinstandelar, privatuttag eller som skälig lön. Lönen kan förvisso avdras från bolagets resultat men leder också till att bolaget måste betala arbetsgivarens socialskyddsavgifter. Vinstandelarna och privatuttagen är inte beskattningsbar inkomst utan leder via minskat eget kapital till lägre kapitalinkomstandel och påverkar endast indirekt. Om bolagets egna kapital blir negativt på grund av privata uttag, får bolaget inte dra av alla sina ränteutgifter i beskattningen utan de återförs till resultatet på deklarationsblanketten. Läs mera om hur detta görs i deklarationsanvisningarna Om bolagsman använder privat bil i rörelsen eller gör tjänsteresor betalas för dessa km-ersättning och dagtraktamenten på samma sätt som åt eventuella anställda personer. Se www.vero.fi, med sökordet resekostnader. Om bolagets resultat har varit negativt under skatteåret, dras förlusten från bolagets inkomst under 10 påföljande år. Förlusten kan alltså inte dras av från den enskilda bolagsmanens inkomst utan den dras av från samma förvärvskälla och före resultatet fördelas mellan bolagsmännen och i kapitaloch förvärvsinkomst. Sjukförsäkringspremien baserar sig på bolagsmannens företagarpensionsförsäkrings arbetsinkomst och dess storlek är 1,5 % av detta belopp. startaeget.fi och Paula Väisänen (8/25) 17.11.2005

Källor och tips för fördjupade studier i ämnet: www.vero.fi Skatteinfo>> Beskattningsinformation för företagskunder>>nytt företag Starta eget företag. Praktisk handledning. TE-centralens företagsavdelning 2005 Att bli egen företagare. Centralhandelskammaren 2005. 1.1.3. Kommanditbolag Kommanditbolagets ansvariga bolagsmans deklaration och beskattning följer samma regler som bolagsmännens i öppet bolag. Läs om detta i kapitel 1.1.2. De tysta bolagsmännens situation är en annan. Den vinstandel som betalas till tyst bolagsman i enlighet med bolagsavtalet är i praktiken hans eller hennes kapitalinkomst. För eventuelll arbetsinsats i bolagets verksamhet betalas regelmässig lön jämte arbetsgivarprestationer. Tysta bolagsmäns löner redovisas också på bolagets deklarationsblankett. 1.1.4. Aktiebolag där dividendmottagaren är ägarföretagare Aktiebolaget betalar 26 % skatt på sin inkomst. Beskattningen av dividender från ett icke listat (icke offentligt noterat) aktiebolag beror på det om bolaget delar ut i dividend mera eller mindre än 9 %:s avkastning som beräknats av aktiens matematiska värde. Aktiebolagets tillgångar främmande kapital = nettoförmögenhet Aktiebolagets nettoförmögenhet / antalet aktier = aktiens matematiska värde startaeget.fi och Paula Väisänen (9/25) 17.11.2005

Om bolaget delar ut i dividend per aktie mindre är 9 % av aktiens matematiska värde utgör dividenden helt skattefri inkomst upp till 90 000 euro. Då 90 000 euros gräns tillämpas, räknar man ihop alla de kapitalinkomstdividender som delägaren fått från icke listade aktiebolag och av den del som överskrider 90 000 utgör 70 % skattepliktig kapitalinkomst och 30 % utgör skattefri inkomst. Värt att tänka på: Hur stort skall en aktieägares aktiers sammanlagda matematiska värde vara för att man skall kunna lyfta 90 000 euro i skattefria dividender? Om bolaget delar ut i dividend mera än 9 %:s avkastning, utgör 70 % av det som överskrider 9 % skattepliktig förvärvsinkomst och 30 % skattefri inkomst. Rättelser i ägarföretagarens beskattning: Om dividendmottagaren är en ägarföretagare, subtraheras följande rättelseposter från det sammanlagda matematiska värdet på han eller hon äger: delägarlån, dvs penninglån som ägaren fått från bolaget och värdet på den bostad som hör till aktiebolagets tillgångar om bostaden används av delägaren eller dennes familjemedlemmar. Observera att den delen av ett delägarlån som inte betalats tillbaka före utgången av skatteåret beskattas som delägarens kapitalinkomst en gång. På motsvarande sätt kan delägaren avdra återbetalda lån från sina kapitalinkomster om återbetalningen skett senast femte skatteåret efter det att lånet lyfts. Både aktiebolaget och aktieägaren skall deklarera dessa lån och återbetalningar. Då aktieägaren överför tillgångar till aktiebolaget eller från aktiebolaget till privat egendom skall dessa värderas till gängse värde. I annat fall blir det tal om förtäckt dividend varav 70 % beskattas som förvärvsinkomst och 30 % är skattefri inkomst. startaeget.fi och Paula Väisänen (10/25) 17.11.2005

Källor och tips för fördjupade studier i ämnet: www.vero.fi Sökord: Dividend, delägarlån mm. Starta eget företag. Praktisk handledning. TE-centralens företagsavdelning 2005 Att bli egen företagare. Centralhandelskammaren 2005. 1.1.5. Andelslag Andelslaget betalar 26 % skatt på sin inkomst Räntan på andelskapital är skattefri upp till 1 500 euro. För den överskjutande delen är 70 % kapitalinkomst och 30 % skattefri inkomst. Återbäring av överskott till medlem som verkar som näringsidkare utgör inkomst från ifrågavarande inkomstkälla, vilken delas upp i kapital- och förvärvsinkomst på samma sätt som övriga inkomster i näringsverksamheten. Överskottsåterbäringen för en enskild medlem i ett arbetsandelslag är medlemmens tilläggslön. 1.2. Förskottsskatt, förskottsskomplettering, kvarskatt och skatteåterbäring Den som bedriver näringsverksamhet registreras i förskottsuppbördsregistret. Man anmäler sig till detta register i samband med att man lämnar in sin etableringsanmälan till Företags- och organisationsdatasystemet (FODS). I samband med detta kan man ange den första räkenskapsperiodens omsättning och beskattningsbara inkomst och också näringsidkarens andra inkomster under skatteåret och få förskottsskatt fastställt redan för första tiden av verksamheten. Gör man inte det kan det bli besvärligt kring företagets startaeget.fi och Paula Väisänen (11/25) 17.11.2005

andra årsskifte. Då betalar man utöver normal förskottsskatt eventuellt också förhöjt förskott (på hösten) och kvarskatt (på hösten och vintern). Förskottets storlek baserar sig sedan i framtiden på fastslaget resultat från verksamheten två år tidigare och aktuella skatteskalor och skatteprocenter. Det från tidigare år fastslagna resultatet höjs med några procent. Denna förhöjning fastslås årligen och förhöjningen är olika stor för olika verksamheter. T. ex. kan nämnas att förhöjningen för inkomst av näringsverksamhet var tre procent år 2005. I allmänhet lönar det sig att betala skatt då resultat bildas. Följ med hur resultatet utvecklas i Ditt företag och anhåll om sänkt förskottsskatt vid behov. Detta kan ske för en för ändamålet gjord blankett (ansökan om ändring i förskottsskatt) eller med en fritt formulerad ansökan. Anser Du att Du borde betala mera i förskott kan Du antingen be myndigheterna räkna ut detta på basen av Din uppskattning över resultatet eller så kan Du fram till slutet av mars året efter det år då inkomster influtit betala förskottskomplettering. Observera att det för detta ändamål finns en egen blankett eller eget konto! Du kan alltså inte använda samma uppgifter som för Din ordinarie förskottsskatt. För samfunden är tiden för betalning av förskottskomplettering fyra månader efter utgången av räkenskapsperioden, dvs. dagen för skattedeklarationens inlämnande. Betalar man inte förskottskomplettering efter räkenskapsperioden fastställs kvarskatt som i allmänhet skall betalas den första december och den första februari. Skatteåterbäringen betalas i allmännhet på den skattskyldiges konto i december. startaeget.fi och Paula Väisänen (12/25) 17.11.2005

1.3. Sökande av ändring i inkomstbeskattningen Efter att beskattningen slutförts söker man ändring hos rättelsenämnden, som finns i alla Rättelseyrkandet skall inlämnas inom fem år räknat från början av året efter det år under vilket beskattningen av del skattskyldige slutförts. Beskattningen av inkomsterna från år 2003 har slutförts hösten 2004. Rättelseyrkandet skall inlämnas senast år 2009. Rättelseyrkandet skall göras skriftligen. Man skall redogöra för hur man vill att beskattningen skall ändras samt de grunder på vilka man framställer ändringsyrkandet. Alla handlingar som man stöder sig på skall bifogas, ifall de inte redan tidigare tillställts myndigheterna. I ett beslut av beskattningens rättelsenämnd söker man ändring genom besvär till förvaltningsdomstolen. Även detta besvär skall göras inom fem år räknat från början av året efter det år under vilket beskattningen av del skattskyldige slutförts. Se också: www.vero.fi Sökord: Ändring eller rättelse I dokumentet sökande av ändring i inkomstbeskattningen hittar Du mera information och blanketter både för rättelseyrkande och besvär över verkställd beskattning. startaeget.fi och Paula Väisänen (13/25) 17.11.2005

2. Beskattnings av överlåtelsevinster Den vinst man får vid försäljning eller byte av egendom är skattepliktig kapitalinkomst. Fysiska personers eller dödsbons överlåtelsevinster beskattas enligt inkomstskattelagen. Överlåtelsevinst eller förlust kan uppstå vid överlåtelse av fastighet, aktier och övriga värdepapper. Överlåtelsevinsten räknas ut så att man från överlåtelsepriset drar av den i beskattningen icke-avskrivna faktiska anskaffningsutgiften och utgifterna för vinstens förvärvande som t.ex. försäljningskostnaderna. I stället för den faktiska anskaffningsutgiften och utgifterna för vinstens förvärvande kan fysiska personer och dödsbon avdra en så kallad presumtiv anskaffningsutgift som är 20 procent av överlåtelsepriset eller 40 procent om egendomen har ägts i minst tio år. I vissa speciella fall är den presumtiva anskaffningsutgiften 80 procent. Överlåtelseförlusten avdras från överlåtelsevinster samma år den bildas eller under tre där påföljande skatteår. I näringssammanslutningens beskattning påverkar överlåtelsevinsterna på så sätt att en delägares andel av resultatet av en näringssammanslutnings näringsverksamhet anses oberoende av nettoförmögenhetens storlek vara kapitalinkomst ända upp till det belopp som är hans eller hennes andel av överlåtelsevinsten av fastigheter och värdepapper som hör till anläggningstillgångarna. startaeget.fi och Paula Väisänen (14/25) 17.11.2005

3. Överlåtelseskatt på överlåtelse av fastigheter och värdepapper Skatten på överlåtelse av fastighet är 4 % av köpesumman eler värdet av annat vederlag. Den skall anmälas och betalas av överlåtelsetagaren, oftast köparen på eget initiativ med Skattestyrelsens blankett Anmälan om överlåtelseskatt. Dett skall ske före man söker om lagfart eller inskrivning som skall ske inom sex månader från upprättandet av överlåtelseavtalet, köpebrevet. Skatten på överlåtelse av aktier och övriga värdepapper är 1,6 % av köpesumman eller värdet på annat vederlag. Byte av värdepapper betraktas som två skilda överlåtelser och då skall båda överlåtelsetagarna betala skatten på sitt eget fång. Detta skall ske inom två månader från upprättandet av överlåtelseavtalet. Samtidigt skall man lämna in en anmälan om överlåtelseskatten. Läs mera och sök blanketterna för ändamålet på: www.vero.fi, använd sökordet överlåtelseskatt startaeget.fi och Paula Väisänen (15/25) 17.11.2005

4. Förmögenhetsskatt Förmögenhetsskatten slopas från början av år 2006. Detta innebär att värdet på tillgångarna fastslås bland annat i inkomstskattelagen, lagen om skatt på arv och gåva. Fram till år 2005 betalade alla andra utom aktiebolag och andelslag förmögenhetsskatt. Förmögenhetsskatteskalan började vid 250 000 euro beskattningsbar förmögenhet. I fråga om företagsverksamhetens förmögenhet fanns en skattelättnad: endast 30 % an nettoförmögenheten betraktades som skattepliktig. startaeget.fi och Paula Väisänen (16/25) 17.11.2005

5. Arvs- och gåvoskatt Skatt på arv och gåva bestäms i en skala som börjar vid 3 400 euros värde på den överlåtna egendomen. Övertagarna indelas i tre skatteklasser beroende på släktskapsförhållandet till arvlåtaren eller gåvogivaren. Arvs- och gåvobeskattningen blir aktuell i samband med ägarbyten i ägarledda företag antingen under den ursprungliga ägarens livstid eller efteråt. Varje generationsväxling i företag är unikt. På Skattestyrelsens hemsida www.vero.fi finns Skattestyrelsens anvisning till Skatteverken under rubriken Företagets generationsväxling i beskattningen. I samband med generationsväxlingar i företag ges skattelättnader och man har möjlighet att få avgiftsbelagda förhandsavgöranden från skatteverket på gåvogivarens boningsort. I dem ges information om hur beskattningen verkställs och vilka värden som iakttas vid beskattningen. Dessa förhandsavgöranden skall iakttas med bindande verkan om sökanden det yrkar och om överlåtelsen sker inom viss tid. Det lönar sig att planera generationsväxlingen i god tid och utnyttja förhandsavgöranden för att åstadkomma en möjligast ändamålsenlig helhet i samband med övertagandet av ett företag eller del av sådant. startaeget.fi och Paula Väisänen (17/25) 17.11.2005

6. MERVÄRDESSKATTEN Mervärdesskatten (momsen) är en konsumtionsskatt. Konsumenten som köpare av varor eller tjänster är den slutgiltiga betalaren av denna skatt. Alla led i produktionskedjan påför moms på sålda varor eller tjänster och avdrar i sin tur i samband med sin momsredovisning den moms de betalt i samband med anskaffning av förnödenheter eller tjänster till sitt företag. Avdragssystemet har som följd att den slutgiltiga varans eller tjänstens pris inte innehåller mera moms än vad som är avsikten i momslagstiftningen. I vårt land finns tre olika skattesatser och en del skattefri, momsfri försäljning. Den allmänna skattesatsen, 22 %, gäller stora delar av varor och tjänster. Matmomsen, 17 % gäller livsmedel och fodermedel. Det pågår en ständig diskussion om behovet att sänka matmomsen eftersom Finland hör till de länder i Europa som har hög moms på livsmedel. I skrivande stund diskuteras sänkning av momsen på serveringsverksamhet från 22 % till 17 %. Den lägsta skattesatsen, 8 % gäller: persontransporter inkvarteringstjänster service, som gör det möjligt att utöva motion inträdesavgifter till kultur- och underhållningstillställningar läkemedel böcker s.k. första försäljning av konstföremål Momsfri försäljning är bland annat hälso-, sjuk- och socialvårdstjänster, utbildning, tidningsprenumerationer, de flesta tjänster från banker och försäkringsbolag mm. Försäljning som inte sker i Finland är också momsfri. Senare i detta kapitel behandlas den så kallade gemenskapsinterna handeln som gäller mellan länder inom Europeiska Unionen, EU. LÄS MERA OM MOMSFRI FÖRSÄLJNING WWW.VERO.FI : Handbok för mervärdesskattskyldiga startaeget.fi och Paula Väisänen (18/25) 17.11.2005

6.1. Hur räknas mervärdesskatten? Den som säljer varor eller tjänster skall påföra moms enligt den skattesats som gäller. Formeln här är enkel: skattesatsen / 100 * momsfritt pris = moms t.ex. 22 /100 * 80 euro = 17.60 priset inklusive moms blir då 80.00 +17.60 = 97.60 Vill man veta det momsfria priset går man tillväga på följande sätt: priset inklusive moms / 1.22 eller 1.17 eller 1.08 t.ex. 140 euro inklusive 22 % moms motsvarar 114,75 euro momsfritt 140 / 1.22 = 114,75 i detta pris ingår alltså 140.00-114.75 = 25.25 euro moms Ingående moms kan också räknas ut med följande formel: priset inklusive moms * skattesatsen 100 + skattesatsen t.ex. 150 * 17 = 21.79 117 Obsevera att dessa tre formler är användbara oberoende vilken skattesatsen är. Om matmomsen skulle sjunka t.ex. till 12 % byter man ut talet 17 i formlerna till 12. Fördelen startaeget.fi och Paula Väisänen (19/25) 17.11.2005

med användningen av dessa formler är att man inte behöver kunna utantill några omvända koefficienter som sedan ändras om momsen skulle ändras. I synnerhet formeln i mitten för uträkning av det momsfria priset är bra att komma ihåg om man snabbt skall jämföra prisuppgifter då en del anges utan moms och en del inklusive moms. 6.2. Anteckningar på fakturan I mervärdesskattelagen finns fastställda bestämmelser om vilka uppgifter som skall framgå på en faktura: datum för utfärdandet av fakturan ett löpnummer säljarens FO-nummer säljarens namn och adress de sålda varornas eller tjänsternas art och mängd datum för varuleverans eller utförande av tjänst det momsfria priset för varje skattesats skattestasen det momsbelopp som skall betalas I sådana fall där köparen är den skattskyldiga, dvs. då det är fråga om omvänd skatteplikt skall också köparens FO-nummer antecknas. Om fakturabeloppet är mindre än 250 euro kan man tillämpa stadgandena om lättnader på fakturaangivelser. Följande uppgifter skall då framgå: datum för utfärdandet av fakturan säljarens namn och FO-nummer de sålda varornas eller tjänsternas art och mängd det skattebelopp som skall betalas angivet per skattesats eller skattegrunden per skattesats Här är det alltså möjligt att ange priset inklusive moms. Om momsbeloppet anges behöver det momsfria priset inte framgå. startaeget.fi och Paula Väisänen (20/25) 17.11.2005

LÄS MERA: www.vero.fi: Kraven på faktura i mosbeskattningen. Här finns också en modellfaktura. 6.3. Skattskyldighet och lättnad i momsbeskattningen Alla företag som säljer varor eller tjänster rörelsemässigt är i princip skattskyldiga. I samband med att man gör sitt företags begynnelseanmälan till Företags- och Organisationsdatasystemet (FODS) registrerar man också sin mervärdesskatteskyldighet. Om räkenskapsperiodens omsättning är under 8 500 euro är man inte mervärdesskattepliktig, vilket också anges på begynnelseanmälningen. En rörelseidkare vars försäljning understiger 8 500 euro kan om hon eller han så önskar ansöka om att bli skattskyldig. Om man i sin verksamhet använder mycket köpta råvaror eller köpta tjänster kan det löna sig att ansöka om skattskyldighet, eftersom det är effektivare att avdra moms direkt från moms i stället för från beskattninsgbar inkomst. Det senare är ju fallet om man inte är momspliktig men köper varor och tjänster vars pris innehåller moms. Relativt nytt är att mindre företag nuförtiden kan få lättnader i betalningen av mervärdesskatt. Övre gränsen för den omsättning som berättigar till lättnaden är 22 500 euro år 2006. Lättnaden beviljas inte till företag som överskrider denna omsättningsgräns. Den tillämpas inte heller om periodens avdrag är större än den moms som skall redovisas, dvs. om man är berättigad till momsåterbäring. För år 2006 räknas lättnaden på följande sätt: (omsättning-8 500)* skatt Skatt - ---------------------------------- 14 000 T.ex. om omsättningen varit 19 500 euro blir lättnaden: 4 290- (( 19 500-8 500)*4 290)/14 000)) = 919.29 euro startaeget.fi och Paula Väisänen (21/25) 17.11.2005

I detta exempel har man utgått i från att företaget endast säljer varor eller tjänster som omfattar 22 % moms. Det är naturligtvis ingen skillnad med vilken momsprocent den sammanlagda skatten har bildats. OBS! Skatteverket utbetalar lättnaden ovan efter avslutad räkenskapsperiod på ansökan. Under räkenskapsperioden förfar man alltså helt som vanligt med redovisning av moms, avdragen och betalningen. Beloppet som skatteverket betalar tillbaka är beskattninsgabr inkomst. Se www.vero.fi. Använd sökordet lättnad. Här hittar Du både nödvändig information och blankett för ansökning av denna lättnad. 6.4. Redovisning och betalning av mervärdesskatt Mervärdesskatten för försäljningen och avdragen för anskaffningarna redovisas månatligen 45 dagar efter prestationsmånaden. Januari månads moms redovisas och betalas alltså senast den 15 mars. Då man registrerat sig som mervärdesskattepliktig får man blanketter som innehåller eget FO-nummer mm. för hela räkenskapsperioden + några extra blanketter. På dem redovisas försäljningens mervärdesskatt skilt för varje skattesats men anskaffningarnas mervärdesskatteavdrag i en klumpsumma. Det är inte heller någon skillnad om avdraget gäller mindre rutinanskaffningar eller ett större avdrag från en investering. Försäljningens moms och momsavdragen redovisas den månad vara levererats eller tjänsten utförts. Själva betalningsdatumet har alltså ingen betydelse i detta fall. Om avdragena blir större än försäljningens moms överförs denna negativitet till följande månad i övervakningsanmälningsblankettns punkt 208 Negativ skatt som överförs till följande månad. Beloppet skall då skrivas in i följande månads blankett i punkt 207 Negativ skatt från föregående månad, för att då avdras. Efter räkenskapsperiodens utgång kan den moms som inte har avdragits fås som återbäring. Då får denna moms inte överföras till följande startaeget.fi och Paula Väisänen (22/25) 17.11.2005

räkenskapsperiods första månad. Ansökningen görs på blanketten Ansökan om momsåterbäring efter räkenskapsperiodens utgång. Se www.vero.fi : Övriga blanketter. Förskottsåterbäring av moms kan bli aktuell i sådana fall då negativiteten blivit över 2 000 euro och det är sannolikt att hela räkenskapsperiodens momsavdrag blir större än försäljningens moms. Även för detta ändamål finns en egen blankett Ansökan om förskottsåterbäring av mervärdesskatt. Se www.vero.fi : Övriga blanketter. Denna blankett fylls i i stället för den aktuella månadens vanliga övervakningsanmälan och precis som ovan skall negativiteten då inte längre överföras till följande månads blankett. Förskottsåterbäringen brukar vara på företagets konto inom en månad från det man lämnat in änsökningen. Med tanke på företagets likviditet är det alltså angeläget att utnyttja denna möjlighet i synnerhet i samband med större investeringar. Se också: www.vero.fi: Återbäring av moms Övriga uppgifter som görs på den månatliga övervakningsanmälan är: skatt på varuinköp från andra EU-länder skattefri omsättning varuförsäljning till andra EU-länder och varuinköp från andra EU-länder Om det blir avbrott i verksamheten och man varken har försäljningens moms att redovisa eller några momsavdrag att utnyttja sänder man in övervakningsanmälningsblanketten med uppgifter om tiden för under vilken ingen momsverksamhet pågått. startaeget.fi och Paula Väisänen (23/25) 17.11.2005