BILAGA 1. INLEDNING Avfallsplanens bakgrund och syfte Kommunens renhållningsordning skall innehålla de föreskrifter om hantering av avfall som gäller kommunen, och en avfallsplan. I föreskrifterna anges vilket avfall, från vilka områden, hur ofta och på vilket sätt avfallet skall hämtas. Här kan även regler för hantering av övrigt avfall som t ex bygg- och rivningsavfall skrivas in. Avfallsplanen ska bland annat innehålla mål och åtgärder för avfallshanteringen inom kommunen. Vid planeringen ska hänsyn tas till de mål som finns såväl nationellt som inom EU. Avfallsplanen ska också tydliggöra kommunens ambitioner på avfallsområdet, och utgöra ett strategiskt styrdokument för hela kommunen. Kommunens Samhällsbyggnadsnämnd ansvarar för sammanställning och uppföljning av avfallsplanen. Samhällsbyggnadsnämnden redovisar avfallsplanen till kommunfullmäktige. Avfallsplanen uppdateras var fjärde år. Avfallsplanens inverkan på miljön Denna avfallsplan som skall gälla 2014-2017 kommer inte medföra större ändringar i avfallshanteringen inom Härjedalens kommun. Deponeringen inom kommunen är ett avslutat kapitel, återvinningen av avfallet har ökat såväl som mellanlagring av avfall för effektivare avfallstransporter. Sådana åtgärder bedöms inte medföra någon direkt miljöpåverkan utan snarare är indirekta miljöförbättringar. Målen i denna avfallsplan har positiv inverkan på miljön, inte bara enbart på att avfallet och dess farlighet ska minska, utan även på en plan som påverkar kommuninvånarnas konsumtionsmönster och kunskap om avfall. Framgångsfaktorerna inom Härjedalens kommun är således god service inom avfallshanteringen samt gott samarbete med kommuninvånarna och turisterna. Kommunikation Information och kommunikation är viktiga delar i arbetet med avfallsfrågor för att nå de mål som är uppsatta i avfallsplanen. Idag arbetar kommunen aktivt med information genom: En årlig information som skickas ut till alla hushåll i kommunen Information om renhållning på kommunens hemsida Annonser i olika typer av kommun- och länstidningar Informationskampanjer av olika slag som t.ex. information med fakturan eller genom direktutskick till abonnenter. Härjedalens kommun skickar årligen ut en miljöalmanacka med bland annat information från FTI till alla renhållningsabonnenter. Abonnenterna får även varje år från kommunen fyra nyhetsbrev med bl a information om mängder förpackningar som samlas in och hur mycket som fortfarande finns kvar i hushållsavfallet. Kommunen har som mål att minska förpackningsavfallet i hushållsavfallet, genom i första hand information. De flesta av kommunens verksamheter sorterar ut förpackningar som samlas in och lämnas till FTI för återvinning. Vidare skall den entreprenör som kommunen anlitat för avfallshämtning vara behjälplig i att ta fram och distribuera informationsmaterial till kommuninvånarna samt företagen.
BILAGA 2. MÅL FÖR AVFALLSHANTERING I HÄRJEDALENS KOMMUN Vision och mål Vision Härjedalens kommun skall vara ett föredöme och ligga i framkant när det gäller avfallshantering generellt och våra gäster skall märka detta och vilja vara delaktiga. Avfallet ska sorteras och behandlas så att resursutnyttjandet optimeras och miljöpåverkan minimeras. Mål Det är sex huvudmål framtagna som sträcker sig för perioden 2014 till 2017. Dessa huvudmål är sedan nedbrutna i 13 delmål. För att uppnå målen ska Härjedalen kommun ta fram en handlingsplan med aktivitet för berörda nämnder för respektive år. Uppföljning av handlingsplanen sker årligen och Samhällsbyggnadsnämnden samordnar sammanställningen. Utgångspunkten för målen är de nationella miljökvalitetsmål, Naturvårdsverkets nationella avfallsplan, regionala miljömål samt EU:s avfallstrappa. Avfallstrappan syftar att minska användandet av resurserna genom att rörs sig upp i avfallstrappan. Detta innebär att när det är möjligt är det bättre att energiåtervinna istället för att deponera. På samma sätt är det bättre med materialåtervinning är energiåtervinning när det är möjligt. Minimering Återanvändning Återvinning Energiutvinning Deponering
BILAGA 3 SAMRÅD Avfallsplanen arbetades fram under 2012 och 2013. Utställning och samråd har skett under sommaren 2012. Annonsering av utställning av kommande avfallsplan har skett på kommunens hemsida, Tidningen Härjedalen, Mitthärjebladet och Fjällnytt. Förslaget till ny avfallsplan har varit utställt på medborgarhuset i Sveg, kommunkontoren i Hede och Funäsdalen mellan 2012-06-28 och 2012-08-10. Samråd har skett under sommaren genom att förslag till den nya avfallsplanen har skickats till kommunens nämnder, kommunens politiska partier, Länsstyrelsen, företagsgrupper, kommunala bolag, samebyar, byalag, bygdegårdsföreningar, fiskevårdsföreningar, lokala miljö- och naturorganisationer. Det har enbart kommit in synpunkter om den kommande avfallsplanen från kommunens politiker. Mindre justering av avfallsplanens mål och strategier har skett.
BILAGA 4. BESKRIVNING AV KOMMUNEN Om kommunen Härjedalens kommun bildades 1 januari 1974 genom sammanslagning av de förutvarande kommunerna Tännäs, Hede, Sveg, Lillhärdal och Hogdal. Kommunens yta är ca 12 000 km 2 och invånarantalet är ca 10 250 personer. Kommunen sammanfaller i stort med landskapet Härjedalen med undantag för ett område runt Storsjö/Ljungdalen och Helags fjällområde i nordväst som tillhör Bergs kommun. I Härjedalens kommun ingår en del av landskapet Hälsinglands nordvästra hörn med Ytterhogdal som huvudort. Näringsliv Härjedalen har ett expansivt näringsliv. Huvudnäringar med störst tillväxtpotential bedöms vara: Turism- det mest expansiva näringslivsområdet. Besökande i Härjedalen spenderade drygt 1,4 miljarder kronor år 2010 och detta skapade sysselsättning för 1 704 personer. År 2020 beräknas omsättningen och antalet bäddar i destinationerna att ha fördubblas. År 2011 var antalet övernattningar totalt 2 641 383 stycken. Distansoberoende tjänster - här finns exempelvis kommunens största privata företag - SYKES som är en leverantör av kundservicelösningar inom business process outsourcing (BPO). SYKES Datasvar Support AB är ett helägt dotterbolag som har varit etablerad i Norden sedan 1995. På deras Call Center i Sveg arbetar idag ca 200 personer. Energi -vattenkraft, bioenergi samt en snabbt växande vindkraft är olika exempel på energiproduktioner i Härjedalen. Kring denna energiproduktion satsar kommunen hårt på att skapa ytterligare tillväxt och arbetstillfällen. Därutöver finns tillverkningsindustrin med många intressanta företag. I de västra delarna av kommunen är turismen basen för sysselsättningen. Servicenäringen och den offentliga verksamheten är dimensionerad för ett befolkningstal som vida överstiger befolkningstalet för de fast boende. I Sveg finns kommunens huvudförvaltning. Här finns också serviceföretag och industrier. Skogsarealen uppgår till ca 605 800 ha. Antalet direkt sysselsatta inom skogsnäringen uppgår till ca 170 personer. Servicenäringen och den offentliga verksamheten är anpassad till antalet bofasta, även om turismen i västra Härjedalen har en viss effekt även här. Ansvarsfördelning för avfallshantering Ansvaret för den kommunala avfallshanteringen i Härjedalens kommun ligger hos Samhällsbyggnadsnämnden. Gällande bestämmelser för hanteringen av hushållsavfall finns i Härjedalens kommuns renhållningsordning som innehåller lokala föreskrifter om avfallshantering för Härjedalens kommun. Avfall som omfattas av kommunens ansvar Härjedalens kommun ansvarar för insamling, transport, återvinning och bortskaffande av avfall som åläggs kommuner i Miljöbalkens 15 kap. med tillhörande lagstiftning. Avfallsinsamlingen i kommunen utförs av den eller de som Härjedalens kommun bestämmer. Härjedalens kommun ansvarar för;
insamling och bortskaffande av hushållsavfall insamling/mottagning av utsorterat el-avfall från hushåll Vid tätort gäller behovshämtning av villahushållsavfall d.v.s. att abonnenter ställer ut sopkärlet när de vill ha hämtning. Hämtningsintervallet är som lägst varannan vecka. Flerfamiljshus och verksamheter kan få en mer frekvent hämtning. I glesbygden/turistområden sker avfallshämtning mestadels i storbehållare med varierande hämtningsintervaller. För insamling, transport och behandling av hushållsavfallet ansvarar kommunens Samhällsbyggnadsnämnd. Producenternas lokala entreprenörer ansvarar för insamling av avfall som omfattas av producentansvar t ex förpackningar av glas, metall, plast och papper samt tidningar och däck. För elektronikavfall är ansvaret delat mellan producenten och kommunen. Den som säljer bilbatterier och andra blybatterier över tre kilo skall ta emot och transportera dessa till återvinningsanläggning. För övrigt avfall, t ex industriavfall, ansvarar respektive företag för att avfallet blir rätt omhändertaget. Tillsynen över renhållningsverksamheten utövas av Myndighetsnämnden. Den kontrollerar att lagstiftningen följs. Dispenser och befrielser från kommunens renhållningsordning prövas också av Myndighetsnämnden. Tillsynen över kommunens avfallsanläggningar utövas av Länsstyrelsen och av Myndighetsnämnden. Tabell 1. Ansvarsfördelning av avfallshanteringen i Härjedalen. Aktivitet Abonnentkontakter Samhällsbyggnadsnämnden Myndighetsnämnden Renhållningsentreprenör X Uppehåll enligt RF Dispenser (befrielser) enligt RF* Anmälan, uppföljning komposter X X X Information hushållen X X X Information företagen X X X Uppföljning av avfallsplanen Tillsyn producentansvar, nedskräpning mm Inventering och klassificering av gamla avfallsupplag. X X X *RF = Renhållningsföreskrifter Kommunala styrmedel Lokala föreskrifter om avfallshantering De lokala föreskrifterna beslutas av kommunfullmäktige med stöd av Miljöbalken. Föreskrifterna innehåller bestämmelser kring hur avfallet ska hanteras, hur ofta och på vilket sätt det hämtas, hur det ska vara sorterat samt i övrigt hur avfallshanteringen är organiserad. Taxor och avgifter För att finansiera avfallshanteringen i Härjedalens kommun tillämpas en avfallstaxa. I de delar av kommunen som kommunen tillämpar behovshämtning, kan abonnenten själv påverka sin avfallsavgift
genom att välja hur ofta dennes kärl ska tömmas. Tömningen kan glesas ut ytterligare om abonnenten komposterar och källsorterar. Avfallstaxan är miljöstyrande och ska bidra till att styra mot målen i Härjedalens kommuns avfallsplan. 27 kap. 5 miljöbalken ger kommunen möjlighet att ta ut avgift på ett sådant sätt att miljöanpassad avfallshantering främjas. Taxan ska: styra mot målen i Härjedalens kommuns avfallsplan vara tydlig och enkel att förstå och kommunicera stimulera en god arbetsmiljö stimulera ökad säkerhet och trafiksäkerhet stimulera en rationell hämtning med bl.a. korta dragvägar och bra placering av behållare ge kunden valfrihet avseende servicegrad vara rättvist finansiera hantering av avfall som omfattas av det kommunala renhållningsansvaret. Avfallsavgiften består i Härjedalens kommun av en fast grundavgift (inklusive hushållens grovsopor och farliga avfall) samt en rörlig tömningsavgift, vilket fungerar som ett ekonomiskt incitament för att källsortera avfallet.
BILAGA 5. UPPFÖLJNING AV TIDIGARE AVFALLSPLAN Bakgrund Föregående avfallsplan reviderades och antogs 2002. Under dessa tio år har det skett en stor utveckling inom avfallssektorn. Sedan 2009 rapporterar Härjedalens kommun avfallsstatistik i ett webbaserat nationellt statistikprogram, Avfall Web. Vidare har kommunen skrivit ett nytt avtal för insamling av hushållsavfall som gäller från och med 30 juni 2014, vilket medfört förändringar i avfallsverksamheten. Måluppfyllelse Målformuleringarna i avfallsplanen från 2002 är vagt formulerade. Kommunen har sett ambitiöst på avfallshanteringen och på de förbättringsåtgärder som man vill införa. 18 kommunala delmål är formulerade i 2002 års plan samt ett antal åtgärder som att exempelvis få till ett bra samarbete mellan kommunen och företag gällande avfall inom producentansvar. Från kommunens sida har målformuleringen varit en svår process, vilket har resulterat i att ett flertal mål tyvärr inte är mätbara och därför svåra att följa upp. Målen analyseras nedan med den noggrannhet som är möjlig med tanke på formuleringarna. Sammanfattning på måluppfyllelse finns på nästa sida. De nya målen 2014-2017 är formulerade så att uppföljning blir möjlig. Symbolerna för måluppfyllelse har följande betydelse; Målet är uppfyllt Målet är delvis uppfyllt Målet är inte uppfyllt På följande sida (tabell 2) finns en sammanställning över måluppfyllelsen. Därefter presenteras målen med motivering till bedömning var för sig. Vid vissa mål står beteckningen E.T. som betyder att målet är ej tillämpligt och inte går att mäta eller följa upp.
Tabell 2. Sammanfattning av måluppfyllelse Delmål JA DELVIS NEJ 1. Mängden avfall till slutbehandling, deponi, skall minska 2. Ökad återvinning 3. Hemkompostering av organiskt avfall skall öka 4. Avfallsabonnenten skall ges en god service till en rimlig kostnad 5. Öka utsorteringen och återvinning av material 6. Latrinkompostering på den egna fastigheten skall öka 7. Allt farligt avfall från hushållen skall samlas in 8. Varor och produkter som innehåller tungmetaller och svårnedbrytbara organiska ämnen skall samlas in effektivt och tas omhand säkert. E.T. 9. Mängden producerat farligt avfall skall minskas genom förbättrad information om utbytesprodukter. E.T. 10. Mängden bygg- och rivningsavfall till deponi skall minska genom bättre sortering och återvinning. 11. Kommunen skall verka för en bra kvalitet på avloppsslammet och att användningen för bl.a. grönyteändamål ökar 12. Ökad sortering och återvinning av ej branschspecifikt avfall genom information och med taxor och avgifter som styrmedel E.T. 13. Genom fortsatt inventering av oljeavskiljare och genom samordning av tömningsrutiner förbättra hanteringen av oljehaltigt slam 14. Verka för att anläggning för behandling av mindre oljeskadad jord får tillstånd inom kommunen 15. Gamla avfallsupplag skall skötas så att inte yt- och grundvatten påverkas av utläckande föroreningar 16. Få till ett samarbete med företagarna angående hantering av avfall inom producentansvar
Beskrivning av måluppfyllelse delmålsvis Delmål 1. Mängden avfall till slutbehandling, deponi, skall minska Delmål 1 är uppfyllt Samtliga deponier i Härjedalens kommun stängdes 2008. Deponering av hushållsavfall, döda djur, latrin samt brännbart industri- och grovavfall är avslutat. Endast askor, sot, asbest och icke brännbart industriavfall transporteras till deponier i andra kommuner. Delmål 2. Ökad återvinning Delmål 2 är uppfyllt Återvinning och omhändertagande av avfall i Härjedalen har förbättrats avsevärt sedan 2002. Dels är mängden avfall till deponi minskat (se delmål 1). Delmål 3. Hemkompostering av organiskt avfall skall öka Delmål 3 är uppfyllt Hanteringen av matavfallet har förbättrats genom att kommunen har övergått från deponering av matavfall till förbränning och hemkompostering. Matavfall komposteras i allt högre grad på privata fastigheter med genomsnittlig ökning på 6,2 % per år. Delmål 4. Avfallsabonnenten skall ges en god service till en rimlig kostnad Delmål 4 är uppfyllt Avfallsabonnenterna kan styra sin avfallsavgift själv genom behovshämtning samt att öka sin egen återvinning. Delmål 5. Öka utsortering och återvinning av material Delmål 5 är uppfyllt För motivering, se delmål 1.
Delmål 6. Latrinkompostering på den egna fastigheten skall öka Delmål 6 är uppfyllt Hanteringen av latrinavfallet har förbättrats bl.a. förbättrats genom att kommunen har övergått från deponering till behandling i kommunens avloppsreningsanläggningar. Varje år kommer det in 5-10 anmälningar om kompostering av latrin på fastighet. I samband med att kommunen slutade att deponera latrin ökade anmälningarna till 20-50 stycken per år under några år. Delmål 7. Allt farligt avfall från hushållen skall samlas in. Delmål 7 är delvis uppfyllt Enligt utförda plockanalyser år 2007, 2008, 2009, 2010 samt 2011 har innehållet av farligt avfall i hushållsavfallet minskat. Dock förekommer det fortfarande i 2011 års statistik att 1 kg hushållsavfall innehåller 0,04-0,09 % farligt avfall. Målet är mycket nära att nås. Delmål 8. Varor och produkter som innehåller tungmetaller och svårnedbrytbara organiska ämnen skall samlas in effektivt och tas omhand säkert. E.T. Delmål 8 är ej möjligt att uppskatta Målet går inte att mäta. Delmål 9. Mängden producerat farligt avfall skall minskas genom förbättrad information om utbytesprodukter. E.T. Delmål 9 är ej möjligt att uppskatta Det går inte dra några slutsatser från statistiken för att bedöma måluppfyllelse. Delmål 10. Mängden bygg- och rivningsavfall till deponi skall minska genom bättre sortering och återvinning. Delmål 10 är uppfylld Bygg- och rivningsavfall sorteras och återvinns. Bygg- och rivningsavfall som inte kan materialåtervinnas går till energiutvinning. Endast byggavfall innehållande farliga ämnen deponeras. Delmål 11. Kommunen skall verka för en bra kvalitet på avloppsslammet och att användningen för bl.a. grönyteändamål ökar. Delmål 11 är ej uppfyllt Behandling/användning av slam har inte ändrats sedan 2002.
Delmål 12. Ökad sortering och återvinning av ej branschspecifikt avfall genom information och med taxor och avgifter som styrmedel. E.T. Delmål 12 är ej möjligt att uppskatta Eftersom deponierna har stängts under avfallsplaneperioden, har kommunen inte längre rådighet i målet eftersom de branschspecifika avfallet återvinning alternativt deponering sker utanför kommungränsen. Delmål 13. Genom fortsatt inventering av oljeavskiljare och genom samordning av tömningsrutiner förbättra hanteringen av oljehaltigt slam. Delmål 13 är ej uppfyllt Det har inte skett någon ändring i tömningsrutinerna. Delmål 14. Verka för att anläggning för behandling av mindre oljeskadad jord får tillstånd inom kommunen. Delmål 14 är ej uppfyllt Det finns ingen anläggning för oljeskadad jord. Delmål 15. Gamla avfallsupplag skall skötas så att inte yt- och grundvatten påverkas av utläckande föroreningar. Delmål 15 är uppfyllt Alla deponier i Härjedalens kommun är nedlagda. De deponier som finns med i avfallsplanen från år 2002 har kontrollprogram. Delmål 16. Få till ett samarbete mellan kommunen och företagarna angående hantering av avfall inom producentansvar. Delmål 16 är ej uppfyllt Kommunen samarbetar inte med företagen angående avfall som omfattas av producentansvar.
BILAGA 6. NULÄGESBESKRIVNING Nulägesbeskrivning ger en översiktlig bild om den nuvarande avfallshanteringen och avfallsflöden inom Härjedalens kommun. Vid varje avfallsfraktion anges år 2011 års ackumulerade mängder av insamlat avfall med koppling till de nationella miljökvalitetsmål och nyckeltal i Sveriges nationella avfallsplan. Insamling av avfall i kommunen Insamling av hushållsavfall i hela Härjedalens kommun sköts av upphandlad entreprenör. Enligt rådande avtal, hämtar entreprenören: Kärlavfall Grovavfall Trädgårdsavfall Latrin El-avfall Slam från enskilda avloppsanläggningar Fettavfall från fettavskiljare Därtill ingår i uppdraget: Skötsel av återvinningscentraler Skötsel av omlastningsstationer Avfallsbehandling Avfallsförbränning Allt hushållsavfall förbränns i Sundsvall Energis anläggning Korstaverket. Genom att förbränna avfallet i stället för att deponera minskas avfallets volym samtidigt som energiinnehållet tas till vara. Kompostering Enligt kommunens renhållningsordning krävs anmälan för eget omhändertagande av komposterbart hushållsavfall. För ändamålet krävs att en ventilerad, skadedjurstät och isolerad behållare används. Den som själv tar hand om sitt komposterbara hushållsavfall har möjlighet att ställa ut kärlet mer sällan, och därigenom påverka sin avfallsavgift. Flera av kommunens förskolor och skolor sorterar och komposterar. De som inte komposterar idag skall stimuleras att börja. Detta för att kunna visa barn och ungdomar att kompostering är en naturlig del i kretsloppet. Information till skolor och förskolor skall ske kontinuerligt. Vid planering av nya bostadsområden skall möjlighet till sortering och kompostering av trädgårdsavfall finnas med.
Avfallsanläggningar Tabell 3. Anläggningar för återvinning och bortskaffande av avfall. ÅVC Avfallshantering Avfallsslag Hedeviken ÅVC Mellanlagring och omlastning av kärl- och säckavfall Mellanlagring av latrin Grovavfall Byggavfall Byggavfall innehållande farliga ämnen Industri/verksamhetsavfall Inert mineraliskt avfall Trä/Impregnerat trä Metall Elektronik- och elavfall Farligt avfall Funäsdalen/ Ljusnedal ÅVC Mellanlagring av latrin Mellanlagring och omlastning av kärl- och säckavfall Avfallsslag så som ovan Lillhärdals ÅVC Mellanlagring av latrin Avfallsslag så som ovan Lofsdalens ÅVC Mellanlagring av latrin Avfallsslag så som ovan Ytterhogdals ÅVC Mellanlagring av latrin Avfallsslag så som ovan Sveg ÅVC Mellanlagring och omlastning av kärl- och säckavfall Avfallsslag så som ovan Återvinningscentralernas öppettider: varje onsdag, 14.00-18.00 varje söndag, 09.00-13.00
Återvinningsstationer Kommunen ska verka för att insamlingen av avfall med producentansvar (tidningar, förpackningar av glas, metall, papp o s v) utvecklas och att god service erbjuds alla kommuninvånare. Härjedalens kommun skickar årligen ut en miljöalmanacka med bland annat information från FTI till alla renhållningsabonnenter. Abonnenterna får även varje år från kommunen fyra nyhetsbrev med bl.a. information om mängder förpackningar som samlas in och hur mycket som fortfarande finns kvar i hushållsavfallet. Kommunen har som mål att minska förpackningsavfallet i hushållsavfallet, genom i första hand information. De flesta av kommunens verksamheter sorterar ut förpackningar som samlas in och lämnas till FTI för återvinning. Tabell 4. Återvinningsstationerna i Härjedalens kommun. ÅVS Adress/plats Ort Glas Kartong Metall Plast Tidningar Bruksvallarna Vallarvägen Bruksvallarna x x x x x Funäsdalen OK-Q8 Rörosvägen 47 Funäsdalen x x x x x Hede IP Hede IP Hede x x x x x Hede OK-Q8 Råndalssvägen 2 Hede x x x x Lillhärdal hockey/tennisplan Lillhärdal x x x x x Linsell Affären Linsell x x x x x Lofsdalen ICA Franks Lofsdalen x x x x x Sveg Konsum Ljusnegatan 4 Sveg x x x x x Sveg Taxistationen Järnvägsgatan 12 Sveg x x x x x Tännäs Skolan Tännäs Tännäs x x Vemdalsskalet Ytterhogdal ICA Hogdal Parkeringsficka mitt emot affären Vemdalen x x x x x Ångevägen 1 Ytterhogdal x x x x x ÅVS Tänndalen Vid Bygdegården Tänndalen x x x x x Älvros Affären Älvros Sveg x x x x x Messlingen Messlingen Messlingen x x x x x Vemhån Vemhåträffen Vemhån x x x x x
BILAGA 7. HUSHÅLLSAVFALL OCH DÄRMED JÄMFÖRLIGT AVFALL I Härjedalens kommun bor ca 10 250 invånare. Kommunen är flitigt besökt av turister och år 2010 var antalet övernattningar 2 641 383 stycken, vilket omräknat motsvarar 7 237 invånare 1. De flesta övernattningarna sker i turistområdena under perioden december till april. Av årsmängden i dessa områden faller 75 % av avfallet under denna period. Således är det tydligt att turismen har en påtaglig inverkan på kommunens avfallsflöden. För att ge en rättvisande bild av genererad och insamlad mängd avfall inom kommunen sammanställs avfallsmängderna relaterade till kommuninvånare samt turismrelaterade övernattningar. Kärl- och säckavfall I Härjedalens kommun sköts den behovsanpassade sophämtningen av kärl- och säckavfall av upphandlad entreprenör. Med kärl- och säckavfall avses här även avfall som samlas upp i container, underjordsbehållare eller annan typ av behållare som kan användas för dylikt avfall. Alla kärl är identifierbara med transponder (tag). Dagens insamling innefattar två hämtningsområden med olika intervall: Område Förklaring Hämtningsintervall A-områden B-områden Enfamiljshus (permanent- och fritidsboende) Flerfamiljshus (permanent- och fritidsboende) Verksamheter Turistområden (permanent- och fritidsboende) Övriga områden (permanent- och fritidsboende) Verksamheter Behovshämtning Efter beställning Efter beställning 15-16 ggr/år 12 ggr/år Efter beställning Nedan framställs mängden kärl- och säckavfall som genererats under 2011 Avfallsslag 2011/ton totalt Kg/ invånare*/år Kg/ invånare och turist** Säck- och kärlavfall 3 984 393,8 231,7 *invånarantal ca 10 250. **Antalet turistövernattningar omräknat till invånarekvivalent på 17237 baserat på år 2010. 1 365 övernattningar motsvarar en invånareekvivalet
Grovavfall I Härjedalens kommun kan grovavfall från alla som betalar grundavgift lämnas till en ÅVC, dessa finns på följande platser i kommunen: Sveg, Hedeviken, Ytterhogdal, Lillhärdal, Lofsdalen och i Funäsdalen. Hämtning kan även ske av grovavfall vid fastigheten via beställning mot avgift. Vid beställning skall grovavfallet vara väl sorterat. Skötsel av ÅVC sköts av upphandlad entreprenör. Även transporterna och behandlingen av grovavfallet sköts av upphandlad entreprenör. Sammanställning av grovavfall som genererats under 2011. Avfallsslag 2011/ton totalt Kg/ invånare*/år Kg/ invånare och turist** Brännbart grovavfall 968 93,6 55,1 Träavfall 1227,7 118,7 69,8 Tryckimpregnerat virke 108,7 10,5 6,2 Metall 636,7 61,6 36,2 Gips 8,5 0,8 0,5 Deponi restavfall 557,9 53,9 31,7 Inert avfall 464,7 44,9 26,4 *invånarantal ca 10 250. **Antalet turistövernattningar omräknat till invånarekvivalent på 17237 baserat på år 2010. Matavfall I Härjedalen försöker kommunen att påverka innevånarna till att ha egna hushållskomposter. Orsaken till detta är att kommunen har mycket lång insamlingsrutt på ca 50 mil och långt till behandlingsanläggning. Därför är det ekonomiskt och miljömässigt motiverat att försöka få till en lokal behandling av matavfall genom kompostering vid den egna fastigheten. Kommunen undersöker möjligheten att samla in matavfall i kommunal regi. Latrinavfall Av olika skäl arbetar kommunen aktivt att försöka begränsa mängden latrin som ska hämtas av kommunen och istället satsa på kompostering på den egna fastigheten. Latrintunnor kan köpas på kommunens ÅVC och hos handlare som kommunen har avtal med. I priset ingår alla kostnader enligt kommunens renhållningstaxa. Tunnan har en dekal med kommunens vapen, för att lätt se om tunnan är betald för eller inte. Fastighetsägare har rätt att erhålla hämtning av latrin vid fastighetsgräns eller motsvarande plats mot avgift. Fastighetsägaren har möjlighet att med kommunens tillsynsmyndighets tillstånd själv ta hand om latrin på den egna fastigheten. Latrin som samlas in på ÅVC transporteras för behandling på kommunens avloppsreningsverk. Sammanställning av latrinavfall som genererats under 2011. Avfallsslag 2011 ton* Kg/invånare/år Kg/invånare och turist** Latrinavfall insamlat på ÅVC 11,6 1,1 0,66 *invånarantal ca 10 250. **Antalet turistövernattningar omräknat till invånarekvivalent på 17237 baserat på år 2010. Kommunen sålde 463 latrintunnor à 25 l styck (25 kg) år 2011. Många fastighetsägare komposterar sin egen latrin. Fastighetsägare skall anmäla sin latrinkompost till kommunen. Eftersom det är många anmälningar som uteblir, är det svårt att uppskatta totala mängden latrin som komposterar på privata fastigheter.
Slam I Härjedalen körs traditionella slamfordon på entreprenad. Slam från enskilda avlopp körs till kommunens olika avloppsanläggningar. För fastigheter med både slamavskiljare och sluten tank ska tömningen samordnas så långt det är möjligt för att undvika dubbla transporter. Avloppsslam från enskilda brunnar behandlas dels på avloppsverken och dels på särskilda anläggningar. Slammet avvattnas och/eller frystorkas, för att sedan användas som jordförbättringsmedel på t.ex. grönytor. Sammanställning av slam som genererats under 2011 Avfallsslag 2011/ ton Kg/ invånare*/år Kg/ invånare och turist** Slam 6 409 620 372 *invånarantal ca 10 250. **Antalet turistövernattningar omräknat till invånarekvivalent på 17237 baserat på år 2010. Farligt avfall från hushåll I Härjedalen kan alla hushåll lämna sitt farliga avfall på kommunens ÅVC. Företag måste kontakta godkänd transportör för att bli av med sitt farliga avfall. Insamlad mängd farligt avfall från hushåll inkluderar bilbatterier och övriga batterier men exklusive elektriskt och elektroniskt avfall. Kommunen har ansvar för insamling av farligt avfall från hushållen. Det farliga avfallet hämtas sedan av kommunens entreprenör. Det farliga avfallet behandlas genom förbränning eller deponering på specialiserade anläggningar på olika platser i Sverige. Sammanställning av farligt avfall som genererats under 2011 Avfallsslag 2011 / ton Kg / invånare*/år Kg / invånare och turist** Farligt avfall 26 2,53 1,49 *invånarantal ca 10 250. **Antalet turistövernattningar omräknat till invånarekvivalent på 17237 baserat på år 2010. Specialavfall Döda djur Härjedalens kommun är undantagen från kravet på bearbetning av döda djur i anläggning. Enstaka djurkroppar får efter anvisning av miljökontoret grävas ned på egen mark. Trädgårdsavfall Trädgårdsavfall som uppkommer i privata trädgårdar komposteras i första hand i anslutning till trädgården, men kan som ett alternativ lämnas till någon av kommunens återvinningscentraler där det behandlas genom enklare kompostering. Fastighetsägaren har rätt att erhålla hämtning av trädgårdsavfall efter beställning mot avgift. Det är också tillåtet att elda trädgårdsavfallet på den egna fastigheten under hela året. Innan eldning ska räddningstjänsten meddelas om detta.
BILAGA 8. AVFALL SOM OMFATTAS AV PRODUCENTANSVAR Avfall som omfattas av producentansvar är utom kommunens ansvarsområde. Ansvaret ligger på producenterna. För förpackningar och tidningar sker detta genom det gemensamma bolaget Förpacknings- och tidningsinsamlingen, FTI. I Härjedalen är det FTIs avfallsentreprenör som samlar in förpackningsavfallet via 16 återvinningsstationer (varav 14 är kompletta för alla fraktioner) där det lämnas av allmänheten. För annat avfall som omfattas av producentansvar finns på motsvarande sätt producentägda bolag som organiserar insamlingen. Källsortering Källsortering av olika förpackningar har ökat i takt med att producenterna har byggt ut systemet med återvinningsstationer runt om i kommunen. Mängder av uppkommet producentansvarsavfall framgår av tabell 5 nedan. Producentansvaret gäller för närvarande för följande avfallskategorier; 1. Tidningspapper 2. Wellpapp- och kartongförpackningar 3. Plastförpackningar 4. Träförpackningar 5. Metallförpackningar 6. Glasförpackningar 7. Däck 8. Blybatterier tyngre än 3 kg 9. Bilar 10. Elektriska och elektroniska produkter Tabell 5. Mängd uppkommet producentansvarsmaterial (kg) år 2011 i Härjedalens kommun. Avfallsslag Mängd Mängd/ invånare* Mängd/ invånare och turist** Pappersförpackningar 230 708 22,31 12,12 FTI Tidningar 525 840 50,85 29,91 FTI Plastförpackningar 104 961 10,15 5,97 FTI Metallförpackningar 25 439 2,46 1,45 FTI Glasförpackningar 299 992 29 17,06 FTI Däck 82 728 8 4,70 Bilar - * - - - Källa Svensk Däckåtervinning Elektriska produkter tot. (inkl. småbatterier) 279 770 27,06 15,92 El-Kretsen varav diverse elektronik 147 907 14.30 8,41 El-Kretsen varav Kyl och frys 55 400 5,36 3,15 El-Kretsen varav vitvaror 69 085 6,68 3,93 El-Kretsen varav bärbara batterier 2105 0,29 ( batterier totalt) 0,17 (batterier totalt) El-Kretsen varav inbyggda batterier 873 - - El-Kretsen varav ljusrör 3 651 0,35 0,20 El-Kretsen varav glödlampor 750 0,07 0,04 El-Kretsen * Det finns ingen bilskrot i Härjedalens kommun
Förpackningar och returpapper Insamling av glas, metall-, papp-, och plastförpackningar samt tidningar sker vid återvinningsstationer (ÅVS) se tabell 6. Av returnerat papper och pappersförpackningar tillverkas nytt papper eller kartong. Glas utnyttjas för produktion av glasförpackningar och glasrutor. Plastförpackningar av hårdplast används som råvara vid produktion av t ex bullerplank och plastbackar. Mjukplasten eldas i värmeverk. Metallförpackningarna används som råvara vid tillverkning av armeringsjärn och motordelar. Tabell 6. Återvinningsstationerna i Härjedalens kommun. ÅVS Ort Glas Kartong Metall Plast Tidningar Bruksvallarna Vallarvägen Funäsdalen OK-Q8 Bruksvallarna x x x x x Funäsdalen x x x x x Hede IP Hede x x x x x Hede OK-Q8 Hede x x x x Lillhärdal Industriområdet Lillhärdal x x x x x Linsell Linsell x x x x x Lofsdalen ICA Franks Lofsdalen x x x x x Sveg Konsum Sveg x x x x x Sveg Taxistationen Sveg x x x x x Tännäs Skolan Tännäs x x Vemdalsskalet Vemdalen x x x x x Ytterhogdal ICA Hogdal ÅVS Tänndalen Ytterhogdal x x x x x Tänndalen x x x x x Älvros Sveg x x x x x Vemhåträffen Vemhån x x x x x Elektriska och elektroniska produkter Med el-avfall avses hushållets elektriska och elektroniska avfall. Sedan juli 2001 gäller producentansvar på el-avfall. Det insamlade el-avfallet ska avlämnas vid någon av kommunens bemannade återvinningscentraler för vidare transport av El-Kretsens transportör. Fastighetsägare kan också beställa hämtning av skrymmande el-avfall mot avgift. Hämtningen utförs då av kommunens upphandlade entreprenör. Bilar och däck Bilar omfattas av producentansvar, vilket innebär att producenterna är skyldiga att utan ersättning ta emot uttjänta bilar för skrotning om bilarna är registrerade. Det finns ingen bilskrot i Härjedalens kommun. För producentansvaret på däck ansvarar Svensk Däckåtervinning AB. Däck utan fälg kan lämnas kostnadsfritt hos alla som säljer däck. Däck med fälg och däck utan fälg kan även lämnas på kommunens återvinningscentraler mot avgift. Bättre däck regummeras eller återanvänds i t.ex. sprängmattor, medan sämre däck klipps sönder och förbränns med energiutvinning. Metallen i däcken materialåtervinns.
BILAGA 9. AVFALL FRÅN FÖRETAG OCH VERKSAMHETER För avfall som kommunen inte ansvarar för ska planen innehålla översiktliga uppgifter om mängder och hur detta avfall återvinns eller bortskaffas. Kommunerna har ingen skyldighet att erbjuda hämtning eller mottagning av verksamhetsavfall/industriavfall från företag. I de fall där kommunerna ändå har denna tjänst finns det vanligen även andra entreprenörer som verkar på samma marknad. Övergripande statistik över avfallsmängder från verksamheter kan därför inte tas fram av kommunerna. Avfall från behandling industriellt avloppsvatten Företag som producerar större mängd avloppsvatten: Härjedalens Miljöbränsle AB: På torvtäkterna uppstår restprodukter vid avvattning av täkterna, när torvpartiklar avskiljs i sedimenteringsdammar före utsläpp i vattendragen. Sedimenteringsdammarna rensas på avskiljt material som läggs upp för senare återanvändning vid återställning av torvtäkten. Stubbar och grövre avfall används som underlag för torvstackar. I fabriksprocessen uppstår det huvudsakliga avfallet som kondensavloppsvatten i torvtorkanläggningen. Avloppsvattnet behandlas i en infiltrationsanläggning intill den kommunala infiltrationsanläggningen strax öster om Sveg. Där avskiljs innehållet av torvpartiklar före avloppsvattnets infiltration i marken. Dammarna rensas på torv som läggs upp intill för återanvändning i markanläggningar som jordförbättringsmedel, täckmaterial m.m. Industrispecifikt avfall Avfall från utvinning av mineral Härjedalens Miljöbränsle AB: Företaget förädlar torv till bränslebriketter som huvudsakligen går till förbränning i värmeanläggningar i Uppsala. Spillvärme från processen går till uppvärmning i fjärrvärmeanläggningen för Svegs samhälle. Företagets råvaruförbrukning 2011 var 56 425 ton torv och ca 41 782 ton träråvara.
Tabell 7. Restprodukter från Härjedalens Miljöbränsle AB Avfallsslag Avfallsmängd Behandling Slam från infiltrationsanläggning 1200 m 3 /år Täckmassor på golfbana Torv, sten 162 m 3 /år Återvinning Hushållsavfall 105 m 3 /år Energiutvinning Fabriken, osorterat 72 m 3 /år Sortering och återvinning Verkstaden osorterat 18 m 3 /år Sortering och återvinning Verkstaden, sorterat 1,92 Återvinning Wellpapp och papper 25 m 3 /år Återvinning Oljeavskiljare Returolja Oljefilter Blybatterier Hydraulslang Smörjfett Kvicksilverhaltiga lampor Aerosoler Oljehaltigt avfall El-avfall Emulsioner kylvätska Vattenbasserad tvättvätska Glykol/glykolvatten 6,6 ton/år 8 ton/år 1,1 ton/år 1 ton/år 0,5 ton/år 3,0 ton/år 0,1 ton/år 0,004 ton/år 1,4 ton/år 1,5 ton/år 0,1 ton/år 1,9 ton/år 0,2 ton/år Trävarutillverkning Blyberg Sveg Timber AB: Restprodukter från sågen, d v s källsorterat material som är rent från grus och sand återvinns. Nedan anges några uppgifter från sågen. Tabell 8. Restprodukter från Blyberg Sveg Timber AB Avfallsslag Avfallsmängd Behandling Råvara, sågtimmer Färdigråvara 60-80 000 m 3 /år 33 000 m 3 /år Flis 110 000 m 3 /år till pappersmassetillverkning Bark 20 000 m 3 /år eldas i egen panncentral Sågspån 25 000 m 3 /år till HMAB, som blandas in i torven Aska 126 ton Konstruktionsmaterial vid sluttäckning av deponier
Övrigt avfall: hushållsavfall uppgår till ca 40 kg som hämtas av kommunens avfallsentreprenör, oljefilter uppgår till ca 200 kg som hämtas och körs till återvinning, slam från oljeavskiljare uppgår till ca 200 kg som hämtas och körs till förbränning, aerosoler uppgår till ca 60 kg och går till återvinning, småbatterier uppgår till ca 30 kg och går till återvinning, lysrör uppgår till ca 55 kg och går till återvinning och spillolja uppgår till ca 3 kubikmeter och körs till omraffinering. Övrig tillverkning Armat, Sveg Rydab levererar produkter till byggmarknaden. Produkterna består av: Tak- och fasadplåtsprofiler Takpannor Planplåt i format/rulle Bandtäckningsplåt Regnvattensystem Taksäkerhetsprodukter Komplett tillbehörs- & infästningsprogram Företaget skickar årligen iväg ca.150 kg papper & papp, ca.30 ton metall, ca.50 kg lysrör. Tillverkande företag Tigercat AB, Hede Tigercat AB är ett helägt dotterbolag till Tigercat Industries Inc. i Canada.Tigercat har förvärvat hela verksamheten från Hemek AB och även köpt alla rättigheter till Pendohytten, som nu tillverkas i Hede. Tigercat är en av de största skogsmaskintillverkarna i Nordamerika. Företaget skickar årligen, 3 ton spillolja, ca 9 ton slam från oljeavskiljare, ca 200 kg oljefilter, 1,5 ton bilbatterier, ca 40 kg aerosoler och ca 0,5 ton hydraulslang. Hushållsavfallet är 200 kg och hämtas av kommunens entreprenör. Tigercat håller på att avveckla verksamheten i Hede. PIAB AB, Hede Företaget tillverkar vakuumpumpar för bland andra förpackningsindustri, kemisk industri och grafisk produktion och omsätter ca 160 miljoner kronor. Kunderna finns inom många olika branscher. Företaget skickar årligen ca 120 balar papper & papp, ca 40 balar plast, ca 7 ton metall samt 10 kg batterier skickas till återvinning. PIAB är världsledande inom vacuumteknik med många egna patent. PIAB har ca 20 anställda. Tillverkning pågår år 2012 ut, sedan skall tillverkningen läggas ner. Legotec fortsätter delar av PIABs tillverkning, som kommer att bedriva i samma lokal, dessa kommer att ha ca 6-7 personer anställda.
BILAGA 10. UPPGIFTER TILL LÄNSSTYRELSENS SAMMANFATTNING 1. Administrativa uppgifter Kommun: Härjedalens kommun År: 2013 Datum när planen antogs: 2013 Ansvarig nämnd: Samhällsbyggnadsnämnden Övriga medverkande: Bildningsnämnden Utbildnings- och kulturnämnden Härjegårdar Fastighets AB 2. Kommunens befolkning och struktur (2 ) Befolkning, totalt: 10 250 Antal hushåll i småhus: 4 119 - i flerbostadshus: 717 - i fritidshus: 8 760 Antal turistnätter: 2 641 383 övernattningar (2010) 3. Avfall som kommunen ansvarar för (3 ) Totalt insamlad mängd avfall: 16 190 ton Insamlad mängd matavfall till biologisk behandling: - Insamlad mängd farligt avfall: 26,2 ton (2011) 4. Avfall som omfattas av producentansvar (4 ) Insamlade mängder avfall 2011: Avfallsslag 2011/kg 2011/ kg/ invånare* 2011/kg per invånare Källa och turist** Pappersförpackningar 230 708 22,31 12,12 FTI Tidningar Plastförpackningar Metallförpackningar Glasförpackningar 525 840 104 961 25 439 299 992 50,85 29,9 FTI 10,15 5,97 FTI 2,46 1,45 FTI 29 17,06 FTI Däck 82 728 8 4,7 Svensk Däckåtervinning Bilar (ingen bilskrot i Härjedalen) Elektriska produkter tot. (inkl. småbatterier) - - - - 279 770 27,06 15,92 El-Kretsen varav diverse elektronik 147 907 14.30 8,41 El-Kretsen varav Kyl och frys 55 400 5,36 3,15 El-Kretsen varav vitvaror 69 085 6,68 3,93 El-Kretsen varav bärbara batterier 2105 0,29 ( batterier totalt) 0,17 El-Kretsen varav inbyggda batterier 873 - - El-Kretsen varav ljusrör 3 651 0,35 0,20 El-Kretsen varav glödlampor 750 0,07 0,04 El-Kretsen *invånarantal ca 10 250. **Antalet turistövernattningar omräknat till invånarekvivalent på 7237 baserat på år 2010.
5. Anläggningar för återvinning och bortskaffande av avfall (5 ) Anläggningens namn: FMH- kod: Hantering/ behandling Typ av avfall som tas emot: Totalt mottagen avfallsmängd Anläggningens kapacitet: Tillåten avfallsmängd enligt tillstånd: Funäsdalens/ Ljusnedalen ÅVC 90.40 C 90.60 C Mellanlagring och omlastning säck och kärlavfall Brännbart grovavfall Deponirest Inert avfall Metall Träavfall Tryck. impr. virke Trädgårdsavfall Ris Latrin Farligt avfall Gips - Lillhärdals ÅVC 90.40 C 90.60 C Samma som ovan anläggning för mellanlagring av avfall om den totala avfallsmängden är större än 10 000 ton vid något enskilt tillfälle. - mängden avfall får inte vid något tillfälle i fråga om oljeavfall överstiga 5 ton, blybatterier 10 ton, elektriska eller elektroniska produkter som inte innehåller isolerolja 10 ton, eller övrigt farligt avfall 1 ton. Lofsdalens ÅVC 90.40 C 90.60 C Samma som ovan Samma som ovan - Ytterhogdals ÅVC 90.40 C 90.60 C Samma som ovan Samma som ovan - Hedeviken ÅVC 90.40 C 90.60 C mellanlagring och omlastning av säck och kärlavfall Samma som ovan Samma som ovan - Sveg 90.40 C 90.60 C mellanlagring och omlastning av säck och kärlavfall Samma som ovan Samma som ovan - 6. Lokala mål som utgår från nationella miljökvalitetsmål och regionala mål Lokala mål för avfall som kommunen ansvarar för (7 ): De lokala målen ansluter till principerna i nationella och regionala miljömål inom avfallsområdet. Utfallet i förhållande till kvantitativa målnivåer följs upp inom ramen för Samhällsbyggnadsnämnden ordinarie arbete. Lokala mål för avfall som kommunen inte ansvarar för (8 ): Öka andelen av avfall som sorteras till producentansvar Öka utsorteringen av farligt avfall hos företagen i kommunen
BILAGA 11 NEDLAGDA DEPONIER I Naturvårdsverkets föreskrifter om innehållet i kommunal avfallsplan föreskrivs att en avfallsplan skall innehålla uppgifter om sådana avfallsupplag som inte längre tillförs avfall. För varje sådant upplag skall det i planen finnas uppgift om hur kommunen har bedömt risken från miljöskyddssynpunkt. Gamla avfallsupplag skall skötas så att inte yt- och grundvatten påverkas av utläckande föroreningar. En inventering med riskklassificering och åtgärder finns upprättad. Risker med gamla avfallsdeponier Gamla avfallsupplag utgör i många fall en potentiell risk för långsiktig yt- och grundvattenpåverkan. En olämplig markanvändning inom eller i anslutning till de gamla avfallsupplagen kan dessutom medföra risker för människor och miljö. En inventering och riskklassificering av de gamla avfallsupplagen ligger därför i kommunens långsiktiga intresse. Denna information behövs bl.a. för kommunens vattenplanering och för fysisk planering. Alla deponier har en kontrollprogram. Deponier som håller på sluttäckas Risöns avfallsanläggning Deponeringen på platsen har upphört och deponin är avslutad. Avslutningsplan är inlämnad och godkänd av Länsstyrelsen. Deponin innehåller hushållsavfall och slam. Hede avfallsanläggning Deponeringen på platsen har upphört och deponin är avslutad. Avslutningsplan är inlämnad och godkänd av Länsstyrelsen. Deponin innehåller hushållsavfall. Byns slamanläggning Deponeringen på platsen har upphört och deponin är avslutad. Avslutningsplan är inlämnad och godkänd av Länsstyrelsen. Deponin innehåller slam och olja. Sluttäckta deponier Ytterhogdals avfallsanläggning Deponeringen på platsen har upphört och deponin är avslutad. Deponeringsområdet är avstängt med en låsbar grind vid infarten och skylt som anger att verksamheten upphört. Kontrollprogram finns upprättat. Funäsdalens avfallsdeponi Verksamheten är avslutad. Förslag till avslutningsplan har inlämnats till Länsstyrelsen för fastställelse. Kontroll sker enligt gällande kontrollprogram. Bruksvallarnas avfallsanläggning Vid anläggningen har deponerats bygg- och rivningsavfall från området Bruksvallarna-Ramundberget. Verksamheten har upphört och deponiområdet är avslutat. Nordanhåns avfallsanläggning (Lillhärdal) Vid anläggningen har mottagits hushålls- och grovavfall för deponering samt mellanlagrats återvinningsbara restprodukter. Verksamheten upphörde 1997. Avfallet transporteras till Risöns avfallsanläggning. Deponiområdet är avslutat. Kontroll sker enligt fastställt kontrollprogram. Glöte slamdeponi Verksamheten är avslutad. Slammet behandlas på Lofsdalens avloppsanläggning. En avslutningsplan skall upprättas och skickas till Länsstyrelsen för fastställelse.
BILAGA 12. ÖVERGRIPANDE MÅL Nedan presenteras de övergripande målen på nationell och länsnivå som påverkar avfallsorganisationen och avfallshanteringen i Härjedalens kommun. 1 Nationella miljökvalitetsmål Riksdagen har beslutat om 16 nationella miljökvalitetsmål, som ska vara uppfyllda inom en generation. För varje miljökvalitetsmål finns även delmål som ska vara uppfyllda vid olika tidpunkter. Giftfri miljö, begränsad klimatpåverkan och god bebyggd miljö är de nationella miljökvalitetsmål som i första hand har koppling till avfallshantering. Nedan finns en sammanställning över dessa mål och vissa tillhörande delmål. De nationella miljömålen arbetas om för närvarande. Flera av målen skulle ha varit uppfyllda år 2010. Under tiden de arbetas om gäller dessa befintliga mål tills de uppnåtts. Giftfri miljö Miljön skall vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden skall tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar skall lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Delmål: Den totala mängden genererat avfall skall inte öka och den resurs som avfall utgör skall tas till vara i så hög grad som möjligt samtidigt som påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras. Delmål: Senast år 2015 skall minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark, varav minst hälften bör återföras till åkermark 2 Regionala mål Nedanstående regionala miljömål i Jämtlands län utgår från de nationella avfallsrelaterade miljökvalitetsmålen. Även de regionala miljömålen arbetas om för närvarande. Flera av målen skulle ha varit uppfyllda år 2010. Under tiden de arbetas om gäller även dessa befintliga mål tills de uppnåtts. Giftfri miljö och minskning av miljöskadliga ämnen Förekomst av prioriterade miljö- och hälsoskadliga ämnen ska minska i slam, naturgödsel, avloppsvatten, dagvatten, lakvatten och kompost. Målet ska vara uppfyllt 2010. God bebyggd miljö 1. Mängden avfall räknat per invånare och besökare som behandlas med förbränning eller deponering ska inte öka jämfört med 2005 års nivå. Kommentar: Baseras på det nationella miljömålet om att mängden genererat avfall i samhället inte ska öka. Då uppkomsten av avfall är kopplat till produktion och konsumtion och därmed hela vår livsstil är det en fråga som kommunerna inte råder över i sin helhet. 2. Senast år 2010 ska minst 35% av länets matavfall från hushåll, restauranger, storkök och butiker återvinnas genom biologisk behandling. Målet ska vara uppfyllt 2010. Begränsad klimatpåverkan, regional energianvändning och växthusgaser Jämtlands län skall bli en fossilbränslefri region. Utsläppen av växthusgaser per capita i Jämtlands län ska minska med 50% från år 1990 till år 2020. Utsläppen räknas som koldioxidekvivalenter och omfattar Kyotoprotokollets sex växthusgaser.
BILAGA 13. AVLOPPSANLÄGGNINGAR FÖR SLAMHANTERING Slamhantering vid kommunens större avloppsanläggningar: Hede avloppsanläggning: Slambehandling i nya anläggningen som togs i bruk den 18 oktober 1999: Slammet avses grävas ur dammarna och läggas upp för avvattning/frystorkning på torkbäddar sydväst om dammarna. Efter avvattning kommer slammet att blandas med sand för att användas som anläggningsjord. Producerat slam under åren 1996-1999 var 1516 m3. Vemhåns avloppsanläggning: Producerat slam under åren 1996-1999 var 326 m3. Slammet har behandlats vid avloppsanläggningen i Vemdalen. Vemdalens avloppsanläggning: Producerat slam under åren 1996-1999 var 600 m3. Slammet läggs upp i anslutning till dammarna och avvattnas genom infiltration. Slammet kommer efter frystorkning att användas som jordförbättringsmedel. Vemdalsskalets avloppsanläggning: Slam från sedimenteringsdammarna läggs upp för avvattning och torkning intill anläggningen. Biohuden från markbäddarna läggs på upplag för ytterligare nedbrytning. Slamprodukterna skall återanvändas som jordförbättringsmedel. Björnrike avloppsanläggning: Under åren 1996-1999 har slamtömning av kemslamlagun utförts en gång per år. Slammet läggs upp för frystorkning i en speciell damm. Efter torkning läggs slammet på hög för fortsatt nedbrytning. Inget slam har transporterats bort från anläggningen. Funäsdalens avloppsanläggning: Slam från kemlagunerna läggs upp inom området samt hämtas av en jordbrukare för spridning på åkermark. Producerat slam under åren 1996-1999 var 4543 m3. Tänndalens avloppsanläggning: Producerat slam under åren 1996-1999 var 838 m3, av vilket 68 m3 fraktats från området av entreprenör för att användas som jordförbättringsmedel. Tännäs avloppsanläggning: Slam och biohud läggs upp på en yta intill försedimenteringsdammarna för avvattning genom frysning/torkning och nedbrytning. Det avses därefter nyttjas för grönyteändamål och liknande. Slambehandlingen avvattnas till infiltrationsdammarna. Svegs avloppsanläggning: Slam från anläggningen läggs upp intill avloppsanläggningen, blandas med torvslam och avses användas för framställning av matjord. I början av 1996 fanns 1850 m3 lagrat slam. Under åren 1996-1999 har 570 m3 slam producerats. Under åren 1996-1999 har 580 m3 slam bortforslats, 80 m3 har använts på åkermark och 500 m3 har använts som anläggningsjord. 2011 mottagning av slam har upphört, endast behandling av tidigare mottaget slam. Lofsdalens avloppsanläggning: Grovrens från silar tillsammans med den biohud som bildas i infiltrationsdammarna läggs på upplag intill för fortsatt avvattning och nedbrytning. Det skall så småningom användas som jordförbättringsmedel. I början av 1996 fanns 250 m3 lagrat slam. Under åren 1996-1999 har 465 m3 slam producerats. Inget slam har bortforslats.