PEDAGOGISK PLANERING för ELEKTRICITET och MAGNETISM



Relevanta dokument
3.10 Fysik. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik

Planering för Fysik Elektricitet och magnetism årskurs 7

Elektricitet och magnetism besläktade fenomen

Lokal pedagogisk plan

LPP Energi och elektricitet År 7

Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorologin och

Teknik Arabyskolan. PEDAGOGISK PLANERING LGR-11. Trafik.

Fysik åk 7. Energi. Lisa Ranudd. Studiehandledning. Energi

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:

Pauli gymnasium Komvux Malmö Pauli

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik

Varför läser vi? LPP Fysik ht notebook. September 17, 2016

Pedagogisk planering Kemi: Alkoholer, estrar och organiska syror År 8 Planeringsperiod: v 5v 6, 2013

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.

Lokal pedagogisk planering för årskurs 8

Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv

ELEKTRICITET. Vad använder vi elektricitet till? Hur man använder elektricitet?

Planering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts.

Elektricitet och magnetism

Energi VT av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

Kretsar kring el årskurs 4-6

Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9

LEGO MINDSTORMS Education EV3 Naturvetenskapligt aktivitetspaket

Pedagogisk planering

Spänning. Sluten krets, kopplingsschema, seriekoppling, parallellkoppling.

Ljus snabbare finns inte

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Elektricitet, magnetism och energi - 9E - vt17, v5-12

Elektricitet studieuppgifter med lösning.

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

Ekologi Så fungerar naturen

6. Likströmskretsar. 6.1 Elektrisk ström, I

Året runt i naturen skolår 2-3 (läsår som startar med jämn HT)

BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK

Elektriska och elektroniska. fordonskomponenter ET035G. Föreläsning 1

Magneter. En magnet har all-d en nord- och en sydände. Magneter används -ll exempelvis kompasser, magnetlås, fästmagneter.

Tema Energi i Teknik och No hösten -14

Think, pair, share. Vad tänker du på när du hör ordet elektricitet? Vad vill du veta om elektricitet?

Pedagogisk planering. NO och Teknik i grundsärskolan. Åk 1-6, 7-9. Arbetsområde: NTA- kretsar kring el. Annika Lundin Tierps Kommun

Naturorienterande ämnen

Fysiken i naturen och samhället

LABORATION SPÄNNING, STRÖM OCH RESISTANS

Elektricitet och magnetism

LÄRARHANDLEDNING Mecka med ljud

Rymdutmaningen koppling till Lgr11

samt energi. Centralt innehåll Ännu ett examinationstillfälle är laborationen om Excitering där ni också ska skriva en laborationsrapport.

Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7

använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Laborationer i miljöfysik. Solcellen

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Mål för tema Makt och demokrati år 6-7

ELLÄRA OCH MAGNETISM

NO Fysik Åk 4-6. Syfte och mål

ELLÄRA OCH MAGNETISM

Koll på NO kapitel 5 Energi, sidan NTA, Kretsar kring el

Läsår Hjulsbro, Fredriksberg och Blästad) Naturvetenskap, teknik, energi-, Skolområde Ekholmen (Kvinneby, resurs- och klimat!

ELEKTRICITET.

Ljud njutning eller plåga

Energimyndighetens kommentarer till det andra utkastet till grundskolans kursplaner

"Densitet, Tryck, Värme, Väder"

Efter avsnittet ska du:

Lärarhandledning Fysik

eck utv relativt väl ecklade utv goda relativt väl ecklade elativt väl förhållandevis stor utv lade och r 213

Elektriska kretsar - Likström och trefas växelström

BETYGSKRITERIER I KEMI, FYSIK OCH BIOLOGI

Om el och elsäkerhet Centralt innehåll Lgr 11, årskurs 1-6

Facit till Testa dig själv 3.1

Förslag den 25 september Fysik

Kartläggningsmaterial för nyanlända elever. Uppgifter Fysik. 1 2 Steg 3

Extrauppgifter Elektricitet

De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen.

Del ur Lgr 11: kursplan i fysik i grundskolan

Hur fungerar en generator?

FYSIK ELEKTRICITET. Årskurs 7-9

Trycket beror på ytan

3: Muntlig redovisning Vid tveksamhet om betygsnivå, kommer du att få ett kompletterande muntligt förhör.

Lokal pedagogisk planering i fysik för årskurs 9

Grundläggande kemi VT av 6. Beskrivning av arbetsområdet. Syfte. Kopplingar till läroplan. Lerum

Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11

Ett undersökande arbetssätt

Centralt innehåll. Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen.

Krafter märkbara men osynliga

PRÖVNING I NATURKUNSKAP

Planering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och

Lokal Pedagogisk planering

Läsförståelse 27. Elektricitet. Jonas Storm, Kungsbroskolan, Tidaholm Bild från sv.wikipedia.org. Glödlampa.

Fysik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

Studieplan i Fysik. Elev: Arbetsområde: Ifylld i samråd med förälder: JA NEJ

Pedagogisk planering till klassuppgifterna, rikstävling Teknikåttan 2018

Ämnesplanering klass 8A Optik, Ögat och Strålning

Elektriska kretsar - Likström och trefas växelström

Kunskapskrav åk 6 i biologi, fysik och kemi

Koppling till kursplaner

Kommentarer till målen inför fysikprovet. Magnetism & elektricitet

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

Förankring Lgr11. Pedagogisk planering till Klassuppgiften Teknikåttan 2013

Transkript:

Namn: Klass: 2012-01-10 PEDAGOGISK PLANERING för ELEKTRICITET och MAGNETISM Ämne: Fysik Årskurs/termin: År7 /vt 2012 v 2-6 Ansvarig pedagog: Britt-Mari Karlsson, Ing-Mari Ängvide Inledning: Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Syfte Genom undervisningen i ämnet fysik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att genomföra systematiska undersökningar i fysik, och använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället. Centralt innehåll Undervisningen i fysik ska behandla följande centrala innehåll I årskurs 7-9 Fysiken i naturen och samhället Energins flöde från solen genom naturen och samhället. Några sätt att lagra energi. Olika energislags energikvalitet samt deras för-och nackdelar för miljön. Elproduktion, eldistribution och elanvändning i samhället. Försörjning och användning av energi historiskt och i nutid samt tänkbara möjligheter och begränsningar i framtiden. Fysiken och vardagslivet Sambanden mellan spänning, ström, resistans och effekt i elektriska kretsar och hur de används i vardagliga sammanhang. Sambandet mellan elektricitet och magnetism och hur detta kan utnyttjas i vardaglig elektrisk utrustning. Fysikens metoder och arbetssätt Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering. Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt. Sambandet mellan fysikaliska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier. Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.

Konkretisering av mål Efter avslutat arbetsområde ska du ha utvecklat kunskap om: vad elektrisk ström är ledare och isolatorer vad en elektrisk krets är, öppen och sluten krets hur elektriska kopplingsscheman ritas med symboler vad serie och parallellkoppling innebär begreppen strömstyrka, spänning och resistans hur elektrisk ström kan ge upphov till ljus, värme och rörelse säkerhetsregler för el i hemmet hur rörelse kan generera elektrisk ström begreppet magnetism, permanenta magneter, tillfälliga magneter och elektromagneter hur magneter påverkar olika material och hur det kan utnyttjas Undervisning I arbetsområdet arbetar du enskilt och i grupper. Du arbetar ämnesövergripande i no-ämnena biologi, fysik och kemi med vissa delar av arbetsområdet. Du utvecklar dina kunskaper och förmågor med hjälp av: Puls Fysik. Där får du möjlighet att läsa om de olika momenten, se bilder och film. Laborativa övningar i praktisk och digital form Hemuppgifter som redovisas varje vecka. Filmer och materiel från nätet. Redovisning skriftligt onsdagen den 1 februari

Bedömning och dokumentation Bedömningen av dina kunskaper sker genom: o Observationer och tester o Inlämningsuppgifter o Diskussionsuppgifter o Lektionsarbete Kunskapskrav Kunskapskrav Kommunikativ förmåga Analys Hur eleven beskriver, förklarar och motiverar sitt tänkande muntligt och skriftligt Undersökande förmåga Hur eleven kan planera, genomföra och utvärdera teoretiskt och praktiskt arbete Fakta och förståelse Hur eleven förstår, tar till sig och kan redogöra för nya begrepp och fakta E-nivå C-nivå A-nivå För enkla och till viss del underbyggda resonemang och skriver enkla texter Genomför undersökningar utifrån givna planeringar och drar enkla slutsatser För enkla resultatens rimlighet Använder utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt Har grundläggande kunskaper och förståelse för begrepp samt kan sätta in dessa till viss del i ett sammanhang Gör utvecklade motiveringar och skriver utvecklade texter Formulerar enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta med och drar utvecklade slutsatser med koppling till naturvetenskapliga modeller och teorier För utvecklade resultatens rimlighet Använder utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt Har goda kunskaper och gör beskrivande resonemang av begrepp Gör välutvecklade motiveringar och skriver välutvecklade texter Formulerar egna frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån och drar välutvecklade slutsatser med god koppling till naturvetenskapliga modeller och teorier För välutvecklade resultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor Använder utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt Mycket goda kunskaper och gör välutvecklade resonemang om begrepp.

Arbetsbeskrivning för arbetsområdet ELEKTRICITET och MAGNETISM 1. Vad är elektrisk ström? Lb s 76 77 (56-57) a) Det finns två slags laddning? Vad heter de? b) Vilken slags laddning har elektronen? 2. Ledare och isolatorer. Lb s 77 (57) a) Ge tre exempel på ämnen som är elektriska ledare. b) Ge tre exempel på ämnen som är isolatorer. 3. En elektrisk krets, öppen och sluten krets Lb s 78 79 (58-59) a) Hur ser en sluten krets ut? b) Hur rör sig strömmen i en krets? c) Hur rör sig elektronerna i en krets? d) Vad är likström? e) Vad är växelström? Rita symbolen för växelström. f) Rita symbolerna för ledning, lampa och batteri, amperemeter (s 80 (60)) och strömbrytare (s 81). g) Rita ett kopplingsschema med en glödlampa, ett batteri och en strömbrytare. Lampan ska lysa. 4. Serie och parallellkoppling Lb s 81(61) a) Rita ett kopplingsschema med två seriekopplade glödlampor och ett batteri. b) Rita ett kopplingsschema med två parallellkopplade glödlampor och ett batteri. 5. Strömstyrka, spänning och resistans Lb s 80, 82 83 (60, 62-63) a) Vad innebär strömstyrka och i vilken enhet mäts strömstyrka? b) Vad innebär spänning och i vilken enhet mäts spänning? c) Vad innebär resistans och i vilken enhet mäts resistans? 6. Hur elektrisk ström kan ge upphov till ljus, värme och rörelse. a) Hur lyser en glödlampa? b) Vad ger en glödlampa mer än ljus? c) Ge exempel på när vi använder elektriska motorer. Gör uppgift 8 12 på s 90 i läroboken Arbeta med arbetsblad

Magnetism 7. Begreppet magnetism, permanenta, tillfälliga magneter och elektromagneter Lb s 84 87 (64-67) a) Hur påverkar magneter varandra? b) Ge exempel på permanenta magneter. c) Vilka ämnen påverkas av en magnet? d) Vad är en elektromagnet och vad kan den användas till? Gör uppgift 17 20 på sid 92 i läroboken. Gör uppgift 24 25 på s 93 i läroboken. Vi kommer tillsammans att se följande filmer Allesandro Volta och batteriet V 1402-6 som handlar om batteriet Vi lär oss om magneter och elektromagnetism V1550-7 Som fördjupning kan du titta på: Ampere och elektromagnetism V1402-8 som handlar magnetism, elektromagnetism och hur vi använder det. Michael Faraday och generatorn V1402-21 som handlar om sambandet magnetism och elektricitet. Ohm och den elektriska resistansen V1402-22 som handlar om resistans och Ohms lag