Information om och individers beteenden kring källsortering "Från toppen av tippen till toppen av trappen - system och individer i tip-top "Avfall angår allt och alla - från samhällets toppskikt till värmeverkets tippschakt" Ola Norrman Eriksson, Högskolan i Gävle
Innehåll Källsortering i vardagen och på jobbet Information som styrmedel Information och beteende Information som fungerar! Konsumentorienterade styrmedel Från källsortering till avfallsminimering
Källsortering i vardagen Brist på helhetslösningar Förvaringsutrymmen Oklar ansvarsfördelning Grundläggande positiv attityd Materialåtervinning och inte förpackningsåtervinning Osäker eller nöjd
Kärt barn har många namn Biologiskt avfall/bioavfall/matavfall/(lättnedbrytbart) organiskt avfall/komposterbart avfall/grön påse Brännbart/restavfall/hushållsopor/hushållsavfall/ brännbara hushållsopor Miljöhus/miljöstuga/källsorteringsrum/miljörum/ miljöplats/källsorteringsgård/insamlingsplats/ sorteringsrum/soprum/grovsoprum
Källsortering på jobbet Ansvar och befogenheter Faktaunderlag saknas Spill-over effect
Information som styrmedel 1 (2) Svårt att nå fram till mottagaren och ge effekt! Information måste utformas noggrant och kombineras med andra åtgärder eller styrmedel Ökad kunskap inte enda svaret! Mottagaren är ofta inte passiv Precisera budskapet är en utmaning
Information som styrmedel 2 (2) Information som styrmedel upplevs ofta positivt, men den måste nå fram för att vara effektiv! Information bör vara anpassad till vad hushållen behöver lyfta fram vad andra gör (deskriptiva normer) lyfta fram vad man bör göra (preskriptiva normer) vara relevant för mottagaren (värde-kongruent) omfatta vad, hur och varför man ska källsortera Chris von Borgstede, Avfall i nytt fokus 2010
Information och beteende 1 (2) Hur är det nuvarande beteendet? När sopsorterade du senast? Information om alternativa beteenden och positiva effekter av det Här kan man sopsortera När du sopsorterar sparar du på jordens resurser Moraliska aspekter Tänk på var du slänger dina sopor Vad gör andra? Över 90 % av matavfallet i Gävle källsorteras
Information och beteende 2 (2) Papper, kartong och glas liten uppoffring; hög sorteringsgrad Matavfall och olika plaster stor uppoffring; lägre sorteringsgrad
Information som fungerar! Sop-coacher (kompostinformatörer etc.) Sociala normer alla vi i bostadsrättsföreningen sorterar Lättillgänglig, otvetydig med högt instruktionsvärde Status på avsändaren Miljöcertifiering Andra värden än miljö: pengar och livsstil
Slutsatser Minska osäkerheten kring avfallshanteringen Gemensam kunskap om vad som händer med avfallet och hur det påverkar miljön Samhällsansvar Miljön först Användarvänligt
Anpassa systemet till individerna Utgå från människors sätt att tänka, deras vanor och sociala relationer för att förbättra avfallshanteringen Kompromissa hellre med vad som verkar tekniskt, ekonomiskt eller juridiskt optimalt Greger Henriksson (KTH) och Peter Domini (Stena Metall), Avfall i nytt fokus, 2010
Styrmedel vi utvärderat som berör individer och avfallsminimering Information till konsumenter Information till företag Viktbaserad avfallstaxa Miljödifferentierad avfallstaxa Reklam, ja tack Skatt på farliga ämnen Negativ märkning av varor baserat på kemikalieinnehåll
Exempel på avfallsförebyggande åtgärder klättra i trappan (Steg 1) Konsumera mindre. Pengarna du får över kan du skänka bort eller så ger det dig en möjlighet att arbeta mindre och umgås mer med dina nära och kära (Steg 1) Konsumera tjänster (gäller ej transporttjänster) istället för fysiska produkter (Steg 1) Köp dyrare produkter med högre kvalitet (Steg 2) Blocket, Tradera, Bjussa m.fl. (Steg 2-3-4-5) Utforma återvinningscentralen enligt avfallstrappan