MILJÖUTSKOTTETS UTLÅTANDE 15/2001 rd Statsrådets utredning med anledning av Europaparlamentets och rådets direktiv om kvaliteten på bensin och dieselbränslen och om ändring av direktiv 98/70/EG Till stora utskottet INLEDNING Remiss Stora utskottet sände den 4 juli 2001 statsrådets utredning med anledning av Europaparlamentets och rådets direktiv om kvaliteten på bensin och dieselbränslen och om ändring av direktiv 98/70/EG (E 60/2001 rd) till miljöutskottet för eventuella åtgärder. Sakkunniga Utskottet har hört - konsultative tjänstemannen Seppo Sarkkinen, miljöministeriet - överinspektör Juhani Hienonen, kommunikationsministeriet - konsultative tjänstemannen Merja Sandell, finansministeriet - miljödirektör Veikko Marttila, jord- och skogsbruksministeriet - konsultative tjänstemannen Seppo Oikarinen, handels- och industriministeriet - överinspektör Jukka Malm, Finlands Miljöcentral - forskningschef Mikko Kara, STFC Energi - produktsäkerhetschef Hilkka Vahervuori och diplomingenjör Seppo Mikkonen, Fortum Abp. Utskottet har dessutom fått skriftliga utlåtanden från Olje- och Gasbranschens Centralförbund rf, Sisudiesel Oy och Oy Teboil Ab Suomen Petrooli Oy. STATSRÅDETS UTREDNING Direktivförslaget Kommissionen lämnade den 11 maj 2001 ett förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om kvaliteten på bensin och dieselbränslen och om ändring av direktiv 98/70/EG. År 2005 träder nya "EURO IV"-gränsvärden för fordonsutsläpp i kraft som kräver nya tekniska lösningar för användning av svavelfritt bränsle i fordon. En av de viktigaste punkterna i förslaget är att garantera tillgång till svavelfria bränslen i tillräcklig mängd. Mindre mängder svavel i bränsle förbättrar bränsleekonomin i nya fordon och minskar utsläppen från existerande fordon i avsevärd grad. Förslagets centrala innehåll är: Kvalitetskraven på bensin och dieselolja skall från och med den 1 januari 2005 vara desamma som i gällande direktiv. E 60/2001 rd Version 2.0
Införande av och tillgång till svavelfri bensin och dieselolja görs obligatorisk 2005. Från och med 2011 skall allt bränsle som säljs vara svavelfritt. Tidsfristen för införande av svavelfri dieselolja tas upp till förnyat övervägande senast 2006. Meningen är att bedöma om tidsfristen är den rätta för att undvika ökade totalutsläpp av växthusgaser (CO 2 -utsläpp i samband med raffineringen) och merkostnader för raffinaderier. I direktivet införs en definition för bränslen (diesel- och gasolja) som används i maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg och lantbrukstraktorer. Gasoljor som används i maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg och lantbrukstraktorer skall innehålla mindre än 2 000 ppm svavel och senast 2008 mindre än 1 000 ppm (samma tidsfrist som för lätt brännolja). Kommissionen förbereder särskilt strängare utsläppsbestämmelser för maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg efter 2008. Medlemsstaterna förpliktas att inrätta ett system för övervakning av bränslekvaliteten. I direktivet tas in en förpliktelse att fastställa påföljderna för överträdelse av bestämmelserna. Direktivet avses träda i kraft i början av 2004. Regeringens hållning Regeringen tillstyrker i stort kommissionens förslag. Men på vissa punkter ser regeringen gärna att direktivförslaget preciseras. Det är i första hand fråga om ställningstaganden som skärper förslaget. Regeringens hållning klarläggs närmare i samband med utskottets ställningstaganden. UTSKOTTETS STÄLLNINGSTAGANDEN Motivering Faktorer som talar för direktivförslaget Det föreslagna direktivet kompletterar specifikationerna för bensin och dieselolja med hänsyn till miljön. Regeringens allmänna hållning till förslaget är positiv. Miljöutskottet omfattar regeringens positiva hållning. Med hjälp av svavelfri bensin och dieselolja är det möjligt att minska inte bara svavelutsläppen utan också bränsleförbrukningen. Därmed minskar också andra utsläpp som beror på bränsleförbrukningen (partikelutsläpp, CO 2 - utsläpp). Vidare är svavelfria bränslen skonsammare för maskinernas och fordonens motorer samt för katalysatorer, vilket har en viss betydelse för varornas livscykelekonomi. Dessutom förbättrar strängare kvalitetsspecifikationer för bränslen Finlands konkurrenskraft, för vi har redan nu tillgång till bränslen av bättre kvalitet än EU-länderna i genomsnitt. Tidtabellen Kommissionen föreslår att svavelfri bensin och diesel skall införas i EU-området senast den 1 januari 2005. Svavelfria bränslen skall då finnas i tillräcklig mängd och med en balanserad geografisk täckning inom alla medlemsstater. Från och med början av 2011 skall endast svavelfria bränslen få användas. Regeringen välkomnar förslaget att gemenskapen fram till 2005 skall ha infört svavelfria bränslen i tillräckligt stor skala och att det fram till 2011 skall ha skett en stegvis övergång till svavelfria bränslen. Men regeringen menar att tidsfristen gärna kunde vara så kort som möjligt och föreslår året 2008 som bakre gräns. Miljöutskottet tillstyrker förslaget att övergå till svavelfria bränslen tidigare än 2011. Enligt erhållen utredning kommer det svavelhaltiga bränsle som finns lagrat i Finlands beredskapslager att vara utbytt mot svavelfritt bränsle fram till 2008 genom den inhemska marknaden. För Finland vore en kortare tidsfrist därmed inget problem ur denna synvinkel heller. 2
I samband med behandlingen av ärendet har det föreslagits för utskottet att Finland på en gång helt bör gå över till svavelfria bränslen 2005. Förslaget har motiverats med att våra existerande distributionssystem gör det svårt att distribuera å ena sidan svavelfri bensin och diesel och å andra sidan bensin och diesel med normal svavelhalt samtidigt. Av miljövårdshänsyn anser utskottet att vi bör ha som mål att införa svavelfria bränslen hos oss så tidigt som möjligt. Men att byta ut beredskapslagret är en så pass betydande åtgärd i ekonomiskt hänseende att det måste beaktas i alla överväganden i saken. Utskottet föreslår en utredning av möjligheterna att byta ut beredskapslagret mot svavelfria bränslen redan fram till 2005. Maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg Kommissionen föreslår att kvalitetsspecifikationer motsvarande specifikationerna för lätt brännolja införs i direktivet för bränslen som används i maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg (svavelhalt under 2 000 ppm, senast 2008 under 1 000 ppm). Regeringen anser att det är bra med kvalitetsspecifikationer. Men de föreslagna specifikationerna uppfyller inte kraven på sådan motorteknik och miljövårdsteknik som kommer att tas i bruk mot slutet av årtiondet. Därför menar regeringen att det med hänsyn till miljön och apparaturen vore nyttigt att använda bränsle som motsvarar svavelfri diesel också i maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg. Å andra sidan framhåller regeringen att det i Finland finns uppskattningsvis 30 000 gårdar som tar bränsle för sina traktorer ur samma behållare som den lätta brännolja som används i sädestorkar. Enligt nuvarande bedömningar lönar det sig inte att investera i sådana distributionsställen. En övergång till dieselbränsle har dessutom skattepåföljder som inte har utretts i tillräckligt stor omfattning. Av dessa orsaker tillstyrker regeringen kommissionens förslag, som tills vidare medger att också annan dieselolja än sådan som är avsedd att användas i transporter på väg används i ovan avsedda arbetsmaskiner. Enligt utredning till miljöutskottet har det vid behandlingen av direktivförslaget i Europaparlamentet och rådet med eftertryck framförts att bara bränsle av dieselkvalitet skall vara tillåten i maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg. Miljöutskottet menar att det ur miljövårdssynvinkel är högst motiverat att börja använda bränslen av dieselkvalitet i arbetsmaskiner. I Finland är svavelutsläppen från arbetsmaskiner (2 600 ton/år) över tio gånger större än svavelutsläppen från vägtrafik (230 ton/år). Utsläppsmängderna påverkas uttryckligen av skillnaden i bränslekvaliteten. Enligt utredning till utskottet kan beskattningen av bränsle som används i arbetsmaskiner bibehållas på nuvarande nivå också om det blir obligatoriskt att använda dieselolja. En lägre beskattning förutsätter bara att dieselolja som säljs för att användas i arbetsmaskiner färgas. I flera EU-länder (bl.a. Tyskland, Sverige, Italien, Österrike) har man gått in för en sådan lösning. Miljöutskottet framhåller vidare att motorerna i arbetsmaskiner i tekniskt hänseende redan börjar vara jämförliga med motorerna i vägtrafikfordon. Om bränsle av sämre kvalitet används i sådana arbetsmaskiner uppstår det onödiga skador på apparaturen. Med hänsyn till miljön och utvecklingen i motorerna tillstyrker miljöutskottet en övergång till dieselolja också i fråga om arbetsmaskiner. Samtidigt förutsätter utskottet att beskattningen av dieselolja som används i arbetsmaskiner bibehålls på samma nivå som beskattningen av lätt brännolja. För att gårdarna inte skall behöva investera i en andra behållare för arbetsmaskinsbränsle är det enligt utskottets mening lämpligt att samma i beskattningshänseende förmånliga dieselolja kan användas i gårdarnas sädestorkar och värmesystem som i arbetsmaskiner. Om direktivet antas i en sådan form att lätt brännolja fortfarande får användas i arbetsmaskiner, omfattar utskottet regeringens ståndpunkt att direktivet dock inte får hindra Finland från att införa ett krav på 1 000 ppm för svavel- 3
halten i lätt brännolja redan den 1 januari 2004 (SR:s förordning 76/2000) i stället för 2008, som föreslås i direktivförslaget. MTBE Kommissionen föreslår inga ändringar som har med MTBE-tillsatser i bensin att göra. Men i motiveringen uppger kommissionen att den tänker följa upp effekterna av MTBE för grundvattnet i ljuset av den ytterligare information som ramdirektivet avseende vattenkvalitet kan ge och att den i förekommande fall kommer att föreslå åtgärder. Regeringen anser att kommissionens intentioner att överväga åtgärder för att skydda grundvattnet från MTBE-föroreningar först när ramdirektivet om vatten har följts upp innebär en alltför senkommen reaktion. För att minska risken bör effektivare åtgärder mot bensinläckage och spill vidtas vid bensinstationerna. Vidare bör en sådan ändring övervägas i direktivet som tillåter strängare nationella villkor för särskilt känsliga grundvattenområden. Men det är inte motiverat att skärpa villkoren bara med tanke på MTBE, för kompenserande kemikalier (t.ex. ETBE och TAME) ger uppenbarligen upphov till motsvarande skador. Miljöutskottet omfattar regeringens ståndpunkt. Men samtidigt understryker det att det av luftvårdshänsyn är motiverat att tillsätta MTBE eller andra syrehaltiga föreningar i bensin. De utsläppsreducerande effekterna är särskilt påtagliga i ett kallt klimat. Vidare påpekar utskottet att en allmän inskränkning av användningen av MTBE samtidigt inskränker användningen av biokomponenter i bensin, som redan förekommer i en del länder i Europa. Också i Finland finns det planer på att börja marknadsföra miljövänlig bensin som innehåller biokomponenter. Andra synpunkter Under behandlingen av ärendet har utskottet ytterligare uppmärksammat frågan om tillgången till svavelfritt bränsle utanför EU. Med tanke på internationella transporter är tillgången till bränsle av detta slag en viktig fråga. Miljöutskottet menar att regeringen bör uppmärksamgöra EU på tillgången till svavelfri bensin inom Östeuropa, inte minst i EU-kandidatländerna. Utlåtande Miljöutskottet meddelar vördsamt som sitt utlåtande att utskottet omfattar regeringens ståndpunkt kompletterad med följande synpunkter: att statsrådet ytterligare bör låta utreda om helt svavelfria bränslen kan införas i Finland redan 2005, att Finland tillstyrker användningen av bränsle av dieselkvalitet i maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg och även i övrigt på gårdar under förutsättning att beskattningen av den dieselolja som används i sådana maskiner och på gårdarna hålls på samma nivå som beskattningen av lätt brännolja och att Finland uppmärksamgör EU på behovet av en säker tillgång till svavelfri bensin utanför EU. 4
Helsingfors den 18 oktober 2001 I den avgörande behandlingen deltog ordf. Pentti Tiusanen /vänst vordf. Tytti Isohookana-Asunmaa /cent medl. Christina Gestrin /sv Rakel Hiltunen /sd Susanna Huovinen /sd Marjukka Karttunen /saml Tarja Kautto /sd Riitta Korhonen /saml Esko Kurvinen /saml Kari Kärkkäinen /kd Jari Leppä /cent Hanna Markkula-Kivisilta /saml Rauha-Maria Mertjärvi /gröna Säde Tahvanainen /sd. Sekreterare vid behandlingen i utskottet var utskottsrådet Salme Kandolin. 5