DOM 2008-10-27 meddelad i Växjö

VÄXJÖ TINGSRÄTT Rotel 7 DOM 2008-10-27 meddelad i Växjö Sid 1 (37) Mål nr SÖKANDE 1. Sjöfartsverket, 601 78 Norrköping 2. Norrköpings kommun, Rådhuset, 601 81 Norrköping Ombud för båda: advokaten Agnes Larfeldt Alvén, Mannheimer Swartling Advokatbyrå AB, Box 1711, 111 87 Stockholm SAKEN Ansökan om tillstånd till breddning och fördjupning av den allmänna farleden in till Norrköpings hamn, m.m. Ao: 66/67 N: 6499700 E: 575610 (Sweref 99) DOMSLUT Tillstånd lämnar sökandena tillstånd enligt 11 kap miljöbalken att inom fastigheterna Norrköping Bråborg 1:1 och 1:5, Norrköping Krusenhov 2:2, Norrköping Djurön 1:5, Norrköping Lindö 2:1, Norrköping Händelö 2:1 och 2:2 samt Norrköping Slottshagen 1:7 genom, borrning, sprängning och muddring bredda och fördjupa inseglingsrännan till Norrköpings hamn till en bredd av 100 m samt ett ramfritt djup om 14,9 m vid medelvattenstånd, genom borrning, sprängning och muddring utvidga och fördjupa svängbassängen framför Pampuskajen till ett ramfritt djup om 14,9 m vid medelvattenstånd, genom borrning, sprängning och muddring utvidga och fördjupa hamnbassängen vid Pampuskajen enligt ursprunglig eller alternativ utformning, genom muddring utvidga och fördjupa Cementabassängen, allt inom de områden som framgår av planritning Jämförelseversion revidering Bilaga A till ansökan, daterad den 21 augusti 2008 (aktbilaga 69 A). Djupen räknas från medelvattenytan år 2000 (MVY 2000). Dok.Id 98003 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 81 Kungsgatan 8 0470-868 00 0470-868 40 måndag fredag 351 03 VÄXJÖ E-post: miljodomstolen.vaxjo@dom.se 09:00-12:00 13:00-15:00

Sid 2 Vidare beviljar miljödomstolen sökandena tvångsrätt enligt 28 kap 10 första stycket 5 p miljöbalken att inom fastigheterna Norrköping Bråborg 1:1, Norrköping Krusenhov 2:2 samt Norrköping Djurön 1:5 utföra i denna dom tillståndsgivna muddrings- och/eller borrnings- och sprängningsarbeten. Slutligen lämnar miljödomstolen sökandena tillstånd enligt 9 kap miljöbalken och dispens enligt 15 kap 33 samma balk att tippa de muddermassor, bestående av ca 3,3 miljoner m 3 lera samt ca 300 000 m 3 berg (fast mått), som uppkommer vid arbetenas utförande, inom tippområden norr om Esterön, allt inom de områden som framgår av förenämnda ritning, (aktbilaga 69 A). Villkor Följande villkor skall gälla för tillståndet. 1. Verksamheten - inbegripet åtgärder för att minska föroreningar och andra störningar för omgivningen - skall bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad som angetts i ansökan jämte bilagor samt vad sökandena i övrigt har uppgett eller åtagit sig i målet. Mindre ändring av verksamheten får vidtas efter godkännande av tillsynsmyndigheten. Som förutsättning för sådant godkännande skall gälla att ändringen inte kan befaras medföra ökad störning för omgivningen. 2. Grumlighet, som orsakas av de tillståndsgivna arbetena i vatten, får uppgå till högst de riktvärden* på de avstånd från muddringsområdena resp tippområdena som framgår av karta benämnd Rev. Bilaga Q (aktbilaga 79). Sökandena skall i god tid innan arbetena påbörjas för tillsynsmyndigheten redovisa dels förslag på metod och tillvägagångssätt för att fastställa bakgrundshalten av suspenderande material i vattnet, dels förslag på hur mätning av grumlig-

Sid 3 het orsakad av de tillståndsgivna arbetena skall fastställas inom ramen för kontrollprogrammet. 3. Upptagna sprängstensmassor skall nyttiggöras, antingen för skyddsåtgärder inom tippområdena eller på annat sätt, efter samråd med tillsynsmyndigheten. Övrig tippning av sprängstensmassor inom tippområdena får ske endast efter särskilt medgivande från tillsynsmyndigheten, om sprängstensmassorna på grund av dess beskaffenhet eller brist på efterfrågan inte kan nyttiggöras till en rimlig kostnad. 4. De sediment inom Inre Pampus (innefattande förlängningen av Pampusbassängen samt bogserbåtsbassängen) samt inom Cementabassängen, som uppnår avikelseklass 4 eller högre enligt Naturvårdsverkets riktlinjer för förorenade sediment skall omhändertas genom deponering på land. 5. Tippning av muddermassor skall ske så att massorna ligger under djupet 15,0 m relaterat till medelvattenytan år 2000 (MVY2000). Muddermassorna skall tippas jämnt inom tippområdena. 6. Erforderlig utmärkning av arbetsområdena och tipplatserna skall ske. 7. Före varje enskild sprängning skall åtgärder, såsom att genom akustisk metod utsända lågfrekvent ljud eller andra åtgärder med motsvarande verkan, vidtas i syfte att skrämma bort fisk från sprängningsområdet. 8. Sökanden skall vidta och bekosta sådana åtgärder att befintliga ledningar inte skadas eller påverkas negativt av tillståndsgivna arbeten. Åtgärder som planeras skall ske i samråd med resp ledningsägare. 9. Buller till följd av verksamheten skall begränsas så att det som riktvärde* inte ger upphov till högre ljudnivå utomhus vid bostäder, fritidshus, skolor och vård-

Sid 4 lokaler än vad som följer av Naturvårdsverkets allmänna råd för buller från byggplatser (NFS 2004:15). Tillsynsmyndigheten bemyndigas dock att på begäran av sökandena medge tillfällig avvikelse från villkoret. 10. Förslag på kontrollprogram skall ges in till tillsynsmyndigheten senast tre månader innan arbetena påbörjas. Arbeten i vatten får inte påbörjas innan kontrollprogrammet i sin helhet är godkänt av tillsynsmyndigheten. 11. Uppstår tvist vid utformningen av kontrollprogram får frågan hänskjutas till miljödomstolen för prövning. * Med riktvärde avses ett värde som, om det överskrids, medför skyldighet för tillståndshavaren att vidta åtgärder så att värdet kan innehållas. Delegerade frågor överlåter enligt 22 kap 25 tredje stycket miljöbalken åt tillsynsmyndigheten att fastställa kontrollprogram, föreskriva ytterligare villkor för hur sprängstensmassor kan nyttiggöras, föreskriva ytterligare försiktighetsmått avseende hantering av förorenade massor som skall tas om hand på land, bestämma tillfälliga bullervillkor, jfr villkor 9 ovan. Fiskeavgift Sökandena skall solidariskt, innan arbetena i vatten påbörjas, till Fiskeriverket betala en särskild fiskeavgift enligt 6 kap 5 lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet om 200 000 kr. Avgiften skall användas till fiskevårdande åtgärder i Bråvikens vattenområde.

Sid 5 Arbetstid m.m. Arbetstiden för vattenverksamheten bestäms till fem år från det att domen vunnit laga kraft. Verksamheten att tippa muddermassor inom tippområdena norr om Esterön skall ha satts i gång inom tre år från det att domen vunnit laga kraft. Tiden för anmälan av anspråk med på grund av oförutsedd skada bestäms till fem år från arbetstidens utgång. Godkännande av miljökonsekvensbeskrivning godkänner den i målet upprättade miljökonsekvensbeskrivningen. Avgift för prövning ändrar inte den avgift om 400 000 kr som domstolen i beslut den 9 oktober 2007 fastställt för målets prövning. Verkställighetsförordnande förordnar med stöd av 22 kap 28 första stycket miljöbalken att det nu lämnade tillståndet får tas i anspråk utan hinder av att domen inte har vunnit laga kraft. Ett villkor för detta är dock att sökandena ställer säkerhet på det sätt som föreskrivs i nämnda lagrum. Ogillade yrkanden Alla yrkanden i målet om andra eller strängare villkor än de som har angetts ovan ogillas. Likaså ogillas Stenbäcken Torskärs Vägförenings (advokaten Mikael Berglunds huvudman) yrkande om ersättning för rättegångskostnader.

Sid 6 ANSÖKAN Sjöfartsverket och Norrköpings kommun, sökandena, ansöker om tillstånd enligt 11 kap miljöbalken dels att genom borrning, sprängning och muddring bredda och fördjupa inseglingsrännan till Norrköpings hamn till en bredd av 100 m samt ett ramfritt djup om 14,9 m vid medelvattenstånd, dels att genom borrning, sprängning och muddring utvidga och fördjupa svängbassängen framför Pampuskajen till ett ramfritt djup om 14,9 m vid medelvattenstånd, dels att genom borrning, sprängning och muddring utvidga och fördjupa hamnbassängen vid Pampuskajen enligt ursprunglig eller alternativ utformning, dels att genom muddring utvidga och fördjupa Cementabassängen. För att utföra ovan beskrivna arbeten ansöker sökandena, med stöd av 28 kap 10 första stycket 5 p miljöbalken, om rätt att inom fastigheterna Norrköping Bråborg 1:1, Norrköping Krusenhov 2:2 samt Norrköping Djurön 1:5 utföra ansökta arbeten. Slutligen ansöker sökandena om tillstånd enligt 9 kap miljöbalken och dispens enligt 15 kap 33 samma balk för tippningen av de muddermassor, bestående av ca 3,3 miljoner m 3 lera samt ca 300 000 m 3 berg (fast mått), som uppkommer vid arbetenas utförande, inom tippområden norr om Esterön. Vidare yrkar sökandena att arbetstiden och tiden för anmälan om ersättning till följd av oförutsedd skada bestäms till fem år, igångsättningstiden till tre år samt att tillståndet får tas i anspråk även om domen inte vunnit laga kraft, verkställighetstillstånd. Till närmare utveckling av talan har sökandena uppgett bl a följande. Kort bakgrund och sammanfattning av ansökan I syfte att förbättra effektiviteten i sjötransporterna på Norrköping har Sjöfartsverket och Norrköpings kommun, genom Norrköpings Hamn och Stuveri AB, gemensamt utrett möjligheterna att öka tillgängligheten till Norrköpings hamn och säkerheten i farleden.

Sid 7 De utredningar som vidtagits visar tydliga samhällsekonomiska vinster med att öka farledens djup från ett leddjupgående av 11,8 m till 13,5 m (motsvarande 14,9 m ramfritt djup) samt farledens bredd från 60 till 100 m. Vinsterna består främst i möjligheten till ökad godshantering i hamnen genom att nuvarande fartygsstorlekar tillåts öka godsmängden samt större fartyg i framtiden kan komma att trafikera farleden. Vidare reduceras olycksrisken i farleden och utsläppen från fartygstrafiken per transporterad godsmängd minskar. Breddning av inseglingsrännan samt svängbassängen i anslutning till Pampuskajen, är också åtgärder som erfordras för att uppfylla internationella rekommendationer för säkerhet vid utformning av farleder. De åtgärder ansökan omfattar ingår som en del i det s k Norrköpingspaketet som innebär stora satsningar för att åstadkomma en långsiktig och hållbar infrastruktur i Norrköpings kommun. Åtgärderna utgör även en del i den övergripande planeringen för Norrköpings kommun samt den fördjupade översiktsplan som tagits fram för Händelö. Sjöfartsverket och Norrköpings kommun står gemensamt som sökande för de ansökta åtgärderna. I ansökan ingår även begränsade muddringsarbeten för att bygga ut den befintliga Pampuskajen samt för att förbereda för nyanläggning av kaj vid Cementabassängen för att möjliggöra hamnens framtida utbyggnad. Resp kajanläggning kommer dock att prövas separat och ingår inte i denna ansökan. Prövningens omfattning Enligt 11 kap 9 b miljöbalken prövar miljödomstolen ansökan om tillstånd till vattenverksamhet. Ansökan omfattar emellertid även tippning av muddermassor, vilket utgör miljöfarlig verksamhet som är prövningspliktig enligt 9 kap nämnda balk. Enligt bilagan till förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SNI-kod 90.007-1) skall tippningen prövas av länsstyrelsen. Eftersom åtgärderna skall utföras i ett sammanhang hemställer sökandena emellertid att miljödomstolen med stöd av 21 kap 3 första stycket miljöbalken även prö-

Sid 8 var tippningen samt, med stöd av samma bestämmelse också frågan om dispens från dumpningsförbudet i 15 kap 31 samma balk. Tidigare domar och beslut av betydelse för ansökan Pampushamnen samt inseglingsrännan har prövats tidigare vid ett flertal tillfällen. Senast beviljade miljödomstolen Norrköpings kommun tillstånd till fördjupning av hamnbassängen vid Pampuskajen till nivån -12,7 (enligt RH00) samt inseglingsrännan till nivån -13,0, se dom den 30 november 2001 i mål M 6-01. Domen överklagades till Miljööverdomstolen, som dock inte gjorde någon ändring. Muddring av Cementabassängen (samt utbyggnad av Cementakajen) genomfördes enligt uppgift år 1964 av dåvarande verksamhetsutövaren Aktiebolaget Skånska Cementgjuteriet. Någon särskild vattendom rörande denna muddring samt utbyggnad har inte återfunnits. Nuvarande djup i bassängen är dock ca 8,5 m. Befintlig kajanläggning kommer inte att beröras av de nu ansökta åtgärderna. Bakgrund till ansökan Sjöfartens roll för godstransporter Godstransporterna i Östersjöregionen har ökat kraftigt under de senaste åren och förutses öka ytterligare i framtiden. Utvecklingen sker i riktning mot ökade volymer och större fartygsstorlekar. Ett arbete föreligger även inom EU att öka sjöfartens betydelse för godstransporterna och EU-kommissionen har bl a utarbetat riktlinjer för det transeuropeiska transportnätverket (TEN-T), vilka senast reviderades hösten 2003. Dessa riktlinjer lägger grunden för etableringen av s k Motorways of the sea. Innebörden av begreppet är intermodala transportkorridorer där sjötransporter ingår som viktiga integrerade länkar av de europeiska transportnätverken. Även i Sverige har tydliga steg tagits för att stärka sjöfartens roll i godstransporterna. Godstransportdelegationen 2002 har i sitt slutbetänkande (SOU 2004:76) konstaterat att sjöfarten i dag och även fortsatt kommer att spela en viktig roll för de stora transportflödena i Sverige och internationellt. Det konstateras att infrastruk-

Sid 9 turplaneringen för sjöfarten i större utsträckning bör samordnas med den långsiktiga planering som finns för vägar och järnvägar samt att Sjöfartsverket bör ta ett ökat ansvar för farledsanslutningar till strategiskt viktiga hamnar. Farleden in till Norrköping Farleden in till Norrköpings hamn (sträckan Oxelösund - Norrköping, nr 431) samt Norrköpings hamn utgör allmän farled resp allmän hamn enligt Sjöfartsverkets kungörelse (SJÖFS 1988:5). Sjöfartsverket har i beslut den 22 oktober pekat ut Norrköpings hamn med anslutande farleder som riksintresse enligt 3 kap 8 miljöbalken. Den inre delen av farleden, inseglingsrännan, har med hänsyn till farledens bredd vissa begränsningar såvitt avser storleken på fartygen samt även restriktioner vid mörker, nedsatt sikt och stark vind. Antalet fartygspassager i den aktuella farleden under 2006 uppgick till ca l 500, varav för närvarande endast en mindre del utgörs av fartyg med en längd över ca 150 m. Utvecklingen av sjöfarten i Östersjön går emellertid mot allt större fartygsstorlekar, såväl bredd- som längdmässigt vilket kan konstateras av statistik för Östersjöområdet. Ansökta åtgärder, m.m. Verksamhetsbeskrivning Denna ansökan omfattar de åtgärder som erfordras för en fördjupning av inseglingsrännan till Norrköpings hamn till ett ramfritt djup om 14,9 m vid medelvattenstånd (MVY 2000) samt en bredd av 100 m. Vidare kommer den till inseglingsrännan anslutande svängbassängen att utvidgas och fördjupas till 14,9 m, hamnbassängen vid Pampuskajen utvidgas och fördjupas till 14,2 m i den yttre delen, 10,4 m i den inre delen samt till 6,0 m i bogserbåtsbassängen, se den tekniska beskrivningen.

Sid 10 Botten inom de områden som behöver fördjupas består till största delen av lera men även viss mängd berg behöver tas bort. Fördjupningen innebär borrning och sprängning av berget samt muddring av lera och schaktning av losstaget berg. Muddringen i anslutning till Pampuskajen och i Cementabassängen är begränsad till ca 400 000 m 3 lera och ca 180 000 m 3 berg vid Pampuskajen resp ca 75 000 m 3 lera i Cementabassängen. Vid Pampuskajen kommer även ett mindre, vassbevuxet landområde längs strandkanten att tas bort och landdeponeras på Hälladeponin. Den totala mängden lera som ansökan omfattar uppgår till ca 3,3 miljoner m 3 och mängden berg till ca 300 000 m 3 (fast mått). Leran kommer att tippas på utvalda tippområden, områdena 1 och 2 norr om Esterön, under ett djup av 15 m (i förhållande till MVY 2000). Område 1 har en volym upp till -15 m av ca 2 200 000 m 3 och område 2 har motsvarande volym av ca 4 700 000 m 3. I den utsträckning bergmassorna inte kan nyttiggöras i anläggningsprojekt eller liknande kommer även dessa att tippas. Viss del av bergmassorna kan komma att krävas som avgränsning inom område 1. Arbetet beräknas kunna utföras under en period om ca ett och ett halvt år under förutsättning att borrning, sprängning och muddring av berg tillåts pågå under hela året. Den huvudsakliga delen av lermuddringen föreslås ske under perioden 15 augusti 15 april för att begränsa eventuell påverkan från grumling på den marina miljön och friluftslivet. Muddringen kommer att utföras såväl med enskopeverk som med sugmudderverk, beroende på område och material, för att åstadkomma en optimal planering, vilket är kritiskt för att minimera arbetstiden och därmed även störningar för kringboende och miljön. Arbetenas genomförande kommer att närmare planeras och redovisas i den genomförandeplan som tas fram av entreprenören och ges in till tillsynsmyndigheten.

Sid 11 Omgivningsbeskrivning Naturmiljö Bråviken är recipient för Norrköpings tätort samt hela Motala ströms avrinningsområde och håller en naturlig grumlighet genom de stora mängder suspenderat material som Motala ström för med sig samt landavrinningen från kringliggande områden. Siktdjupet är mycket litet i inre Bråviken och ökar till litet/medelstort längre österut mot mynningen. Den stora näringstillförseln innebär att Bråviken är eutrofierad, dvs hyser höga halter av näringsämnen, vilket också avspeglar sig på den marina floran och faunan. Mjukbottenfaunan i den inre delen av Bråviken är tämligen begränsad med Östersjömusslan som den dominerande arten. Vid undersökningen identifierades inga känsliga eller ovanliga arter. Bråviken har ett rikt fiskbestånd med lekplatser för bl a gös i Svensksundsviken, ca 3 km sydost om inseglingsrännans mynning. Strömming, gös, gädda och abborre leker på våren i grunda havsvikar. Bråviken är även vandringsled för laxfisk och ål. Områdesskydd m.m. Riksintressen Hela Bråviken är utpekad som ett riksintresse enligt 4 kap 4 miljöbalken, vilket innebär restriktioner i bebyggelse och exploatering. Farleden in till Norrköpings hamn och Norrköpings hamn är utpekade som riksintressen för kommunikation enligt 3 kap 8 samma balk. En mindre del av tippningsområde 2 sammanfaller med riksintresseområde för yrkesfisket. Ytterligare riksintressen finns utpekade i Bråviken men berörs inte av aktuella åtgärder. Naturreservat Kring arbetsområdet finns även naturreservat. Det är främst Esterön som sedan 1973 har utpekats som ett viktigt område för det rörliga friluftslivet. Skyddet innefattar dock ingen vattenlevande flora eller fauna.

Sid 12 Djuröns naturreservat inrättades 1999 för att skydda den speciella naturtypen. Reservatet omfattar både land och vatten. Svensksundsviken är belägen öster om arbetsområdet och utpekat som Natura 2000- område samt utgör ett så k Ramsarområde. Svensksundsviken utgör bl a en betydelsefull häckningsplats för våtmarksfåglar samt anses även vara viktig för fiskreproduktion. Kulturmiljö I området norr om Esterön genomfördes en marinarkeologisk studie inför ansökan. Studien utvisade bl a två fartygslämningar i utkanten av tippområdena bestående av dumpade lastfartyg. Diskussion med länsstyrelsen pågår och erforderlig hänsyn till vraken kommer att tas vid tippningen. Höjdsystem och hydrologiska förhållanden För området gäller följande karaktäristiska värden i relation till rikets höjdsystem RH00. HHVY: +0,88 m HVY: +0,29 m MVY: -0,30 m LVY: -0,71 m LLVY: -0,90 m De ramfria djup som yrkas är relaterade till medelvattenytan (MVY 2000). Strömförhållandena i Bråviken styrs av den lokala vinden, av sötvattentillrinningen från Motala ström samt av språngskiktsrörelser i vattenmassan. Sötvattenutflödet ger upphov till en utåtgående ytström med en djupare inåtgående returström med saltare vatten. Medelströmhastigheten uppgår till ca 0,5 knop. Maximal våghöjd bedöms vara ca l m. Strömmarna i de aktuella tippområdena har utretts av SMHI. Geologiska förhållanden

Sid 13 Bottensedimenten i Bråviken består av såväl glacial som postglacial lera ovanpå berg. Överst består botten av lös gyttjig lera som minskar med djupet. Varvig lera återfinns på 8-10 m djup under botten. Leran innehåller även siltskikt. Under leran finns sand, grus och sten. Recent (nutida) lera ligger centralt och på stora djup i Bråviken, men även i mindre områden. Sedimentundersökningar har genomförts vid ett flertal tillfällen i det område som skall muddras samt vid tipplatserna. Sedimentets kvalitet i inre Bråviken har konstaterats vara påverkade av mänsklig verksamhet, vilket får anses normalt. I inseglingsrännan, svängbassängen samt i området vid Pampuskajen är endast det översta lerlagret om 10-15 cm recent och innehåller en medelhög halt av föroreningar. Massornas kvalitet är av den föroreningsgrad som allmänt har ansetts acceptabel att havsdeponera. Underliggande lager består av såväl glacial som postglacial lera och är fritt från föroreningar. I Cementabassängen samt den inre delen av Pampusbassängen är det recenta lagret något tjockare men med samma föroreningsgrad. Föroreningshalterna i sedimentet i tippområdena överensstämmer med halterna i sedimentet i muddringsområdena. Planförhållanden Det aktuella området omfattas av översiktsplanen för Norrköping som antogs av kommunfullmäktige den 23 maj 2002, och, såvitt avser området kring Pampuskajen och Cementabassängen, av den fördjupade översiktsplan som antogs den 29 maj 2006. Som ett av huvuddragen i den fördjupade översiktsplanen anges farledsutbyggnad samt utbyggnad av Pampushamnen. Miljökonsekvenser Effekter från muddringsarbeten, m.m. Miljöpåverkan från de ansökta arbetena under anläggningstiden består i första hand av grumling från muddring och tippning av lera men även av buller och utsläpp till luft från arbetsmaskiner samt vibrationer från sprängningar.

Sid 14 Muddring och tippning av lera kommer att medföra grumling under tiden arbetena pågår. Schaktningen och tippning av bergmassor medför en betydligt mer begränsad grumling än muddring av lera. Den extra grumlingen kan innebära temporära konsekvenser för den marina floran och faunan i inre Bråviken men erfarenheter från tidigare muddringsprojekt på den aktuella platsen såväl som på andra platser visar att inga bestående konsekvenser kan förväntas. Utspädningseffekten i det aktuella området är stor och befintlig marin miljö är redan anpassad till en hög grumlingsnivå. Vidare kommer muddring av lera inte att utföras i någon större utsträckning under vår- och sommarperioden och kommer således inte att skada växtligheten annat än marginellt. Risken för spridning av föroreningar från sediment i samband med muddring och dumpning är begränsad. De aktuella muddermassorna består huvudsakligen av äldre leror som är naturligt fria från föroreningar. På tippområdena kommer de övre lagren att täckas över av de rena muddermassorna. Resultatet blir att den nya botten på tippområdena blir renare än tidigare. De nya massorna kommer att ligga kvar på botten då denna utgörs av en s k ackumulationsbotten. Återkolonisation sker relativt snart efter avslutad tippning. Särskilt om tippningen Den fråga som främst har diskuterats under samrådet har varit valet av tippområden norr om Esterön. Närboende har uttryckt oro för grumling och risken för att Bråvikens under senare tid allt bättre vattenkvalitet skall äventyras. Med anledning av detta kan nämnas att Norrköpings kommun under en längre tid utrett alternativa tippområden för muddermassor från bl a hamnen som skall ersätta den tidigare tipplatsen väster om Esterön. Inför ansökan har dessa ansträngningar intensifierats och SGU och SMHI har haft i uppdrag att hitta lämpliga platser på ett rimligt avstånd till hamnen. En tipplats skall bestå av en ackumulationsbotten med lämpliga strömningsförhållanden, för att massorna skall ligga kvar på botten. Ytterligare förhållanden av bety-

Sid 15 delse för att avgöra huruvida en tipplats är lämplig är områdets betydelse för yrkesfisket, förekomst av fornlämningar eller ledningar på botten. Av de områden som utretts har sökandena mot bakgrund av detta bedömt att områdena 1 och 2 är de mest lämpliga för tippning av muddermassor från projektet. Erfarenhetsmässigt kommer massorna efter tippning att ligga kvar på havsbotten, och kontroller kommer att genomföras ett antal år efter tippningen för att säkerställa att så är fallet även här. Utöver motorljudet från arbetsfartygen finns inget som tyder på att de fastigheter som är belägna vid den norra stranden sett från tippområdena skulle åsamkas andra störningar än temporär grumling från tippningen under höst- och vinterperioden. Områdesskydd De ansökta åtgärderna bedöms inte påverka de skyddsvärda områden som återfinns i området. Avståndet mellan arbetsområdet och den känsliga Svensksundsviken är relativt stort och grumling i viken förväntas inte förekomma i någon märkbar omfattning. För att kontrollera att skada inte uppkommer i Svensksundsviken föreslås dock en kontrollpunkt avseende suspenderade ämnen i inloppet till viken. Indirekta effekter Fördjupningen av farleden kommer att innebära att olycksrisken i farleden reduceras samt möjliggör en mer effektiv fyllnadsgrad av fartygen genom det ökade djupgåendet. Det ökade djupet innebär även att större fartyg kan trafikera farleden. Dessa fartyg har i regel bättre motorer med bättre bränsleekonomi per transporterad godsenhet. Sett i ett större perspektiv utgör åtgärderna en viktig del i den regionala satsning som gjorts för att åstadkomma en långsiktigt hållbar infrastruktur. Fastigheter som berörs av vattenverksamheten Breddningen och fördjupningen av farleden kommer att bedrivas inom fastigheterna Norrköping Händelö 2:1 och Norrköping Lindö 2:1, som båda ägs av Norrköpings kommun, samt Norrköping Krusenhov 2:2, Norrköping Bråborg 1:1 och Norrköping Djurön 1:5.

Sid 16 Arbetena i Pampus- resp Cementabassängen kommer att bedrivas inom Norrköping Händelö 2:1 och 2:2, Lindö 2:1 samt Slottshagen 1:7 som ägs av Norrköpings kommun. Rådighet Muddring, borrning och sprängning i vattenområde utgör vattenverksamhet enligt 11 kap miljöbalken. För att få bedriva vattenverksamhet krävs rådighet över vattnet i det område som berörs. Enligt 2 kap 4 lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet har den som svarar för allmänna farleder och allmänna hamnar rådighet för vattenverksamhet som behövs för farleden eller hamnen. Enligt Sjöfartsverkets kungörelse (SJÖFS 1988:5) med tillkännagivande av beslut om allmänna farleder och allmänna hamnar är Oxelösund-Norrköping allmän farled och Norrköpings hamn en allmän hamn. Enligt samma kungörelse framgår att Sjöfartsverket och Norrköpings kommun gemensamt svarar för farleden. Sökandena åberopar SJÖFS 1988:5 till stöd för behövlig rådighet. Särskild tvångsrätt Sökandena yrkar särskild tvångsrätt enligt 28 kap 10 första stycket 5 p miljöbalken för att utföra erforderliga åtgärder inom fastigheterna Norrköping Krusenhov 2:2, Norrköping Bråborg 1:1 och Norrköping Djurön 1:5. Tippning Tippområdena är belägna inom de fastigheter som framgår av bifogad karta, Bilaga L:1. Tippningen är ingen verksamhet som kräver rådighet för prövning, utan såvitt avser de fastigheter som sökandena inte förfogar över avser sökandena att träffa separata överenskommelser med aktuella fastighetsägare.

Sid 17 Sakägare samt skadeersättning Allmänt De ansökta arbetena kommer att orsaka viss grumling under en begränsad period i anslutning till muddringsområdet och tippområdena. Eftersom muddring resp tippning av lera endast förekommer i begränsad omfattning under vår- och sommarperioden kommer fiske och friluftsliv att beröras endast marginellt. Med vidtagande av de skadeförebyggande åtgärder som sökandena åtar sig i målet bedömer sökandena att verksamheten inte kommer att medföra något intrång av betydelse på de berörda fastigheterna, varför någon ersättning inte erbjuds i målet. Sprängning och muddring De fastigheter som sökandena bedömer kommer att beröras av den ansökta vattenverksamheten, utöver kommunens egna fastigheter, är de fastigheter på vilka vattenverksamheten kommer att bedrivas, se Bilaga K till ansökan. Dessa är därmed att anse som sakägare. Med hänsyn till nyligen etablerad praxis i vattenmål får även de fastighetsägare som kan komma att påverkas av buller och andra olägenheter av vattenverksamheten anses som taleberättigade i målet. Sökandena bedömer att de fastigheter som förtecknats i Bilaga M till ansökan kan komma att påverkas av den ansökta vattenverksamheten, dvs fastigheter med vattenområde i anslutning till muddringsområdet, längs kusten söder om inseglingsrännan samt de bostäder på Lindö som är belägna närmast hamnen. Sökandena har vidare inlett ett arbete för att identifiera de ledningar och andra anläggningar under jord inom och i anslutning till verksamhetsområdet till vilka hänsyn måste tas vid arbetenas utförande. Här kan särskilt nämnas den tunnel för transport av råvatten till Holmen Paper AB och som är belägen mellan Malmölandet och Händelö i nära anslutning till Pampus- resp Cementabassängen. Skulle skador uppkomma för någon sakägare, som är hänförlig till vattenverksamheten, bör frågan om ersättning kunna hanteras enligt reglerna om oförutsedd skada.

Sid 18 Sökandena föreslår att tiden för framställande av sådant anspråk fastställs till fem år från arbetstidens utgång. Tippningen Sökandena har uppdragit åt Lantmäterimyndigheten att genomföra en utredning av fastighetsförhållandena och fiskerättigheter inom och i anslutning till tippområdena, se Bilaga L:2 till ansökan. De fastigheter som är belägna vid tippområdena kommer under en begränsad tid att uppleva motorljud från arbetsfartygen vid tippning. Grumlingen från tippningen är temporär och kommer att förekomma endast under höst och vinter. Sökandena bedömer att ingen skada kommer att åsamkas de aktuella fastigheterna på vilka tippningen äger rum eller övriga fastigheter i området. Ersättningsfrågor med anledning av tippningen kan inte prövas i detta mål. Inom tippområdena förekommer, bl a med stöd av servitut, vissa ledningar längs botten. Vid tippning kommer vederbörlig hänsyn att tas till dessa ledningar. Fiske Sökandena har hållit särskilt samråd med de yrkes- och fritidsfiskare som bedriver fiske i Motala ström samt längre österut i Bråviken. Yrkesfisket i arbetsområdet är begränsat. Fritidsfiske förekommer året runt. Fiskebortfallet med anledning av de ansökta åtgärderna bedöms som begränsat. Sökandena medger dock att inom ramen för projektet som en ersättning för eventuell skada på allmänt och enskilt fiske ombesörja utsättning av smolt motsvarande ett belopp om 200 000 kr. Sammanfattande tillåtlighetsbedömning De ansökta åtgärderna syftar till att förbättra sjöfartens säkerhet samt möjliggöra en utvecklad och mer effektiv godshantering i Norrköping. Sökandena har mycket god erfarenhet av att utföra ifrågavarande arbeten och kommer att iaktta de begränsningar som föreslagits i ansökan samt kontinuerligt följa upp och kontrollera att

Sid 19 miljöpåverkan från arbetena uppfyller ställda krav. Enligt sökandenas uppfattning uppfyller de ansökta åtgärderna miljöbalkens tillåtlighetsregler. Risk Sökandena har låtit utföra en olycksriskvärdering för anläggningsfasen. Kontroll Ett förslag till utformning av kontrollprogram bifogas ansökan som Bilaga P. Förslaget har utarbetats i samråd med tillsynsmyndigheten. Ett slutligt förslag till kontrollprogram kommer att ges in till tillsynsmyndigheten i god tid innan verksamheten påbörjas. Villkorsförslag Sökandena föreslår att följande slutliga villkor föreskrivs. 1. Om annat inte framgår av nedan angivna villkor skall arbetet bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökandena angett eller åtagit sig i målet. 2. Grumligheten i vattnet med anledning av arbetena får uppgå till högst de riktvärden* på de avstånd från muddringsområdet resp tippområdena som framgår av bilagda karta, Bilaga Q till ansökan. 3. Tippning av muddermassor skall ske så att muddermassorna ligger under djupet 15,0 m relaterat till medelvattenytan år 2000 (MVY 2000). Muddermassorna skall tippas jämnt inom tippområdena. 4. Erforderlig utmärkning av arbetsområdena samt tipplatserna skall ske. 5. Buller till följd av verksamheten skall begränsas så att det som riktvärde inte ger upphov till högre ljudnivå utomhus vid bostäder än vad som följer av Naturvårdsverkets allmänna råd för buller från byggplatser (NFS 2004: 15).

Sid 20 Tillsynsmyndigheten bemyndigas dock att på begäran av sökandena medge tillfällig avvikelse från villkoret. 6. Upptagna sprängstensmassor skall nyttiggöras i den utsträckning det kan anses rimligt. Tidplan och kostnader De ansökta åtgärderna är angelägna i flera avseenden och avsikten är att genomföra planerade arbeten under ett och ett halvt år med projektstart hösten 2008. Kostnaden för utförande av de arbeten som vattenverksamheten avser beräknas till ca 250 Mkr. YTTRANDEN Birgitta Goteman, (aktbil 23), Gymnastikgatan 22, Norrköping, har anfört att hon reagerar starkt mot hela projektet. Motala ströms nedre fiskevårdsområde, (aktbil 25), har anfört bl a följande. De åtgärder som föreslås för att bredda och fördjupa den allmänna farleden in till Norrköpings hamn kommer att påverka cityfisket negativt. Både muddringen, borrningen och sprängningen i farleden kommer att få negativa konsekvenser för sportfisket. Tippningen av muddermassorna norr om Esterön kommer att påverka fiskens vandring när den kommer tillbaka på hösten för lek och inte minst kommer det bestånd som stannar ute i Bråviken att påverkas. Enligt expertis inom Sportfiskarna vandrar fisken in på den norra sidan av Bråviken och detta måste innebära en mycket negativ effekt, då det är just där muddermassorna tippas. Fiskevårdsområdet yrkar 720 000 kr i ersättning, vilket motsvarar två års utsättningar av 15 000 smolt per år, som kompensation för försämrat sportfiske under den tid som arbetet pågår och som även kommer att påverka fiskens vandring under ett antal år där efter. Henry Helin, (aktbil 27), Rågvägen 2, Kolmården, har sammanfattningsvis anfört följande. Bråviken har haft en lång konvalescenstid efter förra muddringen och svåra toxiska angrepp. Dagsläget är bättre än på tiotal år. T o m havsörn häckar, blåmusslor och djurplankton gör att ett rikt marinekologiskt system fungerar. Ett gott tecken är att ejder och flundra finns. Men om man bryter ett kretslopp även på de lägsta trappstegen leder det till svåra konsekvenser högre upp i näringskedjan. Lennart Käll, (aktbil 28), Alkavägen 6, Kolmården, har sammanfattningsvis anfört: Mot bakgrund av utvecklingen av vattenmiljön och bottenförhållandena m.m. i

Sid 21 Bråviken, alternativ farledssträckning med därav minskat behov av muddring, ofullständiga samråd och ofullständig marinbiologisk redogörelse önskar han att domstolen i sina fortsatta överväganden kräver följande av sökandena, nämligen att: Sökandena redogör för den alternativa inseglingssträckningen med minskad miljöpåverkan. Sökandena fullföljer samråd med ortsbefolkningen enligt den egna planen. Sökandena gör en fullständig bottenfauna- och fiskbeståndsundersökning och att konsekvenser för bottenfauna och fiskbestånd vid muddring och tippning blir tydligt redovisade. Sökandena med fullständiga miljöredovisningar framlägger förslag på alternativa tipplatser till havs och på land. Strandvägens Byalag, (aktbil 29), Strandvägen 108 B, Kolmården, har anfört bl a följande. Den nu aktuella muddringen är mer än tio gånger så omfattande som någon tidigare. Vi befarar en miljökatastrof i det förhållandevis lilla och sårbara innanhav det här är fråga om. Muddermassorna måste landdeponeras för att undvika en katastrof. Alternativet landdeponi måste seriöst och ingående utredas och prövas vad gäller kostnadsjämförelse och miljöhänsyn. Vi gör den bedömningen att om dumpning av muddermassor helt upphör finns hopp om ett tillfrisknande i Bråviken. Norrköping Vatten AB, (aktbil 30), har sammanfattningsvis anfört. Bolaget har uppmärksammat att en avloppsvattenledning ligger inom det östra tippområdet. Tippning av muddermassor över och i närheten av ledningen innebär en risk att ledningen påverkas vid pågående tippning och att muddermassorna täcker ledningen vilket försvårar framtida inspektioner och underhåll. Dykarinspektion av ledningen är planerad och utförs under våren 2008. Inspektionen dokumenteras vilket innebär att statusen på ledningen är uppdaterad innan tippningen påbörjas. Det är ytterst angeläget att försiktighetsåtgärder iakttas vid pågående tippning så att ledningen inte påverkas vilket i värsta fall kan leda till utsläpp av avloppsvatten. Vidtagna försiktighetsåtgärder redovisas innan arbetet påbörjas. Ledningen skall besiktigas efter avslutad tippning. Bolaget yrkar ersättning för kostnader vid inspektioner, underhåll och eventuella reparationer som uppkommer om ledningen påverkas vid tippningen av muddermassor. Naturskyddsföreningen Norrköping, (aktbil 33), har anfört bl a: Den största påverkan var när Lindökanalen byggdes på 1960-talet. Den innebär att så gott som allt vatten i Motala ström leds direkt ut i Pampusfjärden, i stället för omvägen runt Händelö förbi Loddby. Förr kunde grumligt vatten sedimentera. Nu kommer det, i alla fall tidvis, grumliga vattnet i Motala ström rakt ut i viken och grumlar. Det finns vittnesmål om stora förändringar i hela Bråviken efter det att kanalen byggdes. Bottenväxter försvann och det blev dåligt siktdjup. Vad Naturskyddsföreningen främst vill är att en kompensationsåtgärd görs mot grundproblemet. Att slussportar byggs i kanalen vid Öhmanskajen så att strömmen tvingas gå sin gamla väg. Detta skulle leda till att färre rensmuddringar behöver göras i de fördjupade farlederna. Vi är oroliga för grumlingarna, av muddringen och dumpning av muddermassorna. En stor del av det planerade tippområdet nordväst om Esterön är på naturreservatsområde. Det motsätter vi oss starkt. Vi är också oroade över den grumling som båtrö-

Sid 22 relserna orsakar och av Lindökanalens utlopp. I och med att föroreningshalterna är så höga, t o m högre än gränsvärdet på några ställen anser vi att Muddringsarbetet, från miljösynpunkt, skall utföras med bästa tänkbara teknik. Sugmudderverk för upptagning av sedimenteringsmassorna och skopmudderverk för de fasta massorna. Används enbart skopmuddervek rinner de lösa massorna av hela tiden och sprids med vind och strömmar. Muddermassorna varken får tippas norr om Esterön, i område 10, eller i landvinningsområden vid Händelö eller Malmölandet. ålägger sökandena att tippa muddermassorna (med havsgående mudderpråmar) utanför Bråviken, i områden med döda bottnar. Garantier skall ges att odetonerat sprängmedel inte kommer att innebära fiskdöd. Länsstyrelsen i Östergötlands län, (aktbil 34), har i yttrande anfört bl a följande. Under förutsättning att nedanstående synpunkter beaktas tillstyrker länsstyrelsen att tillstånd till borrning, sprängning och muddring meddelas i enlighet med yrkande 1.1 Under samma förutsättning tillstyrker länsstyrelsen även att tillstånd till dumpning meddelas i enlighet med yrkande 1.3 med undantag för bergmaterial samt muddermassor som uppnår avvikelseklass 4 eller högre. bör med nuvarande underlag avslå ansökan i den del den gäller tillstånd enligt 9 kap miljöbalken till dumpning av bergmaterial. Vidare bör domstolen, med anledning av verksamhetens art och dess påverkan på omgivningen, tidsbegränsa tillståndet enligt bestämmelserna i 22 kap 25 miljöbalken. Det finns skäl att begränsa grumlingsnivån till 100 mg/l som riktvärde under perioden 1 september-1 april och till 30 mg/1 under vår- och sommarperioden. Vidare bör försiktighetsåtgärder vidtas vid sprängningsarbeten för att begränsa störningar för växt- och djurliv och allmänheten. Med försiktighetsåtgärder kan exempelvis avses begränsning av vibrationer, tryckvåg och buller vid sprängning. Med hänsyn till boende i närheten och det intensiva friluftslivet bör arbeten som är störande genom exempelvis buller inte bör genomföras under perioden 15 juni-15 augusti. Domstolen bör ställa krav på försiktighetsåtgärder i samband med dumpning för att minimera skador på ledningar m.m. Massor som uppnår avvikelseklass 4 eller högre bör inte dumpas i de avsedda tippområdena utan hanteras enligt gängse regler för förorenade massor. Vidare bör domstolen ställa krav på åtgärder för att begränsa grumlingen vid dumpningstillfällena. Exempel på åtgärder för att minska spridningen av sediment är att stänga av eller ha ett lägre varv på båtens propeller vid själva dumpningen samt använda avskärmande gardiner av geotextil. Slutligen bör miljödomstolen ställa krav på att verksamheten skall bedrivas i enlighet med ett kontrollprogram som upprättas i samarbete med tillsynsmyndigheten. Förslag till ett sådant program bör ges in till länsstyrelsen i god tid innan verksamheten påbörjas. Cityfiske i Norrköping ideell förening, (aktbil 37), Fleminggatan 1, Norrköping, har i yttrande anfört bl a följande. Ett fiskevårdande arbete under många år med utsättning av lax- och öringsmolt, rensning av vatten och bottenmiljöer, iordningställande av ståndplatser och utläggning av lekgrus, etablering av fisktrappa 2008 m.m riskerar att spolieras, Föreningen kräver därför att sökandena inom ramen för farledsprojektet skall åläggas att ansvara för en fiskevårdsutredning som säkerställer

Sid 23 en fortsatt verksamhet för det stadsnära sport- och fritidsfisket i Norrköping. Samtidigt anser föreningen att sökandena även skall ansvara för den eventuella kostnad och uteblivna intäkter som kan uppstå för föreningen och vilket skall belysas i den begärda fiskevårdsutredningen. Fiskeriverket, (aktbil 38), har i yttrande anfört bl a följande. Fiskeriverket bedömer att planerad muddring, borrning, sprängning samt deponering av muddermassor kan medföra en betydande påverkan på fiskbestånd och vattenmiljön i Bråviken. Den ökade säkerheten för fartyg och godstransporter till Norrköpings hamn, med bl a minskad risk för miljöpåverkan vid olyckor, ses dock som viktig. Fiske och fiskförekomst Bråviken hyser ett rikt fiskbestånd av gös, gädda, abborre, ål, sik m.m. Där finns reproduktionsområden för kommersiellt viktiga fiskarter som gös och strömming. Havsvandrande öring finns i flera av de vattendrag som mynnar i Bråviken. Stora utsättningar av öring- och laxsmolt görs varje år i Motala ström inom ramen för Cityfiske i Norrköping. Utsättningarna är således av stor betydelse för det storstadsnära sportfisket i Norrköping. Även fritidsfisket i Bråviken är betydande under hela året. Yrkesfiske efter lax i den inre delen av Bråviken bedrivs i en laxfälla vid Stenskär nära deponiplats 2 och gös fiskas i Svensksundsviken och i anslutning till Pampusrännans yttre del. Muddermassor Det har i det översta, recenta, lersedimentlagret inom mudderområdet som utgör en volym av 150 000 m 3, förutom mycket höga värden för Cu, Hg och PCB, konstaterats höga värden av ett flertal andra tungmetaller. För att helt undvika påverkan på vattenlevande organismer från tungmetaller och organiska miljögifter hade det varit en fördel om samtliga recenta sediment deponeras på land. Vidare bör de bergmassor, som inte kommer att nyttjas som barriär vid tipplatsen, inte deponeras utan omhändertas och användas vid andra typer av verksamheter. Deponiplatser De föreslagna deponiplatserna norr om Esterön är de mest lämpade tipplatserna av redovisade lokaler. Denna bedömning baseras på att de anses ge minst påverkan på yrkesfiske och naturintressen i kombination med att erosionsrisken hos det dumpade materialet, av sökanden, angetts som liten. Vid tippning i vatten bör emellertid ett flertal hänsyn vägas in. Sker tippning under höst och vinter medför vattnets låga omsättningstid, i ansökningshandlingarna angiven till ca en månad, att en viss uttransport av fosfor och kväve från muddring och tippning sker ur Bråviken innan produktionen av alger startar. För att begränsa skadeverkningarna av grumling på fiskens lek och vandring bör grumlande arbeten vara mycket begränsade under perioderna 1 mars - 31 maj och 15 september - 31 oktober. Vid yttre omständigheter som olämpliga väder- och strömningsförhållanden bör arbetet avbrytas tills bättre förhållanden råder.

Sid 24 Sprängning Alla åtgärder för att minimera dödligheten hos fisk på grund av sprängningsarbeten bör genomföras, så även akustiska metoder. För att ytterligare minska dödligheten hos fisk bör sprängningar samordnas, dels med andra typer av arbete, dels genom att så många sprängningar som möjligt utförs i följd. Vidare bör inga sprängningar genomföras under perioder då fisk ansamlas inför lek vilket skulle kunna få till följd att ett mycket stort antal fiskar dödas. Erosionspåverkan Det finns en risk för att större och fler fartyg i leden in till Norrköpings hamn leder till ökad erosionspåverkan på omgivande känsliga strandzoner och att en redovisning bör göras av effekterna av den ökade godstrafiken. Kontrollprogram Det är viktigt att det miljökontrollprogram son upprättas görs i samråd med ansvarig tillsynsmyndighet och genomförs på angivet sätt. Undersökningar av grumlighet, ström och vågpåverkan på deponerat material och bottenfaunaundersökningar bör ingå som en del av kontrollprogrammet. De skyddsåtgärder som föreslås i ansökningshandlingarna, att merparten av lermuddringen utförs under en säsong, främst under höst och vinter, att sprängmedel med lågt kväveinnehåll skall användas samt att nyttja akustiska metoder för att skrämma bort fisk vid sprängning bedömer verket vara viktiga. Kompensationsåtgärder Det av sökandena föreslagna beloppet 200 000 kr för kompensationsåtgärder är i dagsläget rimligt som fiskeavgift. Åtgärder för att kompensera för fiskeskada bör i första hand riktas mot åtgärder som är bestående, t ex fiskevårdsåtgärder i och kring Bråviken. Tiden för oförutsedd skada bör sättas till tio år med anledning av projektets omfattning, svårigheterna att bedöma skadorna på det allmänna fiskeintresset samt de potentiellt långsiktiga skadorna till följd av kontinuerlig grumling, påverkan av tungmetaller och PCB samt erosionsskador på omgivande grundområden. Holmen Paper AB, ägare av fastigheten Krusenhof 2:2, (aktbil 39), har i yttrande anfört bl a följande. I närheten av Pampuskajen sträcker sig en tunnel (70-80 m under marken), vilken förser Bravikens Pappersbruk med råvatten. Tunneln är av helt avgörande betydelse för brukets verksamhet. Skador på tunneln orsakade av vibrationer vid planerade sprängningar skulle kunna medföra mycket stora kostnader bl a på grund av produktionsbortfall. Därför kräver bolaget att riskanalys avseende planerade sprängningars eventuella påverkan på ovan nämnda tunnel utförs och att hänsyn tas för att minimera risk för skador på tunneln. I ansökan omnämns inte sprängningar vid Cementabassängen. Om sprängning av någon anledning blir aktuell även där kräver bolaget riskanalys och hänsynstagande på samma sätt som för planerade sprängningar vid Pampuskajen. Slutligen vill bolaget informera om de två utloppstuber för renat processavloppsvatten som finns nerlagda på botten en bit från inseglingsrännan.

Sid 25 Miljöförbundet Jordens Vänner, MJV, (aktbil 40), har anfört bl a: Vid muddring i Bråviken och Lindökanalen skall de lösa översta sedimenten tas upp genom slamsugning och sedan deponeras på land och täckas för att förhindra erosion och spridning till omgivningen och grundvattnet. Detsamma bör iakttas även vid underhållsmuddring i Lindökanalen och hamnbassängen. Vattenflödet genom Lindökanalen måste hindras under muddringsarbeten i kanalen, hamnbassängen och inseglingsrännan. Vattnet skall ledas genom Motala ströms naturliga utlopp förbi Loddbyviken. Maximal vattenföring i Lindökanalen öster om Blixholmen får inte överstiga 2 m 3 /s under tiden muddringsarbetena pågår. Vattenflödet efter ett kraftigt oväder med häftig nederbörd kan bli svårt att hindra om inte fördämningen är tillräckligt hög i Lindökanalen. Uppstår det översvämning då måste muddringsarbetena avbrytas. All sprängsten skall tas upp och tillsammans med styv bottenlera deponeras på land för framtida användning vid byggande av skyddsvall mot den stigande havsnivån. TeliaSonera Skanova Access AB, (aktbil 41), har i yttrande anfört bl a följande. Inom det östra av de två planerade tippningsområdena finns två teleledningar. En ledning som går i öst-västlig riktning i utkanten av tippningsområdet mot Bråvikens norra sida och en ledning som skär genom tippningsområdet från fastigheten Kolmården 1:154 till Esteröns nordöstliga udde. Kabeln med öst-västlig riktning är en optofiberkabel som har hög kapacitet. Kabeln är en av de viktigare förbindelsekablarna för tele- och datatrafik till och från Norrköpingsregionen. Kabeln ingår också som en viktig del i en kabelförbindelse där tele- och datatrafik från Stockholm passerar en av Telias större telestationer i Norrköping för passage till olika platser i hela södra Sverige. Utöver risker för skada på kablarna och olägenheterna av att kablarna skulle komma att täckas av ett tjockt lager sprängsten och muddermassor, innebär en dom enligt den nu aktuella ansökan, att beslutet om ledningsrätt för teleledningar inte längre kommer att kunna nyttjas fullt ut. Rättigheten att underhålla de kablar som beslutet ger bolaget kan inte längre utövas. Bolaget yrkar att tippområdena antingen begränsas eller flyttas åt sydöst så att befintliga telekablar inte täcks av muddermassorna. Skulle yrkad begränsning eller förskjutning av tippningsområdet inte beviljas yrkas alternativt att sökandena åläggs att ersätta Skanova alla kostnader för en omläggning av de kablar som passerar genom tippningsområde till plats utanför området. Byggnads- och miljöskyddsnämnden i Norrköpings kommun, (aktbil 42), har anfört bl a: Nämnden tillstyrker att tillstånd ges under förutsättning att följande yrkanden och synpunkter beaktas. Allmänt 1. Om ej annat yrkas eller framförs nedan anses att verksamheten - inbegripet åtgärder för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet - skall bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget angett i ansökningshandlingarna och i övrigt i ärendet eller åtagit sig.