Avfallsplan Lunds kommun



Relevanta dokument
Bilaga 9 Aktuella uppgifter till Länsstyrelsen

AVFALLSPLAN REMISSUTGÅVA. Lunds kommun

Avfallsanläggningar och avslutade deponier

Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål

Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan

Bilaga 1 Nula gesbeskrivning av avfallshanteringen i Knivsta kommun

AVFALLSPLAN INNEHÅLLSFÖRTECKNING:

Bilaga 3. Nulägesbeskrivning REMISS

Avfallsplan för Essunga kommun år

Lokalt tillägg för Lerums kommun till avfallsplan A2020

Sysavdagen Aktuellt från Sysav. Peter Engström. 16 maj

Gemensam handlingsplan 2013

AVFALLSPLAN Beslutad av kommunfullmäktige KF

Sortera ännu mera? Förslaget utgår från EUs avfallshierarki avfallstrappan

AVFALLSPLAN. Härjedalens kommun

AVFALLSPLAN ALINGSÅS KOMMUN. Beslutad av KF

Bilaga 4 Delmålens koppling till nationella mål och nationell avfallsplan

REMISSYTTRANDE FÖRSLAG TILL NYA ETAPPMÅL. 1. Förslag till etappmål för ökad förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av avfall

Avfallsplan Kävlinge kommun ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE

Antagen: 2015-XX-XX. Avfallsplan. Bilaga 4 Nulägesbeskrivning av kommunen och avfallsflödena. Karlskoga kommun

Bilaga 5 Miljökonsekvensbeskrivning till regional avfallsplan för Danderyds kommun, Järfälla kommun, Lidingö stad, Sollentuna kommun, Solna stad,

Förslag till. Avfallsplan

Måldokument för Ulricehamns kommuns avfallsstrategi

Avfallsplan för Upplands-Bro kommun

Bilaga 6 Uppföljning av avfallsplan

Uppföljningsrapport 2010

Sammanställning av plockanalyser i Skåne. Jämförelse av insamlingssystem och informationsspridning. Johanna Norup.

Renhållningsföreskrifter. Antagen av kommunfullmäktige

Bilaga 5 Miljöbedömning av avfallsplanen

DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning)

AVFALLSPLAN september 2014

Här börjar förvandlingen Sysavs avfallsanläggningar för sortering, återvinning och deponering

Arbetsdokument Bilaga 1 Uppföljning av delmål

Renhållningstaxa för Alingsås kommun år 2016

Kommunal Avfallsplan Strategier och mål. Hällefors, Lindesberg, Ljusnarsberg och Nora

Arvidsjaurs och Arjeplogs kommuner

Bilaga 1 Nulägesbeskrivning

Bilaga 7. Begreppsförklaringar

Bilaga 1 1(6) till Avfallsplan Boendeform 2008 Flerbostadshus 6466 Småhus 6056 Fritidshus 1658 Figur 1. Boendeformer och antal fritidshus

RENHÅLLNINGSTAXA OCH TAXEFÖRESKRIFTER 2010 FÖR LYSEKILS KOMMUN Gäller fr. o m t o m

Avfallsplan Trelleborgs kommun

SÅ HÄR SKA VI HANTERA DITT AVFALL

FÖRESKRIFTER OM HANTERING AV HUSHÅLLSAVFALL. Avesta kommun

Miljö och hållbarhet 2011

Avfallsplan för Uppsala kommun

Renhållningsordning. Uppsala kommun

Innehållsförteckning. Bilaga: 1 10 Definitioner 10 Bilaga: 2 11 Förteckning över återvinningsstationer 11

Välkommen till. Sydskånes avfallsaktiebolag

SOLLEFTEÅ KOMMUN. RENHÅLLNINGSORDNING Föreskrifter om avfallshantering

AVFALLSPLAN FÖR PERIODEN

för Sunne, Torsby, Hagfors och Munkfors kommuner Från och med 2011

Föreskrifter om avfallshantering för Avesta kommun

Renhållningsordning för Trollhättans kommun. antagen av kommunfullmäktige

Plan för ökad återvinning och resurshushållning

RENHÅLLNINGSORDNING Föreskrifter om avfallshantering

RENHÅLLNINGSFÖRESKRIFTER

AVFALLSPLAN INNEHÅLLSFÖRTECKNING:

HUTs nätverksträff för förebyggande. Åsa Lindskog, Avfall Sverige

Föreskrifter om avfallshantering. Lunds kommun. Renhållningsordning:

FÖRESKRIFTER OM AVFALLSHANTERING

RENHÅLLNINGSORDNING FÖR PERIODEN

Föreskrifter om avfallshantering för Lunds kommun

FÖRESKRIFTER OM HANTERING AV. Leksands kommun HUSHÅLLSAVFALL. Antagen av kommunfullmäktige 2014-XX-XX

Återvinning, materialåtervinning, energiutvinning och deponering av avfall ska prioriteras i angiven ordning

Renhållningstaxa 2012 Ängelholms kommun Gäller from 1 januari 2012

Antagen av kommunfullmäktige den , 83

Föreskrifter om avfallshantering för kommunerna Eslöv, Hörby och Höör

Taxa Information om taxa för hämtning av slam hushållsavfall. avloppsanläggningar

Renhållningstaxa 2013

Förslag till REMISSUTGÅVA. Avfallsplan för Stockholms kommun

Avfall i verksamheter

Antagen: 2015-XX-XX. Avfallsföreskrifter. för Karlskoga kommun. Karlskoga kommun

Renhållningsföreskrifter i Karlstads kommun

Plan för ökad återvinning och resurshushållning

KRETSLOPPSANPASSAD ASSAD VFALLSHANTERING. hos verksamheter

BILAGA 1. Sammanställning av åtaganden. Avfallsplan 2013 Eskilstuna Kommun. Remisshandling

RENHÅLLNINGSTAXA för Landskrona Stad och Svalövs kommun


Version FÖRESKRIFTER OM HANTERING AV HUSHÅLLSAVFALL SÖDERHAMNS KOMMUN

RENHÅLLNINGSORDNING - Avfallsplan

Sopberget i världen: Hot eller möjlighet? Håkan Rylander

REMISSUTGÅVA. Nulägesbeskrivning A2020. Avfallsplan. för Göteborgsregionen

Renhållningsordning. för Arjeplogs kommun. inklusive Renhållningsföreskrifter och Avfallsplan. Fastställd kommunfullmäktige , 66.

Kommunfullmäktige Avfallsplan

Föreskrifter om hantering av hushållsavfall

Renhållningstaxa för Norrköpings kommun

FÖRESKRIFTER OM AVFALLSHANTERING I PARTILLE KOMMUN

RAPPORT U2011:15. Avfallshantering i några europeiska länder. En jämförande studie ISSN

RENHÅLLNINGSAVGIFTER STORUMANS KOMMUN

Renhållningstaxa 2016

Förslag till. Bollebygds kommuns avfallsplan Styrdokument: Kommunal avfallsplan. Fastställd: Kommunfullmäktige år-månad-dag x

för kommunerna Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde, Tibro, Töreboda och Skara

RENHÅLLNINGSORDNING FÖRESKRIFTER OM AVFALLSHANTERING FÖR DALS-EDS KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige , 88

Renhållningsordning innehållande AVFALLSPLAN SOLLEFTEÅ KOMMUN och. Föreskrifter om avfallshantering för Sollefteå kommun

RENHÅLLNINGSFÖRESKRIFTER FÖR LEKEBERGS KOMMUN

Regional kretsloppsplan

Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB

Matavfall. Erfarenheter från insamlingssystem och förbehandlingsanläggningens krav på kommunernas insamling. Charlotta Ringdahl.

Regionplane- och trafiknämnden

Renhållningstaxa för Köpings kommun, Arboga kommun och Kungsörs kommun 2016

Transkript:

Renhållningsordning: Avfallsplan Lunds kommun Antagen av kommunfullmäktige 2006-12-14 Dessa föreskrifter utgör tillsammans med Avfallsplan för Lunds kommun renhållningsordning för kommunen

Denna Avfallsplan bildar tillsammans med dokumentet Föreskrifter om avfallshantering renhållningsordning för Lunds kommun. En renhållningsordning är ett lagstadgat verktyg för att styra, utveckla och följa upp kommuners avfallshantering. Lunds kommun är tillsammans med ytterligare tretton sydskånska kommuner delägare i Sysav Sydskånes Avfallsaktiebolag. Delägarkommunerna arbetar tillsammans med Sysav kring samordnad och enhetlig avfallsplanering i Sydskåne. Detta engagemang bildar stommen i målformuleringar och intentioner för det gemensamma sydskånska kretsloppsarbetet 2006-2010, som visar regionens samlade inriktning kring avfallshanteringen de kommande åren. Kretsloppssymbolen visar med form och färg både gemenskap och kontinuerligt samarbete i hela Sysavregionen.

1 Inledning 4 1.1 Renhållningsordning 4 1.2 Lunds kommun 4 1.2.1 Beskrivning av kommunen 4 1.2.2 Lunds Renhållningsverk 5 1.3 Sysav 5 1.4 Regional avfallsplanering 6 1.5 Avfallsplaneringens omfattning 7 1.6 Uppföljning av tidigare avfallsplan antagen 1995 i Lunds kommun 7 2 Mål och handlingsplaner 11 2.1 Målstruktur 11 2.1.1 Nationella mål 11 2.1.2 Skånes miljömål och handlingsprogram 11 2.1.3 Övriga mål inom Lunds kommun 12 2.2 Sysav-regionens mål om avfallshantering 13 2.2.1 Motto, vision, kärnvärden och regionala inriktningmål 13 2.2.2 Konkreta mål för Sysav-regionen 13 2.3 Mål och strategier för att nå inriktningsmålen i Lunds kommun 15 3 Fakta om avfall i Sydskåne och Lunds kommun 18 3.1 Insamlingssystem för hushållsavfall inom regionen 18 3.1.1 Allmänt 18 3.1.2 Återvinningscentraler inom regionen 18 3.1.3 Övrig sortering i Sysavs regi 19 3.2 Insamlade mängder hushållsavfall regionalt 2005 samt trender 19 3.3 Avfall i Lunds kommun 20 3.3.1 Förhållanden som påverkar avfallets mängd och sammansättning 21 3.3.2 Insamlingssystem lokalt 21 3.3.3 Avfall som kommunen inte ansvarar för 23 3.4 Omlastning och sorteringsverksamhet 24 4 Avfallsbehandling i Sydskåne 24 4.1 Energiutvinning ur avfall 24 4.2 Biologisk behandling 24 4.2.1 Central biologisk behandling 24 4.2.2 Biologisk behandling i Lunds kommun 24 4.3 Farligt avfall och elektronikåtervinning 25 4.4 Materialåtervinning (inkl. återanvändning) 25 4.5 Avfallsupplag deponering 25 4.6 Övriga behandlingsanläggningar 25 4.7 Avslutade deponier i Lunds kommun inkl bedömning av risk 26 5 Samråd och miljöbedömning 27 5.1 Beskrivning av samråd 27 5.1.1 Samråd 27 5.1.2 Utställning 27 5.2 Miljöbedömning av avfallsplanen 28 Bilagor Bilaga 1. Projektorganisation 29 Bilaga 2. Definitioner, ordförklaringar 30 Bilaga 3 Remissinstanser 31

1. Inledning 1.1 Renhållningsordning Miljöbalken ( Kap. 15, 11 ) ställer krav på att alla kommuner ska ha en renhållningsordning som består av två delar: - De föreskrifter för hantering av avfall som gäller i kommunen. - En avfallsplan. Renhållningsordningen är ett verktyg för att styra, utveckla och följa upp avfallshanteringen i kommunen. Den kommunala renhållningsordningen antas av kommunfullmäktige. Detta dokument utgör Lunds kommuns avfallsplan, som tillsammans med kommunens föreskrifter om avfallshantering är kommunens renhållningsordning. Vad en avfallsplan skall innehålla regleras i Naturvårdsverkets föreskrifter om innehåll i kommunal avfallsplan (NFS 2006:6). 1.2 Lunds kommun 1.2.1 Beskrivning av kommunen I Lunds kommun bor ca 102 300 invånare. I takt med att nybyggnationen ökar, framförallt i kommunens östra delar, förväntas folkmängden öka. Till år 2010 beräknas folkmängden vara ca 110 000. Antalet hushåll i kommunen är ca 50 000, varav 37 % bor i en- och tvåbostadshus och 63 % bor i flerbostadshus. Antalet fritidshus med abonnemang på sophämtning är ca 150 st. Näringslivet i Lunds kommun bär en lång tradition av forskning och entreprenörskap med både internationella världsledande och innovativa nya företag. Antalet företag i kommunen är drygt 11 000 (2004). Av dessa har ca 2 640 företag mer än en anställd och 9 företag mer än 500 anställda. De dominerande verksamhetsgrenarna är sjukvård, universitet, förpackningsindustri, läkemedelsindustri och forskningsindustri. Kommunen är också en stor arbetsgivare. Lunds kommun har i många år arbetat aktivt för en miljöriktig hantering av avfall och för att erbjuda helhetslösningar för hushåll och verksamheter. Denna strävan har, tillsammans med kommuninvånarnas vilja till återvinning, gett kommunen utmärkelsen Sveriges Återvinningskommun 2001. 4

1.2.2 Lunds Renhållningsverk Lunds Renhållningsverk hämtar avfall och källsorterat material till återvinning från hushåll och verksamheter i Lunds kommun. Renhållningsverket ansvarar för 26 st. återvinningsstationer för returpapper och förpackningar samt två återvinningscentraler i Genarp och Veberöd. Dessa materialslag hämtas även direkt från många flerfamiljsfastigheter och villahushåll. Lunds Renhållningsverk utför containertransporter med frontlastare, liftdumper samt lastväxlare. Renhållning av gator samt gångbanor i kommunen sker på entreprenad. Gångbanerenhållning utförs även på kontrakt hos privathushåll samt fastigheter. Lunds Renhållningsverk utför slamsugningar och spolningar av avlopp, brunnar och fettavskiljare. I verksamheten ingår en egen verkstad för att snabbt kunna serva och reparera de fordon som används. Totalt har verksamheten cirka 100 anställda där 80 personer arbetar ute i den dagliga driften, och 20 personer arbetar med arbetsledning och administration. Lunds Renhållningsverk har i ett flertal år arbetat aktivt för en miljöriktig hantering av avfall och en verksamhet som uppfyller de miljökrav som finns. Vikten av detta betonas redan i uppdraget från kommunfullmäktige som säger att verksamheten ska arbeta för att skydda miljön och spara resurser. Som ett led i miljöarbetet har Lunds Renhållningsverk år 2004 certifierats enligt ISO 14001. 1.3 Sysav Sysav, Sydskånes avfallsaktiebolag, är ett kommunägt bolag med uppgift att svara för den regionala avfallshanteringen åt de 14 ägarkommunerna i södra Skåne och därmed projektera, bygga, och driva de regionala behandlings- och avfallsanläggningar som behövs för att kunna omhänderta, återvinna och behandla avfall. Detta regleras i ett konsortialavtal som gäller till och med år 2025. Konsortialavtalet är ett samarbetsavtal som ingåtts av Sysavs samtliga delägarkommuner. De 14 kommunerna som äger Sysav är Burlöv, Kävlinge, Lomma, Lund, Malmö, Simrishamn, Sjöbo, Skurup, Staffanstorp, Svedala, Tomelilla, Trelleborg, Vellinge och Ystad. Kommunerna hade tillsammans ca 630 000 invånare vid årsskiftet 2004/2005. Insamling och transport av avfall i de 14 delägarkommunerna sköts av kommunerna själva och av entreprenörer som anlitas av kommuner, företag etc. 5

Sysav har två helägda dotterbolag: - Sysav Utveckling, som driver forskning och utveckling och - Sysav Biotec, där all biologisk hantering av avfall är samlat. Sysav är också hälftenägare i: - AB Sydåtervinning som arbetar med hantering och återvinning av returpapper, pappersförpackningar, kartong, wellpapp, glas, trä, plast, m m. - ÅGAB Syd AB som återvinner tunga massor som grus, asfalt och betong. - PULS AB med tjänster som slamsugning, högtrycksspolning, cisternrengöring mm. - Malmö Återbyggdepå för mottagning, sortering och försäljning av begagnat byggmaterial. 1.4 Regional avfallsplanering För att uppnå en samordnad och enhetlig avfallsplanering, har kommunerna inom Sysavregionen samarbetat med framtagandet av den senaste renhållningsordningen, både vad gäller att ta fram föreskrifter som att genomföra avfallsplaneringen. Detta ger en rad vinster, t ex; - Dagens avfallshantering är komplex, och kräver regional samordning för att uppfylla de höga gällande kraven på teknik, miljö och administration. - Förbättrad möjlighet att nå uppnådda mål genom möjlighet till samordning av genomförande av åtgärder. - Hög igenkänningsfaktor och möjlighet till jämförelse mellan kommunerna, till nytta för såväl privatpersoner som verksamheter inom regionen, som kommunernas egna tjänstemän och politiker som arbetar med frågor som rör avfallshantering. Inom ramen för detta har tre regionala inriktningsmål utarbetats i samverkan mellan Sysav och dess delägarkommuner. Åtgärder för att uppfylla målen kräver aktiviteter och engagemang från såväl Sysav som ägarkommunerna. Respektive kommun har utgått från inriktningsmålen när den egna lokala avfallsplaneringen har genomförts. Utöver detta har kommunerna kompletterat med egna lokala mål som följer övrigt kommunalt miljömålsarbete. Parallellt med kommunernas avfallsplanering har Sysav verksamhet planerats i Sysavs kretsloppsplan. Även i denna planering ingår de regionala målen som en central del. Till inriktningsmålen har mätbara delmål och åtgärder utformats, på regional såväl som på kommunal nivå. Avsikten är att möjliggöra en årlig uppföljning av delmålen på regional nivå. 6

1.5 Avfallsplaneringens omfattning Avfallsplanen omfattar främst sådant avfall som ligger inom en kommuns ansvarsområde, dvs hushållsavfall och därmed jämförligt avfall (inkl farligt avfall), insamling av småbatterier, och insamling av farligt avfall. Detta omfattar följande avfallsslag: Kärl- och säckavfall Grovavfall Biologiskt avfall Slam från enskilda avlopp Slam från fettavskiljare Farligt avfall från hushållen Småbatterier Dessa avfallsslag beskrivs med avseende på mängder och hantering, och det är också dessa som inriktningsmålen och övriga mål främst berör. Avfall som kommunen inte ansvarar för, dvs avfall som omfattas av producentansvar samt specifikt avfall från verksamheter, beskrivs översiktligt och i den mån uppgifter finns tillgängliga. I den mån det går att påverka berörs målen av dessa avfallsslag. 1.6 Uppföljning av tidigare avfallsplan antagen 1995 i Lunds kommun Den gamla avfallsplanen är 10 år gammal och åtgärderna från denna är i stort sett uppfyllda. Avfallsplaner bör förnyas med 5 års intervall. Att den gamla planen sträckt sig över 10 år betyder inte att det inte skett ett intensivt miljöarbete och utvecklingsarbete vad gäller avfallet i Lunds kommun. Under denna period har producentansvar införts för däck, skrotbilar, returpapper, förpackningar och elektronik. Beslut om Mål för biologisk behandling har tagits, skatt på deponering av avfall har införts liksom en mängd olika direktiv från EU området. Det har alltså varit en intensiv förändring inom avfallsområdet. Lunds Renhållningsverk har genomfört en rad försök och infört ny service bl.a. i form av fastighetsnära hämtning av 9 fraktioner avfall och returmaterial från villahushåll i s.k. fyrfackskärl. År 2001 utnämndes Lund till Sveriges Återvinningskommun. År 1993 samlades nästan 23.000 ton avfall in från hushållen i Lund. Denna siffra har minskat något till år 2005 trots att avfallsmängderna i landet generellt ökat och att befolkningen i Lunds kommun ökat betydligt fram till idag. Mängderna returmaterial per person som samlas in har också ökat ordentligt under perioden. Målen i den gamla avfallsplanen kommenteras nedan vad gäller måluppfyllelse. Fortsatt utveckling och utbyggnad av försök med separat insamling av matavfall till biologisk behandling. Ytterligare försök har gjorts i villahushåll under 2004-2005 med mycket gott resultat. Utbyggnaden av insamling av matavfall från livsmedelsbutiker och storkök har fortgått i liten skala under perioden fram till 2006. Målet är uppnått. Utbyggnad och effektivisering av trädgårds- och parkavfallshanteringen. Det mesta avfallet under perioden fram till 2006 har komposterats i Malmö hos SYSAV. Dock har trädgårdsavfall från hushållen som samlas in separat av Lunds Renhållningsverk under 2004 och 2005 komposterats vid anläggningen vid Sankt Hans backar, sedan park- och naturkontoret effektiviserat behandlingen av park- och trädgårdsavfall. Målet är uppnått. Nya återvinningscentraler. Målet med två nya återvinningscentraler blev delvis uppfyllt. En ny central anlades 1997 på Gastelyckan. Någon återvinningscentral mellan Dalby och Södra Sandby har dock inte etablerats. 7

Utveckla och bygga ut systemen för insamling av glas och papper i samråd med producentledet. I Lunds kommun fanns 33 återvinningsstationer för småbatterier, glas och returpapper sedan 80- talet. Dessa kompletterades under 1996 med insamling av hårda plastförpackning, metallförpackningar och pappersförpackningar/kartong. Stationernas antal har under perioden minskat till 25 st, men under denna period har den fastighetsnära insamlingen av alla dessa materialslag byggts ut ordentligt. Målet är uppnått. En ny miljöstation för placering i Lunds östra stadsdelar. Målet är uppnått då Gastelyckans återvinningscentral även omfattar en miljöstation. Försök med insamling av förpackningsavfall från hushåll. Försök med insamling för optisk sortering genomfördes men blev ingen service i full skala. Istället har systemet med separat insamling av varje materialslag byggts upp. Målet anses uppnått. Återbrukscentraler. Verksamhet med reparation och försäljning av kasserade möbler och annat lösöre pågick under en period. Projektet drevs av socialförvaltningens arbetsmarknadsenhet, men är numera nedlagt. Dock kan möbler och annat som kan användas igen lämnas i särskilda containers på återvinningscentralerna i Lund för loppisförsäljning. Hjälporganisationer tar hand om innehållet i dessa containrar. Målet har delvis uppnåtts. Utökade informationsinsatser på skolor och daghem. Målet har inte blivit uppfyllt så som det var formulerat med information i samarbete med Naturskolan till daghem, grundskola och gymnasium. SYSAV har under åren på sina ägarkommuners uppdrag informerat i alla 4:e klasser om avfall och miljö. Verksamheten har dock gått på sparlåga under de senaste åren. Lunds Renhållningsverk har haft många studiebesök från skolor och daghem, så målet kan anses vara delvis uppfyllt. Central sorteringsanläggning i Lunds Renhållningsverks regi. Denna anläggning blev verklighet hösten 2003 i Dalby. Industriavfall och grovavfall från hushåll sorteras i en stor hall inomhus. I Dalby sker även en del andra aktiviteter såsom sortering av metallförpackningar, siktning av uppsopsgrus m.m. Målet är uppfyllt Införa obligatorisk miljöbesiktning vid rivning eller ombyggnad av fastigheter. Målet som stadsbyggnadskontoret och miljöförvaltningen var ansvariga för har inte blivit uppfyllt. Dock är byggherren skyldig att upprätta rivningsplaner. Någon kontroll av att dessa följs eller någon form av besiktning sker dock inte. Förstärkning av resurser på industrirådgivningssidan. En rådgivare både mot verksamheter och hushåll anställdes 2001. Målet är uppfyllt. Sortering av avfall från vården. Ett system för omhändertagande av riskavfall från vården, Protector startade 1998 i SYSAV:s ägarkommuner. Systemet består av sortering av riskavfallet i olika storlekar av speciella pappkartonger från 25-110 liter. Dessa transporteras på Lunds Renhållningsverks uppdrag av Region Skånes transportservice till SYSAV. Kartongerna lastas i stora lådor på Lunds Universitetssjukhus innan de transporteras till SYSAV, där de går till förbränning. Riskavfallet körs in i förbränningspannan på ett speciellt ställe, så att övervakning hela tiden sker. Målet är uppfyllt. Förbättra kontroll och hantering av miljöfarligt avfall och riskavfall från decentraliserade vårdinrättningar. Systemet med Protector används också för vårdcentraler, tandläkarmottagningar och veterinärkliniker. Lasarettets transportservice hämtar riskavfall även från dessa inrättningar. Även mindre mängder av viss typ av farligt avfall kan hämtas av transportservice för vidare befordran till SYSAV. Farligt avfall hämtas annars av SYSAV Kemi, som på Lunds kommuns uppdrag sköter insamling och omhändertagande av farligt avfall i Lunds kommun. Målet är uppfyllt. 8

Upprätta ett samarbete med lokala aktörer inom byggsektorn. År 1998 kom en ny miljöbalk, där kommunernas ansvar för industriavfallet var borttaget. Detta innebär att kommunerna inte har lika stor möjlighet att påverka avfallshanteringen inom detta område. Mål blev därför aldrig uppfyllt. Återvinning av mineraliska produkter. Från 2005 används allt halkbekämpningsgrus till asfalttillverkning. Gruset siktas i Dalby och leveras därefter till NCC i Malmö eller Södra Sandby för asfalttillverkning. Målet är uppfyllt. Statistik över avfallsmängder från företag. Detta mål är svårt att uppfylla då kommunen inte råder över företagens avfall. Detta är ett problem i hela Sverige vad gäller att få tillförlitlig statistik över företagens avfallsmängder och avfallsslag inom respektive kommun. Målet är inte uppfyllt. De företag som Lunds Renhållningsverk sköter insamlingen av avfall åt får statistik på sin avfallshantering av renhållningsverket. Lokalisering av ny deponi för schaktmassor. En deponi för rena jord- och stenmassor anlades i mitten av 1990-talet vid Klosterängshöjden vid Lunds norra infart. Målet är uppfyllt. Biobränsleeldat kraftvärmeverk i Lund. Lunds Energi håller på att planera för ett biobränsleeldat kraftvärmeverk i Lund. Målet är ännu inte uppfyllt, men kommer med stor sannolikhet att bli det under de närmaste åren. Rötning av organiskt avfall. Målet var formulerat så att en utvärdering av de samhällsekonomiska och miljömässiga aspekterna på en rötningsanläggning med gasutvinning i Lunds kommun skulle göras. En biogasanläggning för mottagning av gödsel och avfall var projekterad mellan Lund och Dalby och skulle anläggas av SYSAV i slutet av 1990-talet. En massiv folkstorm från Dalby cirka 4 kilometer från den planerade anläggningen fick politikerna i Lund att ändra sig och en planändring omöjliggjorde etableringen av biogasanläggningen. Frågan har legat på is en del år, men 2005 bildade SYSAV ett dotterbolag, SYSAV Biotec AB, för biologisk behandling av avfall och en anläggning kommer att byggas i Malmö. Samarbetet mellan tekniska förvaltningen och Lunds Renhållningsverk har resulterat i att fettavskiljarslam numera rötas i Källby avloppsreningsverk med goda resultat. Planer på ett bättre nyttjande av gasen från Källbyverket håller på att ta form. Målet är uppnått. Förändring av grundtaxan. Från 1995 ingår i grundtaxan att hushållen får placera sopkärlet högst 3 meter från tomtgräns. Åtgärden genomfördes i mitten av 1990-talet. Målet är uppnått. Extra säckar för hushållsavfall. I ett vanligt villaabonnemang ingår från och med 1995 tre extra säckar per år. Säckar utöver detta antal ersättes vid varje tillfälle enligt taxa. Åtgärden genomfördes aldrig då nyttan och kostnaden för denna omvärderades. Grundavgift för hushåll med befrielse från sophämtning. Denna åtgärd blev aldrig genomförd, då den juridiska granskningen bedömt att det inte går att generellt upphäva eller förändra de dispenser/befrielser från sophämtning som givits tidigare. Dispenserna är dock personliga och kan inte övertas av nya fastighetsägare. Idag bedöms det endast finnas cirka 30 fastigheter kvar med total befrielse från sophämtning. Några nya dispenser om total befrielse beviljas inte idag. Översyn av kommunens auktorisation av avfallstransportörer. Då kommunens ansvar för industriavfallet upphörde när miljöbalken trädde i kraft, så fanns ingen anledning att genomföra åtgärden. Kontinuerlig uppföljning av alternativa bränslen för sophämtningsfordonen Fram till 2006 har Lunds Renhållningsverk investerat i 19 gasdrivna tunga fordon. Några av de personbilar som leasas går på etanol och en är en el-bensin hybridbil. Målet är uppfyllt. 9

Kompletterande undersökningar. Av de upplag som inventerades föreslog Lunds Tekniska högskola att 8 stycken upplag skulle undersökas närmare. Dessa bör kontrolleras mera noggrant med tanke på utläckage till mark eller vattendrag. De upplag som togs upp är:rögle, Gasverkstomten, S:t Hans backar, Dalby, Östra Mölla, Risen, Veberöd och Revingehed. Det har gjorts kompletterande undersökningar i flera omgångar. Efter den första som var klar 1997 bedömdes Gasverkstomten och Revingehed inte som någon miljöfara och vidare undersökningar och kontroller bedömdes inte behövas. Övriga sex deponier kontrollerades under två år 1998-2000. Dessa undersökningar finns som underlag för framtida beslut om kontrollprogram och ev. åtgärder. Efter år 2000 har endast Rögledeponin fortsatt kontrollerats, då denna avslutades så sent som 1990 och omfattas av klara regler vad gäller efterkontroller. Ärendet med övriga fem nedlagda deponier ligger hos kommunstyrelsen. Målet i avfallsplanen kan dock anses uppfyllt. Införa skyddsområden runt kommunens äldre deponier i enlighet med Naturvårdsverkets rekommendationer. Åtgärden som Byggnadsnämnden ansvarade för har inte blivit utförd. Målet är inte uppnått. Produkter tillverkade av återvunnet material. Kommunen bör skapa efterfrågan på produkter som tillverkats av återvunnet material där detta är möjligt. Återvinningsbranschen kan inte klara en vidareutveckling om det inte skapas efterfrågan på de produkter som tillverkas. Här kan finnas många olika möjligheter, till exempel parkmöbler, papper etc. Det är svårt att mäta och bedöma huruvida kommunens förvaltningar arbetat för att uppnå målet. Vad gäller Lunds Renhållningsverk så är nästan alla de sopkärl som köps in tillverkade av återvunnen plast. Kommunens upphandlingsenhet har gjort många centrala upphandlingar som förvaltningarna ska vara trogna. Dessa tar alltid med miljöaspekterna när det gäller varor. Från 2002 finns en policy, upphandling samt upphandling för hållbar utveckling som tillämpas i kommunen. Målet anses vara uppfyllt. De allra flesta av åtgärderna i tidigare åtgärdsprogram har genomförts. Kvarvarande åtgärder är antingen medtagna i denna avfallsplan eller så har de inte bedömts som relevanta i dagsläget. Föreliggande avfallsplan ersätter helt den tidigare. 10

2. Mål och handlingsplaner 2.1 Målstruktur 2.1.1 Nationella mål Sveriges riksdag har satt upp nationella mål för miljökvaliteten inom 16 områden. Till dessa har riksdagen vid olika tillfällen beslutat om delmål fram till och med 2020. Delmålen anger inriktning och tidsperspektiv för att uppnå miljökvalitetsmålen. I Sveriges nationella avfallsplan, Strategi för hållbar avfallshantering, som beslutades i september 2005, beskrivs hur avfallshanteringen påverkar de nationella miljömålen. Avfallshanteringen är främst placerad under målet God bebyggd miljö, men berör även indirekt andra miljökvalitetsmål, t ex målen inom området Frisk luft och Giftfri miljö. Följande delmål till God bebyggd miljö rör avfallshanteringen: Den totala mängden genererat avfall ska inte öka och den resurs som avfall utgör ska tas tillvara i så Mängden deponerat avfall exklusive gruvavfall Senast år 2010 skall matavfallet och därmed jämförligt avfall från livsmedelsindustrier med mera hög grad som möjligt samtidigt som påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras. Särskilt gäller ska minska att: med minst 50 % till år 2005 återvinnas genom biologisk behandling. Målet avser sådant avfall som förekommer utan att vara blandat med annat avfall och är av en sådan kvalitet att det är lämpligt att efter behandling återföra till växtodling. Senast år 2015 ska minst 60 % av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark, varav minst hälften bör återföras till åkermark. räknat från 1994 års nivå. Senast år 2010 ska minst 50 % av hushållsavfallet återvinnas genom materialåtervinning inklusive biologisk behandling. Senast år 2010 skall minst 35 % av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker återvinnas genom biologisk behandling. Målet avser källsorterat matavfall till såväl hemkompostering som central behandling. Mer information om de nationella miljömålen finns på Miljömålsportalen, www.miljomal.nu. 2.1.2 Skånes miljömål och handlingsprogram Länsstyrelsen i Skåne län har, på uppdrag av regeringen, preciserat, konkretiserat och anpassat de nationella målen till den regionala nivån i Skånes miljömål och handlingsprogram. Målen som berör avfallshantering har inordnats i delmålen i kap 2.2 nedan. Länsstyrelsen följer årligen upp Skånes miljömål och handlingsprogram. Resultatet redovisas i rapporten Miljötillståndet i Skåne. 11

2.1.3 Övriga mål inom Lunds kommun Lokala miljömål i LundaEko (Lunds program för ekologiskt hållbar utveckling) fastställt av kommunfullmäktige 2006-03-30: 7. Senast till år 2010 ska efterbehandling av de fem högst prioriterade f.d. deponierna ha genomförts. 38. Slam från reningsverk bör inte spridas på jordbruksmark om detta riskerar att motverka riksdagens generationsmål om en Giftfri miljö 1. Det långsiktiga målet är att slammets innehåll av näringsämnen skall kunna återföras till jordbruksmark eller annan mark, men försiktighetsprincipen, beträffande potentiellt miljöpåverkande ämnen, bör vara överordnad målsättningen om att återföra näringsämnen i kretsloppet. 39. Senast till år 2010 ska 100 procent av fosforinnehållet i biologiskt avfall från industrin och minst 35 procent av fosforinnehållet i livsmedelsavfallet från hushåll, storkök och restauranger återföras till mark för livsmedelsproduktion. 51. Senast år 2012 ska den totala mängden genererat hushållsavfall och avfall från offentlig sektor i Lunds kommun inte ha ökat jämfört med år 2000 (inklusive återvunnet material). 52. Senast år 2012 ska minst 50 procent av den totala vikten av det avfall som hushållen producerar, exklusive trädgårdsavfall, återvinnas. Förbränning räknas ej som återvinning. I dag återvinns ungefär 35 procent av detta avfall. 53. Senast år 2012 ska minst 35 procent av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker återvinnas genom biologisk behandling. Målet avser källsorterat matavfall till såväl hemkompostering som central behandling. 56. Senast till år 2012 bör minst 15 % av den totala ballastanvändningen inom Lunds kommun utgöras av återanvänt material. 1 Miljökvalitetsmålet Giftfri Miljö bör i ett generationsperspektiv innebära bland annat följande: Halterna av ämnen som förekommer naturligt i miljön är nära noll. Halterna av naturfrämmande ämnen i miljön är nära noll. Källa: Sammanfattning av regeringens proposition 2000/01:130. Svenska miljömål och åtgärdsstrategier. Regeringskansliet. 12

2.2 Sysav-regionens mål om avfallshantering 2.2.1 Motto, vision, kärnvärden och regionala inriktningmål All verksamhet som bedrivs inom Sysav följer mottot: Mesta möjliga återvinning Minsta möjliga deponering. Utöver detta finns visionen om att avfallsmängden och avfallets farlighet ska minska. Mottot har tillsammans med de nationella miljökvalitetsmålen legat till grund för och visat vägen för att ta fram regionala inriktningsmål. Tre prioriterade, övergripande inriktningsmål för avfallshanteringen inom regionen under 2006-2010 har formulerats. Dessa är: - Farligt avfall skall omhändertas på ett miljöriktigt sätt. - Lättnedbrytbart organiskt avfall ska så långt som möjligt behandlas biologiskt. - Förbättra den höga nyttjandegraden av resurser i form av material och energi i avfallet. De regionala inriktningsmålen delas av alla Sysavs 14 delägarkommuner. Fyra kärnvärden har identifierats som centrala i strävan att uppnå målen: delaktighet, kundanpassning, god resurshushållning och kostnadseffektivitet. Dessa skall genomsyra de delmål och åtgärder som föreslås för att nå målen. 2.2.2 Konkreta mål för Sysav-regionen De övergripande inriktningsmålen i Sysavs kretsloppsplan har brutits ned i konkreta mätbara, delmål. Målsättningen är att dessa skall vara uppfyllda under denna kretsloppsplans livslängd, dvs senast år 2010. Både Sysavs verksamhet och verksamheten inom Sysavs ägarkommuner bidrar till att målen uppfylls. Nedan presenteras delmålen till inriktningsmålen. Utgångspunkten utgörs av nuläget som här beskrivs summariskt. En mer detaljerad nulägesbeskrivning finns i kretsloppsplanens kapitel 3-4. Till delmålen kopplas handlingsplaner med åtgärder och strategier. Dessa redovisas nedan. I. Farligt avfall skall omhändertas på ett miljöriktigt sätt Nuläge och förutsättningar: Farligt avfall från hushållen och verksamheter inom regionen samlas in och behandlas av Sysav eller annan aktör. Den stora delen av det farliga avfallet omhändertas därmed på ett miljöriktigt godtagbart sätt. Nationella studier har dock visat att allt farligt avfall inte sorteras ut. Det farliga avfallet som inte omhändertas på rätt sätt är en liten, men för miljön mycket betydande avfallsström. Inom denna avfallsplans tidsrymd fokuserar målet på att se till att allt farligt avfall hamnar i rätt insamlingssystem, dvs att mängden farligt avfall som felsorteras minskar. Uppfyllandet av målet är starkt kopplat till att hushållen och verksamheterna vet vad som är farligt avfall och vet var de ska lämna det farliga avfallet. Det är alltså i hög grad en informationsfråga, varför delmål, åtgärder och uppföljning kopplas till kunskapsnivån om det farliga avfallet. Följande delmål formuleras: 1. 2010 skall hushållens kunskap om vad som är farligt avfall och hur det skall hanteras vara förbättrad i förhållande till dagens nivå. 2. 2010 skall verksamheternas kunskap om vad som är farligt avfall och hur det skall hanteras vara förbättrad i förhållande till dagens nivå. 13

II. Lättnedbrytbart organiskt avfall ska så långt som möjligt behandlas biologiskt Nuläge och förutsättningar: I nuläget sker biologisk behandling av park- och trädgårdsavfall i kommunernas / Sysavs regi. Sysav planerar nu för utökad biologisk behandling genom en biogasanläggning. Då verksamheten är ny för bolaget, kommer fokus inom avfallsplanens tidsrymd att ligga på att uppnå en så hög kvalitet på insamlat material som möjliggör att resurserna i avfallet kan nyttjas samt på driftsoptimering. Följande delmål formuleras: 1. Insamlingssystem byggs upp så att 25 000 ton bioavfall kan samlas in och behandlas biologiskt senast 2010. Målet avser sådant avfall som förekommer utan att vara blandat med annat avfall och är av en sådan kvalitet att det är lämpligt att efter behandling återföra till kretsloppet. III. Förbättra den höga nyttjandegraden av resurser i form av material och energi i avfallet Nuläge och förutsättningar: Av den mängd avfall totalt från hushåll och verksamheter som levererats till Sysavkoncernen nyttiggörs i dagsläget drygt 90 % och mindre än 10 % deponeras. Resultatet beror på en samverkan mellan allmänhetens källsortering, insamlingssystem för olika slags avfall och Sysavs sortering och behandlingsmetoder. Nivån för nyttiggörandet är mycket hög, och för att bibehålla den nivån krävs ett ständigt förbättringsarbete, där nya kostnadseffektiva möjligheter för att förbättra utnyttjandet av material och energi undersöks kontinuerligt. Fokus på avfallshanteringen i Sysav ligger därför i detta läge på att förbättra det existerande systemet för resursutnyttjande. Utöver delmålen nedan, kan även inriktningsmål 2 om biologisk hantering sortera under detta. Följande delmål formuleras: 1. Sorteringen av tidningar och förpackningar skall förbättras. 2. Sorteringen av övrigt glas och metaller skall förbättras. 3. Marknaden för återvunnet material ska förbättras genom att krav på användning av återanvänt eller återvunnet material ökar vid inköp. Delmål 1 och 2 innebär att materialutnyttjandet ökar. Förbättrad sortering av glas och metall, både förpackningar och annat avfall, innebär vidare att mängden slagg efter förbränningen minskar och att energiutbytet i förbränningsprocessen blir ännu bättre. Delmål 3 innebär att materialutnyttjandet påverkas indirekt genom att drivkraften från marknaden ökar för de avfallsslag som det finns mest användningsområden för. På så sätt skapas långsiktigt hållbara system för återvinning. 14

2.3 Mål och strategier för att nå inriktningsmålen i Lunds kommun Parallellt med det regionala målarbetet har Lunds kommun och Lunds Renhållningsverk arbetat med att ta fram egna mål för kommunen. Arbetet har resulterat i 8 målgrupper med olika delmål. Genom att uppfylla dessa mål bidrar Lunds kommun även till att uppfylla de gemensamma målen inom Sysav-regionen. De olika målen samt vem som ansvarar för att målen uppfylls redovisas nedan. Mål Biologiskt avfall Försök med utsortering av matavfall i 260 villahushåll med fyrfackskärl, sortering i 8 fraktioner avfall och returmaterial, har genomförts under drygt 9 månader 2004-2005 i Lund, Södra Sandby och Dalby. Resultatet från fyra plockanalyser visade att avfallet var mycket bra sorterat, endast 0,5 % i genomsnitt var felsorterat. Försöket som Lunds Renhållningsverk genomförde i samarbete med SYSAV samt MERAB resulterade i en mängd av 63 kg avfall per person och år. I kommunen uppskattas en årlig mängd om totalt 11000 ton biologiskt avfall. Av dessa 11000 ton bör 5000 ton kunna samlas in år 2010. 5000 ton ger en andel på 45,5 % vilket är mer än det nationellt satta målet på 35 %, tillika nivån enligt punkt 53 i LundaEko. MÅL: Nå en årlig insamlingsmängd om totalt 5 000 ton matavfall/bioavfall från hushåll i Lunds kommun från 2010. Ansvarig: Lunds Renhållningsstyrelse Tidplan insamling av matavfall Information om hämtning av matavfall till kunder ska ske under hösten 2006 med slutlig info och utsättning av kärl vintern/våren 2007. 8 000 villahushåll kommer att få tjänsten under 2007. Resterande villahushåll första halvåret 2008. Information om hämtning från flerfamiljsbostäder startas under första halvåret 2008 och start av tjänst från flerfamiljsbostäder ska ske från andra halvåret 2008 och införas fullt ut under de efterföljande 2,5 åren för att vara helt utbyggd senast 31 december, 2010. Parallellt med införandet av insamling från flerfamiljsbostäder ska även hämtning av matavfall införas från verksamheter som affärer, storkök, industrier etc. Mål Återvinning Återvinning av returmaterial är redan ganska högt från hushåll och verksamheter i Lunds kommun. År 2001 utnämndes Lund till Sveriges återvinningskommun. Den fastighetsnära insamlingen har en hög anslutning både av villahushåll och flerbostadshus. Den fastighetsnära insamlingen från flerbostadshusen beräknas ligga på drygt 65 % av den möjliga potentialen. För villahushållen ligger den på 25 % (2 st fyrfackskärl) och beräknas inom kort vara uppe i 43 %. MÅL: Anslutningen till fastighetsnära insamling vid flerbostadshus ska till 2010 vara uppe i 80 %. MÅL: Anslutningen till fyrfackssystemet vid villahushåll ska vara uppe i 50 % vid utgången av 2006, 65 % vid utgången av 2007 och i 80 % vid utgången av 2008. MÅL: Insamlingsmängderna av returpapper/tidningar och förpackningar av glas ska bibehållas på minst 2005 års nivå. MÅL: Insamlingen av hårdplast-, metall- samt pappersförpackningar ska öka med 30 % per avfallslag till 2010 utifrån 2005 års nivå. Ansvarig: Lunds Renhållningsstyrelse 15

Mål Uppsopsgrus från gaturenhållning Uppsopad vintergrus har under 2004-2005 börjat nyttiggöras som beståndsdel i asfalttillverkning. Bevakning av nya produkter och metoder att använda detta material i ska göras kontinuerligt. Analyser och laktester av materialet har gjorts. Resultatet var bra med låga föroreningshalter, men något förhöjd kloridhalt på vintergruset. MÅL: Senast år 2006 ska 100 % av det siktade vintergruset användas som råvara vid tillverkning av nya produkter. MÅL: Senast år 2007 ska 100 % av det siktade sommargruset användas för marktäckning, fyllnadsmassor eller som råvara vid tillverkning av nya produkter. Ansvarig: Tekniska förvaltningen och Lunds Renhållningsverk Mål Ballastmaterial Riven asfalt används som bärlager vid gatuarbeten samt som ytbeläggning på gång- och cykelvägar. Asfalt innehållande stenkolstjära återvinns ej som ballastmaterial då detta är ett farligt avfall. Kvaliteten på asfaltmaterialet säkerställs genom laktester. För hanteringen av asfalt med stenkolstjära används riktlinjer från de tre storstadskommunerna. MÅL: Senast 2007 ska 100 % av all uppriven asfalt som kommer från gatumark i Lunds kommun återvinnas, exklusive asfalt innehållande stenkolstjära. Ansvarig: Tekniska Förvaltningen Mål Farligt avfall Lunds kommun: 2006-01-01 finns 7 st miljöstationer i Lunds kommun, där hushållen kan lämna sitt farliga avfall. Fastighetsnära hämtning av el- och elektronikavfall erbjuds de fastighetsägare som önskar att abonnera på denna tjänst. Hushållsresultatet är en del i den bedömning som behöver göras för att se om insamlingen behöver förbättras. Om behov finns genomförs försök med olika modeller av fastighetsnära insamling i avgränsade områden i Lunds kommun. De försök och permanenta lösningar som genomförts och finns i andra kommuner i t.ex. Sverige och Danmark vad gäller fastighetsnära insamling av farligt avfall ska studeras och utvärderas utifrån förhållandena i Lunds kommun. MÅL: Förbättra informationen till hushållen om betydelsen av att separat samla in farligt avfall. MÅL: Genomföra försök med fastighetsnära insamling. Klart senast 2007. Ansvarig: Lunds Renhållningsverk Mål Minska avfallsmängderna genom ökad miljömedvetandet Genomför en informationskampanj tillsammans med SYSAV, konsumentorganisationer och miljöstrategiska enheten. Efter kampanjen genomförs en mätning av kunskapen om avfall och dess uppkomst för att därigenom minska avfallsmängderna i Lunds kommun. Utforma skolinformation tillsammans med Sysav för mellan- och högstadie. MÅL: Förbättra kunskapen om avfallets uppkomst. MÅL: Avfallsmängden per invånare vid utgången av 2010 ska ha minskat med 3 % i förhållande till 2005 års nivå. Ansvariga: Lunds Renhållningsverk, Kommunkontoret; Miljöstrategiska enheten, Miljöförvaltningen 16

Mål Park- och trädgårdsavfall 70 % av parkavfallet ska användas som biobränsle, rest till kompostering. Undersök möjligheter och lokalisering för en gemensam kompostanläggning i Lunds närhet. Anläggningen kan delas av Lunds Renhållningsverk, LKF, Markentrepenad, Park- och naturkontoret och övriga intressenter som till exempel kyrkoförvaltningar och Lunds Energi. Allt kompostmaterial ska främst utnyttjas som jordförbättring i kommunens parker, användas vid anläggningsarbeten samt säljas till hushåll. Brännbar rest kan lämnas till exempelvis Lunds Energi för att användas som biobränsle. Målet är att inget kompostmaterial ska lämna kommunen för att verka för ett slutet kretslopp. MÅL: Undersöka former för ett samarbete samt utreda plats för kompostanläggning 2007 MÅL: Driftsättande av en samlokaliserad kompostanläggning 2008 Ansvariga: Lunds Renhållningsverk, Tekniska förvaltningen Mål Slamhantering Metallhalterna i slammet under den senaste femårsperioden har i samtliga fall understigit de värden som anges i naturvårdsverkets riktlinjer. Även halterna av de organiska indikatorämnena har i samtliga analyser legat under det rekommenderade riktvärdet för användning på jordbruksmark. Försök med fettavskiljarslam vid Källby avloppsreningsverk i Lund under 2005 har gett så goda resultat att 100 % av fettavskiljarslammet ska kunna behandlas lokalt och producera biogas. MÅL: Slam som uppfyller kraven enligt LundaEko och generationsmålet om en giftfri miljö ska i första hand spridas på åkermark eller användas till markbearbetning. MÅL: Senast 2006 ska allt fettavskiljarslam behandlas lokalt i biogasanläggning. MÅL: Biogasproduktionen vid Källby reningsverk skall uppgå till 1.200.000 Nm3 under 2010. Det är en ökning med ca 300.000 m3 jämfört med idag. Detta leder till en minskad slammängd motsvarande ca 300 ton/år. Ansvariga: Tekniska förvaltningen, VA-verket, Lunds Renhållningsverk Mål Deponier I Lunds kommun finns ett antal nedlagda deponier. Dessa har inventerats för att fastställa status avseende lakvatten, sluttäckning och övrig miljöpåverkan. Rögledeponin utanför Södra Sandby är redan reglerad enligt miljölagstiftningen. Här finns ett aktivt kontrollprogram. För övriga 5 deponier måste beslut tas om framtida kontroll. MÅL: Senast till 2007 ska miljönämnden ha tagit beslut om ev. kontrollprogram för deponierna, Rökepipan och Östra Mölla i Dalby, Risen i Genarp, deponin i Veberöd och Sankt Hans backar i Lund. MÅL: Senast 2010 ska eventuella efterbehandlingsåtgärder vara vidtagna vid dessa deponier. Ansvariga: Kommunstyrelsen 17

3 Fakta om avfall i Sydskåne och Lunds kommun 3.1 Insamlingssystem för hushållsavfall inom regionen 3.1.1 Allmänt Kommunerna har ett lagstadgat ansvar för insamling och hantering av hushållsavfall och därmed jämförligt avfall, samt har möjlighet att ta ett utökat ansvar för insamling av farligt avfall, om det behövs av hälso- eller miljöskäl. Elva av Sysavs ägarkommuner har tagit det utökade ansvaret för insamling av farligt avfall. Insamlingen av hushållsavfall sköts av kommunerna i egen regi eller av entreprenörer anlitade av kommunerna. Systemet som finns i Sysav-regionen för insamling av avfall från hushåll bygger på en kombination av hämtning vid fastighet och avlämning vid återvinningscentraler. Förpackningar och returpapper med producentansvar avlämnas på återvinningsstationer som drivs av producenterna via sammanslutningen FTI, Förpacknings- och tidningsinsamlingen, eller genom kommunens fastighetsnära insamlingssystem. Sysav har fått uppdraget av kommunerna att samla in farligt avfall och småbatterier från hushållen. Småbatterier samlas i huvudsak in via batteriholkar ute i kommunerna. Utöver detta samlas farligt avfall från hushållen in genom 44 stycken miljöstationer som placerats ut vid bensinstationer och de återvinningscentraler som finns i Sysav-regionen. 3.1.2 Återvinningscentraler inom regionen Sysav driver 15 återvinningscentraler inom regionen. 18 På återvinningscentralerna får avlämnas källsorterat material till återvinning eller återanvändning. Det är bl.a. material i form av tidningar, wellpapp, glas, komposterbart trädgårdsavfall, trä, vitvaror, skrot, elektronikskrot, avfall till förbränning med energiåtervinning som tas emot. Avlagda ting för insamling till återanvändning tas emot via hjälporganisationer. Även farligt avfall, såsom färg-, lackoch limrester, spilloljor, lösningsmedel, sprayflaskor, bilbatterier, småbatterier och lysrör, tas emot. El- och elektronikavfall som omfattas av producentansvar får lämnas av hushåll och företag. På Spillepengs avfallsanläggning finns dessutom en återvinningscentral avsedd enbart för småföretagare. Från april 2005 ges småföretagare möjlighet att mot ersättning lämna källsorterat avfall, dock inte farligt avfall, på alla Sysavs återvinningscentraler i regionen. Utöver de återvinningscentraler som Sysav driver finns inom några kommuner lokala återvinningscentraler. I Lund finns två mindre återvinningscentraler i Veberöd och Genarp som drivs av Lunds Renhållningsverk.

3.1.3 Övrig sortering i Sysavs regi Utöver hushållens möjlighet till källsortering via insamlingssystemet som beskrivs ovan bedrivs i Sysavs regi central sortering med syfte att öka mängden insamlat material till resursutnyttjande. Verksamhetsavfall Blandat avfall som har samlats in från verksamheter sorteras så att enbart det som är av sådan kvalitet eller av sådant material att det inte går att resursutnyttja deponeras. Detta sker på fyra av Sysavs avfallsanläggningar (Spillepeng i Malmö, Albäcks i Trelleborg, Måsalycke i S:t Olof och Hedeskoga i Ystad). Rester från avfallsförbränning Brännbart avfall som energiutvinns i Sysavs förbränningsanläggning innehåller vanligtvis en del metaller som inte är brännbara men går att återanvända. Dessa sorteras ut från förbränningsresten slagg på Spillepengs avfallsanläggning i Malmö och avyttras. Slagget är därefter av sådan kvalitet att det efter viss vidarebehandling går att återvinna såsom fyllnadsmaterial vid t ex vägbyggen. På så sätt utnyttjas även de inerta beståndsdelarna av avfallet från förbränningen. 3.2 Insamlade mängder hushållsavfall regionalt 2005 samt trender Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall samlas dels in av kommunerna via direkt hämtning eller avlämning på återvinningscentraler, dels av producenterna på återvinningsstationer för sådant avfall som omfattas av producentansvar. Sysav tar emot det avfall som inte omfattas av producentansvar. Under 2004 tog Sysav emot totalt cirka 302 000 ton av detta i form av kärl-, trädgårds- och grovavfall.hushållens farliga avfall uppgick till 1 300 ton. Mängden kärl-, trädgårds- och grovavfall som samlades in direkt från hushållen uppgick 2004 till 194 000 ton. Det motsvarar i genomsnitt 307 kg per person i Sydskåne. Utöver detta avlämnades vid återvinningscentralerna 108 000 ton, motsvarande 171 kg per person i Sydskåne. I genomsnitt tog Sysav således emot 478 kg avfall från varje invånare i regionen varav drygt en tredjedel lämnades in vid återvinningscentralerna. Mängden hushållsavfall som tagits emot hos Sysav har ökat med 18 % sedan 2003. Detta beror framför allt på att ytterligare fem kommuner ingår i upptagningsområdet. Vid en jämförelse av vad som tagits emot vid anläggningarna i de nio ursprungliga kommunerna har mängderna hushållsavfall ökat med 1,5 % under perioden 2003-2004. 19

3.3 Avfall i Lunds kommun Avfallsflöden i Lunds kommun i ton 2002 2003 2004 2005 Hushållsavfall 28569 27858 28626 30291 Returpapper 8297 7797 8225 7614 Wellpapp 2126 2007 2080 1910 Glasförpackningar 1944 1893 2009 1943 Kartongförpackningar 555 809 1088 1184 Plastförpackningar 105 183 198 200 Metallförpackningar 193 159 158 133 Skrot 1346 1317 1290 1748 Kompostmaterial 5648 5205 5568 5383 Slam 1800 1800 1800 1800 Farligt Avfall 237 229 245 243 ÅVC Sysav 9022 9286 9478 11136 ÅVC LRV 1227 1226 1326 1181 Summa 51820 57969 60290 62966 Summa producentansvar 13220 13393 13757 12984 Slam Idag produceras ca 7500 m3 slam per år vid avloppsreningsverken i Lunds kommun. TS-halten i slammet är ca 25 % vilket ger en TS-mängd på ca 1800 ton/år. Slammet härrör till största delen från den biologiska och kemiska reningen vid reningsverken men även från enskilda slamavskiljare. Avfall från gaturenhållning Årlig mängd uppsopsgrus uppgår till ca 1 200 ton. Avfall från papperskorgar samt avfall från manuell städning uppgår till ca 50 ton. Rivningsavfall Då det saknas kommunalt ansvar för rivningsavfall saknas tillförlitlig statistik. 20

3.3.1 Förhållanden som påverkar avfallets mängd och sammansättning Avfallets mängd och sammansättning beror på en rad olika faktorer. En ökad konsumtion har hitintills återspeglats av en liknande ökning av mängden hushållsavfall. På nationell nivå har sammansättningen av säck- och kärlavfall förändrats betydligt i och med en ökad källsortering och återvinning. En studie som Svenska renhållningsverksföreningen RVF genomfört visar att hushållsavfallet i säck och kärl år 2004 bestod till 45 % av matavfall. En annan stor fraktion är förpackningar med 30 %. Övriga fraktioner är tidningar, trädgårdsavfall, blöjor, övrigt brännbart, textilier och övriga avfallsslag. Plockanalyser visar även att farligt avfall utgör ungefär en procent av hushållens kärlavfall. 37 % av kommuninvånarna i Lund bor i en- eller tvåfamiljsbostäder, 63 % i flerbostadshus. 80 % av flerfamiljshusen har tillgång till någon form av fastighetsnära hämtning av returmaterial, motsvarande summa för villahushållen är 25 % genom Lundamodellen med hämtning av 8 fraktioner. Avfallets sammansättning från bostäder är i hög grad beroende av närhet till återvinning. I Lunds kommun bor och verkar ett stort antal studenter, Lunds Universitet har 6000 forskare, lärare och andra anställda samt 42500 studenter. 15-20 000 av dessa antas bo i Lund, resterande i andra kommuner. Lunds Universitetssjukhus är en av kommunens största arbetsgivare och genererar stora mängder varierat avfall som brännbart, skrot, elektronik och riskavfall. Mängden uppkommet industriavfall styrs av faktorer såsom konjunktur, industriell struktur, utveckling av renare teknik samt krav på rening av utsläpp. Inom kommunen finns flera stora industrier som Tetra Pak, Astra Zeneca, Sony Ericsson, Alfa Laval och Gambro. Detta ger upphov till ett en stor variation i avfallet med stora mängder förpackningsmaterial, brännbart och blandat industriavfall, skrot samt elektronik. Ideon är ett forskningsintensivt område med inriktning på IT, kommunikation, miljöteknik, läkemedel och functional foods. Industrierna i Lunds kommun har sedan länge haft höga insamlingsnivåer av glas och papper, med en ökning på övriga material årligen. 3.3.2 Insamlingssystem lokalt Hushållskärlshämtning Lunds Renhållningsverk erbjuder ett unikt insamlingssystem för villahushållen med fastighetsnära hämtning baserat på 4-fackskärl med totalt 8 fraktioner. Varje abonnemang omfattar två 4 fackskärl på 370 liter. Första kärlet har utöver hushållsavfall fraktionerna färgat glas, hårdplast samt en fraktion reserverad till matavfall. Andra kärlet har fraktionerna kartong/pappersförpackningar, returpapper, metall samt ofärgat glas. Det första kärlet med hushållsavfall töms varannan vecka medan det andra töms var sjätte vecka. I kommunen förekommer det även hämtning varannan vecka i ordinarie plastkärl utan fackindelning och i undantagsfall engångssäckar. Vid flerbostadshus och verksamheter förekommer olika anpassade insamlingssystem. För att systemen ska bli så effektiva som möjligt hjälper Lunds Renhållningsverk fastighetsägaren med att sätta upp system anpassade efter förhållandena i fastigheten. Hämtning av hushållsavfall från flerfamiljsbostäder utförs normalt en gång per vecka. Från fritidshus sker hämtning från april till och med september. Övrig del av året sker hämtning efter särskild beställning. Insamlat hushållsavfall transporteras till Sysavs anläggning i Malmö för förbränning med energiutvinning. Grovavfall Grovavfall hämtas fastighetsnära efter beställning. Hämtning sker varannan vecka. I ett konventionellt villaabonnemang ingår grovavfallshämtningen. För flerbostadshus och villagruppbebyggelse med gemensam sophämtning krävs särskilt avtal mellan fastighetsinnehavaren och Lunds Renhållningsverk. Hushållen kan även välja att själva transportera sitt grovavfall till någon av återvinningscentralerna i kommunen. Insamlat grovavfall transporteras till Dalby för sortering och omlastning, därefter till olika mottagare av återvinningsmaterial samt Sysavs avfallsanläggning i Malmö för vidare behandling. 21