En utredning av Juridiska föreningen i Uppsalas skattskyldighet. David Wedar 2015-01-05 070 34 83 130

En utredning av Juridiska föreningen i Uppsalas skattskyldighet David Wedar 2015-01-05 070 34 83 130

1. Inledning 3 1.1 Introduktion 3 1.2 Syfte 3 1.3 Avgränsning 4 1.4 Disposition 4 1.5 Metod 4 2. Juridiska föreningen 5 2.1 Vad är Juridiska föreningen? 5 2.2 Vilken verksamhet bedriver Juridiska föreningen 5 3. Inskränkt skattskyldig ideell förening 5 3.1 Allmänt om ideella föreningar 5 3.2. Kriterier för skattefrihet 6 3.2.1. Ändamålskravet 6 3.2.1.1. Uppfyller Juridiska föreningen ändamålskravet? 7 3.2.2. Verksamhetskravet 8 3.2.2.1. Uppfyller Juridiska föreningen verksamhetskravet? 8 3.2.3. Fullföljdskravet 9 3.2.3.1 Avkastning 10 3.2.3.2. Uppfyller Juridiska föreningen fullföljdskravet? 10 3.2.4. Öppenhetskravet 11 3.2.4.1. Uppfyller Juridiska föreningen öppenhetskravet? 11 4.Skattskyldighet för allmännyttiga ideella föreningar 12 4.1 Vad beskattas en allmännyttig ideell förening för? 12 4.2 Naturlig anknytning 12 4.2.1 Juridiska föreningens verksamhet 13 4.3 Hävd 14 4.3.1 Juridiska föreningen 14 4.4 Huvudsaklighetsrekvisitet 15 4.4.1 Juridiska föreningen 15 Slutsats om juridiska föreningens skattskyldighet 16 5.1 Juridiska föreningens skattskyldighet 16 6. Källförteckning 18 2

1. Inledning 1.1 Introduktion I Sverige finns det många olika föreningar vars strukturer ofta skiljer sig från varandra. Med tiden har fler och fler föreningar uppkommit och det finns ingen mall på hur en generell ideell förening ser ut eller hur den beter sig. Majoriteten av svenska befolkningen är med i någon slags förening. Anledningarna till varför människor är medlemmar i olika föreningar skiljer sig, det kan bl.a. vara det sociala umgänget, ett delat intresse eller en personlig tro. För människor som delar intressen finns föreningar som en naturlig samlingsplats. Min uppsats är ämnad att närmare undersöka vilka olika skattesituationer som kan uppkomma i ideella föreningar. En förening kanske bedriver näringsverksamhet och säljer artiklar medan en annan anordnar mer intima brädspelskvällar. Då de sätt en förening bedriver sin verksamhet på kommer också reflekteras på deras ekonomiska situation. En förening som de flesta juriststudenter i Uppsala är med i är Juridiska föreningen i Uppsala (JF). På grund av JF:s verksamhet har frågan uppkommit om föreningen ska anses vara skattskyldig för hela, eller delar av deras verksamhet. Den frågeställningen jag kommer utgå från är, vilken skattskyldighet kan föreligga för en ideell förening och undersöka i vilken skattesituation JF befinner sig i och går den att förbättra. 1.2 Syfte Även om ideella föreningar är en associationsform så går det inte att ha en generell skattereglering som gäller för alla ideella föreningar, på samma sätt som för aktiebolag och handelsbolag, på grund av hur olika föreningar är utformade. Syftet med min uppsats är att undersöka när skattskyldighet kan anses föreligga för en ideell förening. Ideella föreningar kan, ur skatteperspektiv, delas upp i två huvudsakliga kategorier, inskränkt skattskyldiga respektive oinskränkt skattskyldiga. Jag ska utreda de kriterier som uppsätts för att en ideell förening ska anses vara inskränkt skattskyldig. I uppsatsen kommer jag att undersöka hur den gällande regleringen ska tillämpas och utreda huruvida JF är skattskyldig för dess verksamhet och om så är fallet, för vad. 3

Målen är att utreda hur föreningen kan få en så fördelaktig skatteplikt som möjligt och om det skulle vara möjligt för JF att helt undvika beskattning. Undersökningen kommer ske på ett såväl teoretiskt som praktiskt plan. 1.3 Avgränsning Uppsatsen kommer behandla främst svensk rätt, eftersom stor del av de regler som gäller för föreningar inte är kodifierade och återfinns mest i svensk praxis och uttalanden från skatteverket. Frågeställningen kommer behandlas ur ett föreningsperspektiv och undersökningen kommer baseras i hur en ideell förening uppnår inskränkt skattskyldighet. På grund av utrymmesskäl kommer ingen mervärdesskattproblematik behandlas. Av samma anledning kommer uppsatsen inte heller ta upp situationer där det rör sig om ideella föreningar som har allianser, central-, distrikts- eller samarbetsorganisationer. Fokus kommer istället ligga på enskilda ideella föreningar. 1.4 Disposition Först kommer JF som förening att beskrivas, vad de bedriver för verksamhet och vilket ändamål föreningen har. Utredningen kommer sedan visa på vilka kriterier som behöver uppfyllas för att en ideell förening skall anses vara inskränkt skattskyldig. Kriterierna kommer att beskrivas på ett teoretiskt plan för att därefter tillämpas på JF, för att utreda huruvida de är uppfyllda. Vidare kommer utredningen undersöka först teoretiskt vad en inskränkt skattskyldig förening måste beskatta och sedan undersöka vad JF är skattskyldig för. Avslutningsvis kommer jag att presentera mina slutsatser angående JF:s skattskyldighet och om den går att förbättra. 1.5 Metod Uppsatsen är menad att utreda den skatträttsliga situationen i Sverige för ideella föreningar utifrån svensk rätt. Utredningen kommer följa ett rättsdogmatiskt upplägg. Utredningen baseras på rättskällor samt skattmässiga principer och doktrin men även JF:s stadgar och ekonomiska situation. Då civilrättslig lagstiftning saknas på ämnet kommer praxis få en mer framträdande roll i undersökningen. Uppsatsen innefattar associationsrätt, skatterätt och även till viss del redovisningsrätt. 4

2. Juridiska föreningen 2.1 Vad är Juridiska föreningen? JF är en partipolitiskt och religiöst obunden studentförening för juridikstuderande i Uppsala. Föreningen har idag ca 2000 medlemmar. Föreningen grundades redan 1844 och har idag en omfattande verksamhet för sina medlemmar. JF är en ideell förening och bedriver verksamhet med ändamål att gynna de juridiska studierna genom att främja och bevaka medlemmarnas intressen, inom utbildningsfrågor, studiesociala och arbetslivsfrågor. 1 JF arbetar även för sammanhållning mellan juridikstuderande och för att förmedla kontakt mellan dem och andra jurister. 2 2.2 Vilken verksamhet bedriver Juridiska föreningen JF bedriver såväl social som studiebevakande verksamhet. Detta innefattar bland annat bokförsäljning, café- och pubverksamhet, idrottsverksamhet samt drivandet av en juristjour med juridisk rådgivning. I de studiebevakande och studiesociala frågorna representerar JF samtliga studerande vid juridiska fakulteten i Uppsala. 3 Föreningen ger också ut en medlemstidning samt anordnar debatter, medlemsmiddagar, baler och fester. Föreningens studiebevakande del representerar juriststudenterna i alla beslutande organ på Juridiska institutionen i samarbete med Uppsala Studentkår. JF har även ett betydande utbyte med andra juristföreningar i Norden. 4 3. Inskränkt skattskyldig ideell förening 3.1 Allmänt om ideella föreningar Ideell förening är en associationsform och utgör en juridisk person om den har tillsatt en styrelse och har antagit stadgar. 5 En ideell förening kan likt en ekono- 1 JF:s Stadga 1 kap 2. 2 A a. 3 A a. 4 http://www.jf-uppsala.se/om-juridiska-foreningen/. 5 NJA 1973 s. 341. 5

misk förening driva en ekonomisk verksamhet men den ekonomiska verksamheten får inte vara ägnad att främja medlemmarnas ekonomiska intressen. Som nämnt ovan skiljer sig föreningar från andra juridiska personer, t.ex. aktiebolag och handelsbolag, eftersom föreningens uppkomst, verksamhet och upphörande inte finns reglerade i lag. 6 En av de främsta anledningarna till detta är hur olika föreningar kan se ut, några har ett fåtal medlemmar medan andra har tusentals. Avsaknaden av en generell struktur på föreningar förhindrar en effektiv och rättvis lagreglering. 7 Ideella föreningar är dock inte helt fria från lagreglering. Ett av de områden som regleras är hur en förening ska beskattas. I sjunde kapitlet inkomstskattelagen (IL) regleras skattskyldigheten för ideella föreningar. Ideella föreningar kan, ur skatteperspektiv, delas upp i två huvudsakliga kategorier: inskränkt skattskyldiga respektive oinskränkt skattskyldiga. Huvudregeln är att juridiska personer är obegränsat skattskyldiga enligt 6 kap 3 IL. Men det finns ett betydande undantag för ideella föreningar i 7 kap IL. 3.2. Kriterier för skattefrihet Undantaget från obegränsad skattskyldighet gäller om den ideella föreningen har en allmännyttig funktion och blir då klassad som inskränkt skattskyldig. Reglerna för allmännyttiga ideella föreningar finns i 7 kap 3-11 IL. För att en förening ska klassas som allmännyttig krävs att föreningen uppfyller fyra krav, ändamålskravet, verksamhetskravet, öppenhetskravet och fullföljdskravet. Om en förening uppfyller kraven klassas den som inskränkt skattskyldig och blir befriad från skatt på kapitalinkomster. Men kan även bli befriade ifrån skatt på inkomst av rörelse och fastighet om deras verksamhet uppfyller vissa krav. 8 Jag kommer gå igenom kraven mer i detalj nedan. 3.2.1. Ändamålskravet Det första kravet som krävs för att uppnå inskränkt skattskyldighet finns i 7 kap 4 IL och förutsätter att föreningen har som ändamål att främja ett eller flera allmännyttiga ändamål. I lagtexten finns det en lista på ändamål som anses vara allmännyttiga. Enligt förarbetena är listan av en exemplifierande karaktär och inte 6 Öhrlings, s. 20. 7 A a. s. 20. 8 Beskattning av stiftelser och ideella föreningar s. 90. 6

uttömmande. 9 Ändamålskravet är dock inte uppfyllt om ändamålet anses begränsat till vissa familjer, medlemmar eller andra bestämda personers ekonomiska intresse enligt 7 kap 4 st 2 IL. Ideella föreningar har olika syften och kan delas in i två grupper. 10 Den första gruppen är föreningar som har till syfte att främja medlemmars ekonomiska intresse dessa föreningar kan inte med kriteriet i 4 anses bedriva allmännyttig verksamhet och kan då inte heller bli inskränkt skattskyldiga. Den andra gruppen är föreningar som har annat syfte än att främja medlemmarnas ekonomiska intressen. Det finns inget hinder för föreningar som tillhör grupp två att bedriva näringsverksamhet, allt ifrån kioskförsäljning till renodlad kommersiell verksamhet. 11 3.2.1.1. Uppfyller Juridiska föreningen ändamålskravet? I JFs stadgar 1 kap 2 står det Föreningen har till ändamål att gynna de juridiska studierna genom att främja och bevaka medlemmarnas intressen, främst vad avser utbildningsfrågor, studiesociala frågor och arbetslivsfrågor. Föreningen skall dessutom verka för sammanhållning mellan juridikstuderande och förmedla kontakt mellan dem och andra jurister. I studiebevakande och studiesociala frågor representerar föreningen samtligastuderande vid juridiska fakulteten i Uppsala.. I JF:s verksamhet bedrivs försäljning av litteratur, merchandise, mat, alkohol, reklam och biljetter till olika event. Eftersom JF inte bedriver sin verksamhet med mål att främja sina medlemmars ekonomi får de bedriva ekonomisk verksamhet och ställer inte till några problem för JF:s status som allmännyttig ideell förening. Kan JF:s ändamål anses vara i linje med de allmännyttiga ändamålen som finns i 7 kap. 4 IL? Av 1 kap 2 i stadgan framgår det att föreningen ämnar att gynna de juridiska studierna i de frågor som berör studiesociala och utbildningsfrågor representerar föreningen alla juridikstudenter. Gällande arbetslivsfrågor ämnar föreningen att gynna och bevaka medlemmarnas intresse. Det går att antingen se det som att JF har ett ändamål, att gynna de juridiska studierna, eller att de har två ändamål, där det görs en skillnad mellan juridikstudenter och JF:s medlemmar. Jag anser att det är svårt att se det som att JF har ett ändamål, när det i så fall mås- 9 Prop 1976/77:135. 10 Beskattning av stiftelser och ideella föreningar s. 94. 11 A a. s. 94. 7

te ses som begränsat gällande icke medlemmar. I praxis har begreppet allmännyttig verksamhet tolkats generös. Som exempel har domstolen i RÅ 86 1:27 ansetts att Svenska Pudelklubben (SPK) uppfyller kravet på allmännytta. I SPK:s stadgar anges att deras ändamål är att bevara och utveckla pudelns specifika egenskapar och verka för utveckling av praktiskt bruk av pudeln 12, det är enligt min åsikt en ganska smalt ändamål och kan ifrågasättas hur detta stödjer allmännyttan. I den uppräknande listan som finns i 4 anges främjande av utbildning som ett av de accepterade ändamålen. Även om det rör sig om två ändamål anser jag att båda uppfyller kraven på allmännyttighet efter som det både nämns i den exemplifierad listan i 4 och att allmännyttan till att främja juridisk utbildning torde vara högre än utvecklingen av pudeln. Speciellt då JFs öppenhetskrav, mer ingående i 3.2.4.1, är uppfyllt och begränsningen för de som inte är medlemmar kan lätt åtgärdas genom att personerna blir medlemar. Det kan inte anses ligga JF till last för att rättigheter inte utsträcker sig till icke medlemmar som lätt har möjlighet att bli medlem. 3.2.2. Verksamhetskravet Det räcker inte med att en ideell förening har ett allmännyttigt ändamål utan deras verksamhet måste också tillgodose det ändamålet. Verksamhetskravet finns till för att hindra föreningar från att bara ha ett allmännyttigt ändamål och bli inskränkt skattskyldig medan deras praktiska verksamhet inte har någonting med ändamålet att göra. I 7 kap 5 IL stadgas att föreningens verksamhet som har bedrivits under beskattningsåret ska ha varit uteslutande eller näst intill uteslutande för att främja ett eller flera allmännyttiga ändamål. Hur stor del av verksamheten som kan främja annat än de allmännyttiga ändamålen framgår inte av lagtexten men i doktrin anses 5-10% av avkastningen kunna användas till okvalificerade ändamål när det gäller stiftelser och minst den summan gällande ideella föreningar. 13 3.2.2.1. Uppfyller Juridiska föreningen verksamhetskravet? I beskrivningen om JF nämner jag några av de många saker som JF arbetar med. De jag har valt att närmare undersöka är de som utgör den största delen av JF:s 12 Stadgar för Svenska Pudelklubben. 13 Beskattning av stiftelser och ideella föreningar s.95. 8

verksamhet men också är de som är mest tveksamma, bokförsäljningen, pubverksamheten och event. År 2013 köpte JF böcker för ca 750 000 kronor och detta är, och brukar vara, den största kostnadsposten under verksamhetsåret. I JF:s stadgar framgår att ett av ändamålen är att främja den juridiska utbildningen vilket föreningens bokförsäljning måste anses göra även om den går med vinst, då den enda litteraturen JF säljer är kurslitteratur för programmet. Det är dåligt med praxis på området, men det finns ett rättsfall från kammarrätten där föreningen Stadion, som är uppbyggd av andra föreningar, går med vinst när de producerar DN-galan, och under föreningarna har möjlighet till att få utdelning vid eventuell vinst. Kammarrätten beslutade att, eftersom överskottet skulle uppkomma till följd av föreningens huvudsakliga syfte, det inte stred mot verksamhetskravet. 14 Både pubverksamheten och de event som JF håller i under året anser jag kan klassas som underordnande föreningens ändamål då det stödjer JF:s medlemmar studiesociala intressen. I de fall de på något sätt ger en ekonomisk förmån till medlemmarna t.ex. genom subventionering av biljettpris eller liknande anser Stiftelse- och föreningsskattekommittén att det är en skillnad mellan de fallen då förmåner innebar en direkt fullföljande av föreningens ändamål och övriga fall. 15 När JF säljer subventionerande biljetter eller litteratur bör det ses som direkt främjande för ett kvalificerat ändamål. Billigare biljetter leder till att fler studenter har möjlighet att gå på tillställningarna och det bör infattas i medlemmarnas intresse för de studiesociala. Litteraturen anser jag vara direkt underordnad JF:s ändamål att främja de juridiska studierna, då litteraturen de säljer är obligatorisk på programmet, då det underlättar för juridikstudenter som har det sämre ekonomiskt att kunna köpa den litteraturen de behöver. 3.2.3. Fullföljdskravet Reglerna för fullföljdskravet finns i 7 kap 6 IL som stadgar att föreningen under året i skälig omfattning ska använda sina intäkter för ett eller flera allmännyttiga ändamål. Detta krav förutsätter att föreningen inte bara har ett allmännyttigt ändamål, som beskrivs i 3.1.1, utan även att de följer det ändamålet. För att fullföljdskravet ska bli uppfyllt krävs det att en del av avkastningen delas ut eller på 14 Kammarrätten i Stockholm, mål nr 6305-6306-1999. 15 SOU 1995:63 s. 205. 9

annat sätt används för det allmännyttiga ändamålet. Fullföljdskravet är helt inriktad på kapitalanvändning sett på en period om fem år och motsvarar 75-80 % av avkastningen som ska gynna ändamålet. 16 Det går dock att få dispens på fullföljdskravet, enligt 7 kap 8 IL. Skatteverket kan efter ansökan från föreningen bevilja dispens på upp till fem år. Föreningen kan ansöka om dispens om de avser att förvärva en fastighet eller annan anläggning som är avsedd för den ideella verksamheten. Det går även att få dispens för omfattande byggnads-, reparationseller anläggningsarbeten på en fastighet eller anläggning som används av föreningen. Det är viktigt att genomföra investeringen i tid annars kommer, enligt 7 kap 9 IL, skattskyldigheten prövas som om dispens inte medgetts, vilket antagligen kommer innebära att fullföljdskravet inte anses som uppfyllt. 3.2.3.1 Avkastning För att kunna bedöma fullföljds- och verksamhetskravet måste avkastningen räknas ut. I avkastning ska bara sådana inkomster som kan omfattas av skattebefrielse räknas med. Avkastning på kapital samt inkomst av kvalificerad fastighet och rörelse utgör också avkastning för ideella föreningar, jag återkommer nedan om vad som menas med kvalificerade fastighet och rörelseinkomster. Enligt 7 kap 7 IL ska även medlemsavgifter, stöd eller bidrag och förvärv genom testamente eller gåva räknas med i avkastningen om de inte ska tas upp till beskattning. Rörelseoch fastighetsinkomster som inte omfattas av skattebefrielse utgör, enligt förarbetena, praxis och litteratur inte avkastning. Sådana inkomster beskattas på vanligt sätt och nettosumman kan läggas till kapitalet utan något krav på användning. 17 Enligt 7 kap 3 st 1 IL är även kapitalvinster undantagna från att räknas som avkastning. Detta sammanslaget ger oss det resultat som efter avdrag för kostnader och andra avdragsgilla poster blir avkastningen, som används vid beräkningen i bedömningen av fullföljdskravet och verksamhetskravet 3.2.3.2. Uppfyller Juridiska föreningen fullföljdskravet? År 2013 hade JF en nettovinst på ca 22 000 kronor. Det betyder att under år 2014 måste 80%, 17 600 kr, investeras tillbaka i föreningen och användas under året för 16 Beskattning av stiftelser och ideella föreningar s. 100. 17 A a s. 101f. 10

att fullfölja verksamhetskravet. Det resterande 4 400 kr kan läggas till kapitalet utan något krav på användning. Denna reglering finns till för att ideella föreningar inte ska användas som ett annat sätt att bedriva sin näringsverksamhet. Tanken bakom regleringen för de ideella föreningen är ett konsumtionsmönster och inte en besparings form. I JF:s fall uppstår en tämligen ovanligt situation då JF har betydligt mycket mer kapital och omsättning än vad en normal ideell förening har, men det ändrar inte fullföljdskravet på något sätt. Oavsett om det rör sig om 22 000 eller 220 000, krävs det att 80 % går till ändamålet. Detta är något som JF bör ha i åtanke, eftersom fullföljdskravet annars inte är uppfyllt. Det innebär att hela JF:s verksamhet blir skattepliktig och det kan potentiellt bli en väldigt hög kostnad. 3.2.4. Öppenhetskravet Det sista kravet för att bli inskränkt skattskyldig är att föreningen måste vara öppen vilket stadgas i 7 kap 10 IL. Med det menas att föreningen inte får neka medlemskap om det inte finns särskilda skäl. 18 Särskilda skäl, som brukar vara ett väldigt stramt begrepp, ger föreningar i detta fall en lite större möjlighet till att inte acceptera medlemmar. Enligt förarbetena kan en förening välja att begränsa sitt medlemskap till personer som delar föreningens målsättning men även flera andra faktorer som geografisk plats, tillhörande en viss skola, företag etc. 19 Det är dock inte godkänt att ha ett godtyckligt eller diskriminerande antagningsförfarande i en allmännyttig ideell förening. Huvudsaken är att föreningen inte har så pass smala antagningskrav att bara en mycket begränsad krets av personer kan bli medlemmar. 3.2.4.1. Uppfyller Juridiska föreningen öppenhetskravet? JF har i sina stadgar en begränsning om vilka som kan bli medlemmar. För medlemskap i JF krävs att man är student vid juridiska fakulteten i Uppsala. Detta är ett krav att man är studerande på ett specifikt program men det går även att argumentera för att det också är en geografisk begränsning. Det är naturligtvis möjligt 18 Beskattning av stiftelser och ideella föreningar s. 100. 19 prop. 1976/77:135 s. 77f. 11

att studera juridik i uppsala utan att bo i uppsala, men eftersom möjligheten för någon i te.x. USA att pendla till Uppsala för studier är väldigt begränsade om inte omöjligt anser jag att det även rör sig om en geografisk begränsning. I förarbetena godkänns dock båda dessa som accepterade begränsningar, men frågan uppstår huruvida de tillsammans utgör en acceptabel begränsning av öppenheten i en förening. I RÅ 1979 Aa 160 så var kretsen ännu mindre då det handlade om en förening som bara antog män som avlagt en viss examen och som var verksamma inom en viss näringsgren och hade intresse för föreningen. Den begränsningen ansåg hovrätten vara i linje med öppenhetskravet. Då JF:s begränsning är objektivt bredare vad de hade i rättsfallet anser jag att JF uppfyller öppenhetskravet. 4.Skattskyldighet för allmännyttiga ideella föreningar 4.1 Vad beskattas en allmännyttig ideell förening för? Efter en närmare undersökning av de fyra kraven, kan det konstateras att JF är en allmännyttig ideell förening vilket innebär att räntor, utdelningar och kapitalvinster är skattefria. Detta är fördelaktigt då dessa summor ofta är investeringar och besparingar som stödjer och bidrar till att finansiera föreningars verksamhet och en skattelättnad innebär att mer av värdet kan användas till allmännyttan. Utöver detta finns det även möjligheter för föreningar att undgå beskattning för inkomster som hänför sig till innehav av fastighet eller rörelse. Enligt 7 kap 3 är inkomster som härrör från viss typ av verksamhet som har naturlig anknytning till föreningens allmännyttiga ändamål eller av hävd har utnyttjats som finansieringskälla för ideellt arbete skattefritt. 4.2 Naturlig anknytning Naturlig anknytning kan syfta på två olika sorters verksamhet, med den ena menas att verksamheten som bedrivs och som inbringar inkomsten har en sådan koppling till att främja ändamålet som anges i 7 kap 4 IL. I lag om statlig inkomstskatt som företrädde IL exemplifierades rekvisitet dels med att en naturförening som 12

säljer merchandise och böcker för att öka intresset för deras verksamhet, dels med en handikappförening som säljer varor specialiserade för handikappade personer. 20 Med den andra menas om verksamheten har en annan naturlig anknytning till ändamålet. Inkomster som kommer ifrån den ideella verksamheten t.ex. entréavgifter till evenemang som har naturlig anknytning till föreningens ändamål eller som har karaktären av service för medlemmarna och andra deltagare i den ideella verksamheten. 21 Inkomster som bara avser att finansiera det ideella arbetet kan inte anses ha en naturlig anknytning till ändamålet. Denna bedömning påverkas inte på vilka summor det rör sig om, det kan handla om en vältjänande verksamhet och ändå vara befriad från beskattning. 4.2.1 Juridiska föreningens verksamhet Mycket av JF:s verksamhet kan anses ha ett naturligt samband till deras ändamål. Inkomster från café och pubverksamheten anser jag komma ifrån den specifika ideella verksamheten och kan även ses som en service för medlemmar och andra juridikstuderande. Bokförsäljningen anser jag också ha sådan naturlig anknytning till ändamålet att den bör anses vara fri från beskattning, en juridisk förening som säljer juridisk kurslitteratur till studenter måste kunna ses vara jämställt med en handikappsförening som säljer handikappsanpassade varor. Detta då själva anledningen för litteratur försäljning är att gynna de juridiska studierna genom att underlätta för studenterna. Försäljningen av litteraturen görs heller inte för att föreningen skall gå med vinst, utan som en service till juriststudenter. Dock finns det ett område som är osäkert, JF största inkomstkälla är sponsorer och reklam jag är tveksam på om det kan ses som en naturlig koppling till ändamålet eller verksamheten. Det ändamål som möjligtvis passar in på sponsor- och reklam intäkter är JF:s ändamål att [...]främja och bevaka medlemmarnas intressen, främst [...]arbetslivsfrågor. skulle inbegripa det. 22 Men jag tror det är svårt att se sponsorskaps förhållanden med affärsjuridiska byråer som att bevaka medlemmarnas intressen i arbetslivsfrågor. Om Skatteverket skulle undersöka sponsorposten är min åsikt att de skulle anse att det är inkomst som inte har något annat samband 20 Beskattning av stiftelser och ideella föreningar s.105. 21 A a. 22 JF:s stadga 1 kap 2. 13

med det ideella arbetet än att finansiera det. Detta skulle då leda till att JF behöver skatta för sponsorintäkter om det inte är att anse som hävdvunnen. 4.3 Hävd Det finns dock en annan möjlighet för att undvika beskattning på fastighets- och rörelseintäkter, enligt 7 kap 3 p 1 IL. En finansieringskälla som har blivit hävdvunnen, eftersom det är en vanlig inkomstkälla för föreningar, är också undantagen för beskattning. Det finns en del problematik runt begreppet hävd, då det inbegriper en tidsdefiniering. Det är osäkert när en finansieringskälla kan anses hävdvunnen. Ledning får tas i praxis, men om det inte är liknande omständigheter är det svårt, då generella bedömningar är svåra att göra när verksamheterna ser olika ut. Men det finns vissa riktlinjer, verksamheter som direkt konkurrerar mot en fullt skattepliktig näringsidkare anses inte vara hävdvunnen. 23 Om en sådan situation skulle få tillåtas skulle det allvarligt snedvrida konkurrensen, då ena parten har mycket lägre kostnader på grund av deras inskränkta skattskyldighet. En annan riktlinje är att om verksamheten bara har ideellt arbetande personal tyder det mer på att den kan bli hävdvunnen, det är dock inte en garanti. En finansieringskälla som normalt anses hävdvunnen är sponsor- och reklamintäkter, detta är en stor inkomstkälla för många föreningar. 24 4.3.1 Juridiska föreningen Den finansieringskälla som är problematisk att se ha en naturlig anknytning till ändamålet är sponsor och reklamintäkter. Det verkar dock som att dessa för tillfället klassas som hävdvunna och många andra föreningar skattar inte för sponsorintäkter. 25 Det kan dock finnas en risk i JF:s fall, eftersom JF är ägare i två bolag och är majoritetsägare i ett av dem. Om JF beslutar att flytta sin sponsorverksamhet från föreningen till ett aktiebolag kommer inte den förmånliga skattsituationen följa med till bolaget, detta framgår av Rå 1993 ref. 100 och Rå 2000 ref 53. Själva verksamheten måste helt eller till stor del bedrivas inom föreningen. Om JF inte har en annan bra anledning för att flytta sin sponsorverksamhet råder jag dem till att inte göra det. 23 Beskattning av stiftelser och ideella föreningar s.108. 24 Beskattning av stiftelser och ideella föreningar s. 111f. 25 Beskattning av stiftelser och ideella föreningar s. 111f. 14

4.4 Huvudsaklighetsrekvisitet Även om en finansieringskälla anses vara hävdvunnen eller ha naturlig anknytning till ändamålet, så finns det i 7 kap 3 2 st IL ett ytterligare krav för att rörelse- och fastighetsinkomst ska bli skattefri. Det kravet som uppställs i lagen är att inkomster som kommer från en självständig näringsverksamhet är skattebefriad om den kommer från en till huvudsaklig del från verksamhet med naturlig anknytning eller som är hävdvunnen. Med huvudsaklig del menas 75-80 % av inkomsten och ifall det inte är uppfyllt blir hela förvärvskällan skattepliktig, även den del som annars skulle ansetts skattebefriad. 26 För att bestämma om en näringsverksamhet uppfyller kraven i huvudsaklighetsbedömning måste först en bedömning göras av vilka inkomster som är hänförliga till den verksamheten, sedan måste en bedömning göras om de inkomster som är hänförliga består av mer än 75% som anses ha naturlig anknytning eller är hävdvunnen. Bedömningen om inkomster kan anses ingå i samma näringsverksamhet är inte den lättaste, men det finns viss ledning som kan tas från praxis. I Rå 1987 ref. 153 ansåg HFD att själva det ideella inslaget i förvärvskällorna var tillräckligt för att visa på ett inre samband, i fallet i fråga bedömde HFD att bevakningsverksamhet bildade en självständig näringsverksamhet tillsammans med bingo, lotterier/fester, reklam och golfbana. Vidare har Stiftelse- och föreningsskatteutredningen uttalat att av praxis kan slutsatsen dras att om flera verksamheter bedrivs med ideell arbetskraft ska samtliga rörelser anses ha ett så pass adekvat inre samband att de ingår i samma verksamhet. 27 4.4.1 Juridiska föreningen Om man ska ta ledning från praxis och från Stiftelse- och föreningsskatteutredningen kommer JF:s olika inkomstkällor klassas som en enda verksamhet. Det som då finns kvar att bedöma är om de inkomster JF får kan till huvudsaklig del komma från verksamheter som är hävdvunna eller som har naturlig anknytning till ändamålet. Under år 2013 omsatte JF ca 3 mkr och för att huvudsaklighetsrekvisitet ska var uppfyllt behöver 2,25 mkr komma från verksamheter som är hävdvun- 26 Beskattning av stiftelser och ideella föreningar s.114. 27 SOU 2009:65 s. 178. 15

na eller som har naturlig anknytning till ändamålet. Ca 2,25 mkr motsvarar JF:s fyra största inkomstposter, i nedstigande ordning sponsring, bokförsäljning, pubverksamhet och reccentiorsvecka. Sponsring har jag ovan konstaterat utgör en hävdvunnen finansieringskälla, bokförsäljning anser jag utgöra en finansieringskälla som är naturligt anknuten till ändamålet. Jag anser även att reccentiorsveckan utgör så pass nära anknytning till ändamålet, att föreningen ska verka för sammanhållningen mellan juridikstudenter, vilket reccentiorsveckan gör utan tvivel. Pubverksamheten anser jag innefattas som service till medlemmarna men också delar den naturliga anknytningen som reccentiorsveckan har. 5. Slutsats om juridiska föreningens skattskyldighet 5.1 Juridiska föreningens skattskyldighet I min undersökning har jag kommit fram till att JF uppfyller alla de fyra krav som krävs för att klassas som allmännyttig ideell förening. Det kravet som kan ställa till problem är fullföljdskravet, detta då JF omsätter mer än vad som är normalt för en ideell förening och besitter också mer kapital och investeringar. Tillfället kan komma då JF får utdelning från deras båda dotterbolag och kommer i upp i summa rimligen högre än 600 000. Om den sittande styrelsen inte är medvetna om detta kan det innebära en hårt ekonomisk smäll för JF, eftersom det inte bara är utdelningen som kommer behöva beskattas utan hela verksamheten. En lösning på detta är att, när en sådan situation är påväg att ske, ansöka om dispens från skatteverket. Då dispens inte ges utan anledning bör JF:s styrelse utreda investeringsmöjligheter som kan verkställas när situationen uppkommer. En annan lösning för JF skulle vara att flytta deras dotterbolag, Kontaktdagen AB (KD) och Iustus AB, till ett holdingbolag. Då varken KD eller Iustus är marknadsnoterade så är andelarna näringsbetingade, vilket innebär att utdelning från KD och Iustus inte beskattas hos holdingbolaget. Det som är fördelen med holdingbolag är att verksamhetskravet blir inte tillämpligt på den utdelningen bolaget får, vilket gör 16

att JF kan spara kapitalet i bolaget och inte göra några utdelningar till föreningen om det inte behövs. Då JF kan kontrollera när utdelning görs och hur stora summor som ska delas ut kommer problemet med verksamhetskravet att nästan helt försvinna. Denna lösning ger också JF möjlighet att spara mer kapital till större projekt utan att omsättningskravet bryts. Utöver det ligger JF bra inom de krav och förutsättningar som ställs på en allmännyttig ideell förening. Slutsatsen av min utredning är att JF är en allmännyttig ideell förening vars verksamhet är hävdvunnen eller har naturlig anknytning till ändamålet och överstiger 75 % gränsen som huvudsaklighetsrekvisitet kräver. Detta betyder att JF är inskränkt skattskyldig och är helt undantagen från beskattning. Detta skulle även vara fallet om utdelning kom från ett holdingbolag. 17

6. Källförteckning Offentligt tryck: Statens offentliga utredningar. (2009:65). Moderniserade skatteregler för ideell sektor. Skatteutskottets betänkande (1976/77:45) Statens offentliga utredningar. (1995:63). Översyn av skattereglerna för stiftelser och ideella föreningar. Litteratur: Cecilia Gunne, Jerker Löfgren. (2014). Beskattning av stiftelser och ideella föreningar. Nordstedts Juridik AB. Tredje upplagan. Öhrling, PricewaterhouseCoopers. (2007). Ideella föreningar - regler, redovisning och skatter. Studentlitteratur. Tredje upplagan Rättsfall: Rå 1987 ref. 153 RÅ 1979 Aa 160 RÅ 86 1:27 Kammarrätten i Stockholm, mål nr 6305-6306-1999 NJA 1973 s. 341 Internetkällor: http://www.jf-uppsala.se/om-juridiska-foreningen/ Förenings stadgar: Juridiska föreningen i Uppsalas stadgar Stadgar för Svenska Pudelklubben (SPK) 18