Den sociala tryggheten

guiden för bättre vardag Den sociala tryggheten ms-förbundets publikationer

den sociala tryggheten Finlands MS-förbunds publikationsserie nr 38 1:a upplagan 2013 ISBN 978-952-9797-73-8 (pdf) Arbetsgrupp: Jurist Anu Aalto, juris kandidat Kommunikationschef Minna Heikkilä, filosofie magister Organisationsplanerare Marketta Kerminen-Tolvanen, fysioterapeut Specialplanerare Marju Toivonen, politices magister Rehabiliteringssocialarbetarna vid Masku neurologiska rehabiliteringscenter och socionomerna vid MS-rådgivningsbyrån i Helsingfors Handboken baserar sig dels på Järjestöjen sosiaaliturvaopas (www.sosiaaliturvaopas.fi), en handbok om sociala förmåner som har getts ut av ett antal organisationer tillsammans, och dels på social- och hälsovårdslagstiftningen. Ombrytning: Milla Rauma Illustrationer: Mari Oksanen Översättning: Kurt Kavander Finlands MS-förbund rf Vaihemäentie 10 PB 15, 21251 Masku tel. (02) 439 2111 tiedotus@ms-liitto.fi www.facebook.com/msliitto www.ms-liitto.fi

Innehåll När du behöver vård och omsorg hälsocentralsbesök, sjukhus- och tandvård... 7 hemtjänst, hemsjukvård och hemvård... 8 FPA:s sjukvårdsersättningar ersättning för kostnader för privat hälsooch sjukvård...10 ersättning för läkemedelskostnader... 10 ersättning för resekostnader... 12 Rehabilitering rehabiliteringsplan... 15 att söka sig till rehabilitering... 15 rehabilitering inom den offentliga vården... 16 rehabilitering via företagshälsovården... 16 rehabilitering via fpa... 16 rehabilitering via organisationer... 18 yrkesinriktad rehabilitering... 19 försörjning under rehabiliteringsperioder... 19 Stöd för sysselsättning allmänt... 22 stöd till arbetsgivare... 22 stöd till anställda... 24 samordning av pension och lön... 25 sjuk- eller invalidpension som lämnas vilande 2010 2013... 25

Studier yrkesvägledning... 27 läroanstalter... 27 studier i form av yrkesinriktad rehabilitering... 27 Handikappbidrag och vårdbidrag ansökan om handikappförmåner... 30 handikappbidrag för vuxna... 30 vårdbidrag för pensionstagare... 31 Försörjning sjukdagpenning... 34 partiell sjukdagpenning... 34 pensioner... 35 folkpension... 35 sjukpension... 36 delinvalidpension... 36 förvärvsarbete vid sidan av sjuk- eller invalidpension... 37 garantipension... 37 utkomststöd... 38 Beskattning ansökan om skatteavdrag... 40 avdrag för nedsatt skattebetalningsförmåga... 40 invalidavdrag... 40 hushållsavdrag... 41 Rörelsemöjligheter rabatter och hjälp i samfärdsmedel... 43 taxiresor och färdtjänst... 44 egen bil... 45

Boende och självständigt liv allmänt bostadsbidrag... 50 bostadsbidrag för pensionstagare... 50 kommunala tjänster i hemmet... 51 rätt att välja hemkommun... 54 hjälpmedel... 54 ombyggnadsarbeten och redskap i hemmet... 55 redskap som underlättar vardagen... 56 reparationsunderstöd till åldringar och funktionshindrade... 56 serviceboende... 56 personlig assistans... 58 tolkningstjänster... 59 dagverksamhet... 59 Klientens och patientens ställning och rättsskydd patient inom hälso- och sjukvården... 61 klient inom socialvården... 62 intressebevakningsfullmakt... 64 sökande av ändring... 64 anmärkning och klagomål inom den kommunala vården och omsorgen... 66 MS-förbundet till din tjänst vägledning och rådgivning... 68 rehabiliteringstjänster... 70 boendetjänster... 70

6 När du behöver vård och omsorg (Socialvårdslagen, hälso- och sjukvårdslagen, lagen och förordningen om klientavgifter inom social- och hälsovården) Socialvårdstjänsterna finns till för att du ska kunna bo hemma och klara dig i vardagen. Hemkommunen ska också ordna nödvändiga hälsovårdstjänster för invånarna.

7 hälsocentralsbesök, sjukhus- och tandvård Hälsocentralen kan ta ut en engångsavgift för högst tre läkarbesök per kalenderår. Alternativet till engångsavgifter kan vara en årsavgift. För jourbesök kan hälsocentralen ta ut en jouravgift. På hälsocentralerna är till exempel besök hos hälsovårdare samt laboratorie- och röntgenundersökningar gratis. För tandvård betalar du en grundavgift och en separat avgift för själva undersökningen eller behandlingen. Om du är yngre än 18 år behöver du inte betala någon avgift för de öppenvårdstjänster som hälsocentralen tillhandahåller; detta gäller till exempel besök på läkarmottagning och tandvård. Sairaalahoidosta maksu voidaan periä poliklinikkakäynnistä, päiväkirurgisesta toimenpiteestä ja vuodeosastohoidosta hoitopäivältä. Sairaalan poliklinikkakäyntimaksu peritään myös alle 18-vuotiaalta. Personer under 18 år betalar vårddygnsavgift för högst sju dygn per kalenderår. För seriebehandling och rehabiliterande behandling, till exempel fysioterapi, betalar du en separat avgift för varje behandling. Avgiften kan dock tas ut för högst 45 behandlingsbesök per kalenderår. Läkarintyg inom primärvården är avgiftsfria om intygen anknyter till vård eller behandling. Övriga läkarintyg är avgiftsbelagda. För avgifterna inom den offentliga hälsovården finns ett avgiftstak per år. Efter att du har nått upp till avgiftstaket får du öppenvårdstjänster antingen helt gratis eller till nedsatt pris. Du ska själv hålla reda på när taket har nåtts. Hör dig på hälsocentralen eller sjukhuset för om du kan få ett kort för uppföljning av avgifterna. Om de avgifter som du redan har betalat har nått över avgiftstaket, kan du anhålla om att få tillbaka avgifterna i efterskott. Avgiftstaket gäller per person, men avgifter som har betalats för familjemedlemmar under 18 år kan räknas in i de avgifter som någondera vårdnadshavaren har betalat. Långvarig slutenvård ordnas för den som inte kan ges nödvändig heldygnsvård hemma eller i en servicebostad. Personer i långvarig slutenvård betalar en avgift som baserar sig på inkomsterna. Avgiften kan uppgå till högst 85 procent av patientens nettoinkomster. Om patienten har en

8 make som bor i samma hushåll och som har lägre inkomster, kan avgiften uppgå till högst 42,5 procent av makarnas sammanlagda nettoinkomster. Ett visst minimibelopp av nettoinkomsterna måste kvarstå till patientens eget förfogande. hemtjänst, hemsjukvård och hemvård För tillfällig hemtjänst och hemsjukvård tar kommunen ut en avgift per besök. För fortlöpande hemtjänst och hemsjukvård betalar servicemottagaren en månadsavgift, som beror på mängden och typen av tjänster, inkomsterna och familjens storlek. Också makens inkomster beaktas när mottagarens betalningsförmåga fastställs. Vissa kommuner har infört servicesedlar. Med hjälp av en sedel kan du skaffa hemvårds- och sjukvårdstjänster av privata vårdgivare. Om du har en långtidssjukdom som du kan behandla hemma får du förbrukningsartiklar via sjukvården. Förbrukningsartiklarna ingår i ett vårdbeslut, och behovet av sådana ska utredas i vårdplanen. Som förbrukningsartiklar betraktas till exempel vårdutrustning för diabetiker, förbandsmaterial, stomiprodukter, blöjor och sängskydd. För att du ska få den vårdutrustning som behövs för uppföljning av vården och sjukdomen ska den behandlande läkaren ha fastställt ditt individuella behov. Du börjar få vårdutrustning om läkaren bedömer att behovet är långvarigt, vanligtvis minst tre månader. Hälsocentralen ger ut artiklarna vanligen för tre månaders behov per gång. I samband med överlämningen bedöms alltid om artiklarna är nödvändiga och ändamålsenliga. Hälsocentralen följer upp distributionen och användningen individuellt. Vårdartiklarna kan antingen hämtas på hälsocentralen eller så levereras de hem till exempel i samband med hemsjukvårdens besök. Artiklarna är avgiftsfria, vilket betyder att du inte behöver betala någon självrisk, expeditionsavgift eller andra avgifter.

9 FPA:s sjukvårdsersättningar (Sjukförsäkringslagen och sjukförsäkringsförordningen) Om du anlitar privat hälso- och sjukvård ersätter Folkpensionsanstalten (FPA) en del av sjukvårdskostnaderna. Dessutom ersätter FPA resekostnader som uppstår i samband med såväl offentlig som privat sjukvård.

10 ersättning för kostnader för privat hälso- och sjukvård Om du anlitar en privat läkare eller tandläkare betalar du alltid en viss självrisk för läkar- eller tandläkararvodet, kostnaderna för själva tandvården och kostnaderna för undersökningen och behandlingen. FPAersättningen grundar sig på ersättningstaxor. FPA ersätter endast en viss procent av taxan för en privat läkares arvode och för själva undersökningen och behandlingen. För exempelvis expeditions-, operationssals-, vårddygns- eller poliklinikavgifter eller avgifter för förebyggande vård på privata inrättningar får du ingen FPA-ersättning över huvud taget. Du kan dock ansöka om ersättning för arvoden för läkarutlåtande som har utfärdats av privatläkare, om läkaren har utfärdat utlåtandet för läkemedelsersättning eller sjukdagpenning, och för intyg som FPA har bett att få. ersättning för läkemedelskostnader Du kan ansöka om FPA-ersättning för läkemedel, bassalvor och kliniska näringspreparat som en läkare har ordinerat för behandling av en sjukdom, men alla receptbelagda läkemedel ersätts inte av FPA. Du kan få direktersättning för läkemedel för högst tre månaders tid per inköp på apoteket. FPA ersätter inte kostnaderna för läkemedel som har ordinerats för att upprätthålla hälsotillståndet eller förebygga sjukdom.

11 Ersättningsgrupper Grundersättningen för receptbelagda läkemedel är 42 procent. Merparten av de receptbelagda läkemedlen hör till denna ersättningsgrupp. Om du lider av en svår och långvarig sjukdom kan du ansöka om specialersättning för läkemedelsbehandlingen. Till ansökan ska du bifoga ett B- läkarutlåtande. En del dyra läkemedel är begränsat grundersättningsgilla. I sådana fall kan du få grundersättning endast om du lämnar in en ansökan och ett B-läkarutlåtande till FPA. ERSÄTTNINGSGRUPPER Grundersättning Lägre specialersättning Högre specialersättning 42 % av priset på läkemedlet 72 % av priset på läkemedlet 100 %. Självrisken per läkemedel vid ett och samma inköp är 3 euro. Kostnaderna för receptbelagda läkemedel har ett kostnadstak per år. När du har nått taket betalar FPA ersättning för resten av priset på läkemedlet, och du betalar själv bara en självrisk på 1,50 euro per läkemedel vid ett och samma inköp. Du kan lämna in ansökan om ersättning för de kostnader som har överstigit taket för läkemedelskostnader till FPA också i efterskott. Läkemedel som FPA inte betalar ersättning för räknas inte med i taket för läkemedelskostnader. Elektroniska recept Med elektroniska recept, s.k. erecept, avses elektroniskt utfärdade recept som läkaren sparar i en databas, receptcentret. I receptcentret sparas de elektroniska recepten tillsammans med de expedieringsuppgifter som apoteken har antecknat i 2,5 år. Av läkaren får du en patientanvisning med uppgifter om det ordinerade läkemedlet, som underlättar apoteksbesöken. För att du ska få sjukförsäkringsersättning måste du alltjämt visa upp ditt FPA-kort på apoteket. Den som är myndig kan kontrollera sina egna uppgifter i receptcent-

12 ret på adressen www.kanta.fi genom att logga in med sina personliga nätbankskoder eller ett chipförsett ID-kort. Systemet med elektroniska recept införs stegvis i olika områden. ersättning för resekostnader Du kan ansöka om FPA-ersättning för resor till läkare, läkarordinerade undersökningar och behandlingar på hälsocentral, sjukhus eller privat läkarstation och rehabilitering. Du kan få ersättning för resor till en privat hälso- och sjukvårdsenhet endast om du får FPA-ersättning också för själva undersökningen eller behandlingen. Vanligen får du ersättning för färden till närmaste undersöknings- eller vårdenhet enligt billigaste färdmedel. FPA ersätter också resor med egen bil eller taxi om ditt hälsotillstånd eller trafikförhållandena så kräver. För att du ska få ersättning för en resa med allmänt färdmedel till offentlig hälso- och sjukvård eller FPA-rehabilitering räcker det med att du lämnar in en ansökan om reseersättning. Om du anlitar taxi eller något annat specialfordon eller om resan är längre än 50 kilometer ska du till ansökan bifoga kvittot och vårdplatsens motivering till fordonsbehovet. För resor till offentlig hälso- och sjukvård kan en vårdanställd utfärda ett intyg över att du behöver taxi eller specialfordon. Intyget kan gälla per resa eller tills vidare. Om vårdpersonalen har ansett att du behöver en följeslagare ersätts också följeslagarens resekostnader. Följeslagaren ska då ansöka om ersättning i ditt namn. För att du ska få ersättning för resor till öppen- eller slutenvårdsrehabilitering som betalas av FPA måste du ha ett rehabiliteringsbeslut från FPA. Till ansökan om reseersättning ska du bifoga ett deltagarintyg som har utfärdats av serviceproducenten. Du kan också få ersättning för resor till exempelvis anpassningsträningskurser som ordnas av organisationer, om du har sökt dig till kursen med stöd av en skriftlig läkarremiss som rekommenderar detta. Ett annat villkor är att kursprogrammet omfattar vård, behandling, undersökning eller vårdhandledning som ges av en läkare eller någon annan

13 vårdanställd (sjukskötare, hälsovårdare, barnmorska, fysioterapeut, laboratorieskötare, specialtandtekniker eller psykolog). Till ansökan om reseersättning ska du bifoga kursprogrammet och ett deltagarintyg där det anges vilken läkare som har utfärdat remissen för anpassningsträningskursen och en kopia av rehabiliteringsbeslutet. För resor på grund av sjukdom eller rehabilitering betalar du en självrisk per enkelresa. Resekostnaderna har ett årligt avgiftstak. Om du under ett kalenderår når över avgiftstaket, ersätter FPA den överstigande delen helt och hållet. Resekostnaderna kan bestå av dina egna, en följeslagares eller en familjemedlems kostnader. Ansök om ersättning inom sex månader från det att resan har betalats. Genom att underteckna en fullmakt kan du befullmäktiga taxichauffören att för din räkning ansöka om reseersättning med stöd av sjukförsäkringen. Då betalar du endast självrisken för resan. Fullmaktssystemet kommer att ersättas av ett direktersättningssystem under åren 2011 2013. Det innebär att du ska beställa resor som ersätts av FPA via en särskild beställningscentral. Du visar upp ditt FPA-kort för taxichauffören och betalar endast självrisken för resan. Spara det intyg över rätten att anlita taxi som du har fått från hälso- och sjukvården. FPA kan begära det efteråt. Om du beställer en resa på något annat sätt än från den särskilda beställningscentralen ska du först betala hela resan själv och därefter ansöka om reseersättning via FPA. Beställ resan via beställningsnumret i ditt eget sjukvårdsdistrikt genast när du har fått reda på mottagningstiden eller senast före kl. 16 dagen före resan. Ring beställningsnumret också i brådskande fall. Du kan be om att få en taxi från din egen hemkommun. När du ringer upp beställningsnumret ska du ange dina personuppgifter och bl.a. eventuella hjälpmedel. Flera passagerare kan åka i samma taxi. Svårt funktionshindrade som får medicinsk rehabilitering har dock rätt att anlita en från tidigare bekant taxi: då beställs resorna direkt via taxichauffören, varvid resorna inte heller samordnas. Närmare information om direktersättningssystemet ges av FPA.

14 Rehabilitering (Hälso- och sjukvårdslagen, lagen och förordningen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner, förordningen om medicinsk rehabilitering, arbetspensionslagarna, lagen om handikappförmåner, lagen och förordningen om service och stöd på grund av handikapp) Rehabiliteringen har som mål att bevara och förbättra arbets- och funktionsförmågan och möjliggöra ett så självständigt liv som möjligt. Rehabilitering ordnas av exempelvis den offentliga hälsooch sjukvården, FPA och arbetspensionsanstalterna.

15 rehabiliteringsplan Om du behöver rehabilitering ska en skriftlig rehabiliteringsplan göras upp; planen anger hur rehabiliteringen ska genomföras. För vissa förmåner krävs en rehabiliteringsplan enligt lag. Rehabiliteringsplanen är viktig i synnerhet när man planerar en långtidssjuks framtid. Planen görs upp i samråd mellan dig som rehabiliteringsklient, de anhöriga och rehabiliteringspersonalen. Efter behov ska rehabiliteringsplanen ändras eller uppdateras. Rehabiliteringsklienten ska ha en klar uppfattning om hur planen framskrider och vem som bär ansvaret för de olika etapperna. REHABILITERINGSPLAN Rehabiliteringsplanen ska redogöra för rehabiliteringsklientens nuläge och egna föresatser och för de delmål, rehabiliteringsformer och rehabiliteringsmetoder genom vilka målen ska nås. Rehabiliteringsresultaten och rehabiliteringsbehovet ska följas upp och utvärderas. att söka sig till rehabilitering Initiativet till rehabilitering kan tas av klienten själv, social- och hälsovården, företagshälsovården, FPA, ett försäkringsbolag eller arbets- och näringsbyrån. Om du ansöker om rehabilitering ska du foga ett B-läkarutlåtande till ansökan. Om du ansöker om FPA-rehabilitering för personer med en svår funktionsnedsättning ska du dessutom foga en skriftlig rehabiliteringsplan till ansökan.

16 rehabilitering inom den offentliga vården Hälsocentralerna och sjukhusen svarar för medicinsk rehabilitering som är direkt sjukvårdsrelaterad. Som medicinsk rehabilitering betraktas till exempel hjälpmedelstjänster, fysioterapi, rehabiliteringshandledning och slutenvårdsrehabilitering. Det är i huvudsak den offentliga vården som ansvarar för rehabiliteringen av rehabiliteringsklienter som inte har svåra funktionsnedsättningar och för rehabiliteringen av svårt funktionshindrade personer över 65 år. rehabilitering via företagshälsovården Företagshälsovården spelar en viktig roll i utredningen av rehabiliteringsbehovet och arbetsförmågan liksom i hänvisningen till rehabilitering. Arbetsförmågan bedöms exempelvis genom arbetsprövning och arbetstidsändringar. Under vissa förutsättningar ordnar arbetspensionsanstalterna yrkesinriktad rehabilitering för anställda som av hälsoskäl riskerar att förlora arbetsförmågan under de närmaste åren. rehabilitering via fpa FPA ordnar och ersätter medicinsk rehabilitering för svårt funktionshindrade som är yngre än 65 år. För andra är medicinisk rehabilitering behovsprövad. FPA ordnar och ersätter också yrkesinriktad rehabilitering för personer med nedsatt funktionsförmåga. FPA-rehabiliteringen har som mål att upprätthålla och främja rehabiliteringsklientens arbetsoch funktionsförmåga. Om du har fått sjukdagpenning i över 60 dagar ska FPA utreda rehabili-

17 teringsbehovet och efter 150 dagar med sjukdagpenning informera dig om olika rehabiliteringsmöjligheter. Om du ansöker om FPA-rehabilitering ska du till ansökan bifoga en rehabiliteringsplan som har gjorts upp av en läkare inom den offentliga vården. Planen ska ange rehabiliteringsbehovet, sjukdomen eller skadan och vilka besvär denna orsakar. Medicinsk FPA-rehabilitering för svårt funktionshindrade Den som ansöker om medicinsk FPA-rehabilitering för svårt funktionshindrade ska till ansökan bifoga en skriftlig rehabiliteringsplan från den offentliga vården. Rehabiliteringsplanen ska redogöra för sjukdomen eller skadan, begränsningarna i funktionsförmågan, rehabiliteringens innehåll, mål och medel, rehabiliteringsklientens motivation och tidigare rehabiliteringsresultat. Om det är nödvändigt att en anhörig deltar i en rehabiliteringskurs ska detta anges i rehabiliteringsplanen. Medicinsk FPA-rehabilitering för svårt funktionshindrade kan bestå av perioder med intensiv och individuellt planerad sluten- eller öppenvårdsrehabilitering som grundar sig på specialkompetens. När en klient med en svår funktionsnedsättning fyller 65 år övergår ansvaret för att ordna rehabilitering från FPA till hälso- och sjukvården i klientens hemkommun.

18 FPA-rehabilitering enligt prövning FPA ordnar och ersätter rehabilitering enligt prövning i huvudsak för personer i arbetsför ålder som har en skada eller sjukdom som inverkar menligt på arbetsförmågan. Rehabilitering enligt prövning kan i vissa fall beviljas personer över 65 år som inte arbetar. Rehabilitering enligt prövning kan bestå av exempelvis en period av slutenvårdsrehabilitering eller en anpassningsträningskurs. Som rehabilitering enligt prövning kan betraktas också arbetsunderlättande hjälpmedel såvida arbetsgivaren eller hälso- och sjukvården inte har ansvar för att skaffa sådana. Om du ansöker om rehabilitering enligt prövning ska du bifoga ett B-läkarutlåtande till ansökan. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MEDICINSK REHABILITERING FÖR SVÅRT FUNKTIONSHINDRADE Om du har en sjukdom, ett lyte eller en skada som gör det mycket svårt att klara av vardagssysslorna hemma, i skolan, i arbetslivet och i andra livssituationer utanför den offentliga slutenvården betraktas du som svårt funktionshindrad. För att få rehabilitering krävs att du på grund av de besvär som sjukdomen, lytet eller skadan orsakar behöver rehabilitering i minst ett års tid. Ett ytterligare villkor för att få rehabilitering är att du får antingen höjt eller högsta handikappbidrag eller höjt eller högsta vårdbidrag för pensionstagare. Du ska dessutom vara yngre än 65 år. rehabilitering via organisationer Patient- och handikapporganisationerna anordnar anpassningsträning och rehabiliteringskurser. Rehabiliteringen finansieras av FPA, Penningautomatföreningen RAY och den offentliga vården. Närmare information om rehabilitering via organisationer och om ansökan till sådan ges av organisationerna och FPA.

19 yrkesinriktad rehabilitering Om din arbetsförmåga är väsentligt nedsatt på grund av en sjukdom eller skada kan du få yrkesinriktad rehabilitering. Yrkesinriktad rehabilitering av personer i arbetslivet och personer med funktionsnedsättning som har arbetat en längre tid (cirka fem år) ordnas av arbetspensionsanstalterna. Rehabiliteringsformerna innefattar till exempel arbetsprövning, arbetsträning och omskolning. Om du ansöker om yrkesinriktad rehabilitering ska du bifoga ett läkarintyg och en rehabiliteringsplan till ansökan. FPA ordnar och ersätter yrkesinriktad rehabilitering för sådana personer med funktionsnedsättning som har en kort eller splittrad arbetshistorik. Dessutom förutsätts att personens arbetsförmåga och inkomstmöjligheter är väsentligt nedsatta eller att personen riskerar att förlora arbetsförmågan på grund av en sjukdom eller funktionsnedsättning. Målet för den yrkesinriktade rehabiliteringen är att bevara eller förbättra arbets- och förvärvsförmågan. I praktiken kan yrkesinriktad rehabilitering bestå av bl.a. utredningar av rehabiliteringsbehovet och rehabiliteringsmöjligheterna, arbets- och utbildningsprövning, yrkesutbildning och arbetsträning. Arbets- och näringsbyråerna ordnar yrkesinriktad rehabilitering i huvudsak för sådana personer med funktionsnedsättning som är eller riskerar att bli arbetslösa. Rehabiliteringen kan bestå av till exempel yrkesvägledning eller arbetskraftsutbildning. För personer med funktionsnedsättning ska bedömning av arbetsförmågan samt arbets- och utbildningsprövning ordnas efter behov. försörjning under rehabiliteringsperioder Rehabiliteringspenning som tryggar försörjningen under en rehabiliteringsperiod kan ansökas via FPA. Rehabiliteringspenning betalas om målet för rehabiliteringen är att du ska komma in på arbetsmarknaden, kunna fortsätta arbeta eller återgå till arbetslivet. Om rehabiliteringen ersätts av ett försäkringsbolag svarar bolaget också för försörjningen under rehabiliteringsperioden.

20 Om du är 16 67 år gammal och deltar i rehabilitering har du rätt till rehabiliteringspenning via FPA för den tid som du är förhindrad att arbeta. För att du ska kunna få rehabiliteringspenning krävs att du har fått ett rehabiliteringsbeslut. FPA kan betala rehabiliteringspenning också till anhöriga som deltar i anpassningsträning och familjerehabilitering. Rehabiliteringspenningen omfattar en självrisktid på 0 30 dagar som varierar enligt rehabiliteringen och de sociala förmåner som du har haft före rehabiliteringen. Under självrisktiden kan du inte få rehabiliteringspenning. Rehabiliteringspenningen är i regel lika stor som den sjukdagpenning som FPA betalar ut. Du kan få rehabiliteringspenning för högst sex dagar per vecka. Rehabiliteringspenningen räknas som skattepliktig inkomst. För att trygga den yrkesinriktade rehabiliteringen och främja sysselsättningen av funktionshindrade ungdomar i åldern 16 19 år kan FPA bevilja rehabiliteringspenning för unga. Villkoret är då att en sjukdom, ett lyte eller en skada väsentligt försämrar arbetsförmågan eller yrkesvalsmöjligheterna. Kommunen ska göra upp en personlig studie- och rehabiliteringsplan som sökanden sänder in till FPA. Om planen omfattar en examen betalas rehabiliteringspenningen oavsett ålder tills utbildningen har avslutats. Under perioder av yrkesinriktad FPA-rehabilitering uppgår rehabiliteringspenningen till 75 procent av arbetsinkomsterna och minst till rehabiliteringspenningens minimibelopp. Om du får rehabiliteringspenning till minimibelopp kan du dessutom få skattefri ersättning för uppehälle enligt prövning. Ersättningen ger dig kompensation för extra kostnader, till exempel resekostnader, som uppstår på grund av att du deltar i rehabilitering. Ersättning för uppehälle betalas under perioder av rehabilitering företrädesvis inom öppenvården. Arbetspensionsanstalterna betalar rehabiliteringspenning för perioder av aktiv yrkesutbildning. Rehabiliteringspenningens storlek räknas så att din kalkylerade invalidpension höjs med 33 procent. Om du vid sidan av den yrkesinriktade rehabiliteringen delvis fortsätter att förvärvsarbeta kan du få partiell rehabiliteringspenning. Om du till exempel under väntan på rehabilitering eller för tiden mellan två rehabiliteringsperioder varken får sjukdagpenning eller arbetslöshetsdagpenning kan arbetspensionsanstalten bevilja dig rehabiliteringsunderstöd enligt prövning. Arbetspensionsanstalten kan bevilja dig ersättning också för andra kostnader som orsakas av rehabiliteringen, såsom rese- eller studiekostnader.

21 Stöd för sysselsättning (Lagen om offentlig arbetskraftsservice, lagen om omställningsskydd, lagen om sociala företag, lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete, lagen om kollektivavtal, arbetsavtalslagen, lagen om företagshälsovård, arbetarskyddslagen, lagen om likabehandling, lagen om integritetsskydd i arbetslivet) Personer med en funktionsnedsättning eller långtidssjukdom kan få många slags stöd för sysselsättning och fortsatt arbete. Stödåtgärderna kan riktas till både arbetsgivare, anställda och praktikanter.

22 allmänt Om du har en funktionsnedsättning och söker arbete kan den arbetsgivare som anställer dig få lönesubvention och ekonomiskt stöd för arrangemang som hänför sig till arbetsförhållandena. Arbets- och näringsbyråerna liksom den offentliga vården erbjuder olika tjänster för arbetslösa arbetssökande med en funktionsnedsättning eller långtidssjukdom. Som stöd för rehabiliteringsplaneringen kan arbets- och näringsbyrån ordna såväl undersökningar för bedömning av arbetsförmågan, arbetsoch utbildningsprövning som arbetsträning. Om du är arbetssökande och riskerar att förlora arbetsförmågan kan du ha rätt till yrkesinriktad FPA-rehabilitering. I så fall kan du via FPA få stöd för arbetsprövning eller till exempel för studier till ett nytt yrke. Som anställd kan du erbjudas olika tjänster via företagshälsovården och arbetspensionsanstalterna, som har i uppgift att stöda de anställdas arbetsförmåga och förebygga arbetsoförmåga. Företagshälsovården ordnar efter behov ett s.k. trepartssamtal där företagshälsovården, arbetsgivaren och du som anställd tillsammans kan diskutera olika lösningar som kunde hjälpa dig att fortsätta arbeta. Arbetsgivaren kan få ekonomiskt stöd för arrangemangen. Arbetspensionsanstalterna ordnar yrkesinriktad rehabilitering, till exempel arbetsprövning i olika arbetsuppgifter på arbetsplatsen. stöd till arbetsgivare Lönesubvention Arbets- och näringsbyrån kan bevilja lönesubvention till en arbetsgivare som på den öppna arbetsmarknaden anställer en icke sysselsatt arbetssökande med funktionsnedsättning. Subventionen kan beviljas för arbete i arbetsavtalsförhållande eller läroavtalsutbildning. Lönesubvention kan beviljas för deltidsarbete av hälsorelaterade skäl, men i övrigt måste arbetstiden uppgå till minst 85 procent. Lönesubventionen består av en

23 grunddel och en tilläggsdel, som uppgår till 60 90 procent av grundstödet. Arbetsgivaren ska alltid ansöka om lönesubvention innan ett anställningsförhållande ingås. Arbets- och näringsbyrån klargör på begäran arbetsgivarens rätt till lönesubvention och fattar besluten från fall till fall. Om du söker arbete på egen hand kan arbets- och näringsbyrån bevilja dig en lönesubventionssedel som du kan visa upp som bevis på att arbets- och näringsbyrån kan bevilja arbetsgivaren lönesubvention. Stöd för anpassning av arbetsförhållandena Det är i första hand arbetsgivaren och i vissa situationer FPA och försäkringsbolagen som ansvarar för anpassningen av arbetsförhållanden. Om du är funktionshindrad eller långtidssjuk ska arbetsgivaren på arbetsplatsen vidta skäliga anpassningsåtgärder för att du ska kunna stanna kvar i arbetet och kunna sysselsättas. När det bedöms vad som är skäligt beaktas i synnerhet kostnaderna för åtgärderna, arbetsgivarens ekonomiska ställning och möjligheterna att få stöd av offentliga medel eller från annat håll. FPA svarar dock för dyra och avancerade personliga hjälpmedel som en svårt funktionshindrad person behöver för att kunna arbeta. Stöd för specialarrangemang på arbetsplatsen Arbets- och näringsbyrån kan på ansökan bevilja en arbetsgivare stöd för specialarrangemang för de yttre förhållandena på arbetsplatsen, såsom för anpassning av maskiner, redskap och metoder och för hjälp som ges av en kollega. Arbetsgivaren ska ansöka om stödet antingen när anställningsförhållandet börjar eller senare för att främja den anställdas möjligheter att klara sig i arbetet. Till ansökan ska arbetsgivaren bifoga ett läkarutlåtande och företagshälsovårdens eller arbetarskyddsmyndighetens bedömning av stödets nödvändighet. Arbetsgivaren kan också ansöka om särskilt stöd för specialarrangemang i fråga om hjälp som ges av en kollega. Stödet för specialarrangemang uppgår till högst 2 500 euro per anställd. För svårt funktionshindrade är stödet högst 3 500 euro. Stödbeloppet för anskaffning av nya maskiner, anordningar eller möbler kan vara större om de faktiska kostnaderna överstiger maximibeloppen. För