Laxå januari 2013 Bilaga 5 Miljöbedömning av avfallsplanen
Icke-teknisk sammanfattning När en plan upprättas, där genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, ska en miljöbedömning genomföras enligt miljöbalken (1998:808) samt Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:6). Miljöbedömningens syfte är att integrera miljöaspekter i planen för att främja en hållbar utveckling. I miljöbedömningen ska man beskriva och bedöma den miljöpåverkan som planens genomförande kan medföra. Syftet med Laxås avfallsplan är att styra avfallshanteringen mot ett hållbart och resurseffektivt samhälle genom att ange mål för att minska på mängden avfall samt öka återvinningen av det avfall som uppstår. Kommunens avfallsplan ska fungera som en kunskapsbank. Avfallsarbetet är långsiktigt och ska kontinuerligt uppdateras och förbättras. Arbetet med avfallsfrågorna är uppdelat i tre inriktningar: 1. Kunskap hos kommunen och hushållen 2. Avfallets miljöpåverkan 3. Resurshushållning I formuleringen av avfallsplanens mål och strategier har de nationella miljömålen varit vägledande. Ambitionsnivån för de mätbara målen i avfallsplanen ska motsvara lika hög eller i vissa specifika mål, högre ambitionsnivå än i de nationella Miljökvalitetsmålen. Med miljöaspekt menas i detta dokument de delar av planen som kan påverka miljön. Nollalternativet, det vill säga ingen förändring från dagsläget innebär att avfallshanteringen i Askersunds kommun skulle hålla en låg ambitionsnivå och inte skulle inte kunna leda till en mer hållbar avfallshantering. Följande miljöaspekter har identifierats ha en betydande miljöpåverkan: Återföring av växtnäring och tillverkning av förnyelsebart bränsle genom röta matavfallet Miljöaspekten har en positiv miljöpåverkan. Man beräknar kunna producera biogas motsvaramnde ca 40 bilars årsförbrukning av bensin. Mindre farligt avfall i hushållssoporna då servicenivån höjs genom fastighetsnära insamling (FNI) av det farliga avfallet. Risken för felsortering av farligt avfall underlättar för hushållen att sortera rätt. Miljöaspekten har en positiv miljöpåverkan då det antas att färre människor, mark och vattendrag riskeras att skadas genom diffus spridning av farliga ämnen. Effekten av att mindre farligt avfall hamnar i hushållssoporna bedöms oavsett mängd ha en positiv miljöpåverkan. Ökad resurshushållning, återanvändning, källsortering och därmed högre materialåtervinning på grund av ökad information Enligt Sveriges nationella avfallsplan behöver hushållen löpande information om hur vad och varför de ska sortera. Miljöaspekten har en positiv miljöpåverkan då det minskar behovet av nytillverkning och råvaruuttag. Det är däremot svårt att göra en uppskattning i vilken utsträckning det har påverkan. 1
Innehållsförteckning Inledning och syfte 3 Avfallsplanens innehåll 3 Syfte 3 Vision 3 Delmål 3 Metod 6 Analys av betydande miljöpåverkan 7 Nollalternativet 7 Förändringar som skulle kunna antas medföra betydande miljöpåverkan 7 Miljöaspekter 8 Behovsbedömning 8 Miljöpåverkan av betydande aspekter 9 Återföring av växtnäring och tillverkning av förnyelsebart bränsle genom att röta matavfallet 9 Miljöpåverkan 9 Omfattning 10 Förslag på åtgärder och uppföljning 11 Mindre farligt avfall i hushållssoporna då servicenivån höjs genom FNI för det farliga avfallet. 11 Miljöpåverkan 11 Omfattning 12 Förslag på åtgärder och uppföljning 12 Ökad resurshushållning, återanvändning, källsortering och därmed högre materialåtervinning på grund av ökad information 13 Miljöpåverkan 13 Omfattning 13 Förslag på åtgärder och uppföljning 13 Miljöpåverkan av mindre betydande aspekter 14 Förslag på åtgärder och uppföljning 14 2
Inledning och syfte När en plan upprättas, där genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, ska en miljöbedömning genomföras enligt miljöbalken (1998:808) samt Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:6). Miljöbedömningens syfte är att integrera miljöaspekter i planen för att främja en hållbar utveckling. I miljöbedömningen ska man beskriva och bedöma den miljöpåverkan som planens genomförande kan medföra. Avfallsplanens genomförande uppfyller de grundläggande kriterierna för genomförande av en miljökonsekvensbeskrivning som är följande: 1. Planen ska upprättas eller ändras av en myndighet eller kommun 2. Planen eller programmet ska krävas i lag eller annan författning 3. Genomförandet av planen ska kunna antas medföra betydande miljöpåverkan Avfallsplanens innehåll Syfte Syftet med Laxås avfallsplan är att styra avfallshanteringen mot ett hållbart och resurseffektivt samhälle genom att ange mål för att minska mängden avfall samt öka återvinningen av det avfall som uppstår. Kommunens avfallsplan ska fungera som en kunskapsbank. Avfallsarbetet är långsiktigt och ska kontinuerligt uppdateras och förbättras. Vision Laxå kommuns avfallshantering ska genomföras med bästa tänkbara resurshushållning och därmed vara en viktig del i att uppnå ett hållbart samhälle både ur ett miljö- och samhällsekonomiskt perspektiv. Laxå kommun ska vara ett föredöme i den egna avfallshanteringen och ska underlätta för hushållen att uppnå en god och miljöriktig resurshushållning. Alla hushåll och verksamheter agerar aktivt för att minska mängden avfall och dess farlighet; både genom mindre konsumtion samt ökad källsortering av det avfall som uppstår. Delmål I formuleringen av avfallsplanens mål och strategier har de nationella miljömålen varit vägledande. Ambitionsnivån för de mätbara målen i avfallsplanen ska motsvara lika hög eller i vissa specifika mål, högre ambitionsnivå än i de nationella Miljökvalitetsmålen. Arbetet med avfallsfrågorna är uppdelat i tre inriktningar: 1. Kunskap hos kommunen och hushållen 2. Avfallets miljöpåverkan 3. Resurshushållning 3
Delmål inriktning 1: Kunskap hos kommunen och hushållen 1.1 Senast 2016 vet minst 85 % av tillfrågade hushåll hur man skiljer på olika typer av avfallsfraktioner och vet hur och var de kan lämnas in till återvinning. 1.2 Senast 2016 är minst 80 % av hushållen generellt nöjda med avfallshanteringen i kommunen. 1.3 Mellan 2014 och 2016 har andelen hushåll som uppger att de medvetet agerar för att ge upphov till mindre avfall ökat. 1.4 Senast 2016 har alla verksamheter inom kommunen som har tillsyn lämnat in uppgifter på deras avfallsflöden till Sydnärkes Miljöförvaltning. 1.5 Senast 2014 ska alla hushåll som hemkomposterar annat avfall än trädgårdsavfall anmält det till Sydnärkes Miljöförvaltning. 1.6 Senast 2014 ska avfallstaxan vara miljöstyrd 1.7 Laxå kommun ska föregå med gott exempel och ha rutiner för källsortering av förpacknings- och tidningsmaterial, farligt avfall samt el- och elektronikavfall senast 2013. Handlingsplan Inriktning 1 Aktivitet Kopplat År/Tid för Kostnad Ansvar till mål genomförande 1.a Kundenkät 1,1 2013, 2016 Medel LV 1.2 1.3 1.b Utökat avsnitt angående avfall i 1.4 2014-2016 Låg SM tillsynsverksamheten 1.c Informationsinsats inför 1.5 2013-2014 Hög LV matavfallsinsamling 1.d Förändring av renhållningsföreskrifter/avfallstaxan 1.5 1.6 2013 Låg LV 1. e Införande av källsortering i kommunens verksamheter enligt miljödiplomeringens mål 1.f Uppföljning på minskad mängd brännbart avfall i kommunens egna verksamheter 1.g Förbättra informationen: på hemsida samt andra kanaler om källsortering och hur man kan minska på avfallet, delta i nationella kampanjer 2.1-2.2 1.7 2013 Låg SM 1.7 2013 Låg SM 1.1-1.5, 2.1-2.2 3.5-3.6 3.8-3.9 2013-2016 Hög LV 4
Delmål inriktning 2: Avfallets miljöpåverkan 2.1 2016 ska det i jämförelse med 2014 vara mindre farligt avfall, inklusive eloch elektronikavfall i hushållssoporna. 2.2 2014 ska det i jämförelse med 2012 vara mindre farligt avfall, inklusive eloch elektronikavfall i hushållssoporna. 2.3 Senast 2016 ska de identifierade kommunala deponier i Laxå kommun vara risklassade enligt MIFO modellen för förorenade områden. Handlingsplan Inriktning 2 Aktivitet Kopplat till År/Tid för Kostnad Ansvar mål genomförande 2.a Plockanalys av hushållssoporna 2.1 2014, 2016 Medel LV 2.2 2.b Genomförande av SAKAB 2.1 2013 Medel LV AllFA Kampanjen 2.2 2.c Införande av ett förbättrat 2.1 2013-2016 Hög LV insamlingssystem för farligt avfall 2.2 2.d Delta i det regionala projektet för att klassificera deponierna enligt MIFO- modellen för förorenade områden. Mer information i bilaga 2 2.3 2013-2016? LV/SM Delmål inriktning 3: Resurshushållning 3.1 Senast 2014 ska det finnas ett system för att separera ut och samla in matavfall hos alla hushållen i Laxå kommun 3.2 Senast år 2014 ska minst 50 procent av hushållsavfallet återvinnas genom materialåtervinning, inklusive biologisk behandling. 3.3 Senast 2016 ska minst 70 % av matavfallet från hushållen i Laxå kommun sorteras ut och behandlas biologiskt så att växtnäring och energi tas tillvara. 3.4 I den utsorterade matavfallsfraktionen ska det senast 2016 vara av mycket god kvalitet och endast innehålla 100 % matavfall. 3.5 Den totala mängden hushållsavfall per invånare i Laxå kommun är mindre 2014 jämfört med 2012. 3.6 Den totala mängden hushållsavfall per invånare i Laxå kommun är mindre 2016 jämfört med 2014. 3.7 Mängden matavfall inom storkök i kommunens egna verksamheter ska minska med 20 % år 2016 i jämförelse med år 2014. 5
3.8 Senast 2016 ska det finnas högst 20 % förpacknings- och tidningsmaterial i hushållssoporna 3.9 Mängden förpacknings- och tidningsmaterial i hushållssoporna ska vara mindre 2014 i jämförelse med 2012. Handlingsplan Inriktning 3 Aktivitet Kopplat År/Tid för Kostnad Ansvar till mål genomförande 3.a Införa system för att separera ut och 3.1 2014 Hög LV samla in matavfall hos hushållen 3.b Plockanalys av 3.4 2014-2016 Medel LV matavfallsfraktionen 3. c Kampanj riktad till storköken 3.7 2014-2016 Låg LV 3. d Samverkan och samråd med andra aktörer i samhället FTI, El-kretsen, frivilligorganisationer 3.5, 3.6, 3.8, 3.9 2014-2016 Låg LV Metod Miljöbedömningen har tagit hänsyn till: Den nationella avfallsplanen De nationella miljökvalitetsmålen Utvärdering av tidigare avfallsplan Nulägets avfallshantering, den sk. Nollvisionen Framtagna förslag till mål och handlingsplan Samråd (muntlig) med Länsstyrelsen i Örebro län. Med miljöaspekt menas i detta dokument de delar av planen som kan påverka miljön. För att värdera om miljöaspekterna har betydande miljöpåverkan utgår beräkningen från sannolikheten att de uppstår och med vilken omfattning de har en miljöpåverkan i förhållande till nuläget. Nuläget beskrivs mera ingående i avsnittet Nollalternativet. Miljöaspekterna förs sedan in i en riskanalysmodell där sannolikheten och omfattningen bedöms genom att multipliceras för att få fram en totalsumma. Om totalsumman överstiger 10 antas den ha en betydande miljöpåverkan. För att uppskatta dess miljöpåverkan har en riskanalysmodell valts enligt följande: Aspekt Sannolikhet Omfattning Total 1. X Y Z Sannolikhet och omfattning värderas utifrån: 1. Obetydlig/Minimal miljöpåverkan 2. Lite miljöpåverkan 3. Måttlig miljöpåverkan 4. Omfattande/Stor miljöpåverkan 5. Mycket stor miljöpåverkan 6
Miljöbalkens 12 6 kap beskriver vad en miljökonsekvensbeskrivning ska innehålla och nämner bland annat att den ska beskriva vad planen har för miljöpåverkan med avseende till relevanta faktorer. De förhållanden som avfallsplanen anses kan ha miljöpåverkan på är följande: Människors hälsa Materiella tillgångar och resurshushållning Luft och klimatfaktorer Mark och vatten Buller Bebyggelse Analys av betydande miljöpåverkan Nollalternativet Nollalternativet innebär en situation som skulle uppstå om avfallsplanen inte genomförs, därmed ingen förändring från dagsläget och att tidigare avfallsplan skulle fortsätta gälla. Laxå kommuns föregående avfallsplan antogs av Kommunfullmäktige 2009-02-02 och innehöll följande mål: Utsorteringen av farligt avfall från hushållen ska förbättras mellan åren 2009-2012. De åtgärder som var kopplade till målen är redan genomföra och målen har inte uppnåtts. Åtgärderna handlade om att förbättra insamlingssystemet, delta i en nationell kampanj samt att genomföra plockanalyser för uppföljning. Metoden för att samla in farligt avfall är att ta emot det farliga avfall som hushållen själva transporterar till ÅVC Mosjön, vilket innebär individuella transporter. Idag sorterar inte hushållen ut matavfallet utan det går i en blandad avfallsfraktion till förbränning. Nollalternativet innebär att avfallshanteringen i Laxå kommun skulle hålla en låg ambitionsnivå och inte innebära några förändringar som skulle kunna leda till en mer hållbar avfallshantering. Förändringar som skulle kunna antas medföra betydande miljöpåverkan Avfallsplanen föreslår följande större förändringar i den nuvarande avfallshanteringen: 1. Insamling av matavfall 2. Utökad insamling av farligt avfall med en fastighetsnära insamling (FNI) 3. Fastighetnära insamling (FNI) av grovavfall 4. Högre ambitions- och servicenivå på avfallshanteringen i kommunen 7
Miljöaspekter Följande miljöaspekter har identifierats: Återföring av växtnäring och tillverkning av förnyelsebart bränsle genom att röta matavfallet. Ökad transport vid insamling av matavfallet. Mindre farligt avfall i hushållssoporna då servicenivån höjs genom fastighetsnära insamling (FNI) av det farliga avfallet. Ökad transport vid FNI av farligt avfall och grovavfall Ökad resurshushållning, återanvändning, källsortering och därmed högre materialåtervinning på grund av ökad information Behovsbedömning Avfallsplanens genomförande bedöms att medföra främst positiva miljökonsekvenser, bland annat genom att Miljökvalitetsmålen påverkas i positiv riktning. Resultatet från miljöaspekternas bedömning ses i tabellen nedan. Det är tre av de fem aspekterna som anses ha en betydande miljöpåverkan (se fetmarkerad total i tabellen) och kommer att beskrivas vidare. De två aspekterna som anses ha en mindre betydande miljöpåverkan bedöms kunna innebära en negativ miljöpåverkan, därför kommer de att beskrivas översiktligt med åtgärder för att minimera dess miljöpåverkan. Aspekt Sannolikhet Omfattning Total Återföring av växtnäring och tillverkning av 5 3 15 förnyelsebart bränsle genom att röta matavfallet Ökad transport vid insamling av matavfallet 2 3 6 Mindre farligt avfall i hushållssoporna då 4 3 12 servicenivån höjs genom fastighetsnära insamling av det farliga avfallet. Ökad transport vid FNI av farligt avfall och 3 2 6 grovavfall Ökad resurshushållning och källsortering och därmed högre materialåtervinning pga ökad information 4 4 16 8
Miljöpåverkan av betydande aspekter Återföring av växtnäring och tillverkning av förnyelsebart bränsle genom att röta matavfallet Miljöaspekten antas främst kunna ha påverkan på faktorerna materiella tillgångar och resurshushållning samt luft och klimatfaktorer. Dessutom kan miljöaspekten påverka det nationella Miljökvalitetsmålen God Bebyggd Miljö då det finns ett etappmål för ökad resurshushållning i livsmedelskedjan: Insatser ska vidtas så att senast år 2018 sorteras minst 50 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger ut och behandlas biologiskt så att växtnäring tas tillvara, och minst 40 procent av matavfallet behandlas så att även energi tas tillvara. 1 Miljöpåverkan Genom att röta matavfallet utnyttjar man det resurseffektivt genom att producera ett jordförbättringsmedel som bidrar till ett hållbart kretslopp vid produktion av livsmedel samt biogas som kan ersätta fossila bränslen. Det innebär att utsläpp av klimatpåverkande koldioxid och andra miljö- och hälsofarliga ämnen till luften kan minskas. Biogas produceras vid nedbrytning av organiskt material under anaeroba (syrefri) förhållanden och består till största del av metan och koldioxid. Gasen består även av små mängder svavelväte, ammoniak och kvävgas. Ska biogasen användas som fordonsbränsle höjs gasens energiinnehåll till minst 95 % metan genom att koldioxid och andra ämnen avskiljs. 2 Varje bensin- eller dieselfordon som ersätts av ett biogasdrivet fordon innebär att klimatpåverkan minskar med cirka 90 % samtidigt som biogasbilens utsläpp av hälsofarliga partiklar är nästintill obefintlig. 3 Genom att använda biogas som bränsle kan man minska uttaget av råolja, vilket innebär att man även hushåller med de materiella tillgångarna och befintliga resurserna. Fossila bränslen, såsom bensin och diesel är den största källan till utsläpp av klimatpåverkande gaser. År 2008 släppte snittbilen ut ca 1, 9 kg koldioxid per mil, i genomsnitt 2,85 ton koldioxid per år. 4 Biogas är ett förnyelsebart bränsle och räknas inte att bidra till växthuseffekten eftersom den ingår i ett naturligt kretslopp. Detta påverkar luft och klimatfaktorer positivt. 1 www.miljomal.nu 2 Svenskt Gastekniskt Center - Basdata om biogas 2011 3 Avfall Sverige, Avfall blir energi fakta om biogas 4 Gasbilen.se- Hur mycket koldioxid har sparats med fordonsgas 2010? 9
Förutom biogas får man vid rötning en rötrest som innehåller fosfor och näringsämnen från matavfallet. En uthållig produktion av livsmedel kräver att odlingsmarken kompenseras för de näringsämnen och mullämnen som lämnar den med skörden och därmed skapas ett kretslopp. I jämförelse med fossila drivmedel är klimatnyttan av biogas som tillverkas av matavfallet 103 % då även näringsämnena återförs till jordbruket med rötresten. 5 Fördelarna med biogödsel är flera. Rötresten innehåller alla näringsämnen som fanns från början, kväveläckage till omgivande vatten minskar då växterna har lätt att ta upp näringsämnena i biogödslet. Dessutom innehåller biogödsel mindre kadmium än i konstgödsel. Biogödseln luktar även mindre vilket kan innebära att gödsling kan ske närmare bebyggelse. Nästan all biogödsel som produceras i Sverige används inom jordbruket. 6 Omfattning Enligt branschorganisationen Avfall Sverige ger ett ton rötat matavfall 972 kwh biogas, vilket motsvarar cirka 1L bensin per 10 kg matavfall. 7 2011 genomfördes en plockanalys av hushållssopornas sammansättning som visade att 44,4 % av hushållssoporna består av biologiskt behandlingsbart avfall. De uppskattas uppstå cirka 677 ton matavfall per år i Laxå kommun som idag går till förbränning i en blandad fraktion. Vid införande av ett system för att separera ut och samla in matavfallen hos alla hushållen i Laxås kommun bör man inte räkna med att 100 % av matavfallet som uppstår kommer att sorteras ut av hushållen. Enligt Avfall Sverige sorteras genomsnittligt 50-70 % av matavfallet ut i kommuner med fullt utbyggda insamlingssystem. I Laxå kommuns avfallsplan 2013-2016, som del av Inriktning 3: Resurshushållning anges delmål 3.3 att: Senast 2016 ska minst 70 % av matavfallet från hushållen i Laxå kommun sorteras ut och behandlas biologiskt så att växtnäring och energi tas tillvara. Beräknat på mängden matavfall som uppstår årligen i Laxå kommun enligt plockanalysen 2011 innebär målets uppfyllelse att minst 474 ton matavfall skulle samlas in för biologisk behandling. Det skulle kunna ersätta 47 400 L bensin årligen, 5 Svenskt Gastekniskt Center, Basdata om biogas 2011 6 Avfall Sverige, Biogödsel 7 Avfall Sverige,Avfall blir energi fakta om biogas, Svenskt Gastekniskt Center - Basdata om biogas 2011 Energiinnehåll i : 1L bensin 9, 06kWh 1Nm1 Nm3 biogas (97 % metan)- 9,67 kwh 10
motsvarande 59 250 mil, alltså nästan 40 bilars årsförbrukning. 8 Genom att ersätta 40 bilars årsförbrukning minskar man också utsläppet med cirka 114 ton koldioxid. 9 Förslag på åtgärder och uppföljning Åtgärder för att förstärka aspektens positiva miljöpåverkan är kopplade med aktiviteterna i avfallsplanens handlingsplan. Dessa är främst kopplade till Handlingsplan 1, där flera informationsinsatser föreslås. Med tillräcklig information vill man påverka kommunens hushåll i en positiv riktning för att förstå syftet med att sortera ut matavfallet och dess miljönytta. Uppföljning av mängd tillverkad biogas och växtnäring kommer att beräknas årligen tillsammans med den årliga uppföljningen av avfallsplanens mål. Mängden kommer att beräknas på mängd separat insamlad matavfall och jämföras med mängden som fortfarande slängs i den blandade avfallsfraktionen. Mindre farligt avfall i hushållssoporna då servicenivån höjs genom FNI för det farliga avfallet. Miljöaspekten antas främst kunna ha påverkan på faktorerna människors hälsa samt mark och vatten. Miljöaspekten påverkar även det nationella miljökvalitetsmålet Giftfri Miljö positivt genom en miljöriktig avfallshantering. Målet anger att miljön ska vara fri från ämnen som har skapats i eller utvunnits i samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. En kommunal avfallsplan ska enligt 7 NFS 2006: 06 innehålla mål för hur avfallets mängd och farlighet kan minskas. Miljöpåverkan Genom att införa FNI av det farliga avfallet minskar man risken för felsortering av farligt avfall och underlättar för hushållen att sortera rätt. Genom information och höjd servicenivå på insamlingen av farligt avfall påverkar man kunskapen om farligt avfall hos kommunens invånare. Därmed antas mängden farligt avfall som hamnar i hushållssoporna minska. En felaktig hantering av farligt avfall kan orsaka skada på människa och miljö. De farliga ämnena ska inte spridas i naturen eller återinföras i samhällets kretslopp. Farligt avfall utmärks av att det innehåller eller består av ämnen som har farliga egenskaper, såsom giftigt, cancerframkallande, frätande, fosterskadande, ekotoxiskt, smittförande eller brandfarligt. Exempel på sådana farliga ämnen är tungmetaller såsom kvicksilver, bly och kadmium och stabila organiska föreningar såsom PCB och dioxiner. 8 Avfall Sverige, En genomsnittlig bil drar ca 0,8 l/mil och har en årsförbrukning på 1500 mil 9 Gasbilen.se, Snittbilen släpper ut ca 190g koldioxid per km 11
Det är först när det farliga avfallet sorteras ut som det kan det kan behandlas korrekt på bästa möjliga sätt ur miljö- och hälsosynpunkt. Behandlingsmetoderna innefattar bland annat materialåtervinning och förbränning i specialanpassade ugnar vid mycket höga temperaturer med efterföljande rening. 10 Miljöpåverkan på människors hälsa påverkas i positiv riktning då det antas att färre människor riskeras att skadas genom diffus spridning av farliga ämnen. Miljöpåverkan på mark och vatten påverkas i positiv riktning genom att risken för spridning av föroreningar till omgivande mark, yt- och grundvatten antas minskas. Omfattning I Laxå kommuns avfallsplan 2013-2016, som del av Inriktning 2: Avfallets miljöpåverkan anger delmål 2.1 att: 2016 ska det i jämförelse med 2014 vara mindre farligt avfall, inklusive eloch elektronikavfall i hushållssoporna 2011 genomfördes en plockanalys av hushållssopornas sammansättning som visade att 0,67 % av hushållssoporna bestod av farligt avfall, inklusive el- och elektronikavfall. Det uppskattas motsvara 13,82 ton farligt avfall per år i Laxå kommun som sorteras fel och hamnar i hushållssoporna, motsvarande 4,9 kg per hushåll. I jämförelse lämnades det in 10,8 ton farligt avfall (exkl. el- och elektronikavfall) på ÅVC Mosjön i Laxå 2011. Den exakta effekten av målets uppfyllelse är svår att beräkna, då man inte har kännedom om hur mycket farligt avfall, inklusive el- och elektronik det kommer att finnas i hushållssoporna 2014. Men effekten av att mindre farligt avfall hamnar i hushållssoporna bedöms oavsett mängd ha en positiv miljöpåverkan. Sannolikheten att insatserna med fastighetsnära insamling av det farliga avfallet minskar på mängden farligt avfall i hushållssoporna bedöms vara mycket stor. Förslag på åtgärder och uppföljning Åtgärder för att förstärka aspektens positiva miljöpåverkan är kopplade med aktiviteterna i avfallsplanens handlingsplan. Dessa är främst kopplade till Handlingsplan 1, där flera informationsinsatser föreslås. Med tillräcklig information vill man påverka kommunens hushåll i en positiv riktning för att förstå miljö- och hälsonyttan med att se till att det farliga avfallet hamnar rätt. Uppföljning av mängd minskat farligt avfall i hushållssoporna kommer att beräknas årligen tillsammans med den årliga uppföljningen av avfallsplanens mål. Mängd farligt avfall i hushållssoporna kommer att beräknas utefter mängd farligt avfall representerat i den senast tillgängliga plockanalysen. 10 Sakab om farligt avfall 12
Ökad resurshushållning, återanvändning, källsortering och därmed högre materialåtervinning på grund av ökad information Miljöaspekten antas främst kunna påverkan faktorn materiella tillgångar och resurshushållning Enligt Sveriges nationella avfallsplan 2012-2017 bör kommunerna utveckla arbetet med information och kommunikation till hushållen, då de behöver löpande information om hur vad och varför de ska sortera. Genom att kommunerna ska sträva efter att följa avfallshierarkin, bör minimering av avfall, återanvändning samt materialåtervinning prioriteras före energiutvinning. 11 Miljöpåverkan Genom att arbeta för att mängden avfall som uppstår totalt ska minska och öka materialåtervinningen minskar behovet av nytillverkning och råvaruuttag. Det leder till färre transporter och mindre energiförbrukning vid produktion av nya varor så att både resurser och energi besparas. Avfallsplanens mål och handlingsplan bedöms att ha positiv miljöpåverkan på materiella tillgångar och resurshushållning. Det är däremot svårt att göra en uppskattning i vilken utsträckning det har påverkan. Omfattning I Laxå kommuns avfallsplan 2013-2016, som del av Inriktning 1: Kunskap hos kommunen och hushållen finns delmål att: 1.1 Senast 2016 vet minst 85 % av tillfrågade hushåll hur man skiljer på olika typer av avfallsfraktioner och vet hur och var de kan lämnas in till återvinning. 1.3 Mellan 2014 och 2016 har andelen hushåll som uppger att de medvetet agerar för att ge upphov till mindre avfall ökat. Som del av Inriktning 3: Resurshushållning fick även delmålen att: 3.6 Den totala mängden hushållsavfall per invånare i Laxå kommun är mindre 2016 än 2014. Det är svårt att göra en uppskattning i vilken utsträckning det har påverkan. Med utgångsläge i nollvisionen uppskattar man att mängden avfall per invånare ska minska stadigt årligen mellan 2013 och 2016. Sannolikheten att detta sker är stor, men är kopplat till att kraftiga informationsinsatser genomförs. Förslag på åtgärder och uppföljning Aktiviteter i handlingsplanen som är kopplat till dessa mål är att genomföra kundenkäter för att utvärdera hushållens kunskap om avfallshantering samt att 11 Naturvårdsverket, Rapport 6502 Från avfallshantering till resurshushållning, Sveriges Avfallsplan 2012-2017 13
förbättra informationen och kommunikationen till kommunens hushåll via flera kanaler såsom utskick, hemsida, avfallsalmanacka m.m. Syftet är att påverka invånarnas konsumtions- och livsstilsvanor med information om hur och varför de ska källsortera och konsumera resurseffektivt för att minska på avfallsmängderna. Uppföljningen kommer att beräknas årligen tillsammans med den årliga uppföljningen av avfallsplanens mål. Det innebär att man genom plockanalyser, beräkning av årlig mängd avfall som både kommunen ansvarar för samt avfall som omfattas av producentansvaret kommer att kunna uppskatta hur mycket avfallet minskar i per invånare i kommunen Miljöpåverkan av mindre betydande aspekter De miljöaspekter som antas kunna ha en negativ miljöpåverkan antas inte ha en stor miljöpåverkan. Aspekterna är följande: Ökad transport vid insamling av matavfallet. Ökad transport vid FNI av farligt avfall och grovavfall Båda miljöaspekterna behandlar risken att ökad transport uppstår till följd av genomförandet av avfallsplanens mål och handlingsplaner. Vägtrafikens utsläpp utgör idag en större del av de totala utsläppen av klimatpåverkande gaser samt luftpartiklar. Avfallshanteringen idag är mycket beroende av transporter, speciellt transporter med tyngre fordon för insamling och borttransport till behandlingsanläggningar. Men också av personbilstransporter då hushållen lämnar avfall vid återvinningscentraler och återvinningsstationer. Då lagen om offentlig upphandling styr vilken behandlingsanläggningar som ska ta emot kommunens avfall är det inte alltid den närmaste anläggningen som avfallet behandlas på. Tidnings- och förpackningsavfall transporteras till olika anläggningar på spridda orter i landet och transporteras i vissa fall även utomlands. De identifierade miljöaspekterna bedöms att ha en mindre miljöpåverkan då det jämförs med nollalternativet. Idag får kommunens invånare själva transportera sitt farliga avfall samt grovavfall till ÅVC Mosjön utanför Laxå tätort med personbilstransport. Att införa en högre servicenivå och underlätta för hushållen genom att lämna det farliga avfallet samt grovavfallet via exempelvis en årlig fastighetsnära insamling bedöms inte medföra betydligt ökad transport i jämförelse med den personbilstransport som idag sker. Förslag på åtgärder och uppföljning För att minimera att miljöpåverkan av dessa miljöaspekter sker kommer man i samband med den årliga uppföljningen på avfallsplanen också göra en bedömning av vad den utökade servicenivån har för årlig påverkan på transporterna. Bedöms det vid dessa uppföljningar att transporterna har ökad väsentligt mer än uppskattad kommer detta att beaktas och utredas närmare. 14