1. INLEDNING... 6 1.1 Uppdraget och arbetet...6 1.2 Budget, planer, styrning och uppföljning... 6 1.3 Avgränsning... 7 1.4 Samverkan och dialog...7 2 BAKGRUND... 8 2.1 Ändrade förutsättningar de senaste decennierna... 8 2.2 Stadens roller... 9 3. STADENS ENERGIPOLITISKA VISION... 10 4. ENERGIPLAN FÖR EN GOD LIVSMILJÖ I GÖTEBORG... 10 4.1 Energi i perspektivet göteborgarnas välfärd och behov av en god livsmiljö... 10 4.2 Övergripande inriktning:... 10 4.3 Miljöpåverkan lokalt - globalt... 11 4.4 Utvecklingen under planperioden... 12 5. ANVÄNDNING, TILLFÖRSEL OCH DISTRIBUTION - PROCESSER... 13 5.1. Energianvändning i stadens verksamheter... 13 5.2 Information och rådgivning... 14 5.3 Samhällsplanering, myndighetsutövning och annan styrning... 14 5.4 Elkraft... 15 5.5 Olja... 16 5.6 Gas (naturgas och biogas)... 16 5.7 Förnyelsebar energi (vind, sol, vatten, bio)... 17 5.8 Fjärrvärme... 18 6 UPPFÖLJNING... 19
1. INLEDNING 1.1 Uppdraget och arbetet Kommunen ska enligt lag (SFS 1991:738) ha en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi. Kommunfullmäktige har gett kommunstyrelsen uppdraget lägga förslag till Energiplan för Göteborgs stad. Den av kommunstyrelsen tillsatta styrgruppen med representanter för de politiska partierna svarar för förslaget till Göteborgs Energiplan 2005; Ordf. Per Forsberg (s), Roland Rydin (m), Sven-Erik Andersson (kd) Lennart Alfredsson (mp), Lennart Olsson (fp) Börje Carlsson (v) Planeringsledare Lena Johansson, stadskansliets infrastrukturgrupp, har utgjort sekretariat för styrgruppen och vidare samordnat det underliggande utredningsarbetet. Det senare sammanfattas i stadskansliets PM Energi. Stadskansliet har inledningsvis haft biträde av konsultföretaget Profu (Bo Rydén och Daniel Stridsman) samt en arbetsgrupp med bred representation från stadens förvaltningar och bolag med särskilda roller i energiförsörjning och -användning. Det av Energimyndigheten, Formas, Chalmers tekniska högskola, Göteborgs Universitet och staden, bl a genom Göteborg Energi, samfinansierade projektet Göteborg 2050 har fortgått parallellt med stadens energiplanarbete. Tekn. dr. Johan Swahn och Hans Eek, arkitekt SAR, leder projektet som har gett värdefullt diskussionsunderlag bl a i form av framtidsbilder för ekologiskt hållbart energisystem. Stadskansliets PM Energi utgör ett samlat referens- och underlagsmaterial. Den bygger på inventeringar av basfakta samt beräkningar bl a utifrån uppgifter och redovisning från bolag och förvaltningar om pågående och planerade åtgärder. Till PM Energi har också fogats de särskilda bilagorna omvärldsbeskrivning, utarbetad med biträde av Lena Olsson Ingvarson (GEAB) och Johan Swahn samt Solstad Göteborg 2050, Johan Swahn (Göteborg 2050). Kommunfullmäktige avses inte ta särskild ställning till PM Energi. 1.2 Budget, planer, styrning och uppföljning Kommunfullmäktige styr kommunens verksamhet i första hand genom budget. Energiplanen är en avgränsad plan för sektorn energi. All sektorsplanering i staden baseras på budgetens grundläggande vision om hållbar utveckling i de ömsesidigt beroende dimensionerna socialt, ekonomiskt och miljömässigt. Denna utveckling kräver en sund och stark ekonomi, mänsklig utveckling och delaktighet samt en livskraftig och hälsosam miljö. Energiplanen tar också avstamp i budgetens direkta energibeslut, sammanfattningsvis; minskad förbrukning av fossila bränslen (prioriterat mål enligt budget 2004) ökad el-effektivitet 1 (prioriterat mål enligt budget 2004) att för ett långsiktigt hållbart konsumtionsmönster är objektiv kunskap viktig för konsumenters bästa energival energilösningar baserade på sol, vind, biobränslen samt införande av bränsleceller ska uppmuntras 1 El-effektivitet = minskad användning av el genom besparing och el använt för rätt ändamål (hushållning med exergi) samt effektivt producerad energi.
i ett gasdrivet kraftvärmeverk kan i framtiden även biogas som t ex syntesgas från förgasad biomassa och avfall användas. Syftet med energiplanen är att vägleda verksamheterna i sitt uppdrag att inom ramen för fullmäktiges budgetbeslut, göra sina helhetsavvägningar utifrån givna roller och direktiv såsom ägardirektiv, reglementen och policies. Kvantifierade mål, tidplaner och ansvarsfördelning utarbetas inom ramen för stadens budgetprocesser. Energiplanen ska också uppfylla lagstiftarens krav på en aktuell kommunal plan för energiförsörjningen. Energiplanens strategival och den underliggande utvecklingen följs upp årligen i stadens budgetprocess. Då prövas också planens aktualitet, behov av reviderade vägningar och prioriteringar samt eventuella riktade uppdrag till verksamheterna. 1.3 Avgränsning Energiplaneringen omfattar Göteborgarnas, företags och myndigheters m fl användning av energi på alla sätt (uppvärmning, varmvattenberedning, process-, transport- och annan kraft). Stadens verksamheter är till för Göteborgaren. Energiplanen riktas till stadens verksamheter i nämnder och bolag. Staden agerar i energibranschen med omvandling 2 ( produktion ), distribution och försäljning av energi. Här är staden en betydande, men inte ensam, aktör på energimarknaden i Göteborg. Vårt agerande måste därför ses i belysningen av pågående och kommande förändringar i omvärlden och givna förutsättningar. Göteborgs stad kan också i sin myndighetsutövning påverka energianvändningen 3 i enlighet med målen. Staden kan dessutom genom stimulans, incitament och som föregångare påverka andra aktörer och medborgare för att nå målen för ett bärkraftigt Göteborg. Energifrågorna berör praktiskt taget samtliga verksamheter i staden, antingen som huvudprocess eller som stöd för annan service. I planen måste därför gränssnitten hållas mot annan planering såsom t ex övergripande miljö- och hälsoplanering samt sektorsplanering för byggande, trafik, kretslopp och avfall. Sammanfattningsvis omfattar energiplanen energiperspektivet över alla sektorer och fokuserar på energislag mm, men de samlade övergripande målen för staden, miljökvaliteter eller t ex mål och lösningar för transportsystemen i sin helhet, avgörs inte i sektorsplanen för energi. 1.4 Samverkan och dialog Planen styr den strategiska inriktningen för tillförsel, distribution och användning av energi i Göteborg. Verkställande nämnder, förvaltningar och kommunala bolag har att bryta ner mål och strategier till åtgärder inom sina respektive verksamheter. Utgångspunkten i detta arbete skall vara ett koncerntänkande där samverkan mellan stadens verksamheter är avgörande för övergripande måluppfyllelse. Gemensamt behövs samordning, uppföljning och konstruktiv dialog i syftet att flytta fram Göteborgarnas positioner i välstånds-, miljö- och hälsofrågor. För att uppnå målen krävs också samverkan med näringsliv, andra kommuner inte minst genom 2 Energiomvandling = omvandling av primär energi till nyttig energi. Exempelvis solenergis omvandling till värme eller el och vindenergis omvandling till el i vindkraftverk. Ytterligare exempel är omvandling av vattens lägesenergi till el, bränsles omvandling till el och/eller värme i pannor eller bränsles omvandling till mekanisk energi i bilmotorer. 3 Energianvändning = nyttiggörande av elektrisk energi, värme eller annan energiform. Exempelvis omvandling av el för belysning, värme för tappvarmvatten och uppvärmning, bensin mm för att driva fordon.
Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) -, forskning/utbildning och hushållen. Forskning och näringsliv i staden gör tunga insatser i utvecklingen av energiteknik, dess användning och effektivisering, lokalt, nationellt och internationellt. Hushållens preferenser, val och konsumtion i olika avseenden har avgörande betydelse för möjligheterna att nå målen om en långsiktigt hållbar energianvändning. 2 BAKGRUND 2.1 Ändrade förutsättningar de senaste decennierna Tillgång till kraft och värme är en av de tyngsta komponenterna för välståndsutvecklingen. Sveriges ekonomiska tillväxt under efterkrigstiden har varit direkt beroende av tillgången till inhemskt producerad el med lågt pris och importerad olja. Oljekriserna under 70- och 80-talen visade tydligt på den ekonomiska sårbarheten i energiimporten. Nyckelorden inom uppvärmning blev oljebesparing och utveckling av inhemska alternativ. Parallellt härmed har också insikten ökat om oljans ändlighet liksom dess lokala miljöeffekter på hälsa, försurning av mark och vatten mm. Naturgas med mindre lokala miljökonsekvenser har introducerats. Medvetenheten om de fossila bränslenas inverkan på det globala klimatet genom växthuseffekten har också ökat. Energimarknadens planering påverkas vidare starkt av påbörjad utfasning av kärnkraften. I växande grad har staten styrt energianvändningen via den förda miljöoch skattepolitiken. För bl a energieffektivisering och minskad miljöpåverkan har fossila bränslen beskattats särskilt och förnyelsebar energi såsom t ex vindkraft subventionerats. Industrin har av näringspolitiska skäl varit befriad från elskatt. Sett över några decennier har energiförsörjningen nationellt hanterats som en gemensam fråga. Koncessioner, reglering och stordrift har varit verktygen för tillförseln. Den svenska elmarknaden har karakteriserats av god tillgång, låga elpriser och en hög elanvändning. Under senare år har en långtgående avreglering gjorts inom elmarknaden. Marknaden integreras med övriga Europa och elpriserna antas öka mot europeisk nivå. Elmarknaden i Sverige domineras av de tre stora aktörerna Fortum, Vattenfall och Sydkraft. Dessa har på senare år införlivat åtskilliga mindre elaktörer. En avreglering har påbörjats också inom naturgasmarknaden. Olika leverantörer kan nu konkurrera om försäljning av naturgas. I princip förväntas samma avreglering också inom fjärrvärmenäten. Vidare kan nämnas att staten sedan några år återigen ger bidrag till kommunal energirådgivning. Genom statligt stöd till lokalt investeringsprogram för ekologisk omställning ( Lip ) samt beslut om lokalt klimatinvesteringsprogram ( Klimp ) har viss utveckling inom energiområdet kunnat ske med ökat tempo. Göteborg är den kommun i landet som har störst och mest omfattande energiverksamhet i egen regi. Verksamheten hos energiverken i Göteborg överfördes den 1 juli 1989 till bolag, Göteborg Energi AB. Fullmäktige framhöll bl a att en överföring av energirörelsen till ett helägt aktiebolag inte får medföra att den kommunala energipolitiken undandras den kommunala beslutsprocessen. Energifrågor måste även fortsättningsvis hanteras och integreras i den kommunala planeringen. Göteborg Energis huvuduppdrag är att medverka i utvecklingen av Göteborgssamhället genom att erbjuda infrastruktur och produkter inom energiområdet till konkurrenskraftiga priser. Bolaget skall satsa på utveckling av miljövänlig energiproduktion och energidistribution för att därigenom bidra till utvecklingen mot ett hållbart samhälle. Effektivitet, miljöhänsyn och hög leveranssäkerhet skall gå hand i hand.
Det tidigare av Göteborg Energi helägda elhandelsföretaget Plusenergi är idag delägt (50 %) tillsammans med Vattenfall AB. Energiplan 2005 bygger vidare på den framgångsrika utveckling av energisystemet som Göteborg haft under 1980- och 1990-talen. Den mest framträdande förändringen är den successiva avvecklingen av olja till förmån för spillvärme från Renova, Shell och Preem under 80-talet. Under 90-talet har naturgas blivit en allt mer betydelsefull insatsvara. Omställningen från ett dominerande oljeberoende till spillvärme och naturgas avspeglas i en mycket positiv utveckling av koldioxid- kväve- och svavelutsläpp från stadens energianläggningar. Från ett ekonomiskt perspektiv visar det sig att fjärrvärme generellt sett är en mycket konkurrenskraftig uppvärmningsform i jämförelse med andra uppvärmningsalternativ. Den årliga Nils Holgersson-utredningen med prisjämförelser mellan samtliga kommuner för bland annat el och fjärrvärme visar att fjärrvärme och elnätpriserna i Göteborg ligger under medelprisnivån i Sverige. 2.2 Stadens roller Stadens roller i energifrågan är; Samhällsplanering Energitillgång, energipriser och energiförsörjningens lokala miljöeffekter är viktiga direkta faktorer för Göteborgssamhällets välfärdsutveckling. Kommunen har mark- och planmonopolet och miljöbalkens hushållningsregler tillämpas av kommunen bl a genom Plan- och bygglagen. Staden bedriver energirådgivning till hushåll och mindre företag Ur miljösynpunkt registrerar, tillståndsprövar och tillser miljönämnden energianläggningar av viss storlek enligt Miljöbalken. Staden ansvarar enligt lag för energiplanering. Planen ska vara aktuell och omfatta tillförsel, distribution och användning av energi. Planen ska också redovisa miljökonsekvenserna härav samt samverkan för hushållning med energi. Myndighetsutövning med energipåverkande reglering, såsom t ex för trafik (miljözon, parkeringsavgifter samt särskilda regler för miljöfordon). Produktion och distribution Staden har ägarintresse i flera företag på energimarknaden. Göteborg Energi AB har, bortsett från i Askim och Styrsö, elnätskoncessionen i kommunen. Bolaget äger 50 % av elhandelsföretaget Plusenergi. Bolaget innehar också det lokala naturgas- och fjärrvärmenätet. Ryaverket avsätter spillvärme och Renova AB producerar både el och värme från avfallsförbränning. Renova är f n den största elproducenten i regionen och täcker en fjärdedel av fjärrvärmebehovet i Göteborg. Stor energianvändare/kund Stadens förvaltningar och verksamheter är sammantaget bland de största energianvändarna i kommunen bl a genom uppvärmning och transporter.
3. STADENS ENERGIPOLITISKA VISION Göteborgarnas behov av värme, el- och drivmedel skall tillgodoses av ett leveranssäkert och prisvärt energisystem med minimal miljöpåverkan. Energipolitiken ska stödja stadens ambition att vara en av världens mest 4. ENERGIPLAN FÖR EN GOD LIVSMILJÖ I GÖTEBORG 4.1 Energi i perspektivet göteborgarnas välfärd och behov av en god livsmiljö Energiplanen är en kommunalpolitiskt beslutad viljeyttring om hur göteborgarnas behov av värme, kyla, el och drivmedel, ska tillgodoses inom ramen för en god livsmiljö. Vidare ska näringslivet ha goda möjligheter att utvecklas så att Göteborg blir fortsatt konkurrenskraftigt och så att göteborgarna kan tjäna sitt uppehälle även i framtiden. Energianvändningen har långsiktiga effekter och våra barn och barnbarn kommer att få hantera konsekvenserna av energipolitiken. Växthuseffekten som ger globala klimatproblem orsakas till stor del av användning av fossila bränslen. Göteborgarna drabbas lokalt genom en förväntad höjning av havsnivån med 50-90 cm under ett par tre generationers perspektiv 4. Utsläppen i luften från främst drivmedel för transporter, orsakar lokala hälsoproblem för dagens göteborgare. I detta globala perspektiv med lokala konsekvenser bör Göteborg, som föregångare i miljöfrågor, gå i spetsen för att fossila bränslen fasas ut till förmån för förnybar energi, att energisystemen optimeras och energianvändningen minimeras. Den sparade kilowattimmen och kubikmetern olja är effektivast sett ur miljösynpunkt. Göteborgarnas behov av värme, kyla, el och drivmedel skall tryggas över tid och på ett sätt som inte ger överraskande prishöjningar eller att energiförsörjningen uteblir på grund av skador eller oro i världen. Ett robust energisystem skall förse göteborgarna med värme, kyla, el och drivmedel även i en orolig omvärld. En god livsmiljö och god hälsa är naturliga mål och avgörande välfärdsfrågor ur göteborgarnas perspektiv. Energiomsättningen 5 ska inte inverka negativt på människors hälsa. 4.2 Övergripande inriktning: Den globala klimatpåverkan från Göteborgarens energianvändning skall minska väsentligt Energianvändarna ska kunna göra goda val i energifrågor baserat på god service och kunskap om kort- och långsiktig utveckling. Förnyelsebar energi från sol, vind, biobränslen och införande av bränsleceller ska uppmuntras Effektiviteten ska öka i samtliga energiprocesser. El-effektiviteten ska öka Användningen av fossila bränslen ska minska 4 Baserat på svenska klimatkommitténs arbeten. 5 Energiomsättning = energiomvandling, energitillförsel och energianvändning.
Ett robust energisystem skall förse göteborgarna med värme, kyla, el och drivmedel även i en orolig omvärld. Vid störning av energiförsörjningen, exempelvis vid längre elavbrott, är det angeläget att det finns en planerad beredskap hos alla organisationer inom alla samhällssektorer för att upprätthålla livsnödvändig och i rimlig omfattning samhällsservice och produktion i övrigt. Stadens och dess närstående verksamheter ska vara ett föredöme i utvecklingen och ligga i framkant i tillämpningen för en energiomsättning som stödjer målet en god livsmiljö. Åtgärder på kortare sikt ska vara möjliga att förena med den långsiktigt nödvändiga omställningen för hållbarhet Energiomsättning i Göteborg ska ske utan att göteborgarnas hälsa äventyras. Energiomsättningen i stadens egen regi ska vara kostnadseffektiv och ha konkurrensmässiga priser för användarna. rätt energiform till rätt ändamål (hushållning med exergin 6 ). 4.3 Miljöpåverkan lokalt - globalt I Göteborg står sjöfarten för de största utsläppen av svaveldioxid och kväveoxid medan industrin, främst raffinaderierna, står för de största utsläppen av flyktiga kolväten och koldioxid. Vägtrafik och arbetsfordon står för de näst största utsläppen av koldioxid, kväveoxid och flyktiga kolväten (VOC). Energi till och uppvärmning av lokaler och bostäder bidrar med c:a 15 % av koldioxidutsläppen, c:a 5 % av kväveoxidutsläppen och c:a 8 % av utsläppen av flyktiga kolväten. Koldioxidutsläppen från Göteborg minskade under 1980-talet. Minskningen har i stort upphört, främst till följd av ökad trafik. Utsläppen av svaveldioxid (SO2), som främst orsakar försurning av mark och vatten, har reducerats kraftigt under 80-talets övergång till olja med lågt svavelinnehåll. Utsläppen idag orsakas till drygt hälften av sjöfarten som använder olja med högt svavelinnehåll. Kväveoxider (NOx) bidrar till försurning och övergödning av mark och vatten. Genom bildningen av fotokemiska oxidanter, bl a marknära ozon, uppstår skador på växter och försämring av människors hälsa (bl a skador på slemhinnor och andning). Kväveoxider bildas i huvudsak i förbränningsmotorer och det är först genom katalytisk avgasrening som utsläppen börjat minska på 90-talet. I delar av Göteborg, främst utmed de stora lederna och vid tunnelmynningar, beräknas fastställda miljökvalitetsnormer överskridas. Länsstyrelsen har mot den bakgrunden utarbetat åtgärdsprogram för att kunna uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid där människor vistas. Åtgärdsförslagen inriktas på transportsystemen och på längre sikt samhällsplaneringen i hela Göteborgsregionen. Programförslaget pekar ut ett antal nödvändiga åtgärder, bl a utbyggnad av infrastruktur för att ge kommunerna i Göteborgsregionen stabila utvecklingsförutsättningar och pekar på behovet av ett aktivt statligt agerande och finansiering. Regeringen har 2004 beslutat fastställa åtgärder där ansvaret i huvudsak vilar på regional och lokal nivå. Varken växthuseffekten från Göteborgarens energianvändning eller de faktiska koldioxidutsläppen i Göteborg har direkt lokal hälsopåverkan. Den globala 6 Exergi är ett kvalitetsmått på energi. Exergibegreppet behövs för att förklara att det inte är energi vi förbrukar utan energins kvalitet, dvs exergin. Det är en fundamental naturlag att energin varken kan skapas eller förintas, utan bara omvandlas mellan olika former. Vid varje sådan omvandling förbrukas exergi. Energins kvalitet, dvs exergin, kan vi hushålla eller slösa med.
växthuseffekten beräknas dock ge klimatförändringar som även påverkar Göteborg. Kraftigare svängningar i väderlek liksom höjda vattennivåer påverkar successivt Göteborg som kuststad. Sverige har antagit det nationella målet att jämfört med 1990 års nivå minska koldioxidutsläppen med 4 % som medelvärde till åren 2008-2012. Avsikten är fortsatt minskning även därefter. 4.4 Utvecklingen under planperioden Vårt energisystem med sitt dominerande beroende av fossila resurser är inte långsiktigt ekologiskt hållbart. Framtidsbilderna i Solstad Göteborg 2050 exemplifierar ett samhällsscenario med en hållbar energianvändning i ett globalt perspektiv. Utvecklingen dit kräver förnyelsebara energikällor, effektiv energitillförsel, men också ändrad livsstil och andra konsumtionsmönster. Vi uppnår givetvis inte en sådan omställning under energiplanens kortare tidshorisont. Den långsiktiga bilden är dock viktig så att de mer närliggande stegen kan prövas däremot. I PM Energi redovisas en inventering av planer och utvecklingssträvanden från kommunens egna förvaltningar och bolag. I de allra flesta fall är dessa beslutade och har stora möjligheter att kunna förverkligas. Det är energiplanens mål att sträva efter den summerade utvecklingen som kallas lågscenariot. Dock måste en beredskap hållas för behov av kapacitetsökningar. Den mest markanta förändringen är ökad gasanvändning till följd av etableringen av Rya kraftvärmeverk. Drift- och hushållsel ökar medan eluppvärmda fastigheter kommer att minska till förmån för högre anslutning till fjärrvärmesystemet. Trots konvertering till mindre högvärdiga energikällor och kraftiga elbesparingar kommer den totala elanvändningen att öka. Biobränsleanvändningen ökar p g a konvertering från fossila bränslen till flis/pellets i fjärrvärmesystemet. Även användningen av spillvärme från raffinaderierna och från avloppsvattnet, samt avfallsförbränningen ökar. Figur 4.4.1 6000 GWh Tillförd energi, Göteborg År 2000 och 2010 (exkl raffinaderier) 5000 4000 3000 2000 2000 2010 1000 0 Biobränslen Gas Drift-, processoch hushållsel El för uppv. i bost o lokaler Spillvärme / Avfall Oljeprodukter
Expansionen av kraftvärmen i Göteborg ger ökade lokala utsläpp fram till 2010 (orange och grå fält i figuren nedan), men den globala koldioxid- och därmed växthusbelastningen från Göteborgarnas energianvändning inklusive transporter och industri minskar med långt mer än det nationella målet på 4 %. 7 Som tidigare nämnts har utsläpp av koldioxid ingen lokal direkt hälsopåverkan utan påverkar den globala växthuseffekten. Rya kraftvärmeverk orsakar utsläpp av koldioxid men medför samtidigt en eliminering av betydligt större mängder koldioxid från kolkondensanläggningar i det nordeuropeiska elproduktionssystemet. En ökad andel naturgas ger förutom andra större utsläppsminskningar också en brygga in i framtiden för användning av biogas, syntetgas och på sikt vätgas. Göteborgarnas energianvändning inklusive transporter och industri minskar med långt mer än det nationella målet på 4 %. 5000 kton / år Lokala och globala CO 2 -utsläpp 4000 Nationellt mål 3000 2000 1000 0 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 Global reduktion 2002 2004 2006 2008 2010 5. ANVÄNDNING, TILLFÖRSEL OCH DISTRIBUTION - PROCESSER Nedan behandlas verksamheterna kommunens processer - med inverkan på energisystemet indelade i; Energianvändning med stödprocesserna information och rådgivning, styrning samt samhällsplanering och myndighetsutövning. Energitillförsel med distribution och produktion 8 är den andra definierade kärnprocessen 5.1. Energianvändning i stadens verksamheter Kommunen är via nämnder och bolag den enskilt största fastighetsägaren och därmed en av de större energianvändarna i Göteborg. I arbetet med energiutredningen har flera av stadens stora energianvändare ingått. Verksamheterna ansvarar ur både kostnadsbesparings- och miljösynpunkt för energibesparings- och effektiviseringsprogram, varav flera pågår. 7 Detta betraktelsesätt är i enlighet med Energimyndighetens och Naturvårdsverkets rekommendationer i MILEN. 8 Energi omvandlas, men för enkelhetens skull använder vi det vanliga, men strikt sett felaktiga begreppet produktion.
Strategi Den sparade kilowattimmen är den mest effektiva miljöinsatsen på energiområdet. Det är därför av avgörande betydelse att stadens stora energianvändare är goda exempel genom att fortlöpande och aktivt arbeta med energibesparings- och effektiviseringsprogram vilket också framhävs i stadens budgetbeslut. 5.2 Information och rådgivning Göteborgs energisystem påverkas i hög utsträckning av beslut som fattas av andra aktörer än stadens. Preferenser, val och konsumtion har avgörande betydelse för möjligheterna att nå en långsiktigt hållbar energianvändning i Göteborg. Medborgare, organisationer och företag får information av energimarknadens leverantörer. Energirådgivning finns etablerad i konsumentnämndens regi. Rådgivningen vänder sig främst till kommunens invånare, organisationer och småföretag. Härutöver arbetar flera av stadens verksamheter aktivt med olika former av riktad information och rådgivning inom energiområdet ( t ex Byggnadsnämnden kretsloppsanpassat byggande, Business Region Göteborg AB mot företag i regionen, Göteborg Energi AB kundinformation och samlade energitjänster, Trafiknämnden Aktivt trafikantstöd mm, Agenda 21 främst hushållsinformation, Kretsloppsnämnden, Miljönämnden, Fastighetsnämnden samt bostads- och fastighetsbolagen) Strategi Minskad och effektivare energianvändning möjliggörs av medvetna och välinformerade konsumenter. En aktiv energirådgivning är en hörnsten för att höja kunskapen och medvetenheten hos konsumenterna. Genom ett intensifierat samarbete mellan aktörer, såväl inom som utanför kommunen, kan olika kompetenser och kunskaper förmedlas inom energiområdet. Detta är även i linje med stadens budgetbeslut som särskilt betonar nödvändigheten av förbättrad kontakt mellan olika delar av Göteborgs Stads organisation. 5.3 Samhällsplanering, myndighetsutövning och annan styrning Det långsiktigt hållbara Göteborg präglar alla sektorer Kommunen tar genom byggandet av storstaden med konkurrenskraft och bärkraft aktiv del i utvecklingen av Sverige till ett ekologiskt hållbart Sverige. Kommunen har markoch planmonopolet och miljöbalkens hushållningsregler tillämpas av kommunen genom Plan- och bygglagen (PBL), genom främst byggnadsnämnden och fastighetsnämnd. I Miljönämnden uppdrag ingår myndighetsutövning i form av tillståndsprövning, tillsyn av vissa energianläggningar samt miljöövervakning. Trafiknämnden har en viktig roll med ansvar för trafikreglerande åtgärder som också har miljö- och energipåverkande effekt (t ex miljözon, parkeringsplaner och framkomlighetsåtgärder mm för kollektivtrafik). Strategi Kommunfullmäktige har formulerat två prioriterade mål; Förbrukningen av fossila bränslen skall minska och el-effektiviteten ska öka. Dessa mål är gemensamma för nämnder och bolag inom Göteborg stad och hela Göteborgs energianvändning.
En medveten strävan till energieffektivitet i ny och befintlig bebyggelse, där de s k Lindås-husen kan utgöra exempel ( hus utan särskilt uppvärmningssystem ). Åtgärdsplanering i energisystem som utgår från kompletta livscykelbedömningar och långsiktig hållbarhetsanalys. I samverkan med kranskommunerna fortsatt planera för kompletta sammanhållna stadsdelar och orter med minskad fragmentisering av samhällsfunktioner såsom boende, arbete, service och rekreation. Stadens fysiska utveckling är inriktad på förtätning så att befintlig infrastruktur används och att rörligheten i första hand kan ske till fots, med cykel eller med kollektivtrafik. Med ökade energipriser och ökat fokus på att minimera energiomsättningen gynnas också på så sätt Göteborgarens ekonomi. Energianläggningar med lokal hälsopåverkan identifieras. Energiomsättningen ska inte inverka negativt på människors hälsa. 5.4 Elkraft Effektbrist, ökad användning, höjda konsumentpriser, sårbart och till delar ekologiskt ohållbart Elkraftförsörjningen är i de delar som baseras på fossila källor eller kärnkraft inte långsiktigt hållbar. Kärnkraften som står för nästan hälften av svensk eltillförsel skall enligt fastslagen inriktning i energipropositionen på sikt fasas ut. Elanvändningen i Göteborg liksom Sverige i övrigt, förväntas öka. Avregleringen av elmarknaden och sammankopplingen med europeisk elförsörjning leder sannolikt till dels prishöjningar till europeisk genomsnittsnivå, dels att den goda reservkapacitet - överskottet - Sverige tidigare haft för behovstoppar, inte kan påräknas. I Sverige importerar vi el som på marginalen är kolproducerad med ökade globala koldioxidutsläpp som följd. Den övervägande delen av elanvändningen i Göteborg är drift- och hushållsel. Den kan inte inom överskådlig tid ersättas med andra energikällor. Till en viss del värms dock lokaler och bostäder genom el. Nuvarande planer på konvertering av vattenburen el till mindre högvärdig energikälla innebär en minskning av det totala elbehovet med ca 1%. Trots detta och kraftiga elbesparingar kommer den totala elanvändningen på sikt att öka. Leveranssäkerheten är mycket hög i Göteborgs elnät. En stor del av elnätet är uppbyggt med slingmatning samt med reserv för de tyngre anläggningsdelarna. Dessutom finns inmatning till Göteborg från olika håll. De driftstörningar som inträffar medför därför normalt endast korta avbrott för kunderna. Etableringen av Rya kraftvärmeverk medför en ökad trygghet om leveranser till Göteborg fallerar och ger en brygga in i framtiden för användning av biogas, syntetgas och på sikt vätgas. Elproduktionen i Göteborg motsvarar för närvarande endast ca 10 % av Göteborgssamhällets elbehov. Med planerat kraftvärmeverk i Rya blir andelen c:a 30 %. Kommunfullmäktige fastställer elnättarifferna för hushåll och kunder med säkringstariffer inom GEAB:s koncession. Strategi Ökad lokal elproduktion skall ge en mer robust energiförsörjning och sänka Göteborgarnas bidrag till växthuseffekten.
Stadens verksamheter ska bli effektivare i sin elanvändning, bl a genom elbesparing i lokalbeståndet. Kommunalt påverkad prissättning ska ge incitament till elbesparingar. I dialogen med hushåll och andra aktörer ska berörda verksamheter verka för annan uppvärmningsform än direktel, bl a genom konvertering från befintlig eluppvärmning. Efterfrågan på förnybart producerad el som exempel Bra Miljöval el skall stimuleras. 5.5 Olja Osäker tillgång, stora svängningar i pris och dominerande orsak till ohållbarhet Avtagande oljeproduktion i flera områden tillsammans med ökande dominans av områden med konflikter, riskerar ge ökande och kraftiga svängningar i oljepriser. Detta ger i sin tur ökade och fluktuerande priser även för övriga bränslen. Konsumenternas oljepriser har kraftigt påverkats av ökade skatter till följd av miljö- och skattepolitiken. Det mesta talar för ytterligare skattehöjningar, inte minst genom fortsatt skatteväxling och införandet av handel med utsläppsrätter. Olja är den enskilt viktigaste energikällan (37 %) i Göteborgs energianvändning. Exkluderat raffinaderiernas egen oljeförbrukning i sina processer och sjöfarten är oljeanvändningen starkt koncentrerat till vägtrafik och arbetsfordon (75 %). Transportsektorn har därutöver den största ökningstakten av växthusgasutsläppen (14 % 1996 2000) jämfört med andra sektorer. Inom industrin och för uppvärmning av småhus står oljan för c:a 21 % av det totala energibehovet. Olja har en marginell andel av den primära energianvändningen i stadens bostadsbestånd och lokaler. En större del av Nordens oljeraffinaderikapacitet finns i Göteborg och har stor del i stadens handelsutbyte och näringslivsutveckling. Göteborgs Hamn har en uttalad målsättning att minimera miljöpåverkan från sina verksamheter. Exempel på åtgärder är tillämpning av miljödifferentierade avgifter för svavelutsläpp, landansluten elförsörjning till fartyg och gasåtervinning vid fartygslastning. Spillvärmen från raffinaderierna är en betydande insatsvara i stadens fjärrvärmesystem. Strategi Oljeanvändningen skall minska till förmån för biobränslen och naturgas. På transportsidan skall alternativa bränslen och bränslesnåla fordon uppmuntras. Kollektivtrafik, sjö- och järnvägstransporter skall uppmuntras framför person- och lastbilstransporter. Direkt oljeuppvärmning skall minska till förmån för ökad fjärrvärmeanslutning. Göteborgs stad, bl a genom Göteborgs Hamn, stödjer arbetet med internationella regler för sjöfarten. 5.6 Gas (naturgas och biogas) Naturgas är jämförelsevis ren, har god tillgång under överskådlig tid men håller inte i längden. Tillgången på biogas behöver öka. Naturgasens stora förtjänst i förhållande till andra fossila bränslen är att den är betydligt renare och kan ge effektiva lösningar. Naturgasen innehåller inget svavel eller miljöfarliga tungmetaller. Vid förbränning är utsläppen av koldioxid och kväveoxid relativt låga. Naturgasen finns också i större områden i världen i jämförelse med oljetillgångarna. På den europeiska kontinenten där distributionssystemet är väl utbyggt är användningsområdena för naturgas under kraftig tillväxt. Som en övergång till det
långsiktigt hållbara samhället kommer naturgas att användas för kraftvärme, som fordonsbränsle och inom industrin. På grund av systemet med alternativprissättning är naturgasens pris i stort kopplat till oljans. Det svenska naturgasnätet inskränker sig f n till sydvästra Sverige. Utbyggnad planeras i syd- och mellansverige. Det lokala naturgasnätet ägs av Göteborgs stad via Göteborg Energi AB. Göteborg Energi är delägare i Fordonsgas Väst AB som verkar för utbyggnad av infrastrukturen för fordonsgas. Båda aktörerna verkar för en integrering av natur- och biogas. En mindre mängd biogas produceras i biogasanläggningen i Ryaverket. Möjligheter till framtida ökad biogasproduktion håller på att utredas av stadens berörda aktörer. I pågående utrednings- och forskningsarbete, bl a på Chalmers, studeras förutsättningarna för tillförsel av biogas, framställd genom rötning eller förgasning, i större volymer. Strategi Naturgas kommer att få en ökad betydelse i tillförseln till stadens system för energiomvandling. Den planerade satsningen på ett naturgaseldat kraftvärmeverk har ett gynnsamt läge mot bakgrund av utbyggt distributionsnät såväl till som inom Göteborg. Naturgasen kan ekonomisera en utbyggd infrastruktur som på sikt, i enlighet med stadens budgetbeslut, kan nyttjas för biogas som t ex syntetgas från förgasad biomassa och avfall. Även vätgas kan på sikt bli aktuellt. Grön gas konceptet behöver vidareutvecklas i syfte att nå en bredare kundkategori i Göteborg. 5.7 Förnyelsebar energi (vind, sol, vatten, bio) Ekologiskt hållbart men ännu inget betydande inslag på svensk energimarknad Sverige och Finland nyttjar störst mängd biobränsle i Europa. Bränslet baseras främst på skogsprodukter och de största användarna är skogs-, massa- och sågverksindustrin, fjärrvärmeverk och småhussektorn. En ökad användning för uppvärmning av småhus och fjärrvärmeverk har pressat upp priserna på inhemskt bränsle. En allt större andel importeras från Kanada och de baltiska länderna. Vindkraften svarar i dagsläget för 0,7 TWh av Sveriges totala elkonsumtion på 150 TWh. Riksdagens målsättning är att vindkraften år 2015 skall förse Sverige med 10 TWh el. Med ett inflöde av solenergi till jorden som vida överstiger den energimängd som kommer från fossila bränslen är potentialen för solenergi enorm. I takt med teknisk utveckling mot högre verkningsgrad och lägre kostnader, kan användningen av solenergi öka. För utvecklingen av det svenska energisystemet kommer solenergi dock inte vara en betydande konkurrent till dagens elproduktion, men ett växande komplement och på lång sikt en möjlig framtida ersättning. Solvärmens betydelse för uppvärmning kan växa. Bland de inhemska förnybara energikällorna för energiförsörjning är vattenkraften helt dominerande. Under ett år med normal tillrinning producerar vattenkraftverken 64 TWh el av Sveriges totala efterfrågan på c:a 150 TWh. Den tekniska
utbyggnadspotentialen är avsevärt högre (24 TWh) än den i energipropositionen antagna miljöanpassade utbyggnadspotentialen på 2 TWh. Utbyggnad av vattenkraften kommer i sin helhet att ske via småskaliga vattenkraftverk. Utöver vattenkraftsproducerad el är en mindre andel (ca 4 %) av Göteborgs energianvändning vind-, sol- och biobränsleproducerad. Andelen biobränslen kommer att öka i fjärrvärmesystemet efter pågående konvertering av Rya HVC och HP3 vid Sävenäsverket till biobränsleeldning. Det finns f n ett fåtal vindkraftverk i kommunen. En mindre vindkraftpark (med ett dussin aggregat) är belägen i Arendalsområdet på Hisingen. GEAB prövar möjligheten att bygga en större vindkraftspark på Fladen inom Kungsbacka och Varbergs kommuner. Andra etableringsmöjligheter utreds inom Göteborgsregionen och en ansökan om 22 verk på Hakefjorden behandlas av kommunen. Strategi Det långsiktigt hållbara samhället innehåller utbyggd sol- och vindkraft och använder biobränsle för samtidig produktion av kraft och värme. Andelen förnybart bränsle skall därför öka under planperioden. Detta skall gälla även för transportsektorn med en allt högre andel förnybara drivmedel såsom ex.vis biogas och inblandning av etanol. Möjligheten att säkerställa Natura 2000-områdets vid Fladen i syfte att skydda fiskens reproduktionslokal med hjälp av vindkraftetablering bör prövas. 5.8 Fjärrvärme Ett effektivt och flexibelt distributionssystem då underlaget är tillräckligt och ekologiskt hållbart med rätt insatsenergi Fjärrvärme är ett distributionssystem och inget primärt energislag. Cirka 40 procent av uppvärmningen av Sveriges bostäder och lokaler sker via fjärrvärme. Främst i flerbostadshus men även i villor och större byggnader som skolor, industrier, butikslokaler, kontor och sjukhus. Göteborgs fjärrvärmesystem ägs av GEAB och är Sveriges näst största. För närvarande försörjs 168 000 lägenheter och 5 730 villor i Göteborgs kommun med värme från fjärrvärmesystemet. Dessutom försörjer fjärrvärmesystemet ytterligare 12 000 lägenheter och 6760 villor i Partille kommun. Värmeproduktionen baseras till stor del på spillvärme från industrin (framförallt raffinaderierna) samt energiåtervinningen vid avfallsförbränningen på Renova. Tillsammans utgör dessa cirka 60 procent av systemets produktion. Resterande värmeproduktion baseras på värmepumpar (16 procent), gaseldad kraftvärme (6 procent) samt hetvattenpannor som eldas med naturgas (13 procent), biobränslen (4 procent) och olja (1 procent). Priset på insatsenergi i fjärrvärmesystemen kan komma att påverkas av en avreglering av tillförselsidan till näten. Strategi Fjärrvärmen ger värdefullt värmeunderlag för kraftvärmeproduktion och är dessutom ett bränsleflexibelt system med möjligheter att ta tillvara olika bränslen. Ett fjärrvärmesystem har därmed goda förutsättningar att anpassas till enskilda energislags prisförändringar och förändringar i skatter och styrmedel. Fjärrvärmen har därför även i
framtiden goda möjligheter att tryggt och säkert kunna erbjudas till konkurrenskraftiga priser och produktionssätt som successivt anpassas till uppställda miljömål. Effektiv fjärrvärme är ur miljösynpunkt att föredra framför olje- och eluppvärmning. För att kunna möta framtida behov är det viktigt att nödvändig produktionskapacitet planeras och säkerställs utifrån en långsiktig planeringshorisont. Möjligheten till effektiv regionalt utökad fjärrvärmelast med minskning av regional miljöpåverkan till följd bör tillvaratas. 6 UPPFÖLJNING För att kunna följa utvecklingen och genomföra fortlöpande förbättringar krävs en kontinuerlig uppföljning av energifrågorna. Uppföljning skall ske årligen och redovisas i anslutning till kommunens årliga miljörapport och i anslutning till stadens budgetprocess. Kommunfullmäktige prövar årligen i samband med budget behovet av prioriterade mål, uppdrag och direktiv för kommunens verksamheter.
Förslag till Göteborgs Energiplan 2005 Respons från remissinstanser Inkomna svar BRG AB Byggnadsnämnden Fastighetsnämnden Fordonsgas Väst AB Framtiden AB Företagarnas Riksorganisation GR Gryaab Göteborg 2050 Göteborg Energi AB Göteborgs Spårvägar AB Göteborgs Stads Upphandlings AB HIGAB AB Hyresgästföreningen Konsumentnämnden Kretsloppsnämnden Lennart Alfredsson (styrgruppen) Lokalförsörjningsnämnden Länsstyrelsen i Västra Götaland Miljönämnden Park & Naturnämnden Renova AB Roland Rydin (styrgruppen) Räddningstjänsten i Stor-Göteborg SDN Askim SDN Bergsjön SDN Torslanda Svenska Naturskyddsföreningen Trafiknämnden Va-nämnden Villaägarnas Riksförbund Västra Götalandsregionen Västtrafik AB Kommentar svarat för hela Framtidenkoncernen Meddelat att de avstår från att svara SDN Centrum
Vattenfall AB Ej svarat Bostadsbolaget AB Energimyndigheten Familjebostäder AB Fastighetsägarna Göteborg Första regionen Formas HSB Göteborg Naturvårdsverket Plusenergi AB Poseidon AB Preem Raffinaderier AB Riksbyggen Shell Raffinaderier AB Västsvenska Handelskammaren Kommentar svar från Förvaltnings AB Framtiden svar från Förvaltnings AB Framtiden svar från Förvaltnings AB Framtiden