SKYDDSNÄTET INTE LIKA FÖR ALLA VID ARBETSLÖSHET Så förändras din ekonomi 1
Rapport Skyddsnätet inte lika för alla vid arbetslöshet. Så förändras din ekonomi Denna rapport belyser hur skyddsnätet ser ut om man blir arbetslös. Förutom den allmänna arbetslöshetsförsäkringen tar den även upp vilken trygghet de okända avtalen på arbetsmarknaden kan ge. Institutet för privatekonomi Erika Pahne Juni 2002 2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING sid Inledning 4 Syfte 4 Avgränsningar 5 Slutsatser 6 En sammanfattning av skyddsnätet 9 Kollektivavtalad ersättning - skyddsnätet varierar 11 Så stor blir ersättningen 14 Privatanställda tjänstemän, avtal Svenskt Näringsliv - PTK 14 Övriga privat- och kooperativt anställda tjänstemän 14 Privatanställda LO-arbetare 25 Kommun- och landstingsanställda 27 Statligt anställda 30 Hur klarar man sin försörjning som arbetslös? 32 Regelverk: Stöd från samhället 38 Regelverk: Stöd genom kollektivavtalen 41 Tjänstemän inom privata företag, avtal Svenskt Näringsliv - PTK 41 Tjänstemän inom privata företag och organisationer 42 Tjänstemän inom bank 43 Tjänstemän inom kooperativa företag 44 Tjänstemän inom privata, kommunala och kooperativa fastighetsbolag 44 Privatanställda LO-arbetare 44 Kommun- och landstingsanställda 46 Statligt anställda 47 Bilagor Tabeller 3
Inledning Sedan arbetslöshetens dystra toppnoteringar i början och i mitten av 1990-talet har arbetslösheten sjunkit. Den öppna arbetslösheten har i år fortsatt att sjunka till 3,5 procent, men deltagande i konjunkturberoende program tillkommer med 2,8 procent (maj 2002). Fortfarande råder dock osäkerhet om hur konjunkturen ska utvecklas framöver och hur arbetsmarknaden kommer att påverkas. Arbetslösheten är inte jämnt fördelad över hela landet. Vissa landsdelar och vissa orter har drabbats mer än andra. Statistiken visar på stora regionala skillnader. Högst arbetslöshet är det i Norrbotten med 5,4 procent, men även Skåne har en hög andel arbetslösa. Minst är arbetslösheten i Stockholm län med 2,7 procent (maj 2002). Oavsett bostadsort slår arbetslösheten hårt på många sätt inte minst ekonomiskt för den som blir arbetslös. Hur situationen ser ut för den som drabbas beror på flera faktorer - tillgången på andra jobb, om man har familj att försörja och hur gammal man är. Framför allt blir kanske konsekvenserna svårast för dem som bor på små- och medelstora orter där tillgången på nya arbeten är begränsad. Särskilt gäller det för dem som bor på orter där den dominerande arbetsgivaren gör neddragningar eller lägger ner verksamheten helt. Något som drabbar även underleverantörer och orten som helhet. Trots vissa ljusningar i konjunkturen får många fortfarande besked om varsel och uppsägningar. Regeringen prognostiserar i årets vårproposition att arbetslösheten tillfälligt ökar 2002, men räknar sedan med att sysselsättningen stiger något 2003 och att den öppna arbetslösheten då minskar. Men det rör sig om relativt små förändringar. För 2004 är prognosen för den öppna arbetslösheten alltjämt 3,9 procent. Syfte En vanlig uppfattning är att den arbetslöse enbart får ekonomiskt stöd i form av. Det framgår inte särskilt tydligt i den allmänna debatten att många, utöver den allmänna arbetslöshetsförsäkringen, även har möjlighet att få en kompletterande ekonomisk ersättning genom sitt kollektivavtal. Bilden av hur den ekonomiska situationen ser ut för den enskilde kan därför bli snedvriden och felaktig. Något som den här rapporten ämnar råda bot på genom att visa; en helhetsbild av vilka trygghetsvillkor som finns inom olika arbetsmarknadssektorer och avtalsområden. beräkningar på hur ekonomin förändras för olika arbetstagargrupper och vilken ekonomisk ersättning man kan räkna med att få vid arbetslöshet. Syftet med rapporten är att sprida kunskap och att hjälpa dem som riskerar att bli arbetslösa genom att visa hur den ekonomiska situationen påverkas i samband med att man förlorar sitt arbete. 4
Avgränsningar Rapporten behandlar enbart den ekonomiska situationen för den enskilde och tar inte upp någon annan typ av stöd och hjälp t ex förebyggande insatser, utbildning, starta-eget-stöd eller annan rådgivning. Rapporten tar upp de trygghetsavtal i samband med arbetslöshet som är vanligast på arbetsmarknaden. Det finns fler trygghetsavtal men de omfattar då inte så många arbetstagare. Beräkningar i rapporten bygger på ersättningsnivåer i den allmänna arbetslöshetsförsäkringen som gäller fr o m 1 juli 2002. 5
Slutsatser Skyddsnätet för arbetslösa varierar kraftigt mellan olika grupper på arbetsmarknaden. Från den allmänna arbetslöshetsförsäkringen kan man antingen ha rätt till inkomstrelaterad eller enbart till den lägre grundersättningen. För många är det säkert vara en positiv överraskning att man dessutom kan ha rätt till ett kompletterande ekonomiskt skydd via sitt kollektivavtal. Detta skydd är dock olika utformat beroende på vilket avtalsområde man tillhör. Det avtalsreglerade skyddet kan för många vara avgörande om den privata ekonomin ska krascha eller inte under arbetslösheten. För två personer med en tidigare arbetsinkomst på 25.000 kronor vardera kan det skilja 6.500 kronor per månad i arbetslöshetsersättning. Båda har rätt till inkomstrelaterad och avtalsreglerad ersättning, men de har olika yrken och tillhör olika avtal. Skulle arbetsinkomsten vara högre blir skillnaden i ersättning större. Allmänna arbetslöshetsförsäkringen Våra beräkningar visar att n för de allra flesta fortfarande är det viktigaste grundskyddet för den arbetslöse. Den som före arbetslöshetstiden hade en månadslön på 20.000 kronor får en inkomstrelaterad med 16.000 kronor per månad. För den som tjänade 30.000 blir ersättningen bara 60 kronor mer - 16.060 kronor, eftersom ns tak går vid en månadsinkomst på 20.075 kronor. Men n utgör alltjämt den största inkomstkällan. Inget hushåll i våra beräkningsexempel klarar sig enbart på grundersättningen i arbetslöshetsförsäkringen på 7.040 kronor per månad - inte ens den ensamstående som bor i hyreslägenhet och inte har bil. Det kan alltså inte nog betonas hur viktigt ett medlemskap i en är för den enskildes skyddsnät. Något som många säkert behöver påminnas om eftersom det krävs en egen aktiv handling; att se till att man blir medlem. Avtalsreglerad ersättning Den avtalsreglerade ersättningen har för tjänstemän och statligt anställda störst betydelse för dem med högre inkomster, eftersom dessa grupper får en ersättning i procent av månadslönen även över taket n. Avtalen är sinsemellan olika och ersätter upp till olika nivåer och betalas ut under olika lång tid. Den privatanställde tjänstemannen som tidigare tjänade 30.000 kronor per månad och är berättigad till ersättning från TRR Trygghetsrådet får ungefär 21.000 kronor. Den som inte är berättigad, men medlem, får maximalt 16.060 kronor per månad de första 100 arna. De resterande 200 arna blir n 14.960 kronor. I detta fall betyder den avtalade ersättningen som mest cirka 6.000 kronor per månad före skatt. Är inkomsten högre ger avtalsersättningen mer. Den som enbart är kvalificerad för grundersättningen på 7.040 kronor per månad kan få lika mycket i avtalsreglerad ersättning som om han eller hon hade fått en inkomstrelaterad ersättning från n. För LO-arbetaren betyder den avtalsreglerade ersättningen mindre ju högre lön man har. Eftersom ersättningen är lika för alla i samma ålder innebär det att ju lägre lön man har desto mer får man procentuellt sett i förhållande till sin tidigare lön. 6
För kommun- och landstingsanställda kan en dubbelt så lång anställningstid betyda en dubbelt så hög engångsersättning. Engångsersättningens storlek beror på hur stor den tidigare månadslönen var, men lika stor betydelse har antalet år man arbetat hos samme arbetsgivare. Den kooperativt anställde tjänstemannen som omfattas av avtal mellan KFO och Handels får den högsta ersättningen vid arbetslöshet. De får tillsammans med den inkomstrelaterade n hela 90 procent av sin tidigare inkomst under de 300 första arbetslösa arna. Det innebär att såväl den som tjänar under a-kassetaket som den med hög inkomst får ett extra tillskott till sin när de blir arbetslösa. Den välbetalde LO-arbetaren tappar mest vid arbetslöshet, eftersom ersättningen inte tar hänsyn till den tidigare inkomsten utan är lika för alla. Ju högre inkomsten är desto större blir inkomstbortfallet vid arbetslöshet. Kvalificeringskrav för avtalsreglerade ersättning Kvalificeringsreglerna för att få avtalsreglerad ersättning kan vara avgörande för den ekonomiska tryggheten. I flera avtal måste man ha fyllt 40 år för att man överhuvudtaget ska kvalificera sig för en kompletterande avtalsreglerad ersättning. 40 år är en hög ålder med tanke på att många har toppen av sin försörjningsbörda redan i bra mycket yngre åldrar. Som privatanställd med en lön på 30.000 kronor kan man gå miste om upp till 7.500 kronor per månad om man är 39 år eller yngre, jämfört med om man fyllt 40 år den sista anställningsen. För den kooperativt anställde kan förlusten bli 12.000 kronor per månad före skatt. Som välbetald arbetare inom LO-kollektivet betyder det inte lika mycket om man inte uppnår ålderskravet. Han/hon går miste om 1.000 kronor per månad. Förutom ålderskravet krävs i nästan alla avtal att man måste ha en viss tjänstgöringstid på runt tre till fem år. Med hänsyn till både ålder och anställningstid har de statligt anställda lägst kvalificeringskrav. Statligt anställda har en trygghet redan den första anställningstiden, eftersom alla kan få avgångsersättning oavsett tjänstetid. Alla omfattas dessutom oavsett ålder. Våra beräkningar visar att familjeekonomin kan bli ytterst kärv för dem som inte har rätt till någon avtalsreglerad ersättning, trots att de har inkomstrelaterad. Det gäller främst de arbetslösa som tjänar över taket n och som inte uppfyller villkoren för att få ersättning enligt sitt kollektivavtal. Framför allt är det privata tjänstemän och de med LO-yrken som har avtal med ålders- och tjänstgöringsvillkor. För dessa grupper är det som nämnts de som är under 40 år som drabbas hårdast. Men även de som är 40 år eller äldre kan stå utan rätt till avtalsreglerad ersättning om de inte uppfyller tjänstgöringsvillkoret, dvs de har inte arbetat tillräckligt länge i samma företag. Om de som inte uppfyller villkoren i sitt avtal dessutom är familjeförsörjare och har höga fasta kostnader, exempelvis en dyr bostad, kan den ekonomiska konsekvensen bli ödesdiger vid långvarig arbetslöshet. 7
Ersättningstid för avtalsreglerade ersättning Det statliga avtalsområdet är det enda som inte har någon bortre tidgräns för utbetalning av avtalsreglerad ersättning. I samtliga avtal utom det statliga får man ersättning under en viss tid beroende på ålder, men statligt anställda får avgångsersättning lika länge som man får. De kan alltså få avgångsersättning under flera a-kasseperioder. Det är arbetsförmedlingens bedömning som styr. De statligt anställda har även förmånen att kunna få avgångsersättning under den tid man har aktivitetsstöd. Detsamma gäller om man är runt 60 år och får pensionsersättning (beroende på Trygghetsstiftelsen bedömning). De statligt anställda har även inom detta området ett starkt skyddsnät. 8
En sammanfattning av skyddsnätet Det skyddsnät och de försäkringar som finns om man blir arbetslös kan delas in i fyra olika slag. - Lagstadgade den allmänna arbetslöshetsförsäkringen - Kollektivavtalade utökat skydd då arbetsgivaren tecknat kollektivavtal - Fackmedlemsförsäkringar inkomstförsäkring som man kan teckna genom sitt fackförbund - Enskilda avtal olika förmåner som man eventuellt har skrivit in i sitt anställningsavtal Ersättning från arbetslöshetsförsäkringen under maximalt 300 ar. Är man en och har varit det under minst tolv månader får man en inkomstrelaterad ersättning som uppgår till 80 procent av den tidigare lönen. Det finns dock ett ersättningstak. De första 100 ersättningsarna är högsta ersättningen 730 kronor per och de efterföljande 200 arna 680 kronor. Taket når man vid en inkomst på 20.075 respektive 18.700 kronor. Är man inte med i någon eller inte varit det tillräckligt länge får man ersättning enligt grundförsäkringen, vilket innebär en minimiersättning för en tidigare heltidsanställning med 320 kronor per. Se tabell över ersättning per månad vid olika lönenivåer i bilaga sid 1. Aktivitetsstöd. Att delta i ett arbetsmarknadspolitiskt program kan ingå i handlingsplanen för den arbetssökande eller erbjudas vid risk för utförsäkring då man skrivs in i aktivitetsgarantin. Man får då ersättning i form av aktivitetsstöd. När man fullgör ett program tas inte de 300 ersättningsarna i anspråk, men man får ändå samma penning som man var berättigad till före aktivitetsstödet. Ersättning via kollektivavtal. Syftet med ersättningen är att ersätta en del av lönebortfallet som inte kompenseras av n. Men vilka belopp man får är i hög grad beroende av ålder, tjänstetid och inom vilken arbetsmarknadssektor man arbetat. Ersättningarnas storlek skiljer sig dessutom åt beroende på vilket avtalsområde man tillhör. För dem som arbetar inom följande sektorer finns möjlighet att få en kompletterande arbetslöshetsersättning: Privata tjänstemän: TRR Trygghetsrådet (avtal mellan Svenskt Näringsliv PTK) Trygghetsrådet TRS (avtal mellan Arbetsgivaralliansen/ Teaterförbundet m fl PTK) Bankanställda: Tjänstemän i kooperativa företag: Tjänstemän i privata, kommunala och privata fastighetsbolag: Trygghetsfonden BAO Finansförbundet KFO Handels Trygghetsfond Trygghetsrådet Fastigo (avtal mellan Fastigo SIF, Ledarna, CF, AF och SKTF) 9
Anställda inom LO-kollektivet: arbetsmarknadsförsäkringarna (avtal mellan Svenskt Näringsliv/ KFO/Fastigo LO) Statligt anställda: Trygghetsstiftelsen (avtal mellan Arbetsgivarverket OFR/S,P och O, SACO-S och SEKO) Kommun och landstingsanställda: Avtalet AGF-KL (avtal mellan Kommunförbundet/ Landstingsförbundet m fl Kommunalarbetarförbundet/SKTF m fl) Ekonomiskt bidrag för att starta eget företag. Starta-eget bidrag kan beviljas av Arbetsförmedlingen och motsvara den ersättning som man skulle fått från n. Även genom vissa kollektivavtal kan man få bidrag för att starta eget företag om arbetsgivaren tecknat ett sådant avtal för de anställda. Tilläggsförsäkring. Vissa fackförbund erbjuder sina medlemmar en tilläggsförsäkring som ger 80 procent av den tidigare inkomsten upp till ett valt inkomsttak under en viss tidsperiod. Det gör exempelvis Sif och Saco. Även enskilda försäkringsbolag erbjuder inkomstförsäkringar vid arbetslöshet. Premien varierar beroende på villkor och vilken inkomst man har. En tilläggsförsäkring kan vara bra om arbetsgivaren inte har tecknat något kollektivavtal eller om man inte uppfyller grundkraven för att få ersättning. I avtalet med TRR Trygghetsrådet för privata tjänstemän måste man vara minst 40 år. Dessutom är ersättningsnivån 70 procent vid inkomster över ns tak. Med en inkomstförsäkring kan man alltså få ersättning vid en lägre ålder och en lite större utfyllnad. Försörjningsstöd (socialbidrag). Som arbetslös kan man få ekonomiskt bistånd från socialtjänsten. Klarar man sig inte ekonomiskt enbart med exempelvis grundersättning är detta sista utvägen, men då får man i princip inte ha några övriga tillgångar. Stödet ska garantera att man har en skälig levnadsnivå. Man kan få extra bidrag upp till en viss angiven nivå, den sk riksnormen, samt bl a för hyran om den kan anses som rimlig. 10
Kollektivavtalad ersättning - skyddsnätet varierar Den ekonomiska tryggheten vid arbetslöshet är beroende av olika faktorer. De är främst: - Om man är en. - Om senaste arbetsgivaren tecknat kollektivavtal för sina anställda. - Vilket avtal man tillhör. - Hur gammal man är. - Hur lång anställningstid man har. Tabell 1 Avtalsöversikt (OBS fler villkor finns) Åldersvillkor (fler villkor finns) Privat- och enskilt anställda tjänstemän: TRR Trygghetsrådet Ha fyllt 40 år sista anställningsen. Ersättningens storlek 70% av tidigare lön inklusive. Trygghetsrådet TRS Se ovan. 75% av tidigare lön inklusive. Bankanställda; Inget ålderskrav. 80% av tidigare lön (max Trygghetsfonden BAO 25.000 kr) inklusive Finansförbundet. Tjänstemän anställda i fastighetsbolag; Trygghetsrådet Fastigo Tjänstemän i kooperativa företag; KFO Handels Trygghetsfond Privatanställda LO-arbetare Arbetsmarknadsförsäkringarna Kommun- och landstingsanställda Avtalet AGF-KL Statligt anställda Trygghetsstiftelsen Inget ålderskrav. Ha fyllt 40 år sista anställningsen. A-belopp (engångsbelopp); kan vara yngre än 40 år. B-belopp (periodisk utbetalning); 40 år. Engångsersättning; 25 år. Periodisk avgångsersättning; 45 år. Inget ålderskrav. 80% av tidigare lön inklusive. 90% av tidigare lön inklusive. Ej i förhållande till lön. A-belopp; 5.700 + 300 kr/år som åldern överstiger 40 år. B-belopp; som mest totalt 27.000 kr. Om man fyllt 60 år; 39.000 kr. Engångsersättning; en tredjedel av månadslönen multiplicerat med antal tjänsteår.högst sex månadslöner. Periodisk avgångsersättning; beräknas individuellt. 80% av tidigare lön inklusive. Ersättningstid 40-49 år; längst 18 månader. 50-59 år; längst 24 månader. Fyllt 60 år;längst 30 månader. Se ovan. Längst 14 månader Om man fyllt ersättning i 21 månader. Upp till 49 år; längst 18 mån. 50-59 år; längst 21 månader. Fyllt 60 år; längst 28 månader. 40-56 år; längst 14 månader. 57-59 år; längst 21 månader. 60-65 år; längst 30 månader. Längst 27 månader. Om man fyllt 60 år; längst 39 månader. Engångsersättning; utbetalning en gång. Periodisk avgångsersättning; i princip tills man får pension. I princip lika länge som utbetalas. Generellt gäller att man ska ha blivit uppsagd p g a arbetsbrist, men Trygghetsrådens verksamhet grundar sig förutom på ett regelverk även på individuell bedömning. Uppställningen ovan är inte fullständig, för villkoren i sin helhet se respektive avtal eller tolkningen av avtalen i avsnittet Regelverk: Stöd genom kollektivavtalen, sid 41. Åldersgränser En viktig information är att det för många grupper finns en magisk åldersgräns som utlöser olika former av ekonomiskt stöd vid arbetslöshet. För att få en kompletterande ersättning måste två stora arbetstagargrupper ha fyllt 40 år. Det gäller privata tjänstemän och arbetare inom LO- 11
kollektivet. LO-arbetaren kan få ett engångsbelopp utbetalat tidigast från, men för att få den löpande ersättningen gäller 40-årsgränsen. Statligt anställda, bankanställda och tjänstemän verksamma i fastighetsbolag och som är anslutna till Fastigo har inget ålderskrav. Oavsett ålder har dessa rätt att få ersättning om man uppfyller vissa grundförutsättningar. För kommun- och landstingsanställda är åldersgränsen 25 år för att få en kompletterande engångsersättning. För att få den periodiska avgångsersättningen måste man ha fyllt 45 år. Är man yngre än den åldersgräns som angivits för respektive avtal måste man klara sig på eller om man inte är medlem enbart på grundersättningen. Anställningstid Vad beträffar anställningstid är kraven inte lika hårda och svåra att nå som ålderskraven. Är man privatanställd tjänsteman gäller att man ska ha varit anställd sammanhängande under de senaste fem åren i samma företag, i något avtal samma koncern. LO-kollektivets avtal räknar år då man arbetat ett visst antal timmar. Kravet är tre eller sju sådana anställningsår beroende på ålder. För kommun- och landstingsanställda räcker tre års anställningstid för kvalificering till engångsbeloppet, men upp till 17,5 års anställning hos samme arbetsgivare för att kunna få periodisk avgångsersättning. De statligt anställda har lättast att uppnå anställningskraven. De får avgångsersättning oavsett tjänstetid. Ersättningens storlek Hur mycket man kan få i ekonomisk ersättning kan skilja sig rejält åt från avtal till avtal. De tjänstemän som tillhör KFO-Handels avtal kompletterar n till hela 90 procent av tidigare lön. Medan de privatanställda tjänstemännen får 70 procent respektive 75 procent beroende på avtal. Övriga, bankanställda, anställda tjänstemän tillhörande Fastigo och statligt anställda får ersättning med 80 procent av den tidigare arbetsinkomsten, inklusive ersättningen från. Något att poängtera är att den procentuella ersättningen betalas ut även på lönedelar som ligger över ns tak. Det har naturligtvis stor betydelse för dem som tjänar över taket. De bankanställda har däremot ett begränsat skydd och får bara ersättning på lön upp till maximalt 25.000 kronor alltså har man haft en högre lön än så blir inkomsten under tiden man är arbetslös lägre än 80 procent. De som inte är berättigade till utan enbart får grundersättning får dock totalt sett en större inkomstsänkning och kan inte räkna med de procentuella andelar av den tidigare lönen som anges ovan. Den ersättning som kommun- och landstingsanställda har möjlighet att få kan variera kraftigt från person till person. I första hand får de en engångsersättning beräknad utifrån den anställdes månadslön och tjänstetid. Även den periodiska avgångsersättningen är mycket individuell. Den beräknas som en pension utifrån en krånglig formel som bl a tar hänsyn till inkomsten åtta år tillbaka samt till hur lång anställningstid man har haft. Arbetare i LO-kollektivet kan få en engångsersättning och sedan ett fast belopp som löpande betalas ut under arbetslöshetstiden. Ersättningen fyller till skillnad från övriga kollektivavtal inte upp till en viss andel av tidigare inkomst, (vilket för övrigt till viss del även gäller engångsersättningen för kommun- och landstingsanställda). Den LO-anslutne ersätts alltså procentuellt mindre ju högre lön han/hon har. 12
Ersättningstidens längd Förutom ersättningens storlek är naturligtvis hur länge man får ett ekonomiskt bidrag intressant. Hur länge man kan få en kompletterande ersättning skiljer sig åt mellan avtalen. Det kan vara engångsutbetalningar och/eller periodiska utbetalningar där pengar löpande betalas ut under en viss tid. Kommun- och landstingsanställda samt privatanställda arbetare kan få en engångsersättning. Om de kommun- och landstingsanställda uppfyller kraven för att få en periodisk avgångsersättning kan den betalas ut tills det är s för ålderspension. Det ger intrycket av ett otroligt säkert och tryggt skyddsnät om man blir arbetslös. I praktiken tillämpas denna lösning enbart i undantagsfall och är inget man kallt kan räkna med att få. Privatanställda tjänstemän får avgångsersättning i minst de 300 ar som man får ersättning från n, men den kan även betalas ut längre. Det beror främst på ålder. Ju äldre man är desto längre tid får man ersättning. Som längst kan man som 40 till 50 årig privatanställd tjänsteman få ersättning i 18 månader, som 60 till 65 åring är utbetalningstiden 30 månader. LO-arbetare kan få ersättning under hela 27 månader. Är de 60 år eller äldre kan utbetalningen vara i 39 månader. Statligt anställda är dock vinnare. De har ingen bortre tidsgräns för utbetalning av avgångsersättning. De får avgångsersättning lika länge som beviljas. Utbetalningen kan pågå under flera a-kasseperioder. Det är alltså arbetsförmedlingens bedömning som styr hur länge man kan få avgångsersättning. Dessutom kan statligt anställda efter Trygghetsstiftelsens bedömning få ersättning under tid då man får aktivitetsstöd. Är man runt 60 år kan Trygghetsstiftelsen istället för avgångsersättning bevilja pensionsersättning. 13
Så stor blir ersättningen Diagrammen visar hur stor ersättningsnivån är för en 55-åring jämfört med en som är vid olika lönenivåer. Beräkningarna i diagrammen grundar sig på 22 arbetsar per månad och tar inte hänsyn till de första fem karensarna. Privatanställda tjänstemän, avtal Svenskt Näringsliv - PTK Diagram 1-3. TRR Trygghetsrådet ersätter upp till 70 procent av den tidigare inkomsten tillsammans med ersättningen från n. Då gäller att man ska ha fyllt 40 år och varit anställd i minst fem år innan anställningen upphör. Har man inte uppfyllt dessa kriterier få man ingen ersättning från Trygghetsrådet och får alltså klara sig på den allmänna inkomstrelaterade ersättningen eller i värsta fall bara på grundersättningen på 7.040 kronor per månad. Med den inkomstrelaterade ersättningen är den arbetslöse garanterad en ersättning på 80 procent upp till en månadslön på 20.075 kronor under de första 100 arna, d v s som mest en ersättning på 16.060 kronor per månad före skatt. De efterföljande 200 arna minskas ersättningen till 80 procent av en bruttolön på maximalt 18.700 kronor i månaden, vilket motsvarar 14.960 kronor per månad före skatt Det innebär att den som innan arbetslösheten hade en månadslön på 20.000 kronor redan får de avtalade 70 procenten under alla de 300 ersättningsarna från n och får således inget ekonomiskt tillskott alls från TRR Trygghetsrådet. För att få det kompletterande bidraget under a-kassetiden måste passera inkomstgränsen vid cirka 23.000 kronor per månad de första hundra arna och 21.400 de resterande 200 arna. För höginkomsttagaren betyder den avtalsreglerade ersättningen mest. Den som tidigare tjänade 30.000 kronor per månad och är berättigad till ersättning från TRR Trygghetsrådet får ungefär 21.000 kronor. Den som inte är berättigad, men medlem, får maximalt 16.060 kronor per månad de första 100 arna. De resterande 200 arna blir n 14.960 kronor en inkomstminskning med 15.040 kronor före skatt!! Den som enbart är kvalificerad för grundbeloppet på 7.040 kronor per månad får lika mycket från TRR Trygghetsrådet som om han eller hon hade fått en inkomstrelaterad ersättning från a- kassan. Är tjänstemannen inte berättigad till ersättning genom sitt kollektivavtal minskar månadsinkomsten från 30.000 till 7.040 kronor. Utbetalningarna från TRR Trygghetsrådet sker halvårsvis. För att få lättfattlig uppfattning om hur stort inkomstbortfallet är när man blir arbetslös har den halvårsvisa utbetalningen fördelats till månadsbelopp. Övriga privat- och kooperativt anställda tjänstemän Diagram 4-15. Liknande regler gäller för övriga privatanställda tjänstemän, men de kan få en högre ersättning. Det gör att inkomstbortfallet för dem som tjänar över a-kassetaket inte blir lika stort, se diagram och beräkningar i bilaga. 14
Kronor per månad Noteras kan att bankanställda visserligen får 80 procents kompensation av den tidigare lönen, men bara upp till 25.000 kronor. Däremot finns inte något ålderskrav även yngre får del av kakan. Allra förmånligast har de kooperativt anställda tjänstemännen som tillhör avtalet KFO-Handels. De får ersättning från sin Trygghetsfond med 90 procent av sin tidigare lön inklusive. Det innebär att även den som haft en månadslön på 15.000 får ett extra tillskott från fonden med 1.500 kronor per månad. Inkomstbortfallet för den som tjänat 30.000 kronor blir i detta sammanhang enbart 3.000 kronor i månaden. För att få del av denna förmån måste man ha fyllt 40 år. 35-åringen i diagrammen får alltså ingen avgångsersättning alls. Arbetslöshetsersättning vid olika åldrar, med eller utan medlemskap Privatanställd tjänsteman (Svenskt Näringsliv PTK) Diagram 1 25000 Privatanställd tjänsteman (Sv Näringsliv - PTK) månadslön 20.000 kronor 20000 15000 10000 5000 0 Tidigare lön Tidigare lön A-kassa Grundersättn AGE 15
Kronor per månad Kronor per månad Diagram 2 30000 Privatanställd tjänsteman (Sv Näringsliv - PTK) månadslön 25.000 kronor 25000 20000 15000 10000 5000 0 Tidigare lön Tidigare lön A-kassa Grundersättn AGE Diagram 3 35000 Privatanställd tjänsteman (Sv Näringsliv - PTK) månadslön 30.000 kronor 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 Tidigare lön Tidigare lön A-kassa Grundersättn AGE 16
Kronor per månad Kronor per månad Arbetslöshetsersättning vid olika åldrar, med eller utan medlemskap Privatanställd tjänsteman (Arbetsgivaralliansen, Teaterförbundet m fl PTK) Diagram 4 25000 Privatanställd tjänsteman (Arbetsgivaralliansen, Teaterförbundet m fl - PTK), månadslön 20.000 kronor 20000 15000 10000 5000 0 tidigare lön Tidigare lön A-kassa Grundersättn AGE Diagram 5 30000 Privatanställd tjänsteman (Arbetsgivaralliansen, Teaterförbundet m fl - PTK), månadslön 25.000 kronor 25000 20000 15000 10000 5000 0 tidigare lön Tidigare lön A-kassa Grundersättn AGE 17
Kronor per månad Diagram 6 35000 Privatanställd tjänsteman (Arbetsgivaralliansen, Teaterförbundet m fl - PTK), månadslön 30.000 kronor 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 tidigare lön Tidigare lön A-kassa Grundersättn AGE 18
Kronor per månad Kronor per månad Arbetslöshetsersättning vid olika åldrar, med eller utan medlemskap Bankanställd Diagram 7 25000 Tjänstemän inom bank (Finansförbundet - BAO) månadslön 20.000 kronor 20000 15000 10000 5000 0 tidigare lön Tidigare lön A-kassa Grundersättn AGE Diagram 8 30000 Tjänstemän inom bank (Finansförbundet - BAO) månadslön 25.000 kronor 25000 20000 15000 10000 5000 0 tidigare lön Tidigare lön A-kassa Grundersättn AGE 19
Kronor per månad Diagram 9 35000 Tjänstemän inom bank (Finansförbundet - BAO) månadslön 30.000 kronor 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 tidigare lön Tidigare lön A-kassa Grundersättn AGE 20
Kronor per månad Kronor per månad Arbetslöshetsersättning vid olika åldrar, med eller utan medlemskap Kooperativt anställd tjänsteman Diagram 10 25000 Kooperativt anställd tjänsteman (KFO-Handels) månadslön 20.000 kronor 20000 15000 10000 5000 0 tidigare lön Tidigare lön A-kassa Grundersättn AGE Diagram 11 30000 Kooperativt anställd tjänsteman (KFO-Handels) månadslön 25.000 kronor 25000 20000 15000 10000 5000 0 tidigare lön Tidigare lön A-kassa Grundersättn AGE 21
Kronor per månad Diagram 12 35000 Kooperativt anställd tjänsteman (KFO-Handels) månadslön 30.000 kronor 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 tidigare lön Tidigare lön A-kassa Grundersättn AGE 22
Kronor per månad Kronor per månad Arbetslöshetsersättning vid olika åldrar, med eller utan medlemskap Privatanställd tjänsteman i fastighetsbolag Diagram 13 25000 Privatanställd tjänsteman i fastighetsbolag (Fastigo - SIF, CF m fl) månadslön 20.000 kronor 20000 15000 10000 5000 0 tidigare lön Tidigare lön A-kassa Grundersättn AGE Diagram 14 30000 Privatanställd tjänsteman i fastighetsbolag (Fastigo - SIF, CF m fl) månadslön 25.000 kronor 25000 20000 15000 10000 5000 0 tidigare lön Tidigare lön A-kassa Grundersättn AGE 23