Alla behövs i bygget av ett bättre Östergötland Moderaternas handlingsprogram 2015-2018 Sida 1 av 42 och våra 69 ställningstaganden för ett bättre Östergötland.
Sida 2 av 42
Varje dag anländer tusentals människor med pendeltåget eller Expressbussen. Det kan vara till Linköping, till Norrköping eller till Finspång. Orten är inte det viktiga. Det som är viktigt att det är där och då välfärd skapas. När människor runt om i Östergötland åker till jobbet. När fler jobbar och betalar skatt blir vinsterna så mycket större. För jobben bygger inte bara vår gemensamma trygghet, de bygger också var och en av oss. Vår frihet, vår självkänsla och vårt självbestämmande. Även om du hört oss säga det förut, även om du tröttnat på ord som mod, visioner, entreprenörskap och arbete så kommer vi fortsätta jobba med just det. För vårt samhälle beror på det. På Jobbskaparna. Och på lärarna och förebilderna som fanns i deras väg. För varje arbetad timme, för varje bräda som skruvas fast, för varje potatis som skördas och för varje lunch som serveras tickar resurserna in till det som är vårt. Till skärgårdstrafiken, till skolan och till sjukvården. Därför viker vi inte från arbetslinjen. Full sysselsättning och minskat utanförskap är inte bara en fråga om krass ekonomi. Utan om medmänsklighet. Om att se alla och glömma ingen. Det här är vår berättelse - och våra ställningstaganden - om hur vi bygger ett Östergötland där alla behövs. Christian Gustavsson Förbundsordförande Sida 3 av 42
Ansvar för ekonomi och full sysselsättning Välstånd bygger vi tillsammans. Människor med idéer och drömmar, som bygger företag och anställer andra. Utan ett näringsliv som växer och frodas kan vi inte bygga ett starkt samhälle med den omsorg, sjukvård och skola som vi vill ha. Att politiskt ta ansvar för ekonomi och full sysselsättning är därför grundläggande för en god utveckling och för att alla människor ska kunna klara sin försörjning. Jobb, jobb, jobb Jobben är grunden för välfärden i vårt samhälle. Ett arbete ger inte bara människor självständighet och ekonomisk trygghet, utan är också ofta grunden för hur vi ser på oss själva. Arbetsgemenskapen är viktig för oss och för hur vi mår. När fler arbetar, och när vi arbetar mer, innebär det också att vi får större resurser för välfärden. Skatt till kommun och landsting är det som finansierar mycket av det vi tycker är viktigt. Skolan, vården, omsorgen, den yttersta tryggheten i form av socialtjänst och rättsväsende, satsningar på nya bostadsområden och för att fler företag ska växa fram. Genom att vi arbetar bygger vi inte bara vår egen tillvaro, utan också ett starkare samhälle för varandra. För att få fler jobb behöver fler människor satsa på att göra sin idé till ett företag, eller kanske växa med det företag man redan grundat. Det ska vara lika naturligt att vara företagare som att ta anställning. För att våra företag ska kunna växa måste det finnas människor som har rätt utbildning för jobbet. Vi får ibland höra att det är svårt att få tag på människor som har vissa färdigheter eller utbildningar, samtidigt som allt för många går utan arbete. För att komma till rätta med det vill vi att arbetsgivare ska få större möjlighet att påverka de utbildningar som finns. Det kan handla om gymnasieutbildningen med en nära koppling till arbetslivet, men också om vuxenutbildning och YH-utbildningar till den som utbildar sig senare i livet eller som en del av sitt arbete. För den som inte redan har arbetslivserfarenhet är det ibland svårt att få ett jobb. Vi har därför arbetat sedan 2006 med att sänka kostnaderna för att anställa bl.a. ungdomar och personer som befunnit sig i långvarigt utanförskap. Det gör det lättare för arbetsgivare att våga chansa på någon som är oprövad och behöver tid för introduktion. Det sänker alltså trösklarna för att fler ska kunna komma i arbete. Att som oppositionen föreslår, att mer än dubblera arbetsgivaravgifterna för att anställa ungdomar, kommer få helt motsatt effekt. Tillsammans med hot mot sänkt restaurangmoms och RUT-företag riskeras tusentals jobb i branscher där det finns många ungdomar och personer som tidigare haft svårt att få arbete. Fler ska satsa på företagande Hela Östergötland ska kännetecknas av bra företagsklimat. Det kräver ett politiskt ledarskap som gillar företagande, är engagerat i arbetet och som är nyfiket på de enskilda företagen och entreprenörerna. Sida 4 av 42
På nationellt plan har Alliansen genomfört flera förbättringar för företag, bland annat sänkt bolagsskatt, lägre egenavgifter, sänkt arbetsgivaravgift och reducerade administrativa bördor. Utvecklingen av kluster- och företagsmiljöer är ett sätt att regionalt bidra till stärkt utvecklingskraft i de östgötska företagen. Tillsammans med näringsliv, universitet och andra offentliga aktörer vill vi fortsätta bygga starka stöd- och innovationssystem i regionen. Här är vi redan i dag ledande på många områden genom ex. Mjärdevi Science Park, Visualiseringscenter, LEAD och Vreta kluster. Också utveckling av enskilda stadsmiljöer, ex. omvandlingen av Knäppingsborg i Norrköping och Nya Wahlbecks i Linköping, kan vi bidra till att ge entreprenörsskap energi att växa. På landsbygden har företagande på många sätt blivit en livsstil. Vi har inte minst en stark näring när det gäller livsmedelsproduktion. Vi vill jobba för mer lokalt producerande livsmedelsföretag. Det finns redan många som förädlar de lokala råvarorna till fina kvalitetsprodukter som kan säljas vidare och därmed göra regionen känd för god mat. För jordbruket är det naturligtvis viktigt med generella förbättringar för företagande, men åtgärder behövs också för att förbättra konkurrenskraften gentemot andra länder som har lägre ambitioner för miljö och djurhållning. Genom smarta upphandlingar kan det svenska jordbrukets förutsättningar förbättras. Många företagare, särskilt nya, behöver hjälp och stöttning inte minst vad gäller finansieringen. Vi vill aktivt arbeta med att använda statliga, regionala och lokala stöd- och innovationssystem för att stötta näringslivet. Samlat kan politiken hjälpa till genom att skapa arenor och mötesplatser där företag och företagare kan träffa varandra och finansiärer. För regionens utveckling är det viktigt med bra kommunikationer. Vi vill värna goda flygförbindelser. Norrköpings Hamn och fungerade landinfrastruktur är också viktiga för näringslivet. Ordning och reda i ekonomin Kommuner och landsting står inför stora utmaningar kommande årtionde. En allt äldre befolkning och ökade krav ska mötas samtidigt som man har stora pensionsavgångar och färre i yrkesaktiv ålder. Att ha ordning och reda i ekonomin är en förutsättning för att klara det. Vi eftersträvar alltid en kostnadseffektiv verksamhet, god kontroll på investeringar, framförhållning och en sund förvaltning av våra gemensamma resurser. Det är inte samma sak att säga att vi vill att verksamheten ska vara billig. Tvärt om. Vi tycker däremot inte om slöseri. Kvalitet och kostnader måste hänga ihop. Vår erfarenhet är att enbart ökade resurser sällan leder till bättre kvalitet. Dåliga resultat hänger ofta ihop med problem i organisation och ledning. Därför kan man ofta se att kommuner med höga skatter har sämre resultat. Självklart ska skolan, vården Sida 5 av 42
och omsorgen ha rätt resurser, men för oss är det också viktigt att arbeta med uppdrag, ledarskap, medarbetarskap och organisation för att förbättra resultat. Tyvärr är det ju så att pengarna inte alltid räcker till allt det vi önskar. Det innebär att politiken hela tiden måste prioritera mellan olika behov. Då är det viktigt att prioriteringarna sker på ett sätt som är tydligt, transparent och begripligt för medborgarna. En sund inställning till offentlig ekonomi är självklart att varje generation ska ta ansvar för sina egna kostnader. Det är en anledning till varför bl.a. Landstinget i Östergötland och Linköpings kommun tillämpar en tydlig redovisning av kostnaden för medarbetarnas framtida pensioner. Man försöker också att kontinuerligt avsätta medel för dessa kostnader för att man inte i framtiden ska behöva ta pengar ur verksamheten för att betala pensionskostnader. På detta sätt följer man samma principer som det privata näringslivet. Moderaterna arbetar aktivt för att den kommunalekonomiska redovisningen ska bygga på faktiska kostnader och ta med exempelvis pensionsskulder i redovisningen. Genom att över åren skapa överskott i verksamheten kan man bygga upp en buffert för kommande investeringar eller för att jämna svängningar i konjunkturen. Dessa överskott ska naturligtvis hanteras och placeras med försiktighet. Kommuner och landsting ska inte göra snabba klipp, utan långsiktigt skapa handlingsutrymme och säkra värdet på våra gemensamma besparingar. Investeringar för tillväxt och välfärd I kommuner och landsting behöver politiken ständigt ta ställning till olika investeringar. Det kan gälla byggnation av en ny skola, ett äldreboende eller att bygga om ett sjukhus. Inte minst i våra större och växande städer är investeringarna en utmaning. Att växa och bygga för framtiden kostar. Ett exempel är de stora stadsutvecklingsprojekt som planeras i Linköping och Norrköping i samband med att Ostlänken byggs. Oplanerade och snabba insatser är dyrare i längden än att ha en tydlig plan för vilken utveckling man vill se. Att skapa långsiktiga planer för vilka fastigheter och vilka investeringar som bör göras skapar en större möjlighet att agera på ett korrekt sätt även när det mer oväntade inträffar. Genom åren har många kommuner slarvat med underhållet av sina fastigheter. Priset kommer efteråt genom kostsamma renoveringar eller att man tvingas bygga nytt. För oss är det en självklarhet att arbeta med långsiktiga underhållsplaner. Det är en strategi för att möta de driftskostnader som detta medför. Mångfald och företagande Välfärdstjänster kan utföras i både offentlig och privat regi. Vi tror att en blandning är bra och bidrar till ökad kvalitet och Sida 6 av 42
effektivitet i verksamheten. För oss är det positivt att andra vill vara med och investera i morgondagens skolor och äldreboenden. Hälso- och sjukvårdens utvecklingskraft måste tas tillvara och ses som en självklar resurs för att skapa nya jobb och företag. Hälso- och sjukvården präglas av stor utvecklingskraft och forskning. Vi vill skapa nya och förbättrade arenor för att ta tillvara på den innovationskraft som finns inom hälso- och sjukvården. Modeller kan skapas där man antingen upphandlar verksamhet eller där man genom Lagen om valfrihet, LOV, ger andra aktörer än kommunen rätt att etablera sig och erbjuda omsorgstjänster på samma villkor som kommunen. Alla kan sedan, utan merkostnad, välja vem som ska utföra tjänsten, ett privat företag eller kommunen. Det ökar valfriheten för medborgaren, öppnar upp för fler att bli företagare och fler olika arbetsgivare att välja bland i en bransch där kommunen annars är väldigt dominant. Upphandling av varor och tjänster kan också vara ett verktyg för den offentliga sektorn att styra det privata näringslivet i en given riktning genom att ställa krav vid upphandlingar. Det kan röra sig om sociala krav eller miljökrav. Det senare är särskilt viktigt vad gäller upphandling av livsmedel. Det är viktigt att upphandlingar delas upp så att även mindre företag ges möjlighet att lämna anbud. Kommunernas myndighetsutövning och tillståndsprövning ska vara rättssäker och serviceinriktad. Besked måste kunna ges i rimlig tid. Servicegarantier är ett verktyg att använda för att förbättra servicen till medborgarna. För oss som tycker att det är viktigt med en mångfald av utförare i välfärden är det en självklarhet att också utveckla arbetet med kontroll och uppföljning. En mångfald ska tillföra kvalitet. Ett led i att stärka förtroendet för kommunen och våra utförare är att ta ytterligare steg när det kommer till öppenhet och transparens. Resultat och jämförelser ska presenteras och öppen data ska tillhandahållas. Östergötland behöver fler bostäder Ett ökat bostadsbyggande i regionen är en förutsättning för vår fortsatta tillväxt. Här kompletterar de olika städerna och orterna varandra, för att möta olika behov vid olika perioder i livet. Det blir allt vanligare att man bor och arbetar på olika orter. Det som får vardagen att fungera för många är en väl fungerande kollektivtrafik. För oss är det därför prioriterat att bygga utmed våra starka kollektivtrafikstråk, eftersom det både bidrar till en fungerande vardag, attraktiva boendemiljöer och en mer effektiv trafik. Möjligheten till utveckling av bostadsmarknaden, med olika alternativ och nya lösningar, måste uppmuntras. Regelverk måste förenklas och maxtid för behandling av olika ärenden måste sättas Sida 7 av 42
och följas. Villkoren för byggande, fastighetsföretagande och ägande av bostäder måste förbättras ytterligare, så att det lönar sig och blir möjligt att bygga bostäder till rimliga kostnader. Konkurrensen inom byggsektorn måste bli större. De kommunala bostadsbolagen är ett viktigt verktyg i att driva på hyresmarknaden. Tillgången till studentbostäder är viktigt för att kunna attrahera studenter till regionen i den konkurrens som finns med andra lärosäten. Här måste regionen fortsätta prestera. Efter studierna måste det också gå att hitta ett attraktivt boende. För oss är det självklart att använda vattnet som en tillgång, både i våra stadskärnor och för att skapa tomter i attraktiva lägen. Därför är det viktigt att strandskyddsreglerna anpassas så att vi kan ta tillvara östgötabygdens möjligheter. Att stimulera ökat bostadsbyggande handlar också om friare och enklare hyressättning och avtal och en snabbare planprocess. Det finns goda exempel på helhetsstrategier för byggande i andra regioner och kommuner. Det är viktigt att man vågar se de goda idéer och erfarenheter man har på andra håll som kan gagna bostadsproduktionen i vår region. Vi älskar studenterna Det starka studentlivet i Linköping och Norrköping är en stor tillgång för hela regionen. Studenterna fyller våra städer med liv, samtidigt som de är en viktig källa för vår kompetensförsörjning. Globalisering, framväxten av tjänstesektorn och ny teknik gör att våra företag är allt mer kunskapskrävande. Det ställer krav på att vi inte bara har ett universitet som är duktiga på att locka studenter, utan att vi har dragningskraft nog för att de ska välja att stanna efter studierna. Det förutsätter att vi involverar studenterna mer redan under studierna, genom arbete, i föreningsliv och kulturliv. Särskilt viktigt är att näringslivet möter studenterna tidigt under deras studier. Vi behöver fler kreativa ytor för samarbeten, stärkt marknadsföring från våra företag och möjlighet till både praktik och exjobb på lokala arbetsplatser. Utbildning som leder till jobb Utbildningsväsendet måste bli mycket bättre på att möta det behov som finns på arbetsmarknaden. Här har kommunerna en läxa att göra. Risken med ett antal utbildningar i dag är att de lurar ungdomar in i ett yrkesval med små framtidsutsikter. Samtidigt vill vi inte genomföra kraftiga begränsningar av det fria skolvalet. Tvärt om tror vi på ett fritt val av gymnasieskola i hela Östergötland. Vägen framåt tror vi handlar om att istället ge ungdomar underlag och kunskap för att i nästa steg göra kloka val för framtiden. Ett snabbt sätt att möta arbetsmarknadens efterfrågan på kompetens är att öppna för ökad specialisering redan på gymnasienivå, exempelvis genom ett Sida 8 av 42
återinförande av gymnasieingenjörsutbildningen där man läser ett fjärde år på teknikprogrammet. Olika former av Yrkeshögskoleutbildning (YH) har också visat sig framgångsrika och leder ofta direkt till jobb inom teknik, ekonomi och omsorg. Vi vill satsa på utbildning där det finns en konkret koppling till arbetslivet och som ger jobb. Många av oss kommer att vilja vara yrkesverksamma under en längre period i livet. Det kräver att man kan läsa till nya kompetenser senare i livet. Vi vill öppna upp de praktiskt inriktade utbildningarna och lärlingsutbildningarna för fler vuxenstuderande. På samma sätt måste det vara naturligt att studera på högskola på äldre dagar. Studie- och yrkesvägledningen och prao är ett bra sätt för elever i grundskolan att skaffa sig en bild av arbetslivet samtidigt som det ger värdefull information inför gymnasievalet. Det finns skolor som mer systematiskt arbetar med att förbättra både vägledningen och praon. Om studie- och yrkesvägledarna ska lyckas med sin viktiga roll måste de ges förutsättningar för en kontinuerlig kontakt med näringslivet och få kompetensutveckling. Långt borta från arbetsmarknaden Antalet människor som vill eller kan ta ett arbete ökar i Östergötland. Det är främst den utrikesfödda delen av befolkningen som ökar medan den svenskfödda delen tenderar att minska. Det ställer ökade krav på validering av teoretisk och praktisk kunskap. Kraven på högre utbildning ställer många utanför arbetsmarknaden. Samtidigt ser vi att allt fler väljer att studera på högskola och universitet. Det är bra eftersom det stärker vår konkurrenskraft och förser arbetsmarknaden med kompetenta medarbetare. Problem uppstår dock när yrkesgrupper som tidigare bestod av gymnasieutbildad arbetskraft konkurreras ut av högskoleutbildad arbetskraft utan att kraven i yrket har höjts. Det medför utslagning från arbetsmarknaden för de som inte klarar av högre studier samtidigt som det blir dåligt lönsamt att utbilda sig vidare. I kölvattnet av att allt fler i arbetskraften står långt ifrån arbetsmarknaden har antalet olika stödmodeller ökat. Ett enklare och tydligare regelsystem skulle underlätta och släppa fram fler på arbetsmarknaden. Alla behövs när vi bygger framtidens Östergötland. Insatserna för personer som står mycket långt från arbetsmarknaden behöver ha ett tydligare rehabiliteringssyfte och koppling till näringslivet. Fler utbildningar behöver ha ett praktiskt inslag för att passa fler. Även Svenska för Invandrare, SFI, skulle fungera bättre om undervisningen sker kopplat till arbetsplatser. Också för många ungdomar som lämnar skolan i förtid tror vi att kombinationen av studier och praktik skulle göra att fler slutförde sin utbildning samtidigt som man fick värdefull erfarenhet med sig ut i arbetslivet. Sida 9 av 42
Kommuner och landsting kan bli bättre på att ta emot praktikanter, lärlingar och personer som behöver arbetsträning. Flera företag och ett par kommuner har också blivit allt duktigare på att rekrytera och öppna sina arbetsplatser för personer med olika former av funktionsnedsättning. Tydliga prestationskrav för personer som uppbär försörjningsstöd är också viktigt för att fler människor ska bryta sig ur långvarigt utanförskap. Riktade insatser för att konkret arbeta med människors förmågor och självförtroende har visat sig vara framgångsrikt och behöver användas i större utsträckning. Också förebyggande insatser behövs, som Linköpings riktade satsning på sommarjobb mot ungdomar som är uppväxta i familjer med långvarigt försörjningsstöd. Grundtanken är att det är svårt att relatera till arbete om man kanske aldrig sett någon i familjen gå till jobbet. Den typen av riktade satsningar tror vi kan ha stor betydelse för att rusta utsatta ungdomar för arbetsmarknaden. IT-infrastruktur stärker konkurrenskraften Många bedömare menar att IT-infrastruktur kommer få en lika stor betydelse för framtida tillväxt som järnväg, vägar och andra kommunikationsmedel en gång fått. Därför behöver vi satsa på en fortsatt utbyggnad av infrastrukturen, genom samarbete med näringslivet. Det gäller självklart både stad och landsbygd. För oss är det självklart att offentliga investeringar i infrastruktur ska vara öppna system, där olika leverantörer kan konkurrera om att erbjuda så bra tjänster som möjligt. En god mobiltäckning är ofta avgörande för att kunna leva och verka på landsbygden. Att operatörerna bygger ut infrastruktur för mobiltelefoni är alltså särskilt viktigt i en region med så mycket landsbygd som Östergötland. Kollektivtrafiken som regionens motor Den lokala och regionala kollektivtrafiken har stor betydelse för människors möjlighet att billigt, miljövänligt och enkelt röra sig inom kommuner och över hela regionen. Stora ambitionsökningar, både vad gäller trafik och teknik, har genomförts senaste åren och den utvecklingen kommer bara fortsätta. Vi östgötar är ledande när det gäller en miljövänlig kollektivtrafik, där mer än hälften av alla fordon går på biogas och där snart all trafik körs med förnyelsebara bränslen. Östgötapendeln är ryggraden i regionens kollektivtrafik och har bidragit med en historiskt kraftig ökning av resandet. 2013 utökades för första gången på länge pendeln med nya anslutningar, genom trafik till Skänninge och Motala. De kommuner som inte ligger i anslutning till järnväg behöver goda möjligheter till busspendling. Tanken om att tänka tåg, men köra buss, mellan länets tätorter gör kollektivtrafiken mer attraktiv. Det ställer också krav på ett nära samspel mellan kommunernas stadsbyggnadsplaner och trafiken, så att man bidrar till att stärka varandras konkurrenskraft. En tydlig Sida 10 av 42
prioritering av kollektivtrafiken i våra större städer skulle öka kollektivtrafikens attraktivitet. Man kan på många sätt säga att kollektivtrafiken är regionens motor och därför väl värd investeringar. Samtidigt måste vi också arbeta med att öka effektiviteten i trafiken. I dag står resenären för drygt 40 procent av kostnaden för resan. Det är en ökning under senare år, och på sikt är vår ambition att sträva efter en kostnadstäckning där resenärerna står för hälften och andra halvan betalas via landstingsskatten. Ska det vara möjligt krävs prioriteringar och andra trafikupplägg än i dag, men framförallt satsningar på bättre resor där vi har många framtida resenärer. En kollektivtrafik som är mer anpassad för personer med funktionshinder gör att fler människor kan resa med den ordinarie trafiken. Det gör att fler kan bli delaktiga i samhället på sina egna villkor, samtidigt som kostnaderna för den särskilda kollektivtrafiken, ex. färdtjänst, kan hållas tillbaka. Bra tillgänglighet är inte bara viktig för personer med funktionsnedsättning, utan också för många andra resenärer. Kollektivtrafiken spelar en allt större roll som transportmedel för unga familjer som bor i stan. När många väljer att resa med kollektivtrafik ökar också kravet på tillförlitlighet. Väder och vind, som hör årstider till, bör i mindre utsträckning tillåtas påverka trafiken. Här är inte minst tågtrafiken utsatt. Alliansregeringens historiskt stora satsningar på underhåll av järnvägen måste fortsätta. Med tanke på pendeltågssystemens stora betydelse för vår och andras regionala tillväxt driver vi på att pendeltågstrafiken ska få en högre prioritet i fördelning av tåglägen, tider i tidtabellen på järnvägen. Östergötland är i allt större utsträckning en del av en mycket större arbetsmarknadsregion. Vi ska fortsätta verka för ökad pendeltågstrafik också över länsgränserna. Region Östergötland Från och med 2015 tar landstinget över det regionala utvecklingsansvaret och övergår till att bli Region Östergötland. Syftet är att ge den regionala nivån större möjlighet att driva frågor som rör regionala utvecklingen och tydliggör regionalt ansvar och ledarskap. Frågan om att Östergötland skulle ingå i en större regionbildning, med kringliggande län, har varit aktuell under många år. I Östergötland har det också funnits en bred politisk enighet i frågan. Den kommer inte vara möjligt till 2015. Vårt arbete med att bilda en egen regionkommun, Region Östergötland, ska ses som ett steg på vägen mot en större region. Inför och under den kommande mandatperioden är det viktigt att bildandet av Region Östergötland resulterar i en effektiv politisk organisation med ett tydligt ledarskap. Samtidigt är det viktigt att det direkta samarbetet mellan kommunerna fortsätter och finner sina former. Ett konkret exempel är vikten av att gemensamt hantera ansökningar och intag till Sida 11 av 42
gymnasiet, så det finns en fri rörlighet för elever i Östergötland att söka sig till de bästa utbildningarna. Oavsett i vilken regionbildning vi i framtiden ingår i kommer alltid de funktionella sambanden att vara viktiga med kringliggande kommuner och län. Vårt utbyte med stockholmsområdet kommer alltid att vara betydelsefullt och omfattande, liksom samverkan med Jönköpings län och Kalmar län. Redan i dag är den vardagliga pendlingen och utbytet mellan gränskommunerna och Linköping och Norrköping stort. Ostlänken öppnar helt nya möjligheter I augusti 2012 presenterade Alliansens fyra partiledare, på plats i Linköping, att regeringen vill bygga Ostlänken. Det är något vi arbetat för under många år, både nationellt och lokalt, och innebär ett första steg i utbyggnaden av höghastighetståg i Sverige. Beskedet innebär att arbetet påbörjas med massiva stadsbyggnadsprojekt i både Linköping och Norrköping. För oss handlar det inte bara om att bygga järnväg, utan om att också bygga attraktiva städer som stärker den regionala utvecklingen. I arbetet är det viktigt att just stadsbyggnadsperspektivet finns med i de avvägningar som görs. Byggandet av Ostlänken är inte bara en angelägenhet för de städer som den passerar, utan hela regionen. Det gäller att vi tar tillvara möjligheterna och att vi ser till att satsningen på förbättrade kommunikationer kommer alla östgötar till del. Det är viktigt att alla kommuner i Östergötland planerar för hur man ska kunna stärka kommunikationer och relationer till de nav som skapas för trafik i Linköping och Norrköping. I en så här pass omfattande process - som involverar stat, region och kommuner i flera olika steg - är det viktigt att alla samarbetar mot samma mål. En samordning kommer inte av sig själv utan måste organiseras. Kommunikationen ut mot medborgare, till företagare och andra delar av samhället måste fungera även under en så här pass omfattande och utdragen byggprocess. Ostlänken är den första etappen på en ny stambana till Göteborg via Jönköping, den så kallade Götalandsbanan. Det är positivt att regeringen nu givit uppdrag om att titta vidare på en sådan sträckning. Nyttan av Ostlänken förstärks när den ges sin förlängning i Götalandsbanan, men också genom en framtida Europabana mot Skåne och Hamburg. Kultur- och idrottsliv bygger attraktivitet Kultur- och idrottsliv är en viktig del av regionens attraktivitet. Vi moderater har länge varit tydliga med att betona vikten av arbete och företagande, men vi har ofta underskattat andra värden som bygger en stark region och identitet. En framgångsrik kultursektor, där nya idéer testas och där kulturskapare ges förutsättningar att utvecklas, är också en Sida 12 av 42
förutsättning för hela regionens utveckling. För att vi ska stärka vår attraktivitet måste nya branscher inom kultur, media och upplevelser växa fram vid sidan om regionens industri och det högteknologiska näringslivet. Idrotten bygger på många sätt identiteten för vår stad, vår ort och vår region. Den ger oss underhållning och stolthet, och genom breddidrotten läggs också grunden för vår framtida folkhälsa. Genom samarbete mellan framförallt skola och idrottsliv ser vi att vi kan förhindra att ungdomar finner vägar som handlar om drogberoende och kriminalitet. Vi måste medverka till att skapa långsiktiga förutsättningar för kulturinstitutionerna i länet. Det kräver ett ökat samarbete och ett samlat agerande från kommunerna och den regionala nivån. Vi vill samla de stora regionala kulturinstitutionerna under ett paraply för att frigöra resurser från administration. Sida 13 av 42
Ett levande Östergötland Miljöutmaningen är reell och framför oss och det är hög tid att ta den på allvar. När andras lösning blir att begränsa människors rörlighet och konsumtion har vi moderater en annan idé. Vi tror att människor som har miljövänliga alternativ kommer att välja dem. Lösningen på avgaserna från dagens fordon är inte att förbjuda dem utan att få fram ett miljövänligare bränsle. Lösningen på att det överkonsumeras är inte att förbjuda människor att äga, eller att höja skatterna så att människor inte kan konsumera, utan att säkerställa att våra varor produceras på ett miljövänligt sätt med återvunna eller återvinningsbara råmaterial. Kommuner och landsting kan inte ensamma lösa alla miljöproblem. Ett stort ansvar vilar på vilken lagstiftning som kommer från riksdagen, på hur våra företag agerar och hur varje enskild individ väljer att resa och konsumera. Våra kommuner, kommunala bolag och landstinget kan däremot föregå med gott exempel genom att arbeta med energieffektivisering, smarta upphandlingar och incitament till anställda. Vi moderater vill visa vägen mot en hållbar, trovärdig och genomförbar politik för ett grönare Östergötland. Globala problem, lokala lösningar Energikonsumtionen i världen har till stor del sitt ursprung i fossila bränslen. Det här är ett av de största hoten mot vår miljö, vår livsmedelsproduktion och mot många av våra viktiga natur- och kulturmiljöer. Alla lösningarna på de globala utmaningarna finner vi knappast i Östergötland, men även vi måste ställa om till en livsstil som inte förstör de långsiktiga möjligheterna för våra barn och barnbarn. Kol, olja och naturgas måste förr eller senare helt bort ur vår energiproduktion, både för el, transporter, värme och industriellt. Lokal produktion av bränslen, värme och el från förnyelsebara råvaror är en viktig framtidslösning. Vi behöver bättre ta till vara restprodukter i lantbruk för energiproduktion. Kraftvärme från att elda hushållssopor är en bra lösning på två problem, sopor och energiproduktion. Det tar tillvara en resurs som i många länder bara läggs på hög. Lokal produktion av solkraft, vindkraft och vattenkraft ökar i betydelse och stöds av den storskaliga vattenkraftens reglerbarhet och kärnkraften som får elen att räcka på vintern. Vi vill möjliggöra och underlätta en omställning utan att låsa fast oss i enskilda tekniklösningar. Samtidigt behöver vi också bygga vidare på de strategiska val som gjorts genom åren, exempelvis det regionala biogassystemet som på många sätt får sägas vara världsledande. Sida 14 av 42
Politiken som föregångare En av våra stora utmaningar är en övergång till förnyelsebara fordonsbränslen. Samtidigt är det tydligt att också den lokala politiken kan göra skillnad. Genom den biogassatsning som gjorts, med kollektivtrafiken som bas, har ett system byggs ut också gentemot konsument. Resultatet är rekordmånga fordon i Östergötland som drivs med biogas i tanken. Även om biogasen fungerat väl så kommer vi framöver behöva använda flera förnyelsebara bränslen. Vi anser att kommuner och landsting ska visa vägen och underlätta skiftet genom en övergång mot miljövänligare drivmedel i sina fordon. Genom att ställa högre miljökrav på sina fordon och verka för en utbyggnad av laddställen och tankstationer med förnyelsebara bränslen påskyndas utvecklingen. Livsmedel, lokalt och säkert Vi bor i en av Sveriges starkaste jordbruksbygder och lantbruket är en viktig näring rent ekonomiskt, men naturligtvis även ur livsmedelsförsörjningssynpunkt. Att upphandla och följa lagen om offentlig upphandling (LOU) upplevs ofta som svårt, men man kan göra mer än bara ställa krav på lägsta pris. Det är inte svårt. Vi vill därför att man tydligare ställer krav på livsmedelskvalitet, färsk mat, företagares och arbetstagares villkor samt kulturmiljö. Östergötland är det tredje största spannmålslänet i Sverige. Länets totala åkerareal är jämförelsevis stor och vi har en lång tradition med mjölkkor och betesdjur som har satt sin prägel på landskapet. Vi har också många djur på våra gårdar. Inom de flesta produktionsgrenar hamnar vi på tredje eller fjärde plats jämfört med övriga län. Vi tycker att både det storskaliga produktionslandsbruket och det lilla nischjordbruket är viktiga aktörer i den svenska livsmedelsproduktionen. Det är viktigt att maten som serveras till äldre, sjuka och barn i våra kommuner är både näringsrik och god. Många politiker upplever att Lagen om offentlig upphandling (LOU) är krånglig, men trots detta finns det mycket man kan göra. Vi ser att det finns flera sätt att åstadkomma detta. Dela upp upphandlingen i mindre delar, både när det gäller produkter och enheter. Det kan också vara bra att dela upp det i produkter respektive transporter. Titta även på faktureringsrutiner och ha en tillräckligt lång anbudstid. Kommunen kan kanske också erbjuda en logistiklösning eller samdistribution som underlättar för små företag. Sverige har en av världens dyraste djurskydds- och miljölagstiftning, och då måste vi vara beredda att betala lite mer för det. När det gäller miljö- och kvalitetskrav så finns det flera exempel på hur djur ska hållas som bara gäller i Sverige, och ställer du dessa krav i upphandlingen så gynnas en svensk producent. Några exempel på det är att grisköttet ska komma från en gris som inte har fått svansen kuperad eller att nötköttet ska komma från djur som betar på Sida 15 av 42
naturbetesmark. Några exempel på det är att grisköttet ska komma från en gris som fått tillräckligt med strö och ej fått svansen kuperad, eller från nötkreatur som ätit antibiotikafritt foder och vuxit upp med tillräckliga utrymmen. Livsmedel är en livsviktig produkt Det finns många skäl till varför vi tycker att den lokala livsmedelsproduktionen är viktig i Östergötland och i Sverige. Det handlar såklart om kvalitet på maten, om ett miljövänligt lantbruk och om en levande landsbygd, men också om en trygghet i att vi har en egen nationell livsmedelsproduktion. I takt med att klimatet förändras, kommer behovet av åkermark för livsmedelsproduktion sannolikt att öka. Det ger i sin tur effekter på vårt sätt att utnyttja marken för olika ändamål. I första hand ska mark som redan används till urbana ändamål utnyttjas bättre. I takt med att våra städer växer behöver de också bli tätare, med en högre och mer urban bebyggelse. I andra hand kan man utnyttja mindre produktiva marker. Infrastrukturstråk bör om möjligt dras fram så att åkermarken bevaras. Målet är att så långt det är möjligt trygga tillgången på åkermark för livsmedels- och energiproduktion samtidigt som det skapar förutsättning för nya och attraktiva bostäder. Landskap att bruka och att leva i Tätortsnära områden med vackra eller intressanta naturmiljöer behöver hållas tillgängliga för alla. Landskapet skall kunna upplevas både till fots, cykel och häst. Detta kräver utrymme i trafiken och respekt för markägare som sköter miljöerna. Mycket känsliga naturvärden som utrotningshotade växter, djur och fåglar behöver skydd samtidigt som vi vill att de ska vara tillgänliga. Natursköna områden är ofta av sin natur svårtillgängliga och här kan vi göra mer för att tillgängliggöra dessa områden för människor med funktionsnedsättning. Sådana ingrepp i naturen måste göras med stor hänsyn till miljön och äganderätten. Skogen som resurs Sverige är ett av de största skogsindustriländerna i Europa och sysselsätter 60 000 personer och tillsammans med sina underleverantörer skapar skogsindustrin ca 200 000 arbetstillfällen. Med sin naturliga råvara är också skogsindustrin en viktigt part i utvecklingen mot ett hållbart samhälle. Det krävs långsiktiga politiska spelregler och ytterligare forskning på bl.a. energiomställning, förädling av produkter och förpackningar och utveckling av nya material. Skogen är viktig för bär- och svampplockning och jakten är en av våra största upplevelsenäringar som även ger miljövänligt kött. För oss är det viktigt att markägaren har avgörandet i avvägningen mellan att producera skog, gynna upplevelsenäringar eller avsätta skog för miljömål. Sida 16 av 42
En modern skola för hela Östergötland Svensk skola har under lång tid tappat i kunskap jämfört med andra länder. Över tid har läraryrket förlorat i status och det finns tendenser till att likvärdigheten i skolan har minskat. Efter ett intensivt reformarbete är de grundläggande strukturerna för att återupprätta kunskapslinjen i skolan och stärka lärarens roll på plats, men politiken måste fortsätta att utveckla skolan och säkra alla elevers rätt till en bra skola. Skolan ska garantera alla barn en bra start i livet med likvärdiga förutsättningar att lära och utvecklas. Samtidigt som skolan står inför många utmaningar är också mycket positivt och det är tydligt att lokala prioriteringar också har stor betydelse för elevernas resultat i klassrummen. I de kommuner som lägger resurser på lärare och utbildning ser man en betydligt bättre utveckling än i de kommuner som väljer att prioritera annat. Alliansen har infört en rad reformer för att återupprätta kunskapslinjen i skolan. Svensk skola har bland annat fått en ny gymnasieskola, nya kurs- och läroplaner i grundskolan, en ny skollag, en ny lärarutbildning, ett nytt betygssystem med fler steg samt betyg från årskurs 6. Det är bra, men ensamt hjälper det inte. Det lokala ledarskapet är viktigt, men framförallt är det lärarens arbete och kunskap i klassrummet som gör skillnad. Därför måste vi fortsätta satsa på kunskap och på våra lärare. Alla ska få en bra utbildning Vår skolpolitik kännetecknas av fokus på kunskap. Idag är det en allt för stor del av eleverna i våra skolor som inte når upp till den grundläggande nivå som krävs för ett framgångsrikt yrkesliv eller för fortsatta studier. Det måste vara ett självklart mål att alla ska kunna nå godkänd nivå inom skolans kärnämnen, utan att för den skull ge avkall på kunskapskraven. Att elevers familjebakgrund påverkar skolresultaten är ett problem som är känt sedan länge. Det tycker vi inte är acceptabelt. Utanförskap måste brytas och förebyggas tidigt i skolan. De allra flesta barn deltar i dag i förskoleklass, men inte alla. De som inte deltar är ofta de som behöver det bäst för att få goda förutsättningar när man börjar skolan. Vi vill göra förskoleklassen obligatorisk och därmed grundskolan 10-årig. En likvärdig skola kännetecknas av att alla elever oavsett bakgrund ges samma möjligheter att uppnå kunskapsmålen. För oss är inte det viktiga vem som är huvudman för skolan eller förskolan, om det är en kommunal skola eller en friskola. Vi välkomnar den som vill vara med och investera i framtidens skolor och utbildningar. För oss är det viktiga istället att alla skolor är bra och håller kvalitet i undervisningen. I vår skola får inte elever hamna mellan stolarna på grund av särskilda behov eller för att man behöver extra utmaningar. Sida 17 av 42
Idag är det en allt för stor andel som lämnar gymnasiet utan rätt kunskaper. Av dessa går hälften ut i arbetslöshet och för många blir det ett långvarigt problem. Först och främst måste den negativa utvecklingen vändas och likvärdighet främjas. Skolan måste i högre grad kompensera och stötta för elevers olika förutsättningar. Genom stärkt kunskapsfokus får vi en mer rättvis skola. När eleverna idag är fria att välja skola måste politiken också se till att stödresurser följer med. Det ska inte behöva genomföras omfattande utredningar för att kunna sätta in det stöd som behövs. Elever som inte nått målen i kärnämnena i grundskolan under läsåren 6-9 ska kunna erbjudas extra undervisning som till exempel sommarskola. Vi vill använda den statliga Läsa-skrivaräkna -satsningen som är en bra modell för speciallärare. Förskola och förskoleklass Förskolan har en stor betydelse för att barn tidigt ska bli nyfikna på kunskap och vara förberedda på skolan. Barnomsorgen ska innehålla pedagogisk verksamhet som utgår från barnens nivå och nyfikenhet. Det pedagogiska arbetet ska premieras och det ska finnas en bra balans mellan förskolelärare och barnskötare. Det är viktigt att varje förskola har ett stöd i det pedagogiska arbetet. Åldersindelade grupper är att föredra, på så sätt får förskolelärarna bättre möjlighet att kunna möta varje åldersgrupps specifika utvecklingsnivå. Dessutom behöver förskolemiljön anpassas för att kunna användas i pedagogiken, med syftet att kunna utmana varje ålder samt baka in pedagogisk undervisningen på ett lekfullt sätt. För att kunna möta och tillfredsställa varje barn på det individuella planet så ska det finnas möjlighet att dela in barnen i mindre grupper. Genom att göra förskoleklassen obligatorisk når skolan ut till alla elever redan i 6 årsåldern. Det innebär bättre förutsättningar för förskoleklassens verksamhet och möjlighet att upptäcka och fånga upp elever med inlärningssvårigheter i ett tidigt stadie. En obligatorisk förskoleklass är en viktig komponent för att ge alla barn en större möjlighet att lyckas i skolan. Liksom i skolan är ledarskapet på förskolan viktigt. Vi vill att en särskild utbildningsinsats, motsvarande rektorsutbildningen, ges till våra förskolechefer. Det är ett sätt att stärka deras roll, men bidrar också till en bättre verksamhet för barn och medarbetare. Kompetenta lärare ger resultat Forskning visar att bra lärare är nyckeln till en bra skola och goda resultat för eleverna. De undervisningsmetoder som praktiseras i skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Läraren vet vad som fungerar i praktiken och bör ges en stor frihet i klassrummet, tillsammans med sina kollegor. Läraryrkets status måste höjas radikalt så att de bäst lämpade studenterna utbildar sig till lärare. Satsningen på karriärtjänster i Sida 18 av 42
skolan är ett stort steg i rätt riktning för att stärka läraryrkets attraktivitet. Vi vill att lärare ska kunna göra karriär genom att vara duktiga pedagoger, inte enbart genom att ta på sig chefsroller i skolan. Nya generationer av lärare tror vi också kommer ställa andra krav på arbetsmiljö och flexibilitet i yrkeslivet. Det är tydligt för oss att lärarlönerna behöver höjas för att öka yrkets attraktivitet. Det kan finnas skäl för strukturellt ökade löner, men det är också viktigt att lägga grunden för en god löneutveckling över tid. En modell för individuella och differentierad löner, där prestation, utbildning och resultat premieras är självklar för oss. Framförallt Alliansstyrda kommuner har gjort stora satsningar på lärarnas ämneskompetens. Om man undervisar i matte eller kemi, då ska man också ha läst tillräckligt matte och kemi för att bedriva en bra undervisning. Det är en fråga om trygghet, både för eleven och för läraren. Fortsatta satsningar på att bredda och fördjupa lärares kompetens behövs inte bara här och nu, utan över tid. Koppling till forskning genom kollegor som under en tid forskar vid sidan om sida studier är ett sätt att berika läraryrket. Läxor som del av undervisningen Läxor ska vara en naturlig del av undervisningen, där läraren integrerar läxorna som en del av lektionen för att eleverna ska få möjligheten att reflektera och få en djupare förståelse för dess innehåll. Läxor får däremot inte användas på ett sätt som lägger orimligt stort ansvar på eleven att utan handledning ta till sig kunskap. Skolor som använder sig av läxor som del av undervisningen bör se till att det finns möjlighet till läxhjälp på skolan, exempelvis i håltimmar eller i fritidsverksamheten för de yngre barnen. Skolans koppling till näringslivet Det är viktigt att barn- och unga tidigt kommer i kontakt med arbetsliv och företagande genom rådgivning, studiebesök, praktik och Ungt företagande. Det finns också ett stort intresse från näringslivet att närma sig skolans värld som måste tas tillvara. Eleverna behöver en mer gedigen studieoch yrkesvägledning med tydlig koppling till arbetsmarknaden. Om studie- och yrkesvägledarna ska lyckas med sin viktiga roll måste de ges förutsättningar för en kontinuerlig kontakt med näringslivet och få kompetensutveckling. Det är också viktigt att vägledningen finns tillgänglig året runt, eftersom tankar kring framtida yrkesval kanske inte alltid dyker upp under terminerna. På gymnasiets yrkesförberedande program ingår i dag 15 veckors arbetsplatsförlagt lärande på alla program och inriktningar. För de högskoleförberedande programmen finns det dock inte något krav på praktik överhuvudtaget. Vi anser att praktik också ska vara ett naturligt inslag i de högskoleförberedande programmen. Sida 19 av 42
Ungt företagande, där eleverna ges möjlighet att bygga upp ett företag som ett projekt under studierna, borde erbjudas till fler elever. UF har visat sig ge stor effekt på ungdomars benägenhet att starta företag. Tjugofyra procent av dem som genomgått Ungt företagande har senare i livet startat ett eget företag. Ledarrollen i skolan I allt för många kommunala skolor saknar rektorerna reell makt att planera sin verksamhet självständigt, både pedagogiskt och ekonomiskt. Det gör att rektorernas möjlighet att tänka långsiktigt kring sin verksamhet begränsas. Det finns olika sätt att öka rektorns möjligheter att styra över skolan och de egna resultaten. Genom att rektorn stimulerar lärarlagets utveckling når skolan längre i sitt arbete med att ge eleverna rätt kunskaper. Vi ska jobba för korta beslutsvägar, minskad politisk detaljstyrning och mindre byråkrati. Rektorn spelar en väsentlig roll för såväl elevernas resultat och slutbetyg, samt lärarnas arbetsmiljö och lönespridning. Låt rektorn i den mån det går anställa och rigga sin egen organisation. Integration genom språk och arbete I en orolig värld blir Sverige en plats dit många söker sig för att starta om sitt liv. Det är ett bra betyg för oss att man vill komma hit som flykting, som anhöriginvandrare eller för att arbeta. Samtidigt ställer det naturligtvis också höga krav på oss att erbjuda sätt att komma in i samhället och arbetslivet. Svenska för invandare, SFI, bör gå att läsa på heltid eller halvtid, kombinerat med språkpraktik. Det är viktigt att få en tidig kontakt med arbetslivet, inte minst så att man får möjlighet att använda sitt nya språk till vardags. Den arbetsgivare som tar emot språkpraktikanter ska självklart ges ett bra stöd i mottagandet. Vi tycker att både privata och offentliga arbetsgivare bör ta ett större ansvar. Föräldralediga bör erbjudas fortsatt språkutbildning, förslagsvis i kombination med öppen förskola. Kämpa för varje unge När en ung människa kommit fel i livet hör man alltför ofta kommentarer som Ja, det var ingen överraskning, man kunde se redan i förskolan att det skulle gå snett för honom. Men om det var så varför var det ingen som gjorde något? Den som ser varningstecknen och inget gör blir moraliskt medansvarig för det som sedan händer. Det är viktigt att skolan och sjukvården lever upp till sin skyldighet att anmäla misstankar om att barn far illa. Därtill är samverkan av stor betydelse för att fånga upp barn i riskzonen, så ingen faller mellan stolarna. Främst handlar det om samverkan mellan skolan, barnavårdscentralen, socialtjänsten och polisen. Det förekommer att dessa olika aktörer håller på med varsin utredning av samma individ utan att veta om varandras arbete. De behöver utveckla sina former för kommunikation och bygga en förtroendefull samarbetskultur. I Åtvidaberg hade man för Sida 20 av 42